Ja, tack så mycket. Nej, det har varit spännande tider här under de senaste månaderna.

Vi har ju, som ni säkert sett de som följt sändningen här, vi gjorde ju vår andra nyemission senaste 12 månaderna här i våras och har gjort ett antal investeringar i ukrainska och svenska bolag här senaste månaderna, vilket gör att vi har en ganska stark portfölj nu bedömer vi. Och vi har också gått in i ett antal egentligen tillväxtdiskussioner med de här bolagen.

Och tänkte presentera lite om det idag. Tänkte också förklara lite grann vad vi avser att göra framöver och också visa lite film faktiskt från en produktionsanläggning som vi har i Ukraina med Eromotors.

Jag tänkte börja med den här bilden egentligen för att visa den utveckling som sker just nu inom försvarsindustrin, där vi har ju väldigt tråkig situation egentligen med att vi har blivit tvungna i Europa och inom NATO att öka våra anslag till försvarsbudgetarna. Men det gör också då att det finns nu en helt annan förståelse för behovet av att investera i nya typer av bolag, där vi har försökt aktivt jobba med bolag i Ukraina som har en profil som passar väl in även mot NATO-marknaden, där det finns ett ökat intresse för import från Ukraina och även då att etablera gemensamma joint ventures och produktionsanläggningar på den europeiska marknaden.

Och trots siffrorna, ni har vi sett tidigare, men det är värt att komma ihåg, det är att idag har hela NATO, hela västvärlden ett väldigt stort beroende av drönarproduktion från Kina. Det är någonting där vi och även ukrainska staten har aktivt sökt bygga upp en lokal produktionskapacitet där man även nu i Europa och USA har börjat ta del av den kompetensutveckling som har skett i Ukraina de senaste åren.

Och där tror vi har mer att tillföra både från vår sida och i väst överlag. Men jag tänkte ska gå in och visa lite kort om var vi står med våra bolag och vad vi har gjort här nu under de senaste månaderna.

De två första här, de har vi ju haft med oss sedan tidigare. Det som är nytt här är på Eromotors, det är att vi har aktivt jobbat med dem att titta på vad vi kan bygga ut deras produktionskapacitet.

Finns förfrågningar just nu både i USA, här i Europa och från Asien avseende att egentligen bygga upp deras produktionslinor i en licensmodell. Och där jobbar vi aktivt med dem att se vilka av de möjligheterna som vi tycker kan vara intressanta att gå in i.

Kan ge en uppdatering också på ScanAvX som har presenterats tidigare, där vi har också gjort en specialanpassad motor för att göra dem NATO-kompatibla, det vill säga ta bort de kinesiska komponenterna. Där har vi nu med en ny exporttillståndsansökan i Ukraina, vilket innebär att för varje land och varje opportunity man svarar på en upphandling på så måste man ha tillstånd från ukrainska regeringen.

De har tagit tid att få, så vi har en aktiv process där vi involverade i ett antal upphandlingar, men man måste alltså få tillstånd från ukrainska regeringen innan man får lov att sälja utanför Ukraina. Så det har tyvärr begränsat på kort sikt förmågan för oss att kunna starta produktionen i ScanAvX, men det har varit ett stort intresse för den typen av det man kallar för interceptordrönare, så där har vi ett antal aktiva förfrågningar ute.

Men ska visa lite kort om vad vi har gjort nytt här nu, de investeringar som har gått in i under sista tiden. Men först kör vi en liten film här med Eromotors.

Och vad vi har där är då från produktionssajten som de har i Ukraina, där det här är maskiner som vi har varit med och köpt in efter vår investering här i vintras. Och de har också gjort då att man expanderat produktlinan så nu bygger man flera modeller, både av standardmodeller och man gör också specialanpassade motorer som man normalt sett då inte haft tillgång till tidigare, så att Eromotors kan gå in och bygga motorer specifikt för respektive drönartillverkares behov.

