Operator
Hej och hjärtligt välkomna ska ni vara till Invest Live. Idag med Circhem och VD Petra Sas, som återigen gästar oss i studion, ska jag säga.
Ni som tittar live kan som vanligt interagera med ledningen och det gör ni genom att ställa era kommentarer i chatten. Vi kommer hantera frågorna från då efter presentationen.
Känner du att du inte hann få svar så får du vända dig sen till bolaget. Som med det sagt så är det hög tid att hälsa Petra Sas, VD för Circhem, välkommen.
Hej Petra!
Petra Sas
Hej! Tack så mycket.
Operator
Vad roligt att ha dig här igen, måste jag säga.
Petra Sas
Tack.
Operator
Petra, Circhem är idag aktuellt med helårsrapporten. Har en unik position som det enda bolaget i Norden med en kommersiell anläggning för rening och återvinning, en bra kombo då kan man säga, av lösningsmedel.
Och det är något som jag förstått det har lett till samarbetsavtal i och utanför Norden, med Norge och Tyskland som jag har förstått det. Så det där låter ju väldigt spännande.
Så varsågod, berätta mer.
Petra Sas
Tack så mycket. Trevligt att vara här igen.
För som inte känner till Circhem sedan tidigare så är vi en väldigt specialiserad aktör inom återvinning av lösningsmedel och då framförallt lösningsmedel som kommer från industrin. Vi är en svensk aktör som har en anläggning i Vargön där vi tillämpar en cirkulär affärsmodell och egentligen vår affärsidé är relativt enkel.
Vi tar emot industriellt avfall i form av lösningsmedelsavfall, återvinner det på vår anläggning och levererar det tillbaka antingen till samma aktör som kan använda det återigen i sina produktionscykler eller så levererar vi det till kemikaliemarknaden i form av en återvunnen råvara. Med vår affärsmodell och med den verksamhet vi har så är målsättningen att leverera lönsam klimatnytta och bidra till den omställning som industrin står inför och driver på på olika sätt.
Sett till lösningsmedel väldigt allmänt så är det någonting som används i stora delar av tillverknings- och processindustrin. För att nämna några av de stora användarna så är det läkemedelsindustrin, kemiindustrin, fordonsindustrin, färgindustrin och metallindustrin som utmärker sig där man behöver alltså stora volymer av lösningsmedel.
Och när lösningsmedel är förverkat så utgör det farligt avfall, så det är väldigt reglerat hur man ska hantera farligt avfall. Och fram till vår existens och förmåga att ta emot lösningsmedelsavfall för återvinning på vår anläggning i Vargön så skickades den här typen av avfall till förbränning.
Så vi har initialt varit ett alternativ till förbränning då, kan man säga. Och vår verksamhet bygger helt enkelt på att vi tar emot lösningsmedelsavfall, vi återvinner det så att det lämpar sig för återanvändning antingen genom att det blir en återvunnen råvara eller en återvunnen produkt på marknaden, alternativt att det går tillbaka till samma aktör som kan återanvända det i sin verksamhet.
Och går det tillbaka till samma aktör då kallar vi internt det för slutet kretslopp. Det innebär att samma lösningsmedel återanvänds om och om igen i samma loop många gånger om.
Det är kanske den mest effektiva klimatnyttan vi kan erbjuda och skapa med lösningsmedel framgent också. En av våra, vad ska jag säga, mest effektiva slutna kretslopp med en aktör inom fordonsindustrin som vi jobbar med sedan över 12 månader tillbaka nu, där gör vi en besparing på i alla fall över åtta gånger koldioxidutsläppen som lösningsmedelsanvändningen annars hade inneburit för deras del.
Så det är väldigt effektivt sätt för att resursoptimera, kan man säga. Och på det här viset så sparar våra kunder både vad ska man säga, det är kostnadsbesparande för att man behöver inte köpa nytt lösningsmedel, ny virgin råvara många gånger om, och man slipper också sina avfallshanteringskostnader och man får en rätt så signifikant klimatnytta på köpet, vilket optimerar resursanvändandet och det är ju någonting som många utav de här industriella aktörerna verkligen behöver, särskilt med de nya regelverk som har trätt i kraft där man måste redovisa hur ens verksamhet, hur hållbar den är och vad den har för klimatpåverkan.
