Tack så mycket. God morgon allesammans.

Vi stänger nu det tredje kvartalet 2026, som uppvisar en stark kombination av lönsamhet och tillväxt. Att vi får den här utvecklingen just nu är en effekt av den strategiska förändring som Avarda genomgått under en lång tid.

Fokus har varit att flytta verksamheten mot relationsbaserade digitala tjänster som bygger strukturvärden med längre kundrelationer och också en högre riskjusterad avkastning över tid. Avarda har två segment.

Inom segmentet Everyday Finance använder kunden våra tjänster dagligen. Det skapar både starka och långvariga kundrelationer.

Och som jag har sagt tidigare, så ger ju också den här bredare kundbilden att vi också kan fatta bättre kreditbeslut, vilket ytterligare skapar värdeskapandet. Inom segmentet Consumer Lending däremot så är interaktionen ofta av en engångskaraktär.

Och per definition så börjar avvecklingen av relationen direkt när lånet börjar avbetalas och kundrelationen upphör ofta när lånet är återbetalt. Och det är just mot den här bakgrunden som vi under flera år systematiskt flyttat verksamhetens fokus mot Everyday Finance och allokerat kapital, teknik och kundanskaffning till det segmentet.

Och vi omallokerar medvetet nyutlåning från Consumer Lending, särskilt inom nordiska marknaderna, till förmån för kraftigare tillväxt inom Everyday Finance. Och kvartalets starka kombination av lönsamhet och tillväxt är en följd av det här skiftet i verksamhetsfokus.

Vi kan bläddra. På den här bilden så kan ni se våra nyckel-KPI:er och kan man konstatera då att vi har 3,9 miljoner användare, varav 594 000 är användare av vår app, vilket just nu är att jämställa med antalet aktiva kortkunder.

Och det är appen som vi utvecklar till vår primära mötesplats för våra slutkunder. Och det senaste året så ser vi en ökning på 35% aktiva kortkunder som också har tillgång till vår app och de här KPI:erna då vittnar om Avardas räckvidd, men också om tillväxten i vår marknadsposition där just antalet användare beskriver vilka förutsättningar vi har att bredda kundrelationen över tid.

I kvartalet så har vi snittintäkter per kund på 1 016 kr i årstakt, vilket vittnar också om vår förmåga att skapa intäkter av den växande kundbasen. Om vi nu då ser på det tredje kvartalets affärsutveckling så kännetecknas det av en stark tillväxt med ökade marginaler.

Vår riskjusterade marginal är nu 9,0% och det är en ökning med 10 punkter jämfört med samma period föregående år och mot föregående kvartal. Och i ett bolag som Avarda, som har sån här stark tillväxt, så vittnar just den här höga och växande riskjusterade marginalen om kvalitén i den här tillväxten.

Kan vi bläddra sida. Vad ska man då ta med sig från det här kvartalet?

Ja, det man kan börja med att konstatera, det är att räntabiliteten på eget kapital uppgår till 28,1%. Och det är när vi har en tillväxt i lokal valuta på sammanlagt 5%, med valuta 8%.

Och då summerar man kvartalets aktiviteter, få ett slutgiltigt operativt resultat på 298 miljoner kronor. Det är 29% bättre än motsvarande period föregående år.

Vi kan också konstatera att intäkterna växer snabbare än kostnaderna även det här kvartalet. Och vi ser ett förbättrat K/I-tal på 33%, och det är cirka 2 procentenheter bättre än motsvarande period föregående år.

Och så i det här fallet när vi växer så mycket, så är det just den här slutsatsen om skalbarhet som blir väldigt värdefull. Under kvartalet har vi sett en stabil kreditkvalité.

Och som alltid då som jag har sagt, det är när man tittar på just den här raden så måste man ha i åtanke inte bara att vi växer mycket, men det är också att vi är under stark förändring, både i form av affärs- och geografisk mix. Och det blir särskilt tydligt när vi växer så mycket som det här kvartalet att tilten mot kreditkort ökar ännu snabbare än tidigare.

Kapitalsituationen är fortsatt stark med en kapitalrelation på 15,2%. Det med marginal överstiger externa riktlinjer.

Vi ser fram emot att utvärdera kapitaloptimering som Mikkel kommer återkomma till senare i presentationen. Kan vi bläddra.

Här kan vi också se hur kvartalets utveckling står sig i jämförelse mot de finansiella mål som Avardas styrelse ställde upp då 2025. Och då kan man konstatera då, inklusive valuta, så är tillväxten i låneportföljen year-on-year 24%.

