God morgon och välkomna till Gotlandsbolagets presentation av bokslutskommuniké för 2025. Mitt namn är Björn Nilsson.

Jag är VD för Gotlandsbolaget. Jag har varit det sen juli förra året.

Och med mig har jag Ulrika Hellberg.

Ja, CFO för Gotlandsbolaget.

God morgon och välkomna till detta bokslutskommuniké. Prata lite om verksamheten och 2025.

Koncernen då, samlade intäkter för 2025 blev då 3 miljarder 745 miljoner kronor och justerat rörelseresultat blev för året 35 miljoner, justerat då för vanligtvis försäljning av fartyg, vilket vi inte hade under året, så att det är det rörelseresultat vi brukar peka på. Idag så består koncernen då eller företaget av flera olika, framför allt sex delar, och det har ändrats ganska markant under de senaste åren.

Destination Gotland som då ansvarar för Gotlandstrafiken, sen har vi då Go Nordic Cruise Line som är en kryssningslinje mellan Oslo, Köpenhamn. Vi kommer att prata mycket om den under den här bokslutskommunikén.

Den förvärvade vi under 2024. Sen äger vi tillsammans med Viking Line ett fartyg som heter Birka Gotland, som är kryssningsverksamhet i Östersjön.

Sen har vi en del hotell och fastigheter på Gotland och sen två nya verksamheter kan man säga, Gotland Tech Development som jobbar mycket genom att förbättra och fasa ut utsläpp för hela framtidens fartyg och hela utvecklingen av sjöfart, förbättra den rent miljömässigt, och sen har vi Gotland Capital Management som är ett företag som vi förvaltar överlikviditet vi har, som egentligen syftar till att öka vår långsiktiga investeringsförmåga helt enkelt. Om vi börjar med att prata lite om fartygen som vi har och rutterna som de går på, så har vi då Destination Gotland som går mellan Visby och Nynäshamn och Oskarshamn, fyra stycken eller tre stycken som vi har där i och ett som vi hyr ut, och sen har vi även utöver det Nordic Pearl och Nordic Crown som trafikerar då Oslo-Köpenhamn, och sen har vi även Birka Gotland som jag nämnde i Östersjön, som också kryssar på Visby under högsäsongen, men då dagligen eller under hela året mellan Stockholm och Mariehamn.

Och sen håller vi då och bygger ett väldigt spännande fartyg som vi kallar Gotland Horizon X som vi tänkte att det ska levereras under 2028 och sättas in i trafiken för Destination Gotland. Med det så tänkte jag lämna över till Ulrika och prata lite finansiell—

Ja.

—siffror.

Yes. Vi kan då sammanfatta det fjärde kvartalet som ett kvartal med fortsatt höga etableringskostnader, då relaterat till Go Nordic Cruise Line.

Vi tog över verksamheten 31 oktober '24, vilket då innebär att i år har vi tre månader med resultat jämfört med föregående år där vi hade två månader, vilket då har påverkat både intäktsraden och kostnadsraden, som är högre då i år jämfört med förra året. Det är också värt att notera att det fjärde kvartalet är för oss ett lågsäsongskvartal och att vi då i år har en effekt från tre månader jämfört med två månader förra året för Go Nordic.

Vi kan ju också se under kvartalet att vi har en stor negativ påverkan från valutakurseffekter på våra placeringar, att jämföra då med förra året där vi hade en positiv påverkan. Så resultatet för kvartalet efter skatt avslutade på -120,2, att jämföra med ett positivt resultat på 53,1 2024.

Och även för helåret då ser vi en intäkts- och kostnadsökning, även här påverkat av Go Nordic Cruise Line. Och som jag sa då, så tog vi över Oslo-Köpenhamnslinjen 31 oktober 2024, och 2025 är det första helåret med linjen.

Och vi har då under året dockat, uppgraderat hytterna på båda fartygen, vilket medförde att båda fartygen var ur drift under året. Året har även påverkats av då, som jag sa, höga etableringskostnader samt då att intäktsnivån framför allt från ombordförsäljning var under vår förväntan.

Resultatet i Birka Gotland har inte heller varit helt enligt förväntningar, men på en bättre nivå i år jämfört med föregående år. Helåret har då, precis som kvartalet, påverkats negativt av både minskad placeringsnivå och fallande räntor och har samtidigt påverkats av en negativ valutaeffekt, samma sak som för kvartalet, då att vi hade en positiv effekt '24.

Och värt att notera då att valutakurseffekten är ju då främst relaterad till placeringar i US-dollar där vi kommer använda dem till bygget av Horizon X. Och perioden slutade då på ett resultat efter skatt på -77,3 miljoner, att jämföra med föregående års positiva resultat på 375,9.

Om vi då tittar lite på volymerna så har volymerna för Destination Gotland under året varit stabila. Antal passagerare ökade med 1,6% jämfört med föregående år.

Och då relaterat till Gotland och vår hotellverksamhet så ser vi även här en volymökning jämfört med föregående år, även om vi har sett en trend då att det generellt går mer mot att folk eller våra gäster väljer Airbnb. För Go Nordic Cruise Line har vi inga volymer att jämföra med, men där uppnådde vi i princip vår förväntade volym.

Under '25 har vi fortsatt att investera i våra fartyg. Under första kvartalet renoverade vi samtliga 1 325 hytter ombord på Nordic Pearl och Nordic Crown.

Och under året har vi även gjort den första delbetalningen relaterat till Horizon X, som beräknas vara färdigbyggt då 2028 som Björn sa, och i trafik sommaren 2029. Trots de stora investeringarna så har vi en fortsatt stark balansräkning som möjliggör att vi kan fortsätta att utveckla vår verksamhet.

Och jag tänkte att där lämnar jag då tillbaka till Björn för att prata om vår fortsatta strategi.

Okej, tack Ulrika, tack för det. Vi kommer prata lite om strategi som Ulrika nämnde.

Och som jag nämnde i början så har ju 2025 och 2024 till viss del, men också '25 framför allt, varit ett år som det har varit mycket att utveckla och expandera våra befintliga verksamheter och skapa synergier mellan dem. Det har förvandlats det här bolaget under de senaste åren från att ha andra olika verksamheter till att nu fokusera kring de verksamhetsgrenar som vi har.

Så att i vår strategi, i vårt tankesätt, i vårt arbete, så handlar mycket om att framåtblick här, ge mer fokus på nya affärsmöjligheter och tillväxt, men också givetvis hantera och jobba och arbeta med de delar som vi har. Utveckla vår befintliga verksamhet handlar om att som Sveriges äldsta passagerarrederi förvalta vårt arv samtidigt som vi skapar nya och attraktiva upplevelser och destinationer.

Vi arbetar långsiktigt för att öka de här synergierna mellan våra verksamheter och stärka utvecklingen vad gäller vårt erbjudande. Och fastigheter, besöksnäring, det handlar mycket om att både effektivisera verksamheten för ökad lönsamhet och utveckla befintliga samt tillföra nya produkter och reseanledningar som vi jobbar väldigt mycket med.

Vi satsar väldigt mycket på att jobba inom att driva den framtidens hållbara sjöfart och besöksnäring, framför allt inom sjöfarten där vi har och varit den drivande kraft för de nya fartygen som vi har beställt och jobbar med, och vi hoppas och jobbar till att uppnå och erbjuda klimatneutral färje- och kryssningstrafik senast 20 2045. Vi hoppas på att kunna göra det tidigare.

Och omställningen här handlar mycket om att minska utsläppen givetvis, effektivisera och investera i nästa generations fartyg. För att nå vårt mål för Gotlandstrafiken arbetar vi långsiktigt med att utveckla framtidens fartyg och förbättra tillgången till fossilfria drivmedel, där vi både investerat i tillverkning när det gäller biogas framför allt, och vi fortsätter att jobba med olika lösningar genom vårt bolag Gotland Tech Development som jag nämnde, och att utveckla då hållbara framdrivningslösningar, drivmedel, och då utfasa av fossila utsläpp och säkring av fossilfria bränslen.

Det i sin tur har också lett till att vi jobbar mycket med expansion och förvärv och tittar på det. Vi har som Ulrika nämnde en väldigt stark balansräkning som möjliggör att nyttja för investeringar.

Vi har en stabil och resilient bas som man brukar prata om, och vi har möjlighet och har en ambition att långsiktigt utveckla verksamheten, både vår nuvarande verksamhet men också nya möjligheter. Och det är då till exempel Oslo-Köpenhamn ett exempel på som vi då köpte 2024, och där vi ser en stor potential att utveckla den vidare till att bli en välfungerande och effektiv linje.