I vår anläggning så när vi tar emot ett avfall så måste vi avgöra hur vi ska återvinna det mest effektivt då. Och vi jobbar oftast, allt som oftast, med återkommande avfall, framförallt om inte det rör sig om en större engångsordrar då som vi också har förmåga att ta emot och hantera och då blir specifik metod för just det avfallet.
Men generellt kan man säga att stora delar av de lösningsmedelsavfall som vi har erfarenhet av behöver destilleras eller använda olika typer utav destillationstekniker för att återvinna. Och man kan komponera och skräddarsy egentligen olika metoder för att adressera ett specifikt avfall beroende på vilken typ av produkt eller råvara som man vill få ut på andra sidan.
Det här är ju vi ställer krav internt på att de avfall vi jobbar med ska dels vara återvinningsbara ur ett effektivitetsperspektiv, men också ur ett lönsamhetsperspektiv. Någonting som särskiljer vår anläggning och gör den unik, det är att vi är en multipurpose-anläggning.
Vi kan återvinna flera olika lösningsmedelsavfall och lösningsmedelssorter samtidigt. Vi har olika enheter för att återvinna det.
Och lösningsmedel transporteras i olika vad ska man säga, det är förpackat på olika sätt. I vissa fall är det bulk så då transporteras det på tankbil, i andra fall så samlar man upp avfallet i fat eller IBC:er, men även i mycket mindre förpackningar som till exempel utgången desinfektion om man tänker sig att det kan sträcka sig alltifrån 50 milliliters förpackningar upp till en- eller tvålitersflaskor.
Den typen utav förpackningar kan vi också hantera och där är vi rätt så unika med vår anläggning att vi kan hantera den typen utav avfall. Vår anläggning i Vargön invigdes 2019 och det dröjde först till 2022 innan vi fick vårt miljötillstånd för att kunna hantera upp till 20 000 ton farligt avfall per år.
Det här är ju någonting som är väldigt relevant för vår verksamhet. Har man inte den här nivån på tillstånd så har man också svårt att adressera industriell i industriell skala.
Och vi är väldigt stolta över vår anläggning som nu har haft löpande produktion de senaste tre åren med de utmaningar och barnsjukdomar som det också följer med, men där har vi kommit en bra bit på vägen. För att summera lite kort vår verksamhet då, hur vi jobbar, så är det att vi vill leverera cirkulär kemi som gör skillnad och leverera lönsam klimatnytta och det gör vi i alla steg av vår process.
Vi kom med rapport idag. Vi är ett noterat bolag på Nasdaq First North och vi levererade vår bokslutskommuniké för 2025.
Som jag nämnde tidigare så har vi haft löpande produktion de senaste tre åren så att vi har löpande tagit emot avfall, återvunnit det och levererat ut råvara till marknaden eller olika aktörer de senaste tre åren. Jag nämner i mitt VD-ord att jag tycker att man bör se 2025 års siffror i perspektivet och jämförelsen med 2023 framförallt.
Och det säger jag för att under 2024 hade vi förmånen och lyckan att få till oss vår största engångsorder som kom från vårt grannland Danmark via Stena Recycling som vann en upphandling, där vi skulle ta emot 4 000 ton i mer eller mindre ett svep under väldigt kort tid, ett halvår, och behandla väldigt fort. Och det gjorde vi och det hade en väldigt stor engångseffekt på vårt resultat, vilket vi naturligtvis är väldigt glada för.
Blir ju också lite tufft när vi kommer in i 2025 och avslutar året med siffror som egentligen bygger på och resultat som bygger på våra återkommande strömmar. Vi har också, som jag nämnde i vår Q3-rapport, haft en del produktionsutmaningar som vi har löst under slutet av tredje och början av fjärde kvartalet.