Och också varit väldigt duktiga på att bygga lättare motorer med ganska hög prestanda, vilket gör då att du flyger också drönaren längre eftersom du har mindre massa i själva drönarmotorn som en del av totala lasten då. Så att Eromotors är vi väldigt stolta över att vi har jobbat vidare med och de är också med på den här DALO-mässan just nu i Danmark, som är en av Europas största försvarsmässor, där vi kommer ha Oleksandr med oss.

Men vi kommer tillbaka till Oleksandr här. Så de två nya bolagen vi har gått in i här också nu under våren, det är att vi har gått in i ett UGV-bolag, alltså unmanned ground vehicles, alltså markrobotar.

Det är faktiskt ett bolag som vi också blev rekommenderade av ukrainska Brave1 att diskutera med. Och efter vår investering så har också Tvinge fått ett tilläggsgrant från ukrainska regeringen, så att deras kapitalbas består nu av riskkapitalinvesteringar och att man har fått statliga bidrag också.

Och de används i dagsläget vid cirka 20 brigader i Ukraina, som används dagligen, framförallt då för transport av skadade soldater tillbaka efter man har kört ut material, men man har då möjlighet att sätta på olika moduler på dem, där man använder dem till allting från minläggning till att man har möjlighet att kunna faktiskt sätta på vapenstationer på dem också. Och sedan det bolaget då som vi kommer ha med oss idag som presenterar, det är då Black Forest Systems, som gör en annorlunda typ av drönare som i praktiken inte finns i dagsläget i den större skalan.

Man har alltså inte byggt den klassiska långdistansdrönaren eller det man använder för mellandistans idag, utan den är specifikt byggd för att en infanterisoldat kan ha med den i ryggsäcken, ta upp den och den startar inom 20 sekunder och du styr den med ett litet handdäck istället för att du behöver ha FPV-glasögon på sig. Så det har varit en intressant utveckling att följa och de har också startat sin volymproduktion nu.

Första större beställningen är på väg ut från produktion. Och det sista bolaget jag tänkte nämna idag, det är Molfar Defence Technologies, som är ett polsk-ukrainskt bolag som bygger en ny typ av radar specifikt gjord för att upptäcka mindre och snabbgående drönare, vilket ett normalt radarsystem ofta missar.

Och det som är intressant här då, det är att det bygger då på ett ukrainskt patent. Man kommer att starta tillverkningen delvis i Polen, men har nu nyligen satt upp en verksamhet i Ukraina också för att ha möjlighet att kunna leverera och bygga de här systemen på en säker plats med leverans in till Ukraina från Polen.

Och de har i dagsläget både avtal med ukrainska brigader för de första systemen och också med en av de största försvarsintegratörerna i Europa som tänker ta in det här systemet i sina målsöknings- och detekteringssystem då. Sedan en kort uppdatering också kring våra fintechbolag.

De jobbar vår styrelse aktivt med att hitta köpare till och vi hoppas kunna återkomma om en utveckling kring de bolagen inom de närmsta månaderna. Så det var egentligen det jag tänkte säga om våra nya bolag.

Vi har också ett svenskt bolag som heter ABX Dynamics. De går dock inte ut med exakt vad de jobbar med av konfidentialitetsskäl, men de jobbar med en skalbar, modulär produktionslina där man kan använda civil infrastruktur.

Det är väl egentligen det vi kommunicerar om ABX i dagsläget då. Så lite nytt då som jag tänkte ta upp som vi inte jobbat med tidigare, det är att vi har fram till idag jobbat med de här gröna punkterna på den här bilden, det vill säga vi går in i tidigare skeden med investeringar på mellan 5 miljoner upp till kanske 20-30 miljoner, där vi går in och tar en ägardel, säg 5 till 20% i startup-bolag.

