Tack så mycket, [Kalle?] .

Du, tack så mycket. Som sagt, våran Q4-rapport, vi gjorde en liten kort agenda här så ni ser ungefär vad vi ska gå igenom.

Vi ska börja med att prata lite grann om de viktiga händelserna som har hänt under kvartalet och vi har ju haft ett ganska spännande kvartal så det finns lite grejer där att prata om, framgångar som vi har haft. Därefter ska vi kika lite grann på produktionssiffrorna från gruvan under Q4 och vad vi kan förvänta oss av 2026, i alla fall början på 2026, innan vi går vidare med de finansiella siffrorna för kvartalet.

Sen så hade jag tänkt också avsluta lite grann med att berätta var vi nu står i vårat investeringsprojekt med malmsorteringen. Vi har ju tidigare också presenterat lite grann borr-resultat kring Vargbäcken, jag hade tänkt berätta lite grann mer om det, återvända till det och så sen så även ge lite guidance för vad vi tänker oss med råge här.

Sen så redovisar vi ju också i morse en uppdatering av våra mineraltillgångar i Fäbodtjärn. Det här är ju inte så stora förändringar egentligen, är det bara att vi har avfört det som har brutits under året, men jag tänkte jag skulle prata lite grann mer om det och vad vi har för planer kring undersökningsborrningar där.

Så utan vidare så börjar vi då egentligen med viktiga händelser under fjärde kvartalet. Och så att säga när det gällde här då, bland det viktigaste för oss under det här kvartalet har givetvis varit arbetet med att få till en sån här undersökningsort i Fäbodtjärn, och det är ju för att kunna prospektera den här mot djupet.

Det här har blivit möjligt då vi under kvartalet har fått tillgång till en lämplig plats på skiva 9, det är ungefär 125-135 meters djup under markytan, där vi då kunnat göra ett så kallat påhugg för att starta den här undersökningsorten. Det här har ju gått väldigt mycket bättre för oss än vad vi hade planerat.

Vi hade väl räknat med att vi skulle måsta ta det väldigt, väldigt försiktigt när vi gick genom den så kallade hängväggen som är ett område i gruvan som vi vet är svagt och innehåller mycket utmaningar när det gäller bergstabiliteten. Men det här gick väldigt, väldigt bra för oss och vi kunde hålla en högre takt än vi hade planerat.

Och i slutet av året då var faktiskt 82 av de planerade 100 metrarna av undersökningsorten färdigställd. Och det här är ganska mycket om man då tänker att planen var att hinna typ 9 till 18 meter.

Så 82 meter är väldigt mycket. Och vi var ju egentligen klara med den här undersökningsorten då den andra veckan i januari.

Så just nu håller vi då på att förbereda för borrning där. Vi måste dra in lite media i den här undersökningsorten och förstärka upp där borrmaskinerna ska stå.

Så planen som vi har, här är egentligen schematisk bild då över hur ni ser den här malmen, vet ni då skivan lutar sig ner genom underjorden. Och ni ser där att vi har en undersökningsort nu då som går ut i tangentens riktning utifrån den där.

Så planen är att ställa en borrmaskin där och börja med att adressera då området 175 till 250 meter, det är egentligen det område som idag är inkluderat i våra mineraltillgångar, den lägre kännedomsklassen, som vi planerar då att borra upp. Och vi planerar då att först borra dom och därefter baserat på vad vi får för resultat på det här så har vi då möjligheten i ett steg två senare i år eventuellt göra en förlängning på den här undersökningsorten eller göra en liten kurva på den eller så vidare för att leta nya bra borrpositioner för att eventuellt då fortsätta undersöka den här ytterligare mot djupet.

Resultaten från den här borr-kampanjen det kommer givetvis att ta en liten stund. Dels får man ju räkna med att själva borrprogrammet här tar en 3-4 veckor, och så sen så ska alla de här borrkärnorna vi tar upp de ska karteras, vi ska klyva dem med en stensåg, vi ska skicka dem då för analys.

Och innan man har fått resultaten och sammanställt det så börjar det nog vara juni innan vi har nånting egentligen intressant att säga om det här. Och det är ett viktigt datum för oss också, för där kan styrelsen ta beslut då, ska vi fortsätta tillreda den här gruvan mot djupet, för annars är vi ju så att säga färdigtillredda fram till semestern.