Viking Line har vi jobbat med nu med Birka Gotland. Det är en väldigt viktig samarbetspartner för oss och där vi då utvecklar nya kryssningsprodukter till attraktiva destinationer i Östersjön.

Så i summerat kan man säga att vi vill jobba genom att de här strategiska investeringarna, långsiktig expansion, att vilja bygga vår position som en ledande aktör inom passagerarsjöfart och besöksnäring i Norden. Om vi pratar lite mer om Go Nordic Cruise Line, så var det då som Ulrika nämnde, det första hela året 2025 för oss, och det är ingen tvekan om att etableringskostnader, kostnader för verksamheten har varit mer än vad vi hade förväntat oss, etableringskostnaderna.

Däremot så har volymerna, det vill säga passagerarantalet och resenärer, varit relativt i linje med det som vi hade förväntat oss, men passagerarmixen och intäktsnivån och spenderandet har inte riktigt varit i linje med det som vi hade hoppats på. Det har också varit ett stort jobb med att lansera det nya varumärket Go Nordic Cruise Line.

Det är ett helt nytt koncept, ett helt nytt varumärke. Fartygen har funnits och linjen har funnits många många år, men det och positionera ett helt nytt varumärke har också varit nånting som vi har jobbat väldigt väldigt mycket.

Och vi har utvecklat produkten och positionerar mer till en tydlig kanske då nordisk profil. Och vi har fått en väldigt bra under årets gång en väldigt positiv reaktion på vår produkt och vår verksamhet, men det är mycket jobb kvar att göra och vi ser då att det förbättras så att volymerna ökar och att ombordspenderandet ökar.

Det är jättekul och spännande tycker vi att det här linjen är då mellan två huvudstäder i Norden och vi givetvis jobbar med att positionera det mot familjer, resenärer från många andra delar av världen för att då utveckla och öka antalet passagerare, men också då när det gäller ombordspenderandet. Asien var ett sånt område till exempel som var väldigt stort innan pandemin.

Där har vi i princip inte sett någon tillväxt eller något återkommande sen pandemin och vi satsar på också marknadsföra denna produkt, denna linje, i många andra områden över hela världen. Vi har också tänkt säga några ord om Destination Gotland.

Det har då ingåtts ett nytt avtal, jättekul för oss, som vi då ingick i förra året och vi har där positionerat det och jobbar vidare givetvis för att positionera oss för det nya avtalet. Det har varit en stabil utveckling i Destination Gotland under 2025, 1,6% som i antal passagerare som Ulrika nämnde.

Frakten ökat ungefär med 2,2% och det nya avtalet då som vi ingått börjar februari 2027 och där är då ersättningen lägre, men det är ett lite annorlunda avtal och varit ett avtal givetvis som vi hade konkurrens med att i själva upphandlingen. Men vi är väldigt glada och tacksamma att vi har möjligheten att fortsätta detta arbete som vi har hållit på med 160 år, förutom 10 år, men 160 års tid, så att det är väldigt glada.

Och det ställer dock det nya avtalet krav på kostnadseffektiviseringar och ökade volymer för att bibehålla lönsamheten, så vi jobbar väldigt aktivt med det givetvis, effektivisera verksamheten. Ett exempel på det är till exempel att vi nu på fartyget M/S Visby inför hängdäck där vi får ökar kapaciteten för bilar med cirka 20%.

Det är väldigt bra under högsäsongen för det är den trånga sektorn oftast under högsäsongen med bilar. Så att där har vi möjlighet att öka och effektivisera utvecklingen.

Vi har också utvecklat det som vi kallar Gotland Promotion som har nytt bokningssystem som hjälper oss och kan ha möjlighet att erbjuda våra kunder att boka en stor del av vistelsen på Gotland genom oss, så att det är ett stort antal olika arbete kring att effektivisera och förbättra det utbud verksamhet som vi har. Vi också märker att och det förstår ni säkert med omvärlden att ökat fokus på totalförsvar och försörjningsberedskapen i Sverige.

Destination Gotland har nyligen blivit utpekad som en samhällsviktig verksamhet och vi hoppas och bidrar med att ha en avgörande roll i det gotländska samhället i många år. Vi gör majoriteten av alla varor till och från ön fraktas via fartyg, ungefär 90% av alla som reser till och från ön åker med båt.