Det har lett egentligen till ett antal förfrågningar på egentligen affärer som egentligen varit för stora för oss själva att titta på, men där har det nu funnits intresse från andra fonder i Europa som antingen inte har fokus på försvar eller har sökt kompetens kring Ukraina, där de har bett oss titta på hur man kan göra saminvesteringar inom ett antal områden. Och där kommer jag att återkomma till vad vi kommer att göra inom det området.

Det är egentligen där vi kommer lägga mycket av vårt fokus här nu de kommande månaderna. Men mer information kommer att släppa om det inom några veckor också när vi vet vilken typ av tillstånd som vi kommer att behöva ha för att jobba med den typen av program.

Tre konkreta områden som det finns affärer aktiva på just nu: Det handlar om att bygga ut EU:s produktionskapacitet för drönare av egentligen samtliga drönartyper, allting från spaningsdrönare till attackdrönare och interceptordrönare motsvarigheten som vi redan idag har i ScanAvX. Det finns också ett ökat intresse för att bygga ut ammunitionsdelarna till drönare, det vill säga sprängdelar som sitter i drönaren eller den bomben som man släpper från drönare idag som man i dagsläget i praktiken inte har någon storskalig produktion på i Europa.

Det finns också ett antal nya ballistiska missilprogram aktiva. Alla är inte offentliga.

Några av dem har ni säkert läst om. Fire Point Ukraine exempelvis har ju lanserat sin nya stora flamingomissil i veckorna.

Så det här kommer vi kunna återkomma om mer när vi har de regulatoriska tillstånden klara och då kommer vi kommunicera vad vi avser att göra inom det här området då. Så om man ska sammanfatta egentligen vad vi jobbar just nu då: Vi har aktivt gått in i ett antal bolag nu på kort sikt.

Vi kommer att fokusera på att jobba vidare med de här bolagen deras expansionsplaner och också titta på ett antal större samarbetsmöjligheter som jag nämnde. Vi kommer att avveckla våra fintechbolag och vi kommer att fortsätta utveckla organisationen.

Liten anställning i investment analyst här i Stockholm och vi har också förstärkt styrelsen och tagit in Björn Abell, som vi tycker var en intressant bakgrund, före detta överste, SAAT, rådgivare till regeringen, jobbat på FMV som avdelningschef och också nere på den här DALO-mässan i Danmark just nu, så egentligen alla mina kollegor just nu förutom jag själv har fått nöjet att vara nere i Danmark. Men någon fick vara här och presentera det också.

Så med det så tänkte jag vi ska kort kommentera på den här bilden kanske kring vad vi fokuserar och vad vi inte gör, för det är en fråga som jag får ibland. Kan säga egentligen att vi tittar på samtliga vertikaler inom, låt oss kalla det för, ny försvarsteknologi med undantag av electronic warfare på grund av att det är svårt för oss att avgöra vilken teknologi som kommer att passa in på sikt, och det är egentligen väldigt många bolag som jobbar med liknande lösningar och vi har inte riktigt den kompetensen idag.

Och vi försöker också undvika att gå in i bolag som inte har tillstånden klara. Så vi väljer att försöka fokusera på bolag som har produktionstillståndet i det landet man befinner sig och där man vet hur exportprocessansökan ser ut.

Det är ofta två olika saker. Du kan ha tillstånd att producera i ett land, men sedan kunna exportera, det är ofta en annan tillståndsprocess för det.

Så att det är en viktig fråga för oss att säkerställa att vi inte bara är med och finansierar tillståndsansökningar för då kan man sitta och vänta 2-3 år innan ett bolag får lov att faktiskt börja producera det man har kompetens om. Men med det så Vi verkar inte ha länken uppe till Danmark här så att vi får nog tyvärr avvakta och se om vi får med oss Oleksandr eller inte.

Så vi verkar inte ha någon länk till Danmark här. Så vi kan väl snart kanske ta en diskussion kring vad vi har presenterat just nu och sedan ska jag visa upp kort om resultat- och balansräkning också tänkte jag.