Det andra som har varit väldigt viktigt för oss och som har pågått under hela kvartalet är då installationen av malmsorteringsprojektet. Och det började ju här, vi har ju ställt upp tältet sen tidigare, vi göt en stor betongplatta i det här tältet som behövs då för att kunna ställa upp maskinen i början på november, och direkt dagen efter kom maskinen fint packad ihop med sina pinaler från Tyskland.

Och då kunde ju då våran underleverantör GMK i Boliden börja ställa upp då alla de ställningar som behövs för det här. Sen i slutet på november så kom ju vi måste ha en liten käftkross, vi har köpt en mobil käftkross som vi då behöver för att bearbeta materialet så att det håller rätt storleksdimension för maskinen samtidigt som vi började montera gångplaner och ställa upp allting.

Och just före jul så kom då det här sovringsverket som behövs. Och här ser ni då, vi kör en test här och där vi då lastade in malm och körde igenom här.

Och då ser ni till höger, ser ni då högen med det materialet som är rätt i storlek, rakt fram det som varit lite för stort, och så det som är lite för litet till vänster va. Och det här är viktigt då för att maskinen kan bara hantera det som är i rätt storlek.

Den här testen var ju väldigt intressant och den gav ju egentligen det resultat som vi hade hoppats på, som vi har räknat med va. Att ungefär 1/3 av det material vi stoppade in det kom direkt ut i den här storleken, det här är 20 till 80 som maskinen gillar att ta hand om.

Sen så fick vi också strax under 1/3 kom ju ut, här ser ni det här är betydligt större stenar, de här är för stora för maskinen, de här behöver vi då skicka genom käftkrossen för att de ska ha rätt storlek för att maskinen ska kunna sortera dem. Sen fick vi också ut strax över 1/3 av materialet är ju då såna här fines, det här är ju alldeles för fint, maskinen kan inte sortera det här.

Vi tog lite prover på det här. Det är oerhört mycket krossad kvarts i det här och eftersom att guldet tenderar också att sitta i svaghetszonerna i kvartset så att det här är faktiskt ganska väl anrikat med guld och våra antaganden som vi hade från våran provanrikning var att det här materialet kommer att hålla en tillräckligt hög halt för att vi ska kunna skicka det obearbetat till anrikningsverket och ändå ha en bra halt, det visar sig stämma ganska bra hittills.

Så det är vi nöjda med. Så att vi var tvungna att vänta lite grann med uppstarten, egentligen hade vi tänkt koppla in all el och testköra maskinen innan jul, men lite grann det var en mindre leveransförsening där som gjorde att vi hann inte klart det veckan innan jul och med jul- och nyårshelgerna och resande från teknikerna från Tyskland så vart det ju att vi började det här i mitten av januari istället.

Och så att säga den 29 januari då körde vi de första stenarna genom det här. Och bara för att vara tydlig, vi kör ju nu materialet hinkvis genom den här än så länge, och det är ju för att försöka kalibrera den här maskinen på vårat material och kunna lära den skilja på våran kvarts och vårat sidoberg.

Just nu ser det ut som att en 8% reflex för kvarts i materialet är ungefär den nivå vi ska ligga till. Och vi har även så att säga tagit fram ett program som innebär att vi kan vända på processen, istället för att ejektera malmen så kan vi ejektera gråberget.

Det är en inställning som vi då behöver för att när vi får ett material som råkar ha lite för hög kvartshalt, det vill säga mindre än 50% sidoberg, mer än 50% kvarts, då går det alldeles för mycket tryckluft, då tappar vi lite grann i timkapacitet, då kan vi vända på processen. Men det ser bra ut.

Vi har nu två veckor på oss att försöka få till det där och vi har även några restpunkter, allting i utfrakten är klart, men vi har några restpunkter i infraktet som vi försöker hitta för att kunna köra fullt flöde. Planen är att vecka 8 kommer Tomras personal tillbaks och då ska vi börja skruva upp den här till full volym.

Och förhoppningsvis så kommer vi väl lyckas med det. Sen så meddelar vi ju också här att vi jobbar mycket med det under december, sen kom ju nyheten ut i januari, att vi har kommit överens med Björkdalsgruvan utanför Skellefteå om att genomföra en testanrikning av malmen från Fäbodtjärnsgruvan i deras anrikningsprocess.

De tillverkar ju en annan anrikningsmetod än vad man gör i Svartliden. Sannolikt ger det här lite lägre utbyte, men kostnaden för den här metoden är betydligt lägre.

Och det är mineralogiskt väldigt intressant att få göra den utvärderingen, och potentiellt är det så att man kanske skulle kunna göra en investering i Svartliden och därigenom kanske sänka lite grann kostnaderna och kanske till och med få lite bättre utbyte där, även om vi börjar närma oss teoretiskt max där så det går väldigt bra ändå. Men det är en viktig utvärdering att göra.

Den här är ju beroende av ett godkännande från tillsynsmyndigheterna. Det fick vi här mot slutet av januari och i förra veckan så började vi köra malm ned dit och vi räknar med att det ska ta ungefär 6 till 8 veckor då att köra ned tillräckligt mycket malm för att köra den här.

Så att med lite tur och lite skohorn så har vi nog kört den här anrikningskampanjen precis i slutet på det första kvartalet och kan börja utvärdera det här. Produktionen under Q4 då och lite grann förväntningar kring 2026.

Vi är ju för det första väldigt nöjda med utfallet under Q4. Produktionen rullade på för oss med osedvanligt lite störningar och det syns ju på att vi drev alltså tunnel nästan 600 meter och det ska jag säga, det är nog ett personbästa för gruvan alla gånger va.

Och det är ju betydligt mer än de 450 meter som vi egentligen hade planerat att vi skulle hinna med. Sen så producerar vi också nästan 4 000 ton mer malm till malmlagret än vad som var planerat.

Och som ni ser så har vi även då en prognos för Q1 inlagt här. Och som ni ser, här har vi då en liten lägre ambitionsnivå än Q4.

Vi ligger väl ungefär på nivån för Q3. Q3 hade ju som ni vet också en semestermånad.

Anledningen till att vi har en lite lägre prognos här är för att vi lägger ganska mycket tid och resurser nu på att förbereda för att starta nästa högproduktiva brytningsområde när vi ska då skjuta ut det som ligger mellan de här malmorterna som vi har drivit. Och det tar lite tid och resurser i anspråk som vi inte kan använda för att producera annat så därför blir det en lite lägre nivå.

Som det ser ut för oss just nu så kommer det nog stämma ganska bra att vi har Tomra-maskinen i full produktion när vi börjar få fallande produktion ur den här högproduktiva brytningsområdet. Och det var ju framförallt där vi under fjolåret hade problem med en alldeles för högt gråbergspåslag.

Det är väldigt svårt att styra det med den typen av brytningsmetod. Den är ju oerhört billig som brytningsmetod men det blir lätt att få det.

När det gäller malmortsdrivning så har vi ju å andra sidan sett att under hösten har vi kunnat komma betydligt närmare våra mål. Sen en liten upprepning.

Vi har ju redan pratat om utfallet av kampanj nummer 6, presenterade vi ju 11 november tror jag det var. Den blev klar och färdig och såld i mitten på oktober.

Det tog en stund att få alla de slutgiltiga analyserna tillbakarapporterade från smältverken va. Omfattade 20 470 ton så vi stängde precis på våra 50 000 ton.

Halten var väl kanske inte riktigt det vi hade önskat men det ska man komma ihåg att drygt hälften av tonnaget i den här kampanjen var ju då dels de 3 000 ton marginalmalm som vi körde igenom här men även då så att säga rill-producerad alltså malm från de här högproduktiva brytningsområdena som producerades just före semestern. Den malm som kom från våra mindre produktiva områden där vi då gör såna här mer selektiv malmorsbrytning, den mötte egentligen våra förväntningar på vilken halt det skulle vara så att det såg mycket bättre ut.

När vi då tittar på utfallet för helåret så har ni redan sett det, vi har vaskat 224,5 kg guld. Utbytet var ju väldigt bra, så snittet för året var ju över 96% att jämföra med våra kalkyler på 90 och ingen av kampanjerna låg under 95.

Så att det ligger ju nu nära till hands, som en gammal juridikprofessor skulle ha sagt va, att anta att vi kommer överprestera mot de här 90% även i fortsättningen när vi då anrikar i Svartliden. Så det är vi väldigt nöjda med.

Och leveransen av guld som jag sa, 96,3 kg gick iväg i början på Q4, totalt 224,5 kg. Snittpriset här i Q4 det vart ju 1 206 kr per gram och för helåret 1 080 så vi har ju varit med på en väg uppåt här.

Jag har fått några frågor också hur det ser ut med silverproduktionen. Jag har lagt in där, det var 222 kg, ungefär 2,5 miljoner kr så det är ganska precis 1% av våra intäkter så ni kanske förstår varför jag inte pratar så mycket om den även om den givetvis ger en del produktion.