Vi ser det som ett väldigt stort ansvar givetvis, och att vi då definieras som ett samhällsviktigt företag ställer ytterligare krav på organisationen, vår resiliens och både när det gäller fysisk, digital säkerhet och det är ju för säkerhet att ha en säker överfart, en som går på tid, en trygg, miljövänlig. Det är våra mål med den här verksamheten och där är väldigt viktigt för oss att vi har tar det ansvaret som vi ser vi har i det här totalförsvaret, hela utvecklingen av samhället.

Birka Gotland är då ett kryssningsfartyg som jag nämnde tidigare och det här är första gången hela året som vi har haft det här fartyget, hade sin premiärtur den 20 mars 2024. Och det här är då, som jag nämnde, tillsammans med Viking Line som vi jobbar med, och den också lite ur perspektivet av att lansera en ny produkt, lansera ett nytt varumärke, så hade vi ett år av att jobba med för att utöka verksamheten och det har det gjort.

Vi hade 570 000 resenärer vilket är 9% fler än vad vi hade 2024 om man jämför med de månaderna som vi hade i drift. Och vi märker att kryssningar till Visby fortsätter vara populära.

Vi ser en ökning av passagerare med 12% jämfört med förra året, och vi håller på och jobbar med att utveckla då erbjudandet med fler destinationskryssningar under sommaren, men också då ett stort fokus på underhållning och mat, dryck ombord och ja, nöje och kryssningar som man kan se då i Östersjön. Det är det enda fartyget egentligen som är renodlat kryssningsfartyg som finns i Östersjön så vi ser en möjlighet att skräddarsy attraktiva upplevelser till nya destinationer genom Birka Gotland och samarbetet med Viking Line.

Någonting ytterligare som vi jobbar väldigt mycket är då, som jag nämnde, genom Gotland Tech Development men genom syrar hela vår verksamhet, det är sjöfartens omställning som vi som företag tycker generellt sett går långsamt, för långsamt till och med tycker jag personligen. I början av 2026 så presenterade föreningen Svensk Sjöfart en klimatfärdplan.

Vi tror att det är en viktig del i branschen samlas kring den här omställningen och klimatfärdplanen är ett viktigt steg i rätt riktning. Det är ett flertal olika inriktningar som pekas ut i den här gemensamma klimatfärdplanen.

Energieffektivisering och smartare drift så jobbar vi mycket med hur vi kan effektivisera våra befintliga fartygen mer ekonomiskt, men givetvis också då ruttoptimering och bottenfärg och friktion och det är många olika aspekter som man kan jobba med fartygen för att förbättra den existerande flottan. Vi som ni känner till då med Gotland Horizon X och med även de fartygen som vi har som har då olika former av gas, naturgas men också biogas, så har vi jobbat med under många decennier faktiskt, en övergång från fossilt till icke-fossilt bränslen, och där är ju tekniken finns idag för fossilfria bränslen men det finns också ett utmaning och problem i tillgången till fossilfria bränslen.

Så vi jobbar också med det, ser till att försöka jobba med att både se till att det är ekonomiskt gångbart med fossilfria bränslen, men också att tillgången finns så att vi finns med att hjälpa till med det. Och som del i det har vi då jobbat med och investerat i en biogasfabrik utanför Eskilstuna och där så då tillverkar den biogas som sen vi kan nyttja på våra fartyg.

Det blir också lite mer självständigt när det gäller bränsletillförsel och inte så påverkad av världsomställningen, vilket speciellt i dagarna kanske är någonting som är väldigt väldigt intressant för att oss att utveckla mer. Den fabriken håller nu på att byggas och planerar produktionsstart i slutet av 2026 och där har vi då tecknat avtal som säkrar cirka 10% av drivmedelsbehovet till Gotlandstrafiken under 10 års tid.

Och vi tittar på andra möjligheter att jobba med att utveckla biogas som en form av drivmedel som vi anser ett väldigt attraktivt alternativ för miljön. Vi också jobbar mycket med batterier i form av el runt och kring hamnar.

Vi har idag en elanslutning i de flesta av hamnarna som vi angör, men vi ser ju också att det är stora behov av övrig infrastruktur i hamnar, fyllning av fossilfria drivmedel, igen då logistiken, transport, fylla fartygen, men också ladda fartyg. Här jobbar vi bland annat med Uppsala universitet, RISE och IVL för att ja, definiera vad som krävs för framtida användning av gaser men också då vätgas, vilket är nånting som vårt nya fartyg Gotland Horizon X har möjlighet att drivas med.

Jobbar också kopplat till det med innovation, investeringar och långsiktiga spelreglerna så att säga, vad som gäller för sjöfarten i framtiden. Här pekar Svensk Sjöfart ut bland annat hur sjöfarten måste göra stora investeringar och att det bör finnas möjlighet att få finansiellt stöd för vissa av dessa.

Det finns ett Klimatkliv och ett Industrikliv. Vi jobbar med dem och vi ser stora möjligheter med att jobba med dem för att utveckla sjöfarten i mer gentemot de mål som vi har då i med att hela omställningen av sjöfarten.

Och vi tror i Norden, i Skandinavien, i norra Europa, så ligger vi i framkant och vi försöker jobba med så många vi kan bara för att förbättra och göra om hela omställningen av sjöfarten. Det är nånting som vi tycker är väldigt spännande och väldigt intressant.

Och som del av det så speciellt då så har vi då precis påbörjat bygget av Gotland Horizon X som är en katamaran, som tanken då att ska levereras 2028. Och det tar ju ett tag.

Den byggs av ett australiensiskt företag som heter Austal, specialiserade på att bygga katamaraner kan man säga, byggs i Asien, i Filippinerna främst. Och den ska då levereras under 2028, sensommaren, hösten 2028.

Sen tar det ett tag och köra hem fartyget för därifrån och då är planen att fartyget skall vara i trafik i 2029. Och vi beställde det här då redan 2025, så det har varit en lång process i att utveckla det här fartyget med vårt tekniska team.

Och vi tycker det här är jättespännande. Fartyget kommer ta närmare 1 500 passagerare, 450 bilar ungefär.

Och Håkan Johansson som är VD för Destination Gotland och vice VD för Gotlandsbolaget, och jag var nere tittade på varvet för några veckor sen och allt går enligt plan. Precis börjat och skära aluminium som fartyget ska byggas i och den här tekniska lösningen som vi då har skapar flexibilitet för olika former av gaser, kombinationer av gaser, inklusive då vätgas, och vi är väldigt spända och ska bli jättekul när det här väl är på plats.

Jättespännande tycker vi. Vi har lagt till en slide på vad som sker i Mellanöstern som alla ni säkert följer också väldigt noggrant, så gör vi, och sjöfarten är ju väldigt beroende framför allt av drivmedelspriserna som fluktuerar dagligen upp och ner på olika sätt och vis.

Vi följer det väldigt noggrant. Vi har stora delar av vår behov av drivmedel, bunker som vi kallar det, så har vi säkrat genom olika avtal och så kallad hedging så att den här kortsiktiga nu påverkas inte så mycket överhuvudtaget egentligen.

Men det beror på hur lång tid den här konflikten tar och hur lång tid det kommer dröja innan man får mer stabilitet på bränslesidan. Men för närvarande för vår del så handlar det mycket om att bara följa det noggrant och vi har jobbat under många många år med kontinuerligt med bunkersäkring för att dämpa kostnadseffekten från svängningar på råvarumarknaden, så den här tillfälliga svängningarna påverkar oss inte för tillfället, men det är väl inga, väldigt få om någon som vet hur lång tid den här situationen i Mellanöstern kommer att ta och när det lugnar ner sig till att bli nånting som på sikt kanske leder till en mer stabilitet i drivmedelspriser.

Det har ju givetvis inte haft någon påverkan på förra året som den här bokslutskommunikén, men det är nånting vi följer väldigt nära. Det var det vi hade tänkt presentera och nu finns det möjlighet då att skriva in frågor och vi har fått en del frågor redan innan kommunikén här och Karin Bill, vår kommunikationschef, tänkte att hon skulle ställa några av de frågorna till oss här om du vill.

Ja, jag börjar med att rikta en fråga till dig, Björn.

Okej.

Hur har senaste tidens debatt kring prisnivån för biljettpriser påverkat Gotlandsbolaget?

Ja, de som följer Gotlandsbolaget, Gotland, Destination Gotland noggrant har nog inte kunnat undvika att se att det har varit debatter kring biljettpriser, som vi har noggrant följt och jobbar väldigt aktivt med. Och det är givetvis så att det är bra och naturligt att människor engagerar sig, alla som är inblandade engagerar sig.