Och vi kan ju konstatera då att utvecklingen i rask takt då går mot vårt finansiella mål på 35 miljarder då under nästkommande år, i slutet av det senast. Och också att vi gör det med en räntabilitet som väl överstiger 20% och med kapitalet i ordning.

Och det man kan konstatera, det är ju att, och det kommer ni se senare också, att om man tittar framåt, lite framåtblickande, den försäljningstakt vi har både i form av nya kort ute i marknaden men också vår transaktionsvolymsutveckling, så ser man ju också att vi har starka kvartal också framför oss när det gäller såväl tillväxt som lönsamhet. Kan vi bläddra sida.

Och här kan vi då se lite djupare på tillväxten i låneboken segment för segment som då vittnar om vår omallokering av verksamhetsfokus. Tittar man på helheten så var kvartalets organiska tillväxt 5%, year-on-year 20%.

Det här är alltså i lokal valuta. Everyday Finance, som är vår tillväxtmotor, växte med 7% under kvartalet, 34% year-on-year.

Consumer Lending ökade med 2% under kvartalet, men minskade [med 1%?] [year-on-year?]

och som jag har sagt alltså, det är en effekt av en medveten omallokering av resurser till Everyday Finance. Ökningen under kvartalet är en effekt av att vi har omallokerat kapital inom segmentet och det är till fördel av den tyska marknaden där vi växer.

Kan vi bläddra. Här ser vi då våra viktigaste marknadshändelser i olika geografier under kvartalet och då kan man börja med Tyskland som geografiskt är kärnan i den växande delen av vår kreditkortsverksamhet.

Och vi har sett en fortsatt stark efterfrågan på våra kreditkort och vi förväntar oss fortsatt stark efterfrågan och tillväxt under kommande kvartal. Som ni vet så har vi sedan tidigare vårt e-handelserbjudande och också konsumtionslån i den tyska marknaden och vi successivt nu skalar upp den verksamheten.

Och det ska man veta att det är tidiga dagar i den utvecklingen. Och vad som är särskilt glädjande tycker jag då, det är att även om den tyska marknaden står för majoriteten av tillväxten i absoluta tal, så relativt sett så växer vi starkare i Norge och Österrike, de övriga kreditkortsmarknader.

Och det är såklart mycket mindre marknader än den tyska av helt geografiska skäl då, men både våra förutsättningar att bedriva stark verksamhet och också växa vår verksamhet i Norge och Österrike är väldigt starka. Kommer tillbaka till det på nästa sida här.

Kan vi bläddra. Här ser vi då segmentet Everyday Finance.

Och kan vi konstatera då att låneportföljen i segmentet närmar sig 19 miljarder och den underliggande verksamheten växte med 34% jämfört med samma period föregående år. Och det är såklart marknaden i Tyskland som driver tillväxten, men i Tyskland då så växer vi under kvartalet då med 29% jämfört med föregående år, så vi växer då på helheten med 34% och i Tyskland med 29%.

Vilket vittnar då att vi har ju relativt sett mer fart i övriga marknader här. Men i absoluta tal så är det marknaderna i Tyskland och Österrike som driver tillväxten då.

Vi har i segmentet då 73 000 kort utgivna under kvartalet och det är då 29% mer än föregående år och det är 591 000 aktiva kortanvändare i Tyskland. Och så den ökar då med 30% också, antal kort i Tyskland då.

Transaktionsvolymen är en viktig indikator för segmentet. En stor del av den omsätts ju till framtida lånevolym.

Och då kan man konstatera då att transaktionsvolymen under kvartalet uppgick till 13,7 miljarder och det är en ökning med 30% jämfört med samma period föregående år. Och det pekar ju då på att affären i det underliggande, både i form av nya kort ut men också transaktionsvolym, växer på bra underliggande och våra kunder använder våra tjänster dagligen i linje med vad vi vill, tänker den här affären i det här segmentet.

Kan vi bläddra. Och här har vi då Consumer Lending där vi, som jag tidigare nämnt då, styr medvetet utlåning i från de nordiska marknaderna där konkurrensen är hård, vilket gör att resurser och tillväxtinitiativ framför allt allokeras till andra marknader och framför allt inom Everyday Finance där vi har en högre riskjusterad avkastning och också starkare relationsbyggande förmågor.

Vi har en låneportfölj i segmentet på nära 10 miljarder. Det är en minskning med 1% jämfört med samma kvartal föregående år.