Exakt. Majoriteten av den typen av investeringar som vi gör och den typen av produktion som våra bolag gör, där är det brigaderna själva som bestämmer vad man upphandlar.

Så ukrainska försvarsbudgeten, den är ungefär uppdelad 50/50. 50% bestämmer staten över, 50% i praktiken försvarsdepartementet.

50% väljer brigaderna själva vad de väljer att investera i. Så att den centrala budgeten, den styrs exempelvis på uppköp av artilleriammunition, Gripenplanen som man kommer att beställa, långdistansmissiler.

Dem lägger man budgetarna på centralt. Går man ner på mellandistans och kortdistansdrönare, de här UGV:erna, markrobotarna och så vidare, så är det brigaderna själva som väljer vad man vill upphandla.

Del av det ligger på det som heter Brave1 Market där man kan gå in och beställa direkt. Det är ungefär som ett Amazon för försvarsprodukter.

Beställer på måndagen och du har det ute vid din frontlinje i bästa fall på torsdagen. De kan också annonsera att de har en upphandling av ett visst område och då gör brigaderna en upphandling själva.

Så majoriteten av beställningar idag kommer från brigaderna och direkt till bolagen och leverans sker utan egentligen att man går via ett försvarsdepartement eller ett FMV som man skulle göra i Sverige.

Ja, egentligen inte nödvändigtvis mindre serier, för att man tillverkar så ofta samma produktionsserie för ett antal olika brigader. Så om vi tar Tvinge exempelvis med sina UGV:er, de levererar samma UGV-modeller då till 20 brigader.

Sedan finns det en del brigader som väljer att lägga specialbeställningar på en viss funktion som man har kanske varit först med att utveckla. Blir den funktionen väl mottagen sedan, så läggs den oftast upp och erbjuds brett i Ukraina.

Och också man då lägger en NATO-certifiering på det så att det kan då exportgodkännas med en viss NATO-standard än en viss produktspecifikation. Så jag ska säga att starten är egentligen att man börjar med att jobba med 1-2 brigader för att testa det då utvecklat.

När de är nöjda, lägger en produktionsbeställning, den tas väl emot, då breddar man det och det erbjuds över hela Ukraina och man lägger också NATO-standardisering på det och möjliggör för export. Om det kräver exporttillstånd så får du lägga till exportansökan också.

Inte på dagens inriktning, utan vi väljer att hålla kvar egentligen så att vi får en synergier i det ekosystemet vi har börjat bygga upp nu. Däremot så kan vi definitivt titta bredare om vi har en större fond som väljer att kontakta oss och vill ha vår assistans.

Då skulle vi kunna titta på andra länder i Europa. Vi skulle också kunna hjälpa våra bolag in exempelvis i Nordamerika eller Asien, men då gör vi det mer så fall att vi stöttar dem att de går in i en joint venture-modell där någon tillförs kapital på den marknaden som väljer att ta dit dem.

Ja, vi siktar i alla fall på att helst tar i alla fall 5%, så mellan 5 till 10% så vi har en kontrollandel skulle jag vilja säga. Men sedan går vi ofta in gärna också in som antingen första investerare eller i den andra rundan.

Och det gör ju också att då kommer vi ganska nära ledningen, så att även om vi bara tar kanske 5-10% så är vi faktiskt också deras första investerare. Då får vi också möjlighet att hjälpa dem att påverka både strategin och hur man väljer sin fortsatta kapitalanskaffning.

Ja, först ska jag säga egentligen då det som jag har valt att lägga på styrelsen då, så fintechbolagen, de har jag personligen ingenting att göra med i tid utan det är en styrelsefråga, det hanterar styrelsen. Sedan lägger jag mycket av min tid på att prata med nya bolag och med kring expansionsfrågorna inom befintliga bolagen.