Så att när vi nu går in i 2026 så har vi en stabil produktionskapacitet, vi har stabila processer, vi har löst många utav de utmaningar och vad ska man säga, produktionssvårigheter som vi har haft med de senaste avfallsströmmarna som vi har fått till oss, och har nu en löpande produktion och vi ser med tillförsikt på 2026 och vår förmåga att nå lönsamhet kan jag återupprepa här att det är definitivt vår målsättning. 2024 då tycker jag också ska ses i perspektivet att det visar på den kapacitet och förmåga som vi har på anläggningen och det bäddar ju också för att vi både ska växa våra återkommande intäkter genom löpande avtal med industriella aktörer för att ta in slutna kretsloppsavtal där vi kan återvinna löpande och leverera till samma aktör om och om igen, men också öppnar dörren för ytterligare större engångsaffärer i den takt som vi också kommer över dem.
De är inte så vanliga, men när de finns där så vill vi vara med och slåss om dem. Så att vi har ett väldigt spännande 2026 framför oss och där vi har etablerat en ny basnivå, kan man säga, i vår verksamhet och med vår kompetens.
Vägen hit har varit kantad av många mindre vinster, kan man säga, alltifrån att etablera anläggningen och få till vårt tillstånd, men också för att skapa samarbeten. Och när man är en nischad industriell aktör som vi är, som är så specifikt fokuserad på lösningsmedelsåtervinning, så lever man ju inte i en isolerad värld utan man är en del av ett ekosystem.
Och i vad gäller Norden specifikt så är det här ekosystemet etablerat sedan tidigare utan återvinningsmöjligheter. Så att när vi nu har varit första aktör på återvinningsmarknaden för lösningsmedel så har vi också fått slå in en ny väg.
Det behöver vi inte göra själva längre, utan det är ju som så att vi har en konkurrent i en av avfallshanterarna som Ragn-Sells tillsammans med Vilokan då som har etablerat en egen anläggning i Stockholmsregionen under andra delen av 2025. Och det ser vi som väldigt positivt och det förstärker också vår strategiska plats och position i det här ekosystemet.
Det innebär att andra avfallshanterare som inte har en egen lösningsmedelsåtervinning, vilket är alla andra avfallshanterare, de ska de konkurrera med Ragn-Sells i sitt erbjudande till sin slutkund då behöver de ju också knyta till sig en aktör som de kan samarbeta med. Och vi som oberoende specialist inom lösningsmedelsåtervinning blir en väldigt intressant part att samarbeta med och det här har ju naturligtvis legat till grund för flera utav våra senaste samarbeten och kommer att ligga till grund för många fler framöver.
Så det är en väldigt tacksam position vi nu befinner oss i tack vare Ragn-Sells etablering av deras anläggning. Därutöver så validerar det ju också marknaden.
Det är alltid bra att vara två för då det finns väldigt mycket att göra och vi är precis i begynnelsen av lösningsmedelsåtervinningen i Norden där vi kommer att spela en väldigt avgörande roll, det är jag helt säker på. Några av de drivfaktorer som driver på den här etableringen, det är ju naturligtvis så att vi har en hårdare reglering inom EU, både vad gäller hållbarhetsrapportering, men också vad gäller cirkularitet.
Och ska man säga någonting om cirkularitet, om hållbarhet är ett ganska utskämt ord, så är det som så att cirkularitet är en konkurrensförmåga framåt. Är man inte cirkulär kommer man inte vara konkurrenskraftig och det här är ju väldigt många bolag som blir varse om nu.
Jag har tidigare pratat om geopolitiska oron, det behöver inte jag nämna så mycket kring. Självförsörjning är på tapeten.
Många bolag ser över sina leveranskedjor och behöver bli mycket mer lokala och regionala i sin leverantörsutvärdering. Och vad gäller konkurrensen då med Ragn-Sells på plats så ser vi en stark strukturell marknadstillväxt för lösningsmedelsåtervinning framöver.
Vi har några projekt inom Klimatklivet bland annat för utveckling och återvinning av avfall från läkemedelsindustrin. Vi har etablerade kedjor för slutna kretslopp inom färgindustrin och fordonsindustrin och vi jobbar löpande med den tekniska utvecklingen för att kunna hantera ännu fler avfallsströmmar framöver.
Jag tänkte att jag lämnar över till dig och jag vet att det är ett gäng frågor som vi ska beröra som har inkommit.
Operator
Spännande. Och vi har fått en del frågor innan här, men jag tänkte ju egentligen börja med att bara konstatera en sak här.
Och det är ju också det att du nämner Ragn-Sells här som en konkurrent, men det blir också om jag nu förstod det rätt här, så det blir ju en validering därför att nu finns det ytterligare någon som gör det ni gör även om ni skiljer på. Så när vi träffades förra gången då var ju en utav, ska vi säga, konkurrenterna på marknaden, det var det gamla tankesättet att hantera det här.
Kan man säga att det fasas ut här nu?
Petra Sas
Successivt så blir det ju så när du har en så pass stark avfallshanteringsaktör som driver på den här utvecklingen, förutom vårt lilla bolag som varit före då. Så att det blir ju ett annat mindset.
Det här hänger ju också ihop med kraven på cirkularitet, kraven på resursoptimering, och inte minst också, inköp av lösningsmedel är en ganska kostsam del av, och där kan vi med vår lösning så att säga erbjuda en helt annan nivå på kostnadsbesparingar kopplat till klimatnytta och cirkularitet. Så att allt det här när det etableras och blir utvärderat av de här bolagen, så kommer det ju bli mer standard att återvinna sina lösningsmedelsavfall än att man förbränner det, vilket fortfarande är standard idag.
Så ja, vi har ett totalt skifte som är på gång.
Operator
Så det här det är ju väldigt spännande, för det är inte frågan om om, utan det är egentligen vem och när, om man ser till till exempel metallindustrin, fordonsindustrin, läkemedelsindustrin och kemiindustrin som ska brukar det här. Hur stor del av marknaden skulle man kunna säga med en tumme och pekfinger kan ni adressera?
Ni är först, men ni är inte störst.
Petra Sas
Vi är inte störst i form av muskler, men vi är nog fortfarande störst vad gäller löpande återvinning. Men det kommer nog kanske inte vara så länge.
Det vet man inte. Marknaden är ju, vad ska jag säga, vi skapar en marknad just nu.
Eftersom återvinning inte har varit på tapeten förrän vi har funnits, så Egentligen så ska man ju titta på hur mycket farligt avfall finns det, hur mycket lösningsmedelsavfall finns det. Och även den marknaden är ju kanske inte helt representativ för att man källsorterar inte sitt avfall, man har inte gjort det.
Så att det har ju varit en relativt begränsad del av lösningsmedelsavfallet som har varit återvinningsbart ur ett effektivitetsperspektiv, just på grund av den kontamineringsgrad som det har inneburit, att man egentligen har använt sina tankar som slask och slängt i allt möjligt i det. I takt med att regelverk driver på den här utvecklingen, man måste resursoptimera och ta vara på sitt avfall och sluta se det som ett avfall utan snarare som en resurs och någon form utav källa för att kunna få in nytt lösningsmedel, så kommer ju det här att förändras.
Man kommer bli mer rädd om det. Man kommer att skapa en annan hantering i det.
Så ja, det är en fråga bara om när och inte om. Och jag skulle säga, skulle det vara en fråga om, för de industriella aktörerna kommer få mycket problem framöver.
Så jag tror inte att någon kan sitta på bänken och vänta på att det här skulle liksom vara tillräckligt mycket kniven på strupen, utan den här utvecklingen ser vi redan nu.
Operator
Ja, någon som då uppenbarligen inte har suttit på bänken och väntat, det var ju EMV här och ni har ju kommit med en del nyheter här. Och om jag gör avstamp i EMVs filialchef då Doris Bredemeyers, med ursäkt för om jag uttalar hennes efternamn fel då, kommentar där hon menar att EMV nu kan erbjuda sina industrikunder nya möjligheter till materialåtervinning.
Så blir ju det här väldigt spännande för ni blir ju så att säga en konkurrensfördel till EMV som jag förstår det hela. Och givet att EMV ingår i en av världens största bolag då inom avfallshantering så så måste ju det här vara en stor fjäder i hatten för tycker jag då, va?
Kan man sätta någon volym på det här samarbetet?
Petra Sas
Det är väldigt svårt i dagsläget att sätta en volym på det. Vi kommer ju att påbörja med en del initiala volymer där vi testar avfall och ser också hur väl vi kan hantera det.
För EMV, för att sätta det i lite perspektiv, EMV är en tysk aktör i norra Tyskland som är specialiserad på farligt avfall. De är en del av Remondis Group, som är Tysklands största återvinningsbolag och avfallshanteringsbolag.