Vi har sagt och vi säger fortsatt, och Håkan Johansson som är VD för Destination Gotland har jobbat mycket med frågorna givetvis, och det vi anser att kritiken eller diskussionen är lite missriktad ibland och kanske till och med lite vilseledande. Det vi har att jobba med och det Gotlandstrafiken har så att säga ramar och riktlinjer och sätts då i samband med att vi har ingått ett avtal med Trafikverket.

Trafikverket har då vissa krav för den ersättning och den struktur som gäller för den här trafiken. Och Destination Gotland har då ett avtal som vi behöver fylla enligt de kravställningarna som finns.

Vi ser oss som en del av det gotländska samhället, tar vår roll som ansvarig för den väldigt väldigt väldigt seriös, och ser oss viktiga i den infrastrukturen som sjötrafiken utgör. Men det är som sagt ett avtal med Trafikverket som vi behöver hålla oss kring.

Så att det är väl egentligen det, ur det perspektivet man ska se. Det är olyckligt tycker vi till viss del att de här diskussionerna man pratar om att det ska vara väldigt dyrt att åka till Gotland som får effekter från andra håll som kanske man inte i realiteten kanske inte är så höga priser, men det är nånting som vi jobbar vidare med och Destination Gotland genom olika interaktioner med Trafikverket och andra jobbar givetvis vidare med.

Ytterligare en fråga som gäller Destination Gotland: Ser ni någon strukturell förändring som kommer påverka fram till 2035 med tanke på debatten om färjepriser?

Nej, och det igen pekar då på Trafikverket, ramarna för det avtal som vi har med Trafikverket och där ser vi inte att det är några strukturella förändringar i sig som sker. Som sagt, det avtalet som vi ingår i 20- som påbörjas då 2027 så är det lite annorlunda jämfört med det vi har idag, men det är inga strukturella förändringar i det som vi ser är möjliga inom avtalets ramar.

Och sen en fråga kring tonnageskatt, riktar mig till dig Ulrika.

Ja.

Hur kommer den reviderade tonnageskatten påverka Gotlandsbolaget om regeringens förslag om att revidera tonnageskatten i Sverige med tillämpning från beskattningsår som börjar efter 31 december 2026 tas i bruk?

Ja, till att börja med så är vårt vinnande anbud lagt från ett danskt dotterbolag så vi har då redan räknat med effekterna från en konkurrenskraftig tonnageskatt. Så det påverkar ju egentligen inte resultatet om nu då den svenska regeringen lägger då förhoppningsvis fram ett eller tar ett beslut om en reviderad svensk tonnageskatt inom kort, som vi då räknar med att den borde vara i paritet med det som finns i Danmark.

Så att det blir ingen ekonomisk skillnad för oss, men däremot så öppnar det ju sig för att vi ska kunna ha ekonomisk och strategiska ledningen för Gotlandstrafiken i Sverige och då på Gotland.

Tack. En fråga till dig, Ulrika.

Mm.

Gällande Gotland Carbon Solutions: Kan ni ge en indikation om när det nystartade Gotland Carbon Solutions kommer generera intäkter och hur ser strategin ut att utvecklas inom det affärsområdet?

Ja, vi har startat upp den här verksamheten under 2025, men på grund av gällande redovisningsregler då så har vi inte kunnat redovisa några intäkter under '26 eller under '25. Vi räknar med att kunna göra det i '26.

Och grunden eller strategin för affärsområdet är ju främst att supporta omställningen i Gotlandstrafiken och driva på utvecklingen mot fossilfria drivmedel. Så det är egentligen en grund för att kunna driva på den utvecklingen.

Och sen har vi också några ord då kring tillverkningen av Horizon X, en fråga som jag tror att Björn redan har besvarat.

Ja, precis. Jag nämnde lite att som sagt Håkan Johansson och jag och flera andra från Gotlandsbolaget och tekniska sida och Jonas Morberg där nu och vi har varit där och det ser ut allt går enligt plan så hittills.

Någonting jag kan nämna om man ser i bokslutskommunikén för året så speciellt resultatet efter skatt och hela den biten hela vägen ner i resultaträkningen, och Ulrika nämnde det här, så så kan ni se att att US-dollarn har slagit väldigt kraftigt negativt på vårt resultat. Där bestämde vi för ett antal år sen så sålde vi ett antal tankfartyg som var i dollar och i samband med det så betalar vi mycket för det här fartyget i dollar, så vi har behållit dollarpositionen för att kunna då finansiera fartyget Gotland Horizon X.