Sedan har vi då vår investment manager nere i Ukraina. Han hanterar egentligen alla lokala ukrainska frågor vad gäller exporttillstånd, logistikfrågor och så vidare som behöver hanteras nere i Ukraina.

Och det är också därför vi väljer nu att egentligen fokusera snarare på att expandera med befintliga bolag mer än att fortsätta hitta ett x antal mindre bolag till med liknande ägardelar vi har i dagsläget. Däremot så kommer vi att fortsätta utöka vår styrelse och ambitionen är också att försöka utöka det direkta investmentteamet vi har, där vi har tagit in en ny investment manager också som hjälper mig i praktiken med mycket av datainsamlingen och även att sammanställa presentationer och göra analyser som vi tidigare antingen fått ta in konsulter för eller att jag har fått göra det med den tid jag har haft över.

Jag ska säga just nu egentligen så där vi ser störst rekryteringsbehov, det är egentligen ute i våra bolag. Ett antal av dem har ju tjänster öppna idag, framförallt nere i Ukraina och även då i Polen.

Och där har de en viss utmaning med att det finns en till viss del egentligen all typ av kompetens som du behöver är egentligen redan fullbelagd i dagsläget. Och sedan är också utmaningen då att ska man åka ner och jobba i de ukrainska bolagen så en del av dem har ett önskemål att du pratar ukrainska eller ryska då.

Men vår egen inriktning här hemma så ska vi säga mer på styrelsesidan och om vi väljer att bredda egentligen hur vi investerar, då har vi ett rekryteringsbehov. Men i dagsläget så hanterar vi det relativt bra med det teamet vi har och med de konsulterna som jobbar med oss i dagsläget då.

Ja, jo, men det kan jag säga absolut. Jag ska säga egentligen kompetens kring att bygga ut produktionskapacitet och hantera logistik på ett effektivt sätt när man etablerar delvis då militär produktionskapacitet och delvis även en civil infrastruktur som det kan finnas en viss hotfaktor mot.

Så det är egentligen där vi kommer att jobba med, men det gör vi framförallt via bolagen. Då anställer vi inte de personerna direkt via fonden, utan då är det att portföljbolagen kommer att hantera majoriteten av de anställningarna själva.

Ja, som ni har sett fram till nu har vi framförallt riktat oss för vi har gjort emissioner här i Sverige, riktat egentligen framförallt mot den svenska marknaden. Vi har i dagsläget kontakter med ett antal fonder.

Några har faktiskt tagit kontakt med oss själva för att de antingen sett att de har haft ett behov av att bredda sin kompetens mot försvarsindustrin eller har aktiva affärer men där de inte riktigt har kompetens att utvärdera dem själva. Så jobbar vi just nu med en corporate finance-konsult i London som hanterar egentligen dialogen med de fonder som just nu tittar på de här större strukturaffärerna.

Så där jobbar vi med en rådgivare i London som hanterar den kontakten mot den europeiska kapitalmarknaden just nu.

Ja, och sedan ska man inte heller underskatta värdet av att vi är faktiskt ett noterat bolag. För det gör också att då uppfattas vi som ett dels mer trovärdig part, men också möjligheten att gör vi saminvesteringar så har vi en aktie som också man faktiskt har en likviditet i.

Och vissa av de här fonderna har ju också ett principiellt förbud att inte lov att investera i Ukraina, alternativt att de har valt att de inte aktivt vill ta de investeringsbesluten själva. Så där har vi jag ska säga en kombination mellan att vi har till viss del kompetensen, men också att vi har en fondstruktur där vi ett noterat alternativ som kan uppfattas som intressant både från försvarsbolagen som de tittar på, som kanske inte vill ha bara privata fonder och framförallt man ibland undviker aktivt amerikanska fonder på grund av att man vet det kan finnas en risk för interventioner och exportförbud etcetera om man jobbar med amerikanska investerare.

Så man vill gärna ha europeiska investerare. Dessutom vi i Norden uppfattas ha väldigt gott rykte, både vad det gäller hur vi har jobbat med Ukraina.

Vi uppfattas som ett land som de sammanfattade väldigt bra: "We like you guys because you're also close to Russia, you know what that means." Så att jag ska säga att vi har en ganska bra kombination av en stabil kapitalmarknad här i Norden, att vi är ett noterat bolag och att vi har kompetens mot den ukrainska marknaden.

Den kombinationen tror jag har gjort att de har valt att kontakta oss då.

Jo, absolut. Och som jag nämnde då, fokusen framförallt lägger vi på att jobba vidare med de befintliga bolagen vi har gått in i.

Och kommer vi göra några större investeringar just nu så kommer det troligtvis bli i så fall i form av saminvesteringar. Så mycket av tiden just nu lägger vi på att både hjälpa de bolagen som vi har gått in i att fortsätta egentligen bygga upp den kapaciteten de har, men också hjälpa dem med de expansionsförfrågningar de själva får.

Så att vi kommer naturligtvis se mindre av de mindre investeringarna, men förhoppningsvis att vi kommer att ta en roll i mer strukturaffärer som sker i Europa här under hösten.

Ja, och i första hand så handlar det ju om att genom att vi kan säkerställa att vi får upp produktionskapaciteten inom befintliga bolagen och att de tas väl emot och de får sina exporttillstånd godkända så går ju värderingen i bolagen upp per automatik. Och det gör ju också att då kan bolagen ta in mer kapital, där kan vi välja om vi vill vara med i den rundan eller inte.

Och det gör ju också att då tillför vi ju kapital på en helt annan värdering än vad vi hade när vi gick in i bolaget från första början. Så jag skulle säga de två hänger egentligen ihop för att om vi ser till att vi får upp produktionskapaciteten så ökar också värderingen på bolaget genom att vi kan helt enkelt visa en annan produktionsvolym än vad vi hade när vi gick in i bolaget.

Och då kan vi också ta in kapital på en högre värdering och då blir vår utspädning också lägre om vi är kvar på vår ägarandel. Ellers så har vi då möjligheten att försvara den och gå in med ytterligare kapital.

Men i första hand skulle jag säga handlar det om att hjälpa bolagen bygga ut och därigenom få upp sin värdering, och då kan vi se till att vi får in mer kapital på en högre nivå.

Ja, jo, absolut. Och vi har ju en viss relativt lång horisont på de här bolagen så vi planerar inte att i närtid göra exit på dem.

Men det har ju kommit intresseförfrågningar på ett antal bolag, och det är egentligen bolagens ledning som avgör i första hand om de ska ta ett beslut där. Och det handlar också lite grann vem är det som lägger ett bud och där vill man ju säkerställa att man kan behålla sin suveränitet nere i Ukraina men även här i Sverige.

Så jag skulle säga att det är dels en strategisk aspekt: vem är det som vill gå in och förvärva bolaget och helt enkelt vilken värdering det ligger på då. Men jag skulle säga att på kort sikt här så tror jag att max är kanske ett av våra bolag som kommer att vara aktuellt för en exit, utan vi har sagt 3-5 års horisont på de här innehaven.

Ja, den är relativt liten i vår typ av bolag. Däremot så de låt oss kalla dem för mer statligt kontrollerade bolagen där har man ju väldigt stark kontroll på det.

Men vissa av våra bolag har ju dessutom en civil klassning. Exempelvis en drönarmotor idag klassas som en civil produkt.

Så den har alltså inga exporttillstånd på. Den kan Eromotors sälja till valfritt land.

Så i våra bolag så skulle jag säga att är det egentligen ingen tillståndsfråga vad gäller på den sidan. Däremot så håller man mycket starkare kontroll på de statligt kontrollerade försvarsbolagen, så att det beror på vilken typ av bolag och vilken typ av ägande som staten har redan från början skulle jag säga.