Kvartalets utlåning däremot uppgick till 1,5 miljarder, som ökade med 4% då jämfört med föregående år samma period. Och det är framför allt den tyska marknaden som utlåningen ökar.

Och det är viktigt att framhålla då att vår medvetna prioritering mellan våra segment innebär inte att vi bortser från lånens betydelse för våra kunder. Och vi avser att erbjuda lån och konsumentkredit även fortsättningsvis tillsammans med övriga tjänster i Everyday Finance i appen till de kunder som vi känner och med relationsaffärens ekonomi.

Nu kan jag lämna över till Mikkel då. Tack.

Tack, Joakim. Om vi vänder sida då så kan vi först titta på våra rörelseintäkter, så kan vi se att dessa uppgick till 964 miljoner under det tredje kvartalet och det är då 29% högre än motsvarande kvartal föregående år.

Och liksom tidigare kvartal så är det tillväxten för våra tyska kreditkort som är den främsta drivaren för intäktsmassan. Tittar vi vidare på våra kreditförluster så påverkas dessa även detta kvartal av högre IFRS 9-reserveringar som en följd av vår starka utlåningstillväxt.

Men trots detta så har vår kreditförlustnivå, som ni kan se, minskat något om vi jämför med andra kvartalet. Och tittar vi på den riskjusterade marginalen som vi naturligtvis fokuserar starkast på, precis som Joakim nämner, så är den fortsatt stabil och utfallet i Q3 på 9,0% är till och med 0,1 procentenheter högre än samma kvartal föregående år.

Vi kan bläddra. Och så tittar vi vidare på bankens rörelsekostnader, så kan vi se att dessa ökade med 21% till 320 miljoner under det tredje kvartalet.

Och merparten av ökningen förklaras av högre försäljningsrelaterade kostnader som en följd av stigande antalet kunder och som vi ser. Koncernens K/I-tal, precis som Joakim nämnde, på 33% är 2 procentenheter lägre än Q3:an 2025.

Och det visar ju på en fortsatt god skalbarhet i vår affär. Om vi jämför K/I-talet mot andra kvartalen är det viktigt att ta med sig att semesterperioden alltid innebär något lägre kostnader för till exempel personal och konsulter i Q3:an.

K/I-talet för vårt största segment Everyday Finance uppgick till 34 procentenheter det senaste kvartalet, vilket är cirka 2 procentenheter lägre än samma period föregående år. Och den positiva trenden för K/I-talet beror som tidigare framförallt på skalfördelar för vår växande kreditkortsverksamhet och en ökad automatisering av våra processer.

Tittar vi vidare på andra segmentet, Consumer Lending, så ser vi att K/I-talet uppgick till 32% i Q3:an, vilket också är cirka 2 procentenheter lägre än samma kvartal föregående år. Vi kan bläddra vidare.

Och så tittar vi vidare på bankens rörelseresultat. Precis som Joakim nämnde så ökade det med 29 procentenheter till 298 miljoner under det tredje kvartalet.

Drivkraften bakom vinsttillväxten year-on-year är fortsatt den starka utvecklingen som vi ser för våra tyska kreditkort. Resultatet per aktie ökade 30% year-on-year och uppgick till 3 kr och 51 öre i Q3:an.

Tittar vi vidare på bankens avkastning på det egna kapitalet så uppgick det till 28,1 i Q3:an, vilket är betydligt högre än det 25% som vi såg motsvarande kvartal 2025. Men om vi exkluderar kärnprimärkapitalet som är över vårt kapitalmål och mäter den normaliserade avkastningen på kapitalet, så ligger faktiskt siffran för Q3 på drygt 31 procentenheter.

Och vi har även en underliggande positiv trend för vår lönsamhet i och med att vårt snabbaste växande segment Everyday Finance har en högre lönsamhet än Consumer Lending. Vi kan bläddra vidare.

Tittar lite grann på segmenten då, så börjar vi med vårt största segment Everyday Finance så ser vi ett rörelseresultat som ökade till 217 miljoner i Q3:an, vilket är 49 procentenheter högre än samma kvartal 2025. Och liksom tidigare kvartal är det framförallt den växande låneportföljen i Tyskland som genererar högre intäkter och skalfördelarna ger då ett lägre K/I-tal.

Segmentets ökning av låneportföljen med 1,6 miljarder under Q3:an medför upfront-reserveringar för förväntade framtida kreditförluster enligt IFRS och även är de då lite högre i det här kvartalet då vi hade vår tillväxt. Men trots detta så har Everyday Finance riskjusterade marginal ökat till 0, ökat med 0,3 procentenheter till 10,4 om vi jämför med Q2:an och avkastningen på låneportföljen förbättrades till 3,8 i Q3:an jämfört med 3,5 motsvarande kvartal 2025 då, vilket motsvarar en avkastning på normaliserat kapital som är över 35% i det segmentet.

Bläddrar vi och tittar på vårt andra segment, Consumer Lending, så ser vi ett rörelseresultat på 81 miljoner i Q3:an, vilket är 5 procentenheter lägre än motsvarande kvartal 2025. Segmentets riskjusterade marginal har minskat något och den påverkas bland annat av högre kreditförluster kopplat till IFRS-reserveringar som en följd av att låneportföljen har ökat mer än tidigare kvartal.

Segmentets K/I-tal har förbättrats till 31,6 och låneportföljens avkastning på 2,6 i Q3:an motsvarar en god avkastning på normaliserat eget kapital om cirka 24%. Vi kan bläddra.

Tittar lite på bankens finansiering och likviditet, så ser vi att hushållsinlåning i Tyskland är vår klart största finansieringskälla med 19,4 miljarder i inlåningsbalans vid utgången av Q3. Och vår inlåning i medlemsländerna fortsätter dock att växa, uppgår nu till 7,1 miljarder.

Av koncernens totala inlåning på 30,5 så utgör ungefär nu 43% utav kontona med fast ränta då vid utgången av kvartalet. Det är ungefär samma nivå som vi hade föregående kvartal.

Under Q3:an har våra räntekostnader ökat något, vilket förklaras av att merparten av vår verksamhet finns i euroområdet och ECB har ju, som ni vet, höjt räntan med 25 punkter både i juni och i september. Och den högre fundingkostnaden har vi i de flesta fallen kunnat föra vidare och effekten på räntenettomarginalen är till och med något positiv under det här kvartalet.

Tittar vi vidare på vår tillgängliga likviditetsreserv så uppgick den till 18% av inlåningsbalansen vid utgången av Q3, vilket är marginellt lägre än vad vi hade i Q2:an då. Merparten är som tidigare, av likviditeten är som tidigare kvartal, placerad i statsskuldväxlar med återstående löptid om upp till 12 månader samt overnight-konton hos några större nordiska banker.

Så ingen skillnad där. Vi kan bläddra och titta lite granna på våra kapitalrelationer.

Tittar ni i stapeln längst till vänster så uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till 12,5, primärkapitalrelationen till 13,5 och den totala kapitalrelationen på 15,2 vid utgången av Q3 då. Jag skulle vilja nämna att kapitalrelationen har minskat något under kvartalet och precis som i Q2:an beror det främst på högre riskexponeringsbelopp kopplat till vår tillväxt för låneportföljen, men även att vi behöver göra ett regulatoriskt avdrag i kapitalbasen för den förutsägbara aktieutdelningen då.

Och jag vill nämna lite om avdraget för den förutsägbara aktieutdelningen som då uppgår till cirka 50% av nettoresultatet för 2026, alltså de nio månaderna. Och den nivån baseras ju egentligen på kraven enligt kapitaltäckningsregelverket, som innebär att vi ska tillämpa vår utdelningsandel för 2025 då.

Och i pengar uppgår det här avdraget till nu lite drygt 300 miljoner vid utgången av Q3, vilket motsvarar cirka 1,3 procentenheter av bankens kapitalrelationer. Och det kan ni se i de streckade linjerna på de tre staplarna längst till höger, om ni ser det.

Jag skulle vilja säga att samtliga kapitalrelationer har betryggande avstånd till det regulatoriska kapitalkravet. Och som ni kan se så ligger vår totala kapitalrelation dock strax under vårt kapitalmål vid utgången av Q3.

Och som ett led i vår strävan efter att vara kapitaloptimerade på samtliga nivåer så utvärderar vi nu möjligheten på obligationsmarknaden för att inom kort kanske stärka vår kapitalstruktur då. Och med det lämnar jag tillbaka till dig, Joakim.

Tack. När vi nu blickar framåt så gör vi det med avsikten att fortsätta driva verksamheten med disciplin, med sikten på våra finansiella mål.

Everyday Finance kommer fortsatt att vara vår tillväxtmotor med kreditkort och Tyskland som huvudsakliga drivare. Vi har nu nära 600 000 aktiva app-användare, som också är våra kortkunder som använder våra tjänster dagligen och vi ser fortsatt en stor efterfrågan på våra tjänster.

Det är en stark grund för att fortsätta utveckla vår verksamhet med flera tjänster i flera europeiska marknader. Och vi styr aktivt resurser mot Everyday Finance och utvecklingen har visat nu att vi är väl positionerade för att fortsätta leverera en stark kombination av lönsamhet och tillväxt framgent.

Med det sagt så övergår vi till frågor och svar. Tack.

God morgon. Tack för att ni tar mina frågor.

Jag tänkte fråga på räntemarginalen i Everyday Finance. Nu är den visserligen lite boostad av day count, men även om man justerar för det så vad jag kan se så är det på någon slags rekordnivå nu.

Det är upp 70 punkter bara senaste året. Skulle ni kunna utveckla lite vad som har drivit upp just räntemarginalen så mycket i det segmentet?

Ja, jag kan säga övergripande, för mycket kan ju siffrorna, men det är ju det att vår förmåga att omprisa mot kund, det är det som vi sätter på prov. Det är en av delarna.

Så att vi har ju förmånen då när själva centralbanken ökar räntan har vi möjlighet att omprisa mot kund. Det börjar ge genomslag här.

Det kommer nog komma mer framöver om jag förstod det. Mikkel, vad säger du?

Nej, men precis. Och det var det som jag nämnde också utifrån att ECB nu har höjt två gånger, 25 punkter i juni och 25 punkter i september.

Så har vi ju haft möjlighet att omprisa det till kund, precis som du nämner. Och det gör vi lite snabbare än att fundingkostnaden ökar.

Så därav varför marginalen går upp något.

Okej. Jag hade trott att det skulle ta längre tid att omprisa.

För jag antar att det är på kreditkortsdelen som ni har omprisat i så fall. Är det liksom att ni höjer utlåningsräntor på befintliga kort eller är det nya kort och höjer ni på alla lika mycket eller hur funkar det?

Alltså, det är ju olika för olika länder och för olika produkter. Och då finns det ju två huvudsakliga delar.

Dels så är det ju att det finns en nyförsäljning i vissa produkter som sker då till en högre ränta. Det finns också räntor som är knuten till en rörlig ränta där genomslaget kommer direkt.

Och det finns också möjlighet för oss att aktivt gå ut och prata med kunderna om nya villkor. Så det finns tre olika saker som, beroende på produkt och marknad.

Och de aktiviteterna är vi duktiga på.

Okej. Jag tänkte också fråga på regleringsfronten.

CCD2 ska ju införas nu om bara någon månad och det lär ju påverka eran e-handelsaffär. Har ni gjort några förändringar i hur ni jobbar där gentemot era e-handelspartners för att liksom ta hänsyn till det?

Ja, det här är ju ett regelverk som påverkar både handlarna och oss. Och vi har ju ett utpräglat white label-perspektiv i det.

Så det handlar ju för oss att ha då, och det har vi haft, en individuell dialog med våra partners, våra handlare, och också följa dem i hur de vill utveckla sin verksamhet och sin affär för att göra det gemensamma bästa. Framför allt då att kunna serva deras kunder tillsammans på bästa möjliga sätt framöver.

Så vi har liksom en meny beroende på hur våra partners då vill röra sig. Så det blir förändringar för alla parter i marknaden.

Okej. Har ni behövt ge eftergifter på något sätt?

Jag kan tänka mig att det blir mer administrativ börda för era partners till exempel. Jag hade väntat mig att de, allt annat lika i alla fall, skulle vilja ha alltså mer kompensation för att de liksom behöver ge upp mer för att kunna fortsätta ha ett sånt erbjudande.

Man kan faktiskt precis tänka precis tvärtom, att för handlarna så är en fungerande betalnings- eller checkoutverksamhet inklusive kredit en förutsättning för en lönsam affär. Och i det här regelverket så höjs då kraven på de som frontar kund först och främst.

Så att man kan säga precis tvärtom faktiskt som du resonerar då. Men det är ju liksom beroende på från handlare till handlare vilket eget ansvar man vill ta och hur mycket man vill investera i den här delen av sin verksamhet.

Men utan att kunna ta betalt av kunderna och också ge kunden en möjlighet att skjuta på betalningen så är det svårt att bedriva en konkurrenskraftig handelsverksamhet idag. Det kan man ju konstatera.

Okej. Tack för svaren.

En sista grej som jag vill fråga om också på provisionsintäkterna. Vad jag förstår så där har vi pratat om i alla fall i mer än ett år nu på utvecklingen på provisionsintäkterna och det har nämnts ett flertal gånger tidigare att det är höga upfront-kostnader som kommer ur att transaktionsvolymerna ökar väldigt mycket.

Jag tolkar det som att förväntansbilden är att det ändå kommer att liksom reverseras i framtiden så att provisionsintäkterna, alltså bruttointäkterna, kommer upp. Kan ni hjälpa mig att förstå?

Är det att det är transaktioner som sker nu som kommer leda till framtida intäkter som man inte ser än? Eller är det att transaktionsvolymer i framtiden kommer leda till högre provisionsintäkter i framtiden?

Jag tror vi sa det, om det var call:et i Q2 eller Q1, att vår konverteringsgrad när vi tittar på det historiskt inom segmentet Everyday Finance från transaktionsvolym till kreditvolym som kommer då under ett till två kvartal efteråt, det är faktor 0,6. Och då innebär det ju då att då tar man ju kostnader för transaktionerna upfront och sedan så kommer det ju komma en ränteintäkt längre framåt.

Men sedan så ska man ju veta också att det finns provisionsintäkter också när man bygger en relation med kund. Så det är inte så enkelt som att säga att det är bara från provisionskostnader till ränteintäkter.

Så att det är både och.

Och sen för att tillägga där, precis som Joakim, håller med om det du har sagt. Men det finns också en timingeffekt också när vi ökar vår transaktionsvolym så mycket och timingeffekten gör ju egentligen att vår Q3:s kostnader egentligen, alltså commission expenses, är relativt för hög eller högre än vad vi egentligen ser i Q2:an.

Och den utvecklingen förväntar vi oss inte framåt. Så om man bara pratar rent om commission på det sättet så finns det en trendlinje på incomesidan som troligtvis kommer fortsätta i den takten vi egentligen ser, men den kostnaden som vi hade nu, vi lyfter från 70 miljoner till 90 miljoner, den kommer inte att fortsätta, utan kommer mer normaliseras.

Vilket också gör att nettot kommer mer normaliseras mot vad vi levererade under Q4, Q1 och Q2.

Okej. Bara så jag förstår rätt.

Jag är med på att det mycket väl kan vara så att transaktionsvolymer och provisionskostnader som sker i dag i framtiden lär resultera i alltså att det är lite lagg från att folk använder sina kort till att det blir kreditvolym och att det genereras räntenetto. Och det är jag med på och det slår ju räntenettoraden positivt i så fall.

Men de transaktionsvolymerna som nu till exempel har skett i Q3 är alla alltså bruttoprovisionsintäkter från de transaktionsvolymerna, är de redan reflekterade i siffrorna som man ser nu? Eller finns det några provisionsintäkter som liksom är direkt knutna till transaktionsvolymerna som har kommit nu, men där intäkten kommer något senare kvartal?

You are very complicated, Emil. Nej, för det första så finns det ju när man bygger en relation med kund och kunden gör transaktioner, så finns det ju merförsäljning att göra på kunden över tid.

Och till exempel då har vi i vissa länder, vissa produkter så har vi till exempel försäkringsverksamhet som man är debundlad, alltså ifrånkopplad nu från den övriga produkten. Så den kan komma över tid.

Det är ett sånt exempel på intäktsströmmar. Sen är det ju också så att och det vet inte jag hur det tas ut i redovisningen, men när vi får stordrift i kortverksamheten så har vi också intäkter på själva transaktionen som tas uttryck då i form av kickback från Mastercard till exempel.

Så att hur det nu kommer ut på vilken rad om det är plus eller minus på vilket netto det är, det kan inte jag svara på. Men det här är väldigt litet i helheten.

Och det viktigaste som jag vill att man tar med sig, det är att den här nettoeffekten på net fee and commission income kommer normaliseras i nästa kvartal. Och det handlar lite om timingeffekter där vi har en för stor kostnadsandel jämfört mot intäktsandelen i just Q3.

Okej, det hjälper lite med förståelsen kring den raden. Men det var alla frågor som jag hade från min sida.

Men stort tack för tid.

Tack så mycket.

Tack.

Hör ni mig?

Jajamensan.

Perfekt. Yes, jag hade lite uppföljningsfråga där på räntenettomarginalen.

Ni lyfte ju fram där att ni har lyckats höja marginalen genom omprisning ut mot kund. Men hur tänker ni kring den här lag-effekten av att vi ser höjda räntor i marknaden och att det successivt säkert kommer ätas in i eran finansieringskostnad med en lag att vi alltså helt enkelt kommer se ökade finansieringskrav.

Ser ni potential att ytterligare kunna höja mot kund eller har ni redan gjort det steget nu så att vi kommer se en marginalpress längre fram? Eller ser ni ytterligare höjningar på finansieringskostnaden, ja, men då kan vi höja ytterligare?

Ser ni något tak att liksom kunder till slut byter till andra konkurrenter på grund av omprisningar eller hur känsliga är kunderna för det här? Kan ni tala lite om det här?

Ja, men om vi tar de tre olika sätten som vi prisar om mot kund då. Om man tar till exempel när vi liksom i nyförsäljningen så har vi ett högre pris.

Där såklart är det alltid så är det ju en marknad där man måste vara relevant när det gäller pris. Men i huvudsak så konkurrerar vi inte med pris, utan det har ju att göra med vår servicenivå och också vår förmåga om att kunna kreditbedöma.

Men det såklart det finns en effekt där, men och nya kunder gör ju så att liksom andelen omprissättningen kommer ju mer och mer över tid och så. När det handlar om när vi har en ränta som är knuten till en referensränta, det kommer ju momentant.

Så det följer ju av referensräntans utveckling, så där finns det ingenting mer att hämta så att säga. Och det tredje är det ju när vi jobbar med kunden och omförhandlar villkor och så vidare, och det gör vi också löpande över tid.

Så där kommer inte allt på en gång. Det är inte allt på en gång.

Det finns mer att göra, men det är inte så att vi kan redovisa hur mycket har vi nu gjort. För det är löpande en hantering av kund och också marknadsvård.

Enig med Joakim naturligtvis. Och det jag vill bara tillägga, det var faktiskt att jag sa där på att räntenettomarginalen är något positiv under kvartalet.

Det betyder ju också något, så det är inga stora. Så skulle man egentligen guida utifrån en NIM going forward så tror jag att guidning ska vara att den är ganska stabil.

Det tror jag är det bästa guidet.

Tack. Och i och med att ni är så stora i Tyskland och så, finns det något ändrat konkurrensbeteende där bland konkurrenter?

Det är ändå en tuff marknad makromässigt och det har lyfts fram av andra Buy Now Pay Later-operatörer som en anledning varför man tagit ner framtida prognoser. Ser ni att liksom konkurrenter agerar rationellt eller att liksom konkurrenter drar sig ifrån marknaden?

Finns det något ändrat beteende där? Och därtill, om ni ser det som, ja, någon annan konkurrent har lyft fram om att den makroekonomiska aspekten i Tyskland gör att man inte ser det som en lika attraktiv marknad längre.

Är det något ni delar? Är det något ni ser?

Nej, egentligen inte, utan vi har ju vårt sätt och bedriva den här verksamheten som är väsensskild från andra banker. Vi har många krediter ute i marknaden och vi lär oss kunderna över tid och successivt så ökar vi vårt engagemang med kunden.

Så vi lever med kunden i det dagliga, vilket gör att vi har en helt annan stabilitet i hur vi växer tillsammans med kunderna. Och också det är ju också tror jag någonting som särskiljer oss också utifrån kundens perspektiv, att vi erbjuder någonting som andra inte gör.

Och ur det perspektivet så ser jag inte det andra säger om den tyska marknaden, utan vi växer på bra, utvecklar våra relationer på ett väldigt fint sätt. Och som jag sa tidigare, jag tror det var 74 000 nya aktiva kunder under kvartalet här.

Fortsatt stark tillväxt och vi ser ju att den här modellen också funkar i andra länder. Och vi ser inte någon riktig konkurrens på det sättet för att det kräver att man arbetar på ett sätt med disciplin och med långsiktighet och tålamod tillsammans med kunderna.

Och deltat i konkurrensen där, har man sett att liksom konkurrenter drar sig ifrån Tyskland på grund av makroekonomiska drivare som gör det tuffare och att man vill fokusera på eventuella andra marknader där makroekonomin ser bättre ut? Eller är det här ett sätt att ta marknadsandelar?

Finns det någonting man kan läsa in?

Nej, vi ser inte att det finns ett mindre intresse för den tyska marknaden, utan jag tror att vill man vara en europeisk aktör då måste man ha en corner i den tyska marknaden, annars så är det ju inte på riktigt så att säga. Så att raka motsatsen och sen ser inte vi heller underliggande att den tyska ekonomin i alla fall för våra kunder utvecklas på ett sätt som är negativt.

Det är snarare att vi kanske ser lite mer positivt på kundernas beteende senare på året än på tidigare året och så vidare då. Men med det sagt så vet man ju inte vad som händer i omvärlden så att vi delar inte riktigt den bilden och det är inte den relationen och de kunderna som vi har i alla fall som du beskriver här och nu i historien.

Okej, tack så mycket. Det var allt från mig.

Tack, Patrik.

Hej. Först bara, ni lyfte det att ni växer snabbare i Norge och Österrike än Tyskland.

Kan ni bara ge lite mer flavor, vad är det som driver den tillväxten och kanske särskilt vad är det som driver tillväxten i Norge och kan vi förvänta oss att den trenden håller i framåt?

Nej, jag tror att vi har utvecklat våra förmågor i att jobba med både befintliga och nya kunder. Det handlar om att jobba med kunderna och i vårt kundmöte, vårt digitala kundmöte med dem, vara tillgänglig med våra kort men också för att de ska använda våra kort.

Så det har med kundkommunikation och det är vanligt digitalt liksom marknadsföring, kundvårdsarbete helt enkelt som vi har förbättrat vår förmåga. Norge har vi ju varit länge och Norge har alltid varit en bra marknad för oss, men vi har utvecklat vår kapacitet och kapabilitet på det sättet.

Så det är i grunden alltså en alfadriven tillväxt och inte en betadriven tillväxt?

Ja, nu vart det komplicerat här. Alfa och beta, just den definitionen Fina ord för enkelt att det är egen förtjänst och inte marknadens.

Ja, uttryckt på det. Ja, min bedömning är att det handlar om vår egen prestation och inte generell marknadsutveckling.

Det är min bedömning för det finns en ganska stark korrelation mellan våra egna aktiviteter och vår egen kapabilitet. Och det vore ju tråkigt om det var slumpen att vi ändrar beteendet där till det bättre och få bra utveckling att det skulle vara generell marknadstrend.

Det tror jag inte på faktiskt.

Och är det då framförallt att revolvern group så det är mer att volym på befintliga kunder går upp snarare än att antalet nya kunder går upp?

Ja, det är både och. Det är både och.

Så det är på alla cylindrar och det där är ju tycker jag en försmak av som den kapabilitet vi nu kan veckla ut i andra marknader också. Så att vi är väldigt glada över vår norska marknad som var föregångare till den tyska måste jag säga.

Så att det är väldigt glädjande.

Okej, intressant. Och sen bara på kapitalet.

Mikkel, som du är inne på, i och med att ni måste reservera för utdelning på 50% så tynger ju det kapitalet när ni växer. Jag menar, ni kommer ju fortsätta behöva reservera för framtida utdelningar även nästa år och framåt och förväntar ju att ni ska fortsätta växa i den här takten.

Innebär det att vi kan vänta oss att se den här, vad ska man säga, att kapitalnivå kommer bli lite U-formad under årets gång, så att när ni växer då, men egentligen det blir väl tyngst belastning i Q3. Att ni då även framåt kommer se svagare kapitaltäckning för att ni kör på med tillväxten och sen kommer en utdelning kring ett beslut som inte nödvändigtvis är i nivå med reserveringsgraden för att ni vill fortsätta växa.

Är det så man ska se på det?

Det var flera frågor i en, men jag ska svara först på den andra den den sista där tror jag och det är ju att Q4:an kommer ju visa det styrelsen kommer föreslå till stämman, så det vet ju vi om. Men jag ska inte föregå vad styrelsen kommer föreslå till stämman, utan jag vill illustrera för marknaden att den foreseeable dividend för de första nio månaderna uppgår till 1,3 procentenheter av vår kapitalbas, vilket styrelsen det är ju de som bestämmer vilken utdelning som de kommer föreslå till stämman, så jag tror man ska se det på det sättet.

All right. Så i i vågskålen tillväxt eller utdelning, vad hade ni föredragit?

Det är en fråga för styrelsen och stämman. Så att vi vi jobbar på våra finansiella mål som är 35 miljarder utgången av 2027 och en en räntabilitet som väl överstiger 20%, Björn.

Fair enough. Tack.

Tack.

Jag vill tacka för uppