Veidekke ASA

Veidekke ASA

20.10
EUR
+0.60
(+3.08%)
1.10EPS
16.22P/E
2.27BMarket Cap
Nov 12Next Earn

Q4 FY2025 · Earnings Call TranscriptFebruary 12, 2026

Jimmy

God morgon och välkomna till framläggelsen av Veidekkes resultat för fjärde kvartalet och helåret 2025. Den här gången kommer vi också i slutet av presentationen summera upp utvecklingen under de senaste 5 åren och presentera plan och ambitioner mot 2030.

Så igen, välkomna till som är här i salen på Ulven och också till som följer oss på nätet. Jag ska först som vanligt summera upp resultaten från ett koncernperspektiv, innan Jørgen tar oss igenom detaljerna för vart verksamhetsområde och den finansiella situationen, innan vi till slut då pekar ut riktningen mot 2030 för Veidekke.

Avslutningsvis så tar vi också som vanligt gärna emot spörsmål som kan sändas in underveis på [email protected]. Men först status i Veidekkes HMS-arbete innan vi dyker in i resten av resultaten.

Som ni ser i grafen till vänster så har vi haft sex stycken allvarliga skador de senaste 12 månaderna, varav två stycken i Q4. Det här är en utveckling som går fel väg och som vi faktiskt är allt annat än nöjda med.

Om det här är en reell trend eller tillfälligheter, det är för tidigt att uttala sig om, men varje skada är ju en för mycket. Och en sak är säker: nu ökar vi fokus på säkerhet i hela Veidekke och vi ska ta oss mot låga tal igen och siktar mot noll, precis som vi faktiskt klarade av i 2021.

Vi vet ju att god ordning och god planering, det reducerar risken för skador och leder också till ökad produktivitet. Så det finns alltså flera goda skäl till att fokusera på HMS, och den viktigaste är ju naturligtvis att ingen ska bli skadad med men för livet för att vara och jobba för Veidekke.

I grafen till höger ser vi utvecklingen av sjukfrånvaro. Och här är det glädjande att se att ett och ett halvt års fokus och systematiskt jobb, det ser ut att ge resultat nu när den kurvan trendar nedåt.

Så tar vi oss vidare in i talen. Och på helt överordnad nivå så är ju fjärde kvartalet Veidekkes bästa kvartal någonsin.

Vi ökar omsättningen, vi förbättrar resultatet och vi går ut av kvartalet med en hög orderreserv av god kvalitet. Det här ger gott grundlag för ökad aktivitet framöver.

Både kontantströmmen och den finansiella situationen, de är starka och det ger oss möjligheten att föreslå ett utbyte på 11,25 kroner per aksje, som motsvarar en utbytesgrad på nästan 100%. Det var på överordnad nivå, så då dyker vi vidare.

Fjärde kvartalet var ytterligare ett kvartal med god aktivitet och omsättningen ökade med 6% jämfört med året före. Merparten av den här ökningen, den kommer ifrån infrastrukturverksamheterna i Norge och Sverige och från Hoffmann i Danmark.

Resultatet före skatt, det var på 820 miljoner och är en förbättring med drygt 260 miljoner mot året före. Och bortsett från en positiv engångseffekt i Infrasverige, så kommer den här förbättringen från ordinär drift.

Genom hela 2025 så har vi haft god lönsamhet i projektportföljen, och i det här kvartalet så ser vi speciellt starka bidrag från Bygg Norge med höga resultat i flera projekt i avslutningsfasen. Och Jørgen kommer ju strax att gå igenom de detaljerna.

2025, det blev ett starkt år för Veidekke. Vi har en solid projektportfölj som ger god lönsamhet, och genom året så har ökad aktivitet gett en extra draghjälp till resultaten våra.

Och det handlar både om högre omsättning och att kapaciteten blivit utnyttjad bättre. Så på vägnar av hela Veidekkes organisation, så är vi stolta av talen som vi presenterar idag.

Och i sista delen av presentationen så kommer vi tillbaka till vad som ligger bakom de här resultaten och inte minst vad vi ser framför oss i åren som kommer. Orderingången i kvartalet, den är på 10,1 miljarder och bidrog till att hålla orderreserven på omtrent samma nivå som i tredje kvartalet med 47,3 miljarder.

Book-to-bill, den är på 1,1 och det är något ned från förra kvartalet, men indikerar ju fortsatt växt i omsättningen framöver. Orderingången i kvartalet, den var särskilt god i den svenska och danska byggverksamheten, och i dessa verksamheterna så har orderreserven ökat betydligt i loppet av 2025.

Orderreserven i Bygg Norge, den håller sig någorlunda stabil på en hög nivå efter en god orderingång i kvartalet. Bland annat har vi fått tilldelat två stora boligprojekt.

Också i Infrastruktur Sverige ser vi en stabil orderreserv. I Infrastruktur Norge, där är bilden annorlunda.

Portföljen av stora anläggningsprojekt, den har blivit väsentligt reducerad genom 2025. Inte för att marknaden är svag, tvärtom faktiskt, men vi har rätt och slätt inte vunnit tillräckligt många av de projekt som vi har konkurrerat om.

Och några av dem har också blivit avlysta eller förskjutna. Men det är likväl ljuspunkter här.

Marknaden är fortsatt stark och vi har haft en viss framgång i Q1 2026. Och vi har vunnit ett stort banekontrakt, och vi är inne i flera så kallade fase 1-projekt, och så har vi några liggande tillbud som kommer till avklaring före sommaren.

Och som vi har sagt tidigare, vi har tydliga ambitioner om att öka aktiviteten i vår norska anläggningsverksamhet. Så tar vi en lite närmare titt på orderingången i kvartalet, som har tyngden mot bygg med en god spridning mellan alla tre länder.

För Bygg Norge har jag redan nämnt att vi har fått in två större boligprojekt, ett för Selvaag på Lørenskog och så det sista trinnet på Grønvollkvartalet för Nordr i Oslo. Och i tillägg har vi fått flera uppdrag inom energi, vann och avlopp, och bland annat ska vi bygga ett vannrenseanlegg för Equinor i Øygarden utanför Bergen.

I Bygg Sverige så har vi fått tilldelat flera näringsprojekt i kvartalet. BRA i Göteborg har fått flera till ett värde av en dryg halv miljard.

Och i Skåne har vi fått uppdraget att bygga nästa trinn i det som heter Malmö Design Village. Och för Wihlborgs så ska vi bygga universitetslokaler också i Malmö till ett värde av drygt 600 miljoner.

Och det är bra tryck i Danmark. Där har det kommit flera näringsprojekt.

Hoffmann ska bland annat renovera hotellet i Lyngby Storcenter och bygga vidare på testcentret för Novo Nordisk. Och så ska vi bygga nya lokaler för Rigspolitiet genom ramavtalet som vi har med Bygningsstyrelsen.

På infrastruktursidan har det varit lugnare i fjärde kvartalet, men i Sverige så fick vi uppdrag av Trafikverket att bygga vidare på det som kallas för kritiska arbeten på etappen Korsvägen som ju är en del av Västlänken i Göteborg. Och det är under tiden som Trafikverket förbereder och genomför nya upphandlingar efter att ha hävt kontraktet med den tidigare entreprenören.

I Infrastruktur Norge, där pågår det tillbudsarbete i brett, inte minst inom asfalt och veidevedlikehold, som ju har tillbudssäsong, och där kommer vi tillbaka med status kring det när vi lägger fram första kvartalet i maj. Det är i projekten som vi har störst möjlighet att kunna påverka och vara aktiva tillsammans med våra kunder i att bygga bättre lösningar för det gröna skiftet.

Vi är ju självklart upptagna av att rapportera i tråd med alla lagar och regler, och det gör vi, men först och främst så är vi upptagna av att tillsammans med våra kunder bygga gröna och kommersiella lösningar som bidrar till en bättre miljö. Och vi har otaliga exempel att visa på över Skandinavien, och på den här bilden så visar vi några från både Norge, Danmark och Sverige.

Cissi Klein i Trondheim, det är en vidaregående skole som vi nyligen färdigställt tillsammans med en ambitiös byggherre. Och det här är ett fyrtorn i bärkraftiga lösningar.

Hela projektet är stöpt med den bästa sortens miljöbetong som reducerar utsläppen med 60%, och det är omfattande valg av både gjenbruk och ombruk. För Köpenhamns kommun så gör vi arbeten på Vestre Kirkegård för att säkra kyrkogården mot mera nederbörd och högre vannstand.

Och det här är ett av flera projekt som vi har genomfört i Köpenhamn för att säkra byn mot klimatändringar. I Mariestad bygger Infrasverige nya sträckningar av veien E20.

Och här har vi i tätt samarbete med Trafikverket utvecklat projektet med nya brolösningar som både tar ner klimatbelastningen betydligt och sparar pengar. Till slut så en spännande lösning driven av Veidekke Geo Fundamentering, där vi har lagat en miljödeklaration, så kallad EPD, som visar på miljövinsten av att gjenbruka spunt om och om igen.

Det här sparar också både miljö och pengar och är såklart en lösning i det som kallas cirkulär ekonomi. Så där lämnar jag över till dig, Jørgen, som tar oss vidare.

Varsågod.

Jørgen

Takk for det. Og og siden prosjektene våre har vært i gang lenge allerede, så det som vanlig god formiddag fra fra Veidekke.

Eh eh en omsetning i kvartalet på 12,1 milliarder kroner 5% opp fra fra samme eh eh kvartal i fjor. Eh og med det så bekrefter vi den trenden som man har sett eh siden Q2 i år med økende aktivitet.

Så aktivitetspilen i Veidekke, den snudde litt før sommeren 2025. Eh resultatet 820 millioner kroner 262 eh opp fra fra samme kvartal i fjor.

Eh Bygg Norge eh ser dere bidrar med 110 av den økningen, ehm Infra Norge med 64 og Infra Sverige med eh 85 det vel. Eh eh så det der tallene kommer fra.

Men det som først og fremst hyggelig her, det at det en god bredde i de prestasjonene som Veidekke har, både i Q4 og i eh for året som helhet. Eh samtidig som det veldig tydelig eh at det muligheter til både å gjenta, men også det masse å jobbe med og og forbedre.

Det skal skal Jimmy komme tilbake til litt litt senere. Bygg Norge, en eh omsetning i kvartalet på 4,2 milliarder kroner det samme som det var i Q4 ehm sist år.

Eh eh hvis man husker de to foregående kvartalene, så var det 8-9% økning i aktiviteten både i Q2 og Q3. Så det betyr at også her så snudde aktivitetstrenden før sommeren.

Også her vi på en stigende stigende kurve. Det ser vi også av ordrereserve og book-to-bill som positiv.

Eh eh og så det kvartalsisolert sett bytte-bytt med fjoråret, men det på en måte en helt naturlig ting. Eh ser vi på på hvor det aktiviteten har tatt seg opp nå da de siste siste tre kvartalene, eh så det mye rundt Oslo, altså det sentral-Østlandsområdet, og på Vestlandssiden at det at det kommer.

Eh resultatet i kvartalet, eh 288 millioner kroner eh mot 178 i fjor, en margin på 6,8 eller 6,9. Eh eh det et et veldig sterkt eh eh tall.

Eh vi har siden eh de siste fire kvartalene så har vi snakket om at eh balansen i år i denne virksomheten står mellom en god eh prosjektlønnsomhet og god prosjektportefølje på den ene siden og presset fra kapasitetskostnader og kapasitetsutnyttelse på den andre siden. Det vi kan konstatere når vi avslutter året, det at eh prosjektlønnsomheten holder seg eh og kapasitetsutnyttelsen øker.

Og så toppes det i Q4 med enkelte prosjekter i en avslutningsfase, som som Jimmy sa, men også av positiv avklaring av eh risikoforhold i porteføljen. Og derfor så stikker marginen opp til det nivået den på.

Eh ser vi på hva eh kjørefarten for virksomheten, så klarer vi 4,8% margin for året som helhet. Og det jo en god eh en god eh indikasjon på hva som prestasjonsnivået jevnt over og som vi nå da jobber med å ta videre inn i 2026.

Ordrereserven, 18 milliarder, eh ned ned 2% i kvartalet. Altså den konstant i kvartalet, den tydelig opp fra der vi startet året rundt 14 14 milliarder kroner.

Book-to-bill på eh 1, 1,2. Det betyr jo i praksis at den aktivitetsretningen som vi har hatt i 2025 oppover, kommer til å vedvare inn i 2026.

Eh og og de som har følger oss tett, har sett at vi også så langt i Q1 faktisk har annonsert en god del eh kontrakter, både på bolig og også næring. Infra Norge, en omsetning i kvartalet på 2,8 milliarder.

Det var 2,6 i samme kvartal sist år. Eh økningen kommer fra asfalt, som i hele år, altså hele i hele fjor, hadde fin aktivitet.

Eh også i Q4 økte volumene sine med 28% i Q4, økte volumene sine med 28 med 20% på årsbasis. Og det gir jo også resultater.

Eh dere ser at resultatet ble 100 og eh 81 mot 117 i fjor. Eh en økning på kvartalsbasis jevnt fordelt mellom det vi kaller anlegg eh og det som asfaltdelen av denne dette dette området.

Eh på på anleggsdelen først, eh gode prestasjoner på på bane, eh gode prestasjoner også bredt, eh eh og en økning fra i fjor som først og fremst skyldes engangsposter som lå i Q4 sist år. Eh på asfaltbiten, eh også der en en tydelig økning, og det volum eh konsekvensen som som da eh som da slår inn også på på asfalt asfaltsiden.

Eh og på samme måte som i Q3. Og med det så avslutter vi et fint, veldig fint asfaltår.

Veldig hyggelig å se at den virksomheten nå presterer på det nivået som den nå gjør. Så en eh en blomst sendes også også dit.

Eh ordrereserven, den ned. Den eh 8,8 milliarder kroner.

Den var ned 1 milliard cirka i i Q4. Eh eh eh og det tydelig, som Jimmy har sagt, at vi har hatt liten orderingang på store prosjektanlegg i 2025.

Orderingangen vi har hatt, har vært på drift og og vedlikehold. Eh og så har vi en pipeline som gjør at vi likevel ser eh eh eh eh ser ser ser grunnlag for at at det kommer til å endre seg i 20 26, men det må vi også jobbe godt godt med for å få til.

Bygg Sverige, omsetning i kvartalet på 2,2 milliarder kroner. Ehm det samme nivå i svenske kroner som i fjor.

Eh ser vi inn i virksomheten så det noe økning i aktivitet på Stockholmsiden, det noe økning i aktivitet på i Skåne, noe nedgang i i Göteborg. Eh et resultat i i kvartalet på 66 millioner kroner.

Det litt lavere enn i fjor, altså enn i forfjor, eh men 2024 så hadde vi engangsposter positivt på netto 34 eh eh millioner kroner, eh en prosjektutviklingsgevinst som som vi hadde da, som vi ikke har har nå pluss pluss noen andre forhold. Det betyr at det operative resultatet fra den virksomheten viser en tydelig fremgang.

BRA Göteborg presterer godt som eh tidligere tidligere år. Eh i dette kvartalet så vil vi først og fremst få frem poenget at den regionale virksomheten vår i Sverige, i Stockholmsområdet spesielt, eh viser positivt resultat dette kvartalet.

Vi har jobbet lenge med en snuoperasjon, eh hatt negative tall. Eh vi skal feire at vi dette kvartalet faktisk klarer å være på plussiden, og så skal vi jobbe videre derfra.

Ordrereserven, 7,8 milliarder kroner, opp i kvartalet. Eh opp 23% for helår.

Så også det indikerer veldig tydelig at her den negative aktivitetsutviklingen brutt. Her flater vi ut, og her vil vi se noe økning når vi kommer inn i 2026.

Infra Sverige, en omsetning i kvartalet på på 2,1 milliarder kroner, eh økning fra i fjor, og det jevnt fordelt over virksomheten, men spesielt på større anleggsprosjekter at vi ser noe aktivitetsøkning. Resultatet, her kommer vi til den metodiske spesialøvelsen for kvartalet.

Vi tar det operative resultatet først. Eh det ble 137 millioner kroner.

Eh det opp fra fra sist år, da hadde vi 100 og og 17. Eh og og god god jevn eh eh forbedring på tvers av av virksomheten ligger bak det.

Og så kommer tilleggsposten som justeringen av earn-outen som altså sluttoppgjør av kjøpet av Ju mining som kommer til å skje i første halvår 2027. Der eh ser det ut til at vi skal betale noe la- noe mindre enn det vi eh hadde satt av for i fjor i balansen, og da kommer den posten på toppen i i i resultatregnskapet i kvartalet.

En engangspost som som Jimmy presist sa. Ordrereserven, eh den ned 5% i kvartalet.

Den 8,6 milliarder. Den likevel opp fra 7,7 i starten av året, så her ser vi en stabil, kanskje noe økende aktivitet inn i 20 26.

Til slutt så det Danmark, 900 millioner kroner i eh omsetning, ehm opp 20% i danske kroner fra samme kvartal i fjor. Vi har lenge snakket om at Danmark en veldig stabil og og og om aktivitetsmessig flat flat utvikling av virksomheten i Veidekke.

Det, som dere ser, eh i dette kvartalet tøys og tull. Det tydelig vekst.

Ehm eh og det det en en bred bred bred økning i porteføljen vår som presterer godt, og derfor har vi de resultatene vi har med ehm 123 millioner kroner og en margin flott over 10. God portefølje.

Mest spennende kanskje, utviklingen i ordre- ordrereserven eh som endte året på over 4, eh opp ehm 30% på på årsbasis. Eh eh det høres mye ut.

Eh det jo for så vidt det også, eh men det betyr at vi har noen flere litt større eh prosjekter inne i porteføljen enn vi startet året med, eh og det gir grunnlag for en en en fortsatt god aktivitet, kanskje litt økende inn i 2026. Avslutningsvis det finansielle, en eh en balanse som vel på 19 milliarder og komma 6 for å være presis.

Eh den opp fra i fjor, eh eh da var den på 18 milliarders nivå. Eh men det dere ser når dere ser på de enkelte linjene, det at det som øker fra sist år, det likvider og finansplasseringer, mens øvrige balanseposter ehm eh på samme nivå, nesten alle sammen linjene.

Det betyr at vi har tatt årets vekst eh i Veidekke eh uten å binde ytterligere kapital eh og med god kontantstrøm. Og det også en viktig løypemelding i forhold til hva hvordan vi skal vokse eh eh eh virksomheten videre.

Eh og det viktigste tallet rentebærende posisjonen. Den endte året på 4, den startet året på 2,6, så det 1,4 milliarder opp gjennom året.

Eh i og det har inngått vi har betalt ut et utbytte som i mai, så så vi har altså vi har eh holdt på å si lagt på oss eh og hatt en veldig sterk kontantstrøm, eh 1,5 milliarder operativ, operasjonell kontantstrøm i Q4 som avslutning på året, som var også veldig veldig sterkt. Eh utover det så ser dere på samme tema, arbeidskapitalen har gått ned, driftskapitalen har gått ned i løpet av året.

Det et viktig en viktig løypemelding, bidrar til den gode kontantstrømmen, og vi har vært eh påholdne, som det heter, på på på på investeringssiden, som også viktig. Så det på en måte kontantstrømsbroen og ender en en en en veldig fint.

På basis av det, på basis av de resultatene vi har, og ikke minst da på grunnlag av vår utbyttepolicy eh og og finansiell posisjon, så foreslår da styret, som du du sa, Jimmy, jeg tror du sa at vi skulle betale hele hele eh eh eh resultatet i utbytte. Eh på presis norsk så det 98%, så det forskjellen mellom Norge og Sverige.

Men det altså et høyt, det et høyt eh det et høyt utbytte, og det viktig for oss selvfølgelig å holde den historikken som vi har hatt de siste årene, siste fem årene med et snitt 99% utdelingsgrad. Så en eh fin avslutning på året på aktivitet, på resultat, eh og på eh ordrebok med med med et godt grunnlag for 2026.

Eh eh men det skal jo da selvfølgelig også gjøres en god jobb for å kunne stå her og si det en gang til, og det skal du få lov til å fortelle oss litt mer om, Jimmy.

Jimmy

Ja, tusen takk, Jørgen. Och det här är ju det här är ju goda resultat som vi är både glada och stolta över, men det som är verkligt spännande det är ju att det fortsatt finns stor potential till förbättring i Veidekke.

Vi har vid utgången av 2025 fullfört en 5-årig strategiperiod, och då är det ju på sin plats att se på vad vi har fått till i perioden och lyfta blicken mot 2030 och och se vad vi har för målsättningar eh om det och framförallt hur vi tänker jobba för att ta oss dit. Men det är ju klart att det är ju hela Veidekkes organisation och alla anställda som har bidragit med mycket starka prestationer som resulterat i den här fina utvecklingen som vi har fått till de senaste åren.

Och jag är väldigt trygg i den drive och vilja som finns i hela Veidekke för att lyfta oss vidare mot 2030. Tack ska ni ha för det.

Samman med styret, koncernledningen och stora delar av organisationen så har vi i loppet av 2025 brukt mycket tid på att staka ut kursen mot 2030. Och den här strategin, den har fått namnet Sammen sikter vi høyere, för vi menar att vi fortsatt har stor potential till förbättring.

Den här nya strategin, den bygger ju i huvudsak vidare på den strategi vi har haft som ju har tjänat oss gott och skapat goda resultat, men med tydliga ambitioner om att fortsätta förbättra lönsamheten och öka växttakten i åren som kommer. Planen är att vi ska växa lite mer än marknadsväxten på ett disciplinerat och lönsamt sätt.

Och disciplin, det betyder att vi icke kommer att gå på kompromiss med våra lönsamhetsambitioner när vi söker växt. Och den här växten vi söker, den ska i huvudsak komma organiskt, men vi trappar också upp aktiviteten för att se på strategiska uppköp och investeringar.

Låt oss först ta en tillbakablick på vad vi har gjort och uppnått de senaste 5 åren. Och det är ju ingen överdrift att säga att de åren på många sätt har medfört oväntade omvärldshändelser med speciella utmaningar.

Och trots det så har Veidekke utvecklats väl i perioden. I maj 2021 då la vi fram vår senaste kapitalmarknadsuppdatering.

Vi hade då nyligen färdigställt vår strategi mot 2025. Och ett viktigt huvuddrag där, det var att vi tydligt satte lönsamhet före växt.

Vi sa också den gången att vi förväntade nollväxt de första par åren och därefter moderat växt mot 2025. Facit är att vi har ökat omsättningen med moderata 2,5% vart år som snitt i perioden och med omtrent flat omsättning de första åren.

Och objektivt sett då låter inte det här särskilt mycket i en ekonomi med till dels hög inflation. Men i en turbulent marknad med betydlig negativ utveckling i marknadsaktivitet i perioden, så har vi lyckats öka omsättningen från 38 till 43 miljarder.

I samma period så klarade vi också att öka det samlade resultatet före skatt med nästan 1 miljard till lite mer än 2 miljarder i 2025. Och även om vi inte riktigt då nådde upp till vår målsättning om 5% marginal, så är vi tätt på med en resultatmarginal på 4,8% i 2025.

Och på de kommande bilderna så ska jag visa vad som ligger bakom den här förbättringen. För den här framgången den har ju icke kommit av sig självt, utan beror på att vi aldrig har släppt taget på att fokusera på det vi kan påverka och göra något med, och därför inte lägga onödig energi på det vi ändå inte kan påverka.

Och samtidigt har vi jobbat outtröttligt med att förbättra våra kärnprocesser. Vi har prioriterat selektion av de riktiga projekten, där vi med våra resurser och vår kompetens kan skapa värde både för kunden och för Veidekke.

Och det betyder ju kort och gott att välja och försöka vinna projekt där vi har teamet redo till riktigt pris och med en riskbild som vi kan förstå och hantera. Vi har också jobbat i hela Veidekke med att bli bättre i genomföringen av de projekt vi tar på oss, och på det sättet har vi förbättrat vår förmåga att genomföra projekten på plan eller bättre.

Det här är alltså förbättringsarbete i den skarpa änden av Veidekke, kan man säga, ute i projekten, på asfaltfabrikerna och massescenterna, mens de nästa två elementen i högre grad handlar om förbättringar på verksamhetsnivå. Jag kommer tillbaka till det lite senare, men framgången i selektion och genomföring, det har varit viktiga bidrag till förbättringen av resultaten.

Så låt oss bryta ner den här resultatförbättringen för att visa var förbättringarna kommer ifrån. För ser vi på huvudkällorna till resultatförbättringen, så är det möjligt att dela upp den i fyra delar i vart fall.

Och huvuddelen av resultatlyftet, det kommer ju från prioriteringarna i selektion och förbättringen i genomföringen av projekten som jag nyss pratat om. Men det betyder ju inte att vi tar högre betalt av våra kunder, men att vi i högre grad lyckas genomföra de här projekten på den på den plan vi har satt eller bättre.

Det vill säga de projektmarginaler vi står igen med när vi levererar projekten till kunderna, de har blivit bättre. Vidare så har vår asfaltverksamhet i Norge varit genom snuoperation.

Jørgen pratade om det, och effekten av det arbetet står för nästan 25% av förbättringen på totalen och utgör omkring 200 miljoner av resultatökningen. Och det betyder ju att vi nu har tillfredsställande avkastning på investerat kapital i den verksamheten äntligen.

Samtidigt är kapacitets- och felleskostnaderna högre idag än i 2020, och även om den ökningen är mindre än löns- och prisstigningen. Och i perioden är alltså det elementet så har det dämpat resultatförbättringen, och det ska jag också komma tillbaka till alldeles strax.

Slutligen ser vi att omsättningsväxten också har bidragit med en del av resultatförbättringen, och av detta kommer två tredjedelar från organisk växt och en tredjedel från uppköp och investeringar. Alla de här elementen har ju påverkat resultatet i perioden, men effekten av projektmarginalerna, den är betydande och beror som sagt på det systematiska arbetet jag pratade om tidigare.

Och nu ska vi se på hur projektportföljen har utvecklat sig från 2018 fram till idag. Illustrationen här, den visar en indelning av projektomsättningen i fem lika delar, från den delen med svagast marginal till den delen med bäst marginal.

Och det här är en bild som vi också har visat i tidigare CMU-er. Vi ser att snittmarginalerna, de har förbättrats i alla grupperna, och vi har väsentligt färre och mindre tap i den svagaste gruppen, mens de bästa projekten ger ännu bättre marginaler än tidigare.

Det här är effekten av förbättrade kärnprocesser och disciplinerat arbete. Så även om ting har gått den rätta vägen, så är det framdeles stort utrymme till förbättring.

Och en del av potentialen till fortsatt resultatförbättring, det kommer ifrån att öka kapacitetsutnyttelsen genom att hålla felleskostnaderna i schack. Och med felleskostnader så menar vi både låg kapacitetsutnyttelse i utstyr och manskap samt kostnader för stab och ledelse över projekt.

Kostnadsökningen här i procent av omsättningen, den är först och främst ett resultat av att växten har varit lav i kombination med att löns- och prisstigningen har varit hög. Vi har och haft god kostnadskontroll i perioden, och kostnadsbasen har ökat mindre än inflationen.

Och som ni ser av grafen här så har nivån stabiliserat sig från 2023 till 2025 och faktiskt minskat i fasta tal sen 2023. Så vårt mål, det är att fortsätta trimma felleskostnaderna så att de ökar mindre än omsättningen, vilket också är ett viktigt element i den fortsatta resultatförbättringen för Veidekke.

Så vad tänker vi göra de kommande åren då? Ja, först och främst så ska vi bygga vidare på den solida plattform som vi har upparbetat de senaste åren, och vi ska fortsätta snu alla stenar för att lyfta de verksamheter som ännu inte levereras som förväntat, samtidigt som vi ska behålla de höga prestationerna i i de högt presterande enheterna och knäppa upp lönsamheten i några snäpp i det vi brukar kalla för det breda mittfältet.

Samman med fortsatt god kostnadskontroll så menar vi att vi har gott grundlag till att kunna växa disciplinerat och lönsamt i i åren som kommer. Den här växten, den ska i huvudsak komma organiskt inom ramen för vår selektionsstrategi, och på uppköp och investeringssidan så handlar det om att komplettera verksamheten med strategiska uppköp och investeringar, som antingen kan styrka existerande verksamheter eller etablera nya positioner.

I föregående strategiperiod då var köpen av Constructa i Bergen och Euromining i Nordsverige de två största, och vi har ju finansiell kapacitet och vilja till att öka takten på det här området. Marknadsmässigt så tror vi att förutsättningarna för växt kommer att ligga bättre tillrätta framöver än i perioden vi har lagt bak oss.

Vårt eget marknadsteam, de väntar att den skandinaviska entreprenörmarknaden ska öka med 4% årligt i 2026 och 2027, mens vi alltså har sett flat realväxt i åren som ligger bakom oss. Vi väntar oss ökning i segment som vi redan är starka i, som boliger, näringsbygg och samfärdsel, men också ökat tryck på rehabilitering framför nybygg.

Och så ser vi att det läggs upp till höga investeringar i infrastruktur i både Norge och Sverige, inte minst inom vedlikehold och förbättring. Och i marknaden totalt sett så är det ju segmenter som ser ut att bli speciellt starka drivare.

Det är exempelvis energi, vann och avlopp, en vridning mot helse- och omsorgsbygg, samt beredskapsrelaterade projekt för i i bygg och anlägg. I tillägg till stort intresse för landbaserat havsbruk och datacenter.

Och allt det här då naturligtvis präglat av de stora trenderna som byggande av ett mer robust samfund i förhållande till klimatändringar och geopolitisk oro, samt teknologisk utveckling och demografiska ändringar. I allt är det här marknader och segmenter som passar vår kompetens bra och där vi redan är inne i sådana här projekt eller är på väg att dreja oss in i dem.

Men vi ska ju heller aldrig glömma att vår konkurrenskraft och vår framtida konkurrenskraft, den måste ständigt förskönas och har alltid sin grund i den kundupplevelse och den kundvärdi vi lyckas leverera i vart enkelt projekt som vi lämnar över till våra kunder. Vart dör den för mig?

Där ja. Så uppsummerat så har vi sett en en stark resultatförbättring i en marknad med svag växt i strategiperioden som vi har lagt bakom oss, och vi siktar högre mot 2030.

Och våra ambitioner, de är tydliga. Med en god resultatförbättring i ryggen så ska vi gå lite mer på gas för växt, och målet är att växa 2,5% mer än marknadsväxten utan att ge avkall på våra lönsamhetsambitioner.

Och de senaste 3 åren så har vi ökat bunnlinjen från 3,6% till 4,8, vilket gör att vi spänner bågen ytterligare och sätter oss målsättningen att Veidekke ska ha en robust lönsamhet på över 5% över tid. Och det här betyder att Veidekke ska vara en samling högpresterande enheter i sina respektive marknader, som samlat sett gör att Veidekke har en lönsamhet på mer än 5%.

Och så ska vi ge ett attraktivt utbyte på minst 70%. Jørgen pratade om det, och fakta är ju att de senaste åren har vi har vi lämnat nära 100% utbyte.

Så vi menar att det här är ambitiösa, men realistiska målsättningar som kommer att skapa värden för våra ägare och där de bakomliggande aktiviteterna för att lyckas kommer vara till stor nytta för våra kunder och för våra anställda och för våra samarbetspartners i åren som kommer. Så hårt jobb och disciplin, det har skapat goda resultat so far, så det tänkte vi fortsätta med.

Tack för att ni ville lyssna. Och då går vi över till Q&A så här både i salen och från nätet.

Så går vi och ställer oss här så vi har micken, Jørgen.

Operator

Skal vi se. Simen Mortensen i DNB Carnegie og Martin Granviken i Kepler lurer på hvor stor del av marginløftet i Bygg Norge som drevet av høy lønnsomhet i prosjekter i sluttfase versus underliggende forbedring i prosjektmiks og risikoprising?

Hva ser dere som et mer normalisert marginintervall for 2026?

Jørgen

Årsmarginen ble 4,8 8%, og hovedelementene i den forbedringen vi så når vi ser på årsbasis, det var prosjektportefølje og kapasitetsutnyttelse. Så var det noe topping i Q4 av positive prosjektavslutninger, så i Q4 påvirket det tallene.

For året så var det de to andre elementene som var det som var driverne. Og så inn i 2026 det skal vi selvfølgelig få lov til å komme tilbake til i 2026, men det vi jobber ut fra nå jo marginen på 4,8%.

Operator

Så det Simen Mortensen. Han lurer på, Infra Norge har levert klart bedre marginer, delvis støttet av høy asfaltaktivitet i et varmt Q4.

Hvor mye av forbedringen strukturell versus vær- og sesongdrevet? Hvordan bør vi tenke rundt marginen gjennom 2026 i et normal sesongdrift?

Jørgen

Jeg kan ta det tekniske, så kan du få lov til å skryte litt av virksomheten til slutt. Det klart at på de siste ukene i et kvartal så betyr vær og føreforhold noe.

28 28% aktivitetsøkning mister du to, tre uker, så har du kanskje halvert den da. På året så pleier jeg å si at vær og føreforhold betyr ingenting, fordi at sesongen så lang at det jevner hverandre ut da.

Så sånn akkurat på slutten, så kanskje var halvparten av volumøkningen da var vær og føreforhold. Men på forbedringen som vi har fått til, som du kan få lov til å kommentere, Jimmy, den strukturell eller et resultat av godt arbeid som det heter.

Jimmy

Och jag brukar säga sådana väderförhållanden, det betyder ingenting sett över en 24-månadersperiod då, nej. Ja, nej men i asfalten så är det ju lätt att tro att det bara handlar om väder och vind och att vi lyckas få en tillräckligt stor andel av kontrakten i den tillbudssäsongen som är igång nu, och det stämmer ju det till viss del då.

Men vi ska komma ihåg att vi har pratat om snuoperation i asfalten har vi gjort nu i flera år. Vi avpolleterade den för ungefär ett år sen.

Det är väldigt starka och tydliga grepp som är tagit i den verksamheten som har förbättrat våra prestationer både på intäkter och kostnadssidan. Så det är ett starkt jobb som är gjort.

Operator

Ordreboken stabil, men volumveksten i bygge markedet fortsatt moderat. Dog har dere rekordmarginer.

Hvordan vurderer dere risikoprofilen i ny ordrebok sammenlignet med '22 og '23? Finnes det noen tegn til mer konkurransepress på margin i nye anbud?

Jimmy

Det är ju alltid konkurrenspress. Det räcker ju med en hungrig konkurrent så har du konkurrensen där då.

Men vi har ju, och det försökte vi visa också, vi har ju successivt över tid här blivit bättre på att värdera och hantera risker, och det är ju det som gör att portföljen har fått en förskjutning som gör att de projekten som levererar på lite lägre nivå har blivit bättre samtidigt som de bästa har blivit ännu bättre då. Så ja med det sagt och jämför man med för ett par år sen, så värderar vi ju den portfölj vi har nu som bättre än vad den har varit tidigare.

Operator

Så det Bengt Jonassen som gratulerer med en sterk avslutning på 2025 og lurer på om dere vil anslå hvor mye som ligger i fase 1 nå sammenlignet med samme tid i fjor, høyere eller lavere, og forskjeller mellom segment og geografi?

Jørgen

Eh det var et veldig godt og viktig eh og også vanskelig spørsmål eh fordi det det vi fase 1 kan være kan være så mangt. Hvis du tar hvis men hvis du tar og ser ser litt igjennom da, så så det på byggenhetene så opplever vi at egentlig at det ganske så så ganske så uendret.

Ehm eh det selvfølgelig mange av de kundene vi nær ehm veldig avhengig av den endelige beslutningen, altså det endelige boligsalget eller den endelige investeringsviljen, eh så så eh det det skal man ha respekt for. Eh så man skal ikke eh sånn sånn som timingen til det kan bli noe eh kan variere.

Men men jeg vil si som i fjor. Der det litt litt sterkere, eh det på på på Anlegg Norge eh hvor vi har en tre, fire prosjekter i en fase enten i samspill, eh og det mer strukturert.

I og med at det offentlige kunder, så det mer sånn en en definert prosess. Eh eller som som avventer investerings eh eh beslutninger.

Så der det kanskje et lite tikk opp hvis jeg skal være hvis jeg skal se på det. Vet ikke om du

Jimmy

Ja nej, jag tänker att det är fortfarande vi har fortfarande bra tryck i fase 1-projekt, men vi måler ju inte det. Och jag har ju sett att några av våra branschkollegor gör det, men det går inte att hitta liksom en spetsig definition på vad ett fase 1-projekt egentligen är, så det går inte att vara konsistent i en sådan rapportering.

Men Jørgen nämnde ju något där, och sen kan vi också konstatera att i princip 100% av de projekten som kommer till genomföring i Danmark har ju varit i fase 1 innan då. Men hursomhelst då, när vi tittar internt då, så definierar vi ju fase 1, det är projekt som har gått ifrån en konkurrenssituation till att vi sitter i exklusiv förhandling med kunden.

Men sen ska det ju lyckas då, så att det också blir fase 2, och det gör det ju inte alltid.

Operator

Det en fast politikk på størrelsen for annonsering av kontrakter i NewsWeb på tvers av alle land?

Jørgen

Ja, vi annonserer meldingspunkt i 100 millioner kroner og større. Så det klart at innimellom så det kunder som har veldig sterke meninger om annonseringer og størrelser, og det sier seg selv at vi lytter til kunden også på det punktet.

Så man vil kunne se noe variasjon i praksis, men policyen at vi prøver å gi så god informasjon som vi bare kan.

Operator

NCC syns bud på sin industrivirksomhet var for lave. Det noen deler av denne virksomheten som vil passe inn i Veidekke?

Jørgen

Hehe. Vi fikk det spørsmålet for et år siden, og da sa vi at vi leser aviser og følger med, og vi har vel fortsatt lest aviser og følger med da.

Så vil vi selvfølgelig ikke kommentere den type spørsmål, det gjør vi ikke. Men vi leser avisen.

Operator

Det for tidlig, eller kan man si noe om asfaltsesongen i 2026 etter en sterk oppgang for Veidekke i 2025?

Jimmy

Nja, som jag sa för en stund sen, så hur vi nu lyckas i den tillbudssäsong som är igång, där kommer vi tillbaka med status i Q1 i maj.

Operator

Det var det.

Jimmy

Okej, då säger vi tack igen till alla som har varit med och lyssnat på oss, och på återseende senast i maj då. Tack ska ni ha.