Ja, absolut. Och ska vi nämna ett område där man fortfarande har restriktioner så är det ju ledningssystem som är kopplade till autonomiteten i drönaren, det vill säga hur du leder in den i målsökningen.

Nu tror jag faktiskt vi har kommit upp här att vi kan ha en länk med oss från Danmark.

Ja, precis. Vi gick ju in med ytterligare kapital till Black Forest här givet att de har utvecklats bra under våren.

Så att vi ska se om vi har Oleksandr med oss här. Oleksandr, do we have you on the call?

Great. Nice to see you.

Nice to see you, too. Hi.

Yeah. Cool.

Welcome. I just mentioned here that we have majority of the companies we work with and part of our team in Denmark.

Unfortunately, I had to be in the studio here, but nice that you can join us.

Probably I've seen some of them at DALO Days because there is a lot of good manufacturers here of products and also some parts for different type of military products. With my marketing team and also with my business development team now in Denmark looking for partnership and also looking for suppliers for building better products of what we do.

Probably I need to do an introduction and go according to the plan.

No, we introduced you that you're the CEO of Black Forest, and I've been introducing your company before here about what you intend to do and that you build a different type of drone that made us interested in supporting you. Please share your perspectives on what you do at Black Forest and also what you think is important to consider for your company right now in Ukraine and market.

Okay. What we do basically is we're building drones for the infantry.

It's called assault drones. To give you a little bit perspective, in current war situation, during assault operations, there are usually two different teams.

One is assault team, and another one is drone team. Drone team is usually separated in time and space.

They usually sit far behind. I'm sorry.

It's okay. I think you're looking good.

Air raid in Kyiv. I'm sorry.

When assault guys, these two teams, when assault guys need drone support, they need to call someone. They need to wait for this support to arrive, and this can take up to 20 minutes.

During the assault operation, it's huge risk. It's huge exposure to risk.

Also if the support even arrives, because there is contested electronic warfare environment, there is problems with communication, there is all other different types of problems. We solve exactly this.

We build drones that could be brought to the front line, that could be brought with team one, with assault team, on them, with them. Those drones do not require complicated training for FPV.

They don't require complicated knowledge about drone technology. They are simple to use.

One button there on remote, one button on a drone, and it is ready to use in 30 seconds. You can do reconnaissance with it, and also you can do engagement with it.

It's military-focused, built for the military, with the military, drone for infantry. It's assault brigades.

Second stage is for any infantry who is fighting on the front, it will be available. It is cheap.

It is reliable. It is simple to use, and this is our product focus, and this is what we build today.

Great, Oleksandr. We appreciate a lot working with you.

See, do we still have Oleksandr on the line? Yeah.

Is there any learning you have maybe like to share to the Swedish audience and the shareholders on what you think is important for the drone industry in Ukraine in terms of where is the industry heading, what is important for you to focus on?

Absolutely. We have quite a few challenges, and most of those challenges are in technology domain.

For example, we need better computation for this type of drones we build. We need better communication for the type of drone we build.

We also need to have more supply of different parts, for example, motors locally built, for example, other parts like ECU, like regulators for those motors. We at the moment, we are forced to solve almost all of those problems internally.

We need to build almost all of the parts of our system to make it consistent, to make it reliable. This is huge challenge to do with small team and also with the war going on still in the country.

I'd like to have someone on our side, much more on our side, building, for example, reliable, cheap communication for expendable drones, for drones that doesn't cost $25,000. It's easy to build communication link for drone that cost like a car.

It's challenging to build communication link cheap and reliable for drone that cost 10 times, 20 times cheaper. This is one of the challenges.

Also at the moment, there are some problems with computation modules that are available from China and other countries, and I'd like to see some help with this. Also resources, overall resources and scaling problem.

We need a lot of all of those at the same time. We need reliable, cheap, and also a lot of parts to be able to ship needed quantity of the drones we build.

Great.

Yes, absolutely. 100%.

We are building system, drone, which will be available for any infantry. At the moment, they have AR-15 with them, their pistol, maybe a few grenades, maybe another equipment.

What we are trying to build is they each of them will have a small drone that is capable of reconnaissance and also engagement of an enemy. Yes, absolutely.

We aim for building standard equipment for any infantryman.

That's what I thought. Great, Oleksandr.

Thanks for joining us from DALO, and, yeah, go back to the meetings there. Thanks for supporting us and stay strong with the work you do with your colleagues.

Thank you. Thank you for your support.

It's a pleasure to work with you. Bye.

Absolut. Jag kan kort kommentera en sak på resultaträkningen.

Det är att det vi har gjort nu då som vi är nöjda över, det är att vi faktiskt har gjort det vi lovade sist, det vill säga vi har i praktiken tagit bort samtliga våra räntebärande lån. Så att vi kan se här vi hade under föregående år hade vi 5,5 miljoner i räntor under året.

De är nu nere på 0 så vi har plockat bort de räntebärande lånen. Vi hade en ökning på kostnadssidan, men majoriteten av det är då relaterat till den nyemission vi gjorde.

Det är också emissionsstorleken är relaterat till den kostnad man får från emissionsrådgivarna. Så att det ska bara kommentera det att något ökade kostnader på grund av emissionen var också större under hösten, men att jag är nöjd med att vi har gjort det vi sa, att plocka bort räntekostnaderna på de lånen.

Vi går över då till balansräkningen då och en sak kan kommentera på det, väntar på frågan men det är relaterat till det. Vi har fortfarande relativt höga övriga skulder på 17 miljoner, men av dem så avser cirka 14 miljoner redan beslutade investeringar som inte är utbetalade ännu och därför bokförs det som en skuld på balansräkningen.

Men det är alltså del av det investerade kapitalet som ännu inte har betalats ut till våra portföljbolag. Så att det är inte en skuld i de facto att det är en räntebärande skuld, utan det är en innestående utbetalning till portföljbolagen i och med de investeringarna som vi gjorde här i början på sommaren.

Ja, precis.

Jag skulle säga det beror på investeringsfokus. I befintlig verksamhet så tänker vi inte göra det, utan nu bedriver vi verksamheten i stort sett som ett skuldfritt venture capital-bolag med vårt befintliga fokus.

Däremot om vi skulle göra en större strukturaffär med en europeisk fond, då skulle vi kunna använda lån i form av en delfinansiering av den strukturen. Men då görs det lånet mot en specifik affär, inte som att vi tar in det för vårt allmänna investeringskapital.

Ja, absolut. Vi var ju medvetna om att vi just fick en del kommentarer på det under hösten med vår emission då, så vi hade ju en övertilldelningsoption godkänd av styrelsen på lika mycket egentligen som grundemissionsbeloppet och den aktiverade vi fullt ut.

Så i praktiken då så var emissionen fulltecknad med 100%, vi aktiverade ytterligare 100% teckning av övertilldelningen, så i praktiken var det väl en 78%, men majoriteten av dem fick i alla fall en del av övertilldelningsoptionen också. Så att vi antar att de flesta blev hyfsat nöjda med den tilldelningen de fick, men samtidigt så får jag säga att det är ändå positivt att det var så pass stort intresse.

Och det går ju bra att köpa fler aktier på börsen också om man vill fortsätta investera i oss.

Ja, nej men vi kommer att kommunicera mer, som jag har sagt också, och skrev i VD-brevet, att vi kommer kommunicera mer avseende vår kompletterande investeringsinriktning på större affärer. Där kommer vi att återkomma med vad vi avser att göra när den kommunikationen är klar, när vi också vet vilka tillstånd som vi kommer att kommunicera kring.

Tack.