När det gäller då nu ska vi se här, nu vart det svårt, ja så. När det då gäller nästa anrikningskampanj så kommer ju den att ske, den här provanrikningskampanjen i Björkdal, den kommer att vara nånstans 10 till 12 000 ton, vi får se.

Det beror lite grann på timingen när vi startar och hur det går med transporten med lastbilarna. Vi räknar som sagt att det ska ta 6 till 8 veckor.

Nu har vi redan kört en vecka så därför skrev jag 6 till 7. Kampanjen kommer i det här fallet bara ta fyra dagar att genomföra.

De har så pass mycket större maskiner i Björkdal att det anrikningsverket i Svartliden behöver tre veckor på sig, det gör de i stort sett nästan på tre dagar. Och här har jag då förhoppningen att den här ska kunna vara klar under Q1 så att vi kan redovisa intäkterna för det här under Q1.

Därefter så planerar vi ytterligare två anrikningskampanjer under 2026. Sannolikt får vi in en före semestern och det betyder att den sista kampanjen den kommer att hamna under hösten, oklart idag om den hamnar i Q3 eller i Q4, det får vi se.

Men som ni förstår, Botnia kommer att ha sitt normala år, det kommer att vara ett kvartal utan intäkter, vilket är egentligen det normala. Om vi då går in på lite grann resultat och ställning från det fjärde kvartalet så kan vi börja med att säga det att Q4 är vi väldigt nöjda med.

EBIT för kvartalet uppgick ju då till 45,8 miljoner, det är en EBIT-marginal på 38,6% och det ligger ju i nivå med våra förväntningar baserat på utfallet på produktionen. Kostnad för kvartalet var ju lite högre än beräknat men då ska vi också komma ihåg att vi satte personbästa när det gällde hur mycket faktiskt tunnel vi skapade i berget och det innebär ju givetvis högre kostnader.

Det här får ju också effekten att vi inleder det nya året med ett betydligt större malmlager än planerat som vi hade va. EBIT för helåret uppgick ju till 63,2 miljoner, det är då en marginal på 25,8% och det är kanske lite grann i underkant för våra förväntningar men det beror främst på de utmaningar vi hade av gråbergsinblandningen under första halvannan av året som även påverkade till viss del då den kampanjen under Q4, det vill säga att vi har haft alldeles för mycket gråberg med oss och det har gjort både att vi har måstat dra upp kostnaderna lite grann för vi måste köra mer berg för att få ut en mängd guld, men också att vi har lagt på en massa extra aktiviteter för att hålla ner gråbergsinblandningen, men det har ju också haft en effekt att vi har skjutit lite grann av guldproduktionen på framtiden.

När det gäller kassaflödet så är det ju bra för kvartalet tycker jag, 40,8 miljoner. Investeringarna var ju stora för kvartalet, vilket vi tidigare har guidat för, 9,1 miljoner av investeringen var hänförlig till malmsorteringsprojektet och det är mycket utrustning som levererades under det här kvartalet, ni såg ju det på de tidigare bilderna där.

Resterande investeringar var ju i stort sett i sin helhet hänförliga till infrastruktur och nya positioner i gruvan. Investeringarna kommer ju också fortsätta att vara ganska höga under Q1 då vi färdigställer malmsorteringen.

Därefter kommer de att börja ticka ner lite grann och som det ser ut just nu med de tillgångar och resurser vi har idag så räknar vi med att gruvan ska i stort sett vara färdigtillredd och mer eller mindre färdiginvesterad efter semestern. Därför är det ju också vi driver på så pass kraftigt som vi gör nu för att få borrning mot djupet i Fäbodtjärn, för det är ju då eventuellt de konverteringar av tillgångar till malmreserver som vi kan göra baserat på det som gör att vi kan ta beslut att fortsätta investera mot större djup i gruvan.

Balansräkningen per sista september tycker jag är väldigt stark. Under kvartalet har vi ju så att säga återbetalat aktieägarlånen, 12 miljoner vi hade till ett konsortium av bolagets stora ägare.

Vi upptog ju det här i början av 2024 för egentligen finansiera rörelsekapitalet i uppstarten av verksamheten. Den enda kvarstående långfristiga skuld som ni ser där det är en konvertibel till Norrlandsfonden som löper utan ränta då men kapitaliseras till ett nominellt belopp som jag tror är strax över 3 miljoner.

Den här löper tror jag till 2028 och kommer ju då innebära en viss utspädning när den utnyttjas. Annars så kan ni se där att malmlagret har ju ökat ganska rejält jämfört med 1 januari 2025 och det är som sagt, det är nästan 13-14 000 ton mer malmlager vi började det här året med än förra.

Och det har minskat i volym lite grann men inte riktigt lika mycket i kronor jämfört med det vi hade i början på kvartalet och det är ju för att då hade vi fortfarande ganska mycket malm från en högproduktiv rill-position som har ett mycket lägre anskaffningsvärde kvar i lagret. Nu har vi ju då kört det genom anrikningsprocessen och byggt upp ett nytt lager.

Jag har fått mycket frågor om hur vi då ser på guldpriset. Och det är ju väldigt intressant fråga och att spå i det är ju svårt.

Jag ska göra ett litet försök. Här har ni en långtidsblick på hur guldpriset har utvecklats ända tillbaks till 1972 när Richard Nixon släppte så att säga Bretton Woods-systemet och frisläppte guldet från dollarn från 35 US-dollar per ounce.

Idag betalas det just över $5 000. Vi ser här är det ju nånting som händer.

Vi ser framför oss att den här volatiliteten vi har sett i marknaden kommer att fortsätta. Men det finns oerhört mycket fundamenta i världen som tyder på att guldpriset kommer fortsätta vara starkt en längre tid, och med en längre tid där menar jag ju i förhållande till hur lång livslängd vi har på våran producerande gruva.

När man då tittar på hur det faktiskt då ser ut för oss, för man kan ju spekulera givetvis när man ser guldpriset gå upp så kan man ju handla Botnias kurs till en högre kurs för man kan förvänta sig att våra intäkter i framtiden blir lite större, men man måste komma ihåg volatiliteten också att vi får den här typen av punktintäkter. Så att då måste man ju också beakta sin tro på så att säga utveckling av guldpriset till när vi har guidat för ungefär våra kampanjer kommer att levereras.

Det är viktigt att komma ihåg. Men som ni ser, under året, även om vi har ibland sålt när det har varit lite grann uppåt och ibland lite grann neråt som den här händelsen i april, så är ju trenden ändå uppåt för guldpriset och Botnia känner att vi har ganska stora chanser att få hänga med och ta del av det här va.

Vi presenterade ju lite borr-resultat för Vargbäcken. Vi försöker vara väldigt försiktiga när vi har pratat om det här och jag ska försöka förklara lite grann varför det va, för att Vargbäckenfyndigheten den köpte ju vi 2010 från Mawson Resources och de hade ju då gjort en resursestimering av den och de hade fått sin bearbetningskoncession, sen har vi gått vidare och fått miljötillståndet.

Den här fyndigheten är ju potentiellt ganska mycket större än Fäbodtjärn, förmodligen 10 gånger större när det gäller total malmvolym men då med en mycket lägre halt, det är bara 1/5 så hög halt. Men det är klart att det här är ett projekt som är väldigt intressant med tanke på dagens guldpris och vad vi förväntar oss för guldpriser under de kommande 5-6 åren.

Och det här är ett viktigt initiativ för oss att jobba med. Det vi kände att vi behövde göra här, att det finns ganska mycket gammal borrning som jag försökt illustrera här med en overlay ovanpå våran så att säga koncession där, vi ville testa lite grann här för att den precision som är i borrningen som den här blockmodellen och bearbetningskoncessionen baseras på är inte tillräckligt definitionsborrad för att du ska kunna göra det vi skulle vilja ha i en detaljerad brytningsplan här.

Så vi behöver backa tillbaks här, vi behöver borra lite grann och vi behöver lägga till mer information. Så det är den plan vi har nu.

De första borrningarna vi gjorde nu det var ju bara för att säkerställa att vi hade rätt antaganden vi jobbar mot. Nu planerar vi för ytterligare ett borrprogram under 2026.

Och långsiktigt skulle man kunna tänka så här, vi vill borra här under våren, vi vill säkerställa att vi har fått tillräcklig information, därefter gör vi en ny resursestimering av det här. När vi har den resursestimeringen nästa steg efter det är ju då göra en uppdaterad genomförbarhetsstudie när vi försöker lägga lite kronor och öron i investeringsbelopp och så vidare på det här och se vad behöver vi för intäkter, vad har vi för cut-off för att det här ska vara lönsamt.

Och jag tror det är rimligt att förvänta oss att vi kommer delvis att prata om Vargbäcken vartefter vi går genom de här stegen under året. Skulle jag vara väldigt, väldigt bullish i mina antaganden här så skulle jag säga att nånstans i slutet på 2026 så kommer vi presentera en uppdaterad genomförbarhetsstudie.

Och en sån behöver vi ha gjort klart för att styrelsen ska kunna ta ett beslut om utbyggnad. När vi då kan ta det beslutet det är svårt att sia om, men nånstans därefter sen räknar vi med att det ska ta kanske 1 till 1,5 år att bygga gruvan innan den går i produktion.

Det är väl ett bullish case, sen kan det fort ta ytterligare lite längre. Och bara för att beskriva Vargbäcken så det här är ju den modellering av resursen som finns idag, och som ni ser det gröna området det är ju potentiellt väldigt mycket större än Fäbodtjärn så att här finns även en hel del outforskade potentialer så vi tycker att det här är väldigt intressant givetvis.

Jag tänkte avsluta lite grann och nämna lite grann då om resursuppdateringen vi gjorde i Fäbodtjärn. Och som ni har sett va så har vi ju inte borrat nånting i Fäbodtjärn under det gångna året.

Vi har ju helt enkelt inte haft några ställen att borra på där vi kan få ut något resultat som vi skulle kunna säga nånting intelligent om fyndigheten med, utan uppdateringen här handlar ju nästan helt och hållet bara att vi har avfört block som vi har brutit ur den här fyndigheten. Och ni ser ju skillnad mellan ungefär där vi var på den högra bilden i början på januari och det svarta i den vänstra indikerar ju de block vi då har avfört.

Det som också händer med den här är ju det att vi har ju lärt oss nu när vi bryter den här fyndigheten vad vi faktiskt presterar. Inledningsvis så hade vi ett antagande om att vi skulle ha malmförluster, det vill säga att när vi bryter ut malmen är inte riktigt all malm som vi får med oss, att den skulle vara ungefär 5%.

Vi har ju nu gått igenom det första 1,5 årets brytning med våran competent person och vi har kommit fram till att det här måste vi höja till 10% för det är så att säga baserat på erfarenheterna vad vi faktiskt uppnår va. Vi når inte riktigt med de här orterna hela vägen ut i kanten, på den ena sidan är det på grund av bergförhållandena att det blir helt enkelt inte säkert, och på den andra sidan är det att vi ser lite grann att halterna dör ut på ett annat sätt än vad vi hade egentligen trott va, på flera ställen.

Så när vi närmar oss kanterna då Jessica våran gruvgeolog, hon är väldigt duktig, då tar vi små prover och så ser vi finns det tillräckligt halt här, ja då fortsätter vi, till slut stannar vi va. Det som också hände i slutet där, och det visar ju det här är ju resursestimeringar, vi har ju alltså då tagit samma blockmodell, avfört de block vi har brutit ut och så har vi kört den med samma estimeringsparametrar, och då levererar den ut en guldmängd som var 4,9% lägre än tidigare.

Det här ligger ju inom den statistiska felmarginalen för den här typen av resursestimeringar men vi måste ändå redovisa den så som det är va. Sen kan det här ta nån helt annan vändning sen när vi börjar borra mot den här.

Vi skickade tillsammans med vårat pressmeddelande ut den här beskrivningen av tabellen som visar då eftersom att man har inte bakgrund som redovisningsekonom så försöker jag visa vad hade vi i början av året och försöka rita det här som ett bankkonto. Det är inte riktigt så det fungerar i verkligheten men jag tänkte det kan vara en någorlunda pedagogisk bild hur vi har avfört malm, vad som har ändrats i antaganden och vad som eventuellt ändras i klassificeringar och tillägg va.

Det man ska komma på när man tittar på den här också att den malm som avförts det är fortfarande ganska mycket av det som inte har gått genom anrikningsverket och därmed ännu inte har levererats som sålt guld utan ligger på upplag. Sen så tänkte jag säga också, här ser ni ungefär vilka planer vi har för våra borrningar.

Man vill gärna borra med ett rutmönster. I det här fallet har vi ett rutmönster på 15 x 15 meter där de här vita prickarna där vi sätter, och det vi i första hand gör nu är att vi adresserar området under 175 meter ner till 250 meter, och det är ungefär så där det kommer att se ut då.

Så förhoppningsvis kan vi få den här att konvertera oerhört mycket av det som finns här nere till reserver och kanske växa i halt och tonnage också, det är min förhoppning. Jag tror att det finns definitivt möjligheter till det, men det ska bli om ni som placerare är nervösa för det så kan ni inte ens föreställa hur nervös jag är för det.