Så att ur ett konkurrensperspektiv i Tyskland Det finns återvinningsanläggningar i Tyskland som gör det vi gör i storsskala, men med olika avfall. Vi pluggar in i olika segment där de idag saknar lösningar eller intressen från lokala aktörer.
Och den typen av avfall kommer vi att vara intresserade först och främst. Jag nämnde ju också tidigare utgången desinfektion som en del utav det avfall vi har specialiserat oss på.
Där finns det också stora intressen från sjukvården, från kommuner och regioner som sitter på olika lager. Det är ju lite skämmigt att behöva bränna upp skattepengar för att man inte har andra alternativ som är tillräckligt effektiva.
Där pluggar vi ju in väldigt väl i den typen av erbjudande. Så att vi kommer ju se vårt samarbete utvecklas över tid.
Men det är ju inte ensidigt. Från vår sida sett så är det ju ett ömsesidigt samarbete.
Vi tittar ju på olika industriella aktörer på kontinenten som har behov av slutna kretslopp av det slag som vi erbjuder, men vi behöver också en partner lokalt för att kunna hantera den typen av erbjudande och framöver i takt med att vi siktar på en internationell expansion, kanske inte nödvändigtvis först och främst med att vi ska bygga en anläggning lokalt där, men att komma åt avfallet, affären och kunna leverera den typen av lösning som lösningsmedelsåtervinning i slutet kretslopp innebär. Och där passar de väldigt väl in som en samarbetspart för oss också, för att kunna tillsammans erbjuda den här typen av lösningar till andra stora aktörer inom till exempel fordons- och färgindustrin och även andra sektorer.
Operator
Och du nämner ju samarbetspartner här och att ni har nytta av varandra. Vem fann vem i samarbetet?
Hur gick det till?
Petra Sas
Vad är det man säger? Den som söker finner.
Operator
Ja. Var ni ute och sökte?
Petra Sas
Ja, nej men så är det ju. Vi jobbar ju aktivt med försäljning, marknadsföring och att etablera nya kontakter.
För vi är ju inte vad jag skulle kalla för fat and happy, utan vi måste ju springa fort och vi måste springa lite överallt för att skapa de här kontakterna och etablera relationerna. Så att mycket utav det uppsökningsarbetet kom ju från vår sida.
I det här specifika fallet tog vi också hjälp av Remondis verksamhet i Sverige lokalt, som kunde introducera oss till deras så att säga samarbetsparti i Tyskland. Så att alla vägar leder till Rom, men förhoppningsvis så leder många vägar till Circhem också.
Operator
Ja. För det där är ju intressant.
Det finns ju någon har ju ställt liksom frågan här: jaha, Tyskland, men vi har ju kvar Norden och så vidare och så vidare. Men om man kan se här lite grann som jag skulle tolka Stena-avtalen, det är ju så här man kommer in på en kund som har verksamheter i olika regioner.
Då har man lite draghjälp där i och med att man kan bevisa att man har den kvalitet man har. Ska vi se det så att ni inte liksom sprider ut för tunt?
Petra Sas
För vår del handlar det ju väldigt mycket om att belägga vår verksamhet med avfall som är återvinningsbart och lönsamt för oss. Vi bygger ju ett företag, inte minst.
Och det innebär ju att vi vet ju vilka avfall som är mest fördelaktiga, men också i takt med att vår strategi är att knyta till oss slutna kretsloppsavtal, de består av återkommande intäkter, det är långa avtal och det bygger en finansiell hållbarhet och en stabilitet i både inom produktion och i anläggningen och bolagets utveckling framåt. Det är ju naturligtvis den typen av avtal som vi vill bygga fundamenta på.
Och i den jakten på den typen av avtal, kalla det så, så finns det ju flera olika samarbetsparter som vi kan ta hjälp av för att nå dit och etablera dem. Samtidigt så ska inte jag säga att vi inte jobbar med linjära flöden, för det gör vi ju också.
Och en del i det arbetet, också för att nå finansiell hållbarhet men också utveckla vår verksamhet till en ny nivå, hittills så har vi levererat återvunnen råvara till kemikaliemarknaden. Nu håller vi på att ta fram egen B2B-produkt på den råvara som vi producerar, så att vi kommer ta ett kliv upp också och kunna ha en bättre kontroll och bättre, vad ska jag säga, möjligheter till försäljning och styrning utav våra intäkter genom detta, men också högre marginaler givetvis när man går från att bara sälja råvara till att också sälja produkt.
Operator
Och du nämner marginaler, det gyllene ordet marginaler här. Har vi någon uppfattning om hur marginalerna kan se ut på den här typen utav samarbetsavtal och andra avtal?
Vad ska vi i marknaden förvänta oss?
Petra Sas
Det är ju väldigt olika, ska jag säga, och det finns ju olika bedömningskriterier för respektive avfallsström också beroende på mängd, svårighet, kontaminering och så vidare. Även om affärsidén i sig är otroligt simpel, så är själva genomförandet väldigt komplext.
Det vi kan säga är att vi jobbar med en finansiell målsättning på att ha en EBITDA på åtminstone 15%. För att uppnå det så kräver det ju en viss nivå på bruttomarginaler, så att det är också det som styr oss i vilka avfallsströmmar vi tar på oss och inte, var vi säger nej, vad det inte betraktas som en lönsam affär för oss.
Det är väldigt mycket som styr det. Sen så jobbar vi i en volymbusiness, så att vi har ju den setup vi har, men vi behöver också bli mycket duktigare på att både öka våra marginaler, men också att öka volymen vi bearbetar, och det är ju ett pågående arbete.
Operator
Och det är en volymbusiness här och så om jag då säger Stena Norden, en global fordonstillverkare som ni har haft ett tag och nu även EMV, och vi pratar Vargön som jag har förstått det, när når ni taket på kapacitetsutnyttjandet i och med att vi pratar volymer här nu?
Petra Sas
Det är en lite av en intervallfråga, men jag skulle väl säga att av de indikationer vi har idag så tidigast inom två år, men allra senast inom fyra, fem år max.
Operator
Och då kopplar jag det tillbaks till när du visade omsättningen här så hade vi ju ett jättelyft där 2025 och det var en engångsorder. 2024.
Ja, sorry, ja, precis. Kan man hantera en liknande engångsorder också här nu, så att det är ju angenäma problem, men
Petra Sas
Mycket frågor om liknande order alltså. Absolut, och även större än så, för den kapaciteten har vi skapat, så att säga.
Så definitivt, det har vi kapacitet för och också know-how för hur vi ska göra mycket mer effektivt denna gången.
Operator
Ja, ni har know-how nu, ni har blivit av med barnsjukdomarna och så börjar det rulla på. Spännande.
Och sen så har jag sett några kommentarer och då avseende balansräkningen. Och då sägs det: På vilket sätt kan en stark balansräkning omvandla kunddialoger inom fordons- och färgindustrin till återkommande volymbaserade samarbeten?
Jag tror jag citerade det här lite grann. Hur viktig är balansräkningen och vad kan vi se framför oss här?
Petra Sas
Ja, nej men den är ju viktig för att det är ju en riskfaktor inte minst för våra kunder och blivande kunder. Där jobbar vi ju med löpande, inte minst vår CFO jobbar aktivt med vår balansräkning.
Framöver så tror jag att vi också kommer att titta på de samarbeten vi har och hur de går att utveckla för att bidra till det och hur vi kan luta oss mot varandra.
Operator
Så man kan säga det som att de här större kunderna här, de ser ju också naturligtvis på stabiliteten, den finansiella hållbarheten egentligen, så att styrka leder till fler order?
Petra Sas
Så är det. Och lika så att de befintliga kunder som vi har, som vi nu har jobbat med ett tag, är ju våra största ambassadörer.
Och de sprider ju kännedom och kunskap i sina branscher om oss och våra lösningar. Och det samarbete vi har med dem ur ett tekniskt perspektiv, där vi blir en trusted advisor för att utveckla nya lösningsmedelssammansättningar för deras verksamhetsutveckling och vart de ska ta sin verksamhet framåt, det är ju en jättefin position och plats för oss, där vi tillsammans med våra kunder också kan växa i både större volymer och andra typer utav sammansättningar där vi kan skapa väldigt stor nytta.
Operator
Kunden har stor nytta utav, så kan man ju säga. Du nämnde omvärldsläget här och vi pratade tidigare förra intervjun här, kopplar vi det lite grann till covid och självförsörjning.
Nu har vi ju pratat väldigt mycket försvar och i totalförsvaret så ingår ju då civilförsvaret här. När det gäller desinfektionsmedel, har du sett några konkreta exempel på att man vill göra mer för självförsörjningen, eller är det fortfarande i dess linda?
Det vill säga, vi kan förvänta oss mer i framtiden där?
Petra Sas
Åh, det där är en väldigt komplex fråga som jag egentligen inte har fantastiskt bra eller enkelt svar på. Det ligger ju i händerna på vilka beredskapslager man vill använda sig av och vad man tycker är motiverat och hur man vill jobba med det.
Vi med vår lösning där vi kan återvinna desinfektionsmedel så har ju vi etablerat en lösning som är väldigt fördelaktig för samhället och där ser ju vi också förfrågan från och intressen från andra delar av de nordiska länderna, inte bara i Sverige. Vi kan också vara lite lite segfotade i Sverige med att anamma vissa lösningar, ska ju sägas, så där har vi väl sett att det finns en mer framåt drift och intresse i våra grannländer.
Men vi står redo för det och vilken väg detta än tar så kommer vi att spela en stor roll i den utvecklingen. Det är jag övertygad om.
Operator
Så om civilförsvaret knackar på dörren, då är ni redo?
Petra Sas
Det måste vi väl vara, eller hur? Vi är ett svenskt bolag.
Det ska alla svenska bolag stå till tjänst med.
Operator
Ja, jag tror att Friskel kommer bli nöjd med det svaret. Ni har ju släppt helårsresultatet.
Vad är nästa nyhets presentation vi ska se fram emot? Är det nästa kvartal eller finns det mer i pipen och vad kan du svara på det?
Petra Sas
Om jag får lista lite vad fokus 2026 ligger på så är det förutom det självklara med stabil produktion och kapacitet på anläggningen, så är det ju naturligtvis att knyta till sig nya avtal, kommersiella avtal och att börja leverera på dessa. Så det ligger ju definitivt i pipen.
Vi har ett antal pågående pilotprojekt som har pågått under en viss tid. Som jag var inne på tidigare, slutna kretsloppsavtal är ju det som är allra högst prioriterat av oss och det vi driver mest mot.
Den typen av pressreleaser kommer vi se som stor vinst, egentligen oavsett storlek, för det här bygger ju body framåt i tiden, men också jobba med att etablera våra samarbeten både i Norge och Tyskland och även i ett par andra länder där vi för samtal. För att vi ser också att EU det kontraherar mer och länderna går över gränserna mycket mer och man ser inte bara till sin lokala nationella marknad, utan jobbar mycket mer regionmässigt.
Så vad jag skulle säga, Nordeuropa är ju en väldigt intressant region för oss om vi pratar i det sammanhanget. Så att fler avtal, bättre lönsamhet framöver.
Det är min absoluta målsättning att vi ska leverera på 2026 och jag personligen lider i att det tar så lång tid, men det gäller att inte ge upp och slita på. Så är det ju.
Operator
Tålamod är en dygd. Ja, tålamod är en dygd.
Det är inte jag som är begåvad med det. Nej, så är det ju.
Och dessutom så är det ju så här att aktiemarknaden ställer ju priser varje dag, men det här är ju ändå hyfsat även om du säger att affärsidén är ganska enkel så är det ju hyfsat komplicerad materia och det ska ju lösas från början så att det tar ju den tid det tar, så kan man kanske säga.
Petra Sas
Industriell verksamhet tar tid, men väl up and running och när hjulen rullar så ska man inte stoppa det.
Operator
Nej. Perpetuum mobile, en evighetsmaskin kanske, ja.
Petra, stort tack. Väldigt spännande och det ska bli spännande att följa utvecklingen här och det här är ju bara början som jag har förstått.
Petra Sas
Tack så mycket.
Operator
Ja. Och då säger vi även tack till och speciellt ni som har skickat in frågor i förhand.
På återseende. Hej hej!
Already premium?