Så vi ser det som en naturlig hedge kan man säga, vilket innebär i sin tur att man kan säga fartyget har blivit billigare i svenska kronor om dollarn har gått ner, för att vi betalar mindre då i svenska kronor jämfört med vad vi hade annars gjort. Så att dollar- justeringen som ni ser i resultaträkningen funktionerar att behållit dollar för att vi ska kunna betala till Gotland Horizon X.

Jag glömde att nämna det tidigare.

Mm.

Vi får fråga kring varför vi inte kommunicerar förslag om utdelning i bokslutskommunikén.

Ja, det har vi har väl det är väl flera anledningar till att vi traditionellt kanske gjort det, men vi har inte fattat beslut kring det ännu så att det är väl någonting vi fattar beslut i samband med med styrelsemötet.

Mm.

Och en kommentar här också: Aktien handlas med låg likviditet. Finns det några planerade insatser för att påverka detta i närtid, till exempel split?

Det här är nånting som vi har tittat på under längre tid. Aktien har traditionellt varit illikvid, det vill säga det är väldigt få som har sålt och köpt.

Vi är glada för alla aktieägare som vi har, vi har över 3 000 aktieägare idag. Majoriteten bor på Gotland.

Vi är väldigt glada och det är inte så många som säljer helt enkelt. Och vi tittar närmare på det.

Aktievård kallar vi det internt så vi håller på och utvärderar om det är nånting vi kan gå till väga med.

Mm.

Go Nordic Cruise Line, Björn, verkar utvecklas positivt. Vad har gått bättre än väntat och hur ser marknadsföringsaktiviteter ut inför 2026?

Som vi nämnde lite i 2025 så har positioneringen av Go Nordic Cruise Line som nytt varumärke, ny produkt, inte ny linje, den har funnits väldigt väldigt länge den här linjen, men ett nytt koncept helt enkelt varit utmanande. Vi tycker att vi har kunnat bredda varumärket och så att säga awareness kring varumärket och produkten, försöka anpassa den bättre till den kundbas som vi har och så att det har varit ett stort arbete med en nylansering.

Sen har det varit också en övergång från ett system som fanns hos de som vi köpte bolaget, DFDS, till våra och egna system som har varit väldigt komplicerade som det ofta är inom den här branschen, så där det gör det lättare att idag boka genom oss och jobba med att utveckla produkten mer. Så att det har varit ganska inte traditionellt, men det har varit ett väldigt mycket arbete med en nystartad produkt eller [unclear].

Så att vi märker lite effekten av det och det är ett ökat intresse kring den här linjen.

Mm.

Och sen har vi en fråga kring ersättningen till Destination Gotland eller för Gotlandstrafiken. Ersättningen hamnar på 280 miljoner kronor per år i det nya avtalet, vilket är ungefär 220 miljoner mindre än nuvarande avtal.

Kan ni berätta om varför den här reduktionen har skett? Ersättningen har legat mellan 4 och 500 miljoner per år sedan 2017.

Japp, och det är en kombination av olika faktorer. Dels att det är ett lite annorlunda avtal som vi ingår.

Det var i konkurrens, europeisk konkurrens så att säga, när vi la anbudet. Vi har effektiviserat, jobbat mer och utvecklat trafiken.

Så att det är olika faktorer som gör att vi kan lägga oss på en lägre nivå ur det perspektivet.

Mm.

Och sen så har jag en relativt detaljerad fråga till dig, Ulrika. Ni skriver inte ut vad joint venture med Viking Line genererat i kvartalet som ni brukar.

Viking Line anger -1 miljon euro i kvartalet, vad har ni bokat in?

Vi har såklart bokat in samma belopp eftersom det är ett JV och den som vill se beloppet så kan man se det på andelar enligt kapitalandelsmetod i vår resultaträkning, som i princip endast innehåller det resultatet.

Och där så är tiden ute för dagens webbsändning av bokslutskommunikén.

Då får vi tacka alla som tog tid och lyssnade in. Vi uppskattar ert intresse och vi på återkomst.

Ja, tack så mycket.

Tack alla.