Men vi räknar med att kunna säga nånting om det här innan semestern i alla fall för då måste styrelsen ta beslut, ska vi fortsätta tillredningen förbi 175 meter eller ska vi stanna? Ungefär så hade jag tänkt berätta om det här.

Ja, alltså om vi säger så här, det är ju en intressant fråga som har flera olika svar. Och det första svaret är ju det att vi har haft ett oerhört dynamiskt första 1,5 år och vi har givetvis en tyst period varje kvartal men däremellan så har det ju varit en större mängd loggböcker med insiderinformation så att det är inte så himla många dagar som styrelse och ledning har haft möjlighet att handla.

Sen har vi ju några som har köpt under året och några som har suttit och tittat på aktiekursen och tänkt: "Varför sitter jag i en loggbok nu för jag har velat köpa?" Så att det är egentligen första dagen på ett halvår idag som jag själv inte funnits i loggbok eller i tyst period.

Det utnyttjades här på förmiddagen. Jag vet också att vi har ytterligare en styrelseledamot som förmodligen kommer att utnyttja det också, så att det är ju nånting som vi givetvis uppmuntrar och för diskussionen och som vi har en positiv syn på.

När det gäller andra frågor som jag har fått om det där, om vi skulle ha nån form av optionsprogram eller så att säga liknande för att tilldela ledande befattningshavare aktier på det sättet, det är svårt för oss att göra det så som bolag. Vi har en aktie som är väldigt volatil, delvis på grund av att så att säga guldpriset är väldigt volatilt, men sen så har vi ju också med våran existerande fyndighet idag en lite för kort kommunicerad livslängd för att kunna göra det där på ett sätt där de i ledningen som skulle omfattas skulle uppleva att det här faktiskt var en förmån och inte bara en risk.

Så att vi har väl sagt det egentligen att vi ser hellre att ledande befattningshavare köper aktier än att vi gör den typen av utspädande aktiviteter.

Utdelning är ju en sån där fråga, alltså vi ska ju vara ett utdelande bolag givetvis. Nu är det ju så vi har ju haft ett bra år och vi har börjat dra in ett bra kassaflöde och har nu en kassa.

Så då är det naturligt att frågan kom. Jag skulle vilja säga så här att Botnia med det sätt vi har att vi har intäkter i princip i snitt kanske var fjärde, fjärde och en halv månad, så har vi ju ett ganska stort behov av rörelsekapital.

Vi behöver nog ha 50-60 miljoner i rörelsekapital liksom bara för att gå upp och ner va. Sen så ställde jag frågan till styrelsen när vi hade styrelsemöte senast: "Vad tror ni?

Ska jag hellre lägga kapital nu på att utveckla Vargbäckenfyndigheten eller ska vi ta en utdelning på 25 öre per aktie?" Och svaret från styrelsen var solklart, att i det här fallet tyckte vi att det är mycket, mycket bättre för den långsiktiga värdetillväxten i bolaget att vi fokuserar på att försöka utveckla Vargbäcken till en producerande gruva.

Med det pengar vi har i kassan nu och med det kassaflöde som vi prognostiserar under 2026 så bör de pengarna räcka till för att jobba med den frågan.

Det är den vi säljer. Jag skulle säga så här att vi ligger väldigt nära.

Du kan ju sälja guld som producent från ett anrikningsverk i tre olika former: antingen säljer du det som en flotationsslig, ett flotationskoncentrat, och då kanske den innehåller 100 gram per ton guld va, eller så säljer du den som ett gravimetrikoncentrat och då kanske den innehåller 1 500 gram guld per ton, eller så säljer du den som en dorétacka och då är det väl 750 000 gram per ton ungefär guld i dem. Och det är klart att ju högre raffinerad produkt du säljer, desto större andel av det ingående guldet får du betalt för desto mindre förluster har smältverket på sin sida i sina utbyten, och desto mindre kvarvarande behandlingskostnader är det.

Och doré är ju där du kom absolut närmast. Jag tror att vi har ungefär 99% betalbarhet på det och den kvarvarande behandlingskostnad, jag minns inte exakt hur mycket det är, men det är nån procent av guldets värde som är kvarvarande behandlingskostnad.

Jag kommer inte ihåg den siffran exakt idag. Och den ändras ju också över tid med marknadspriset.

Ja, den malm som vi skickar genom anrikningsverket i Svartliden, de producerar doré.

Alltså inflationstrycket har inte varit jättestort. Det börjar märkas lite grann.

Jag skulle säga att den största inflationstrycket vi såg, det skedde nog mellan det att vi gjorde den första genomförbarhetsstudien för fyndigheten, som var ju då gjord, jag kommer inte ihåg om det var 2015 eller 2017 eller när det var, och när vi nu faktiskt gjorde en uppdaterad och valde att bygga ut gruvan. Där hade vi jättemycket kostnadsinflation.

Idag skulle jag säga att den är hanterbar.

Ja, alltså när det gäller Vargbäcken så kan man inte säga för det är en helt annan gruva, den kommer ha en helt annan kostnadsstruktur så det går liksom inte att säga där. Det är därför vi behöver göra den här uppdaterade genomförbarhetsstudien för den.

När det gäller Fäbodtjärn så den intressanta frågan som jag tror bäst besvaras genom att säga att när vi gjorde våran uppdaterade genomförbarhetsstudie som vi presenterade precis efter semestern 2024 så hade vi räknat på ett guldpris på 643 kr per gram och då hade projektet en ganska robust lönsamhet. Och idag är ju guldpriset lite drygt det dubbla det.

Så att i förhållande till så att säga det pris som vi får nu när vi säljer ligger ju också väsentligt över de planeringspriser som vi använder internt i bolaget.

Nej, alltså guldprisets utveckling här efter nyår så att säga man vart ju nästan rädd när det for upp i 5 600, nästan ut i 5 700 dollar per ounce, för man tänkte att vad är det som händer. Men sen den här korrektionen neråt var ju då nånting jag tyckte: "Åh, det var nästan skönt va."

Och nu handlas det ju återigen över 5 000 dollar så att det är definitivt så att vi kommer att se ett mycket volatilt guldpris i närtid och tror jag också över en lite längre tid. Men jag tror att jag är inte sömnlös för att det inte ska ligga ovanför våra planeringspriser om man säger så.

Ja, alltså om vi till att börja med hur planen ser ut. Vi räknar ju som jag sa i presentationen att vi kommer förmodligen att hinna med den här provanrikningskampanjen i Björkdal innan vi stänger det första kvartalet så att vi kommer ha intäkter under första kvartalet.

Och så sen så räknar vi med att nästa anrikningskampanj förmodligen kommer att vara avförd innan vi går på semester. Sen beror det lite grann hur går produktionen i gruvan?

Stöter vi på hinder? Går allting bara som på en dans eller möter man normal mängd motstånd i produktionen beroende på om den då hamnar i Q3 eller Q4.

Så det är väl ungefär så våra kampanjer ser ut. Sen kan jag säga det att guldpriset går ju upp och ner och visst när man handlar i våran aktie så kan man ju spekulera att ja det kommer innebära framtida intäkter som är höga för Botnia att guldpriset går upp, men det är ju först när vi börjar närma oss att faktiskt genomföra en kampanj vi faktiskt har möjlighet att ta del av de här förändringarna av guldpriset.

Så att det är viktigt att följa när vi faktiskt planlägger och lägger ut de här kampanjerna för det säger oerhört mycket om våran intjäning. Så att det är liksom intäktssidan i hela resultaträkningen som avgör sådant.

Kvartalsboksluten de är ju mest intressanta bara för att uppfölja liksom våran framdrift och kostnadsnivå i gruvan. Så att vi följer ju internt också såna här nyckeltal som kostnader per meter och kostnader per ton va.

Och det är ju det du kan se också när vi kommer med våra kvartalsrapporter för att se, okej vi hade så här mycket kostnader, malmlagret har gått upp eller ner och vi har gjort så här mycket ton, så då kan man ju själv också räkna på det och se liksom: "Ja, följer vi de här planerna ungefär och var ligger vi?" Så att kvartalsboksluten är intressanta för kostnadssidan, men intäktssidan är från kampanjredovisningarna.

Och hur ligger kostnaderna, hur ligger framdriften liksom.

Ja, jag skulle rekommendera man kan följa oss både på LinkedIn och Facebook men jag skulle rekommendera att det finns ganska mycket information på hemsidan. Sen så får man ju givetvis skicka frågor till våran infoadress om det är så att man har några specifika frågor.

Vi gör vårat bästa för att försöka svara på dem. Vi har ju inte oändliga resurser så att det kan dröja några dagar men till slut brukar vi hinna svara på dem.

Vi hanterar verkligheten först och sen så.

Tack så mycket.

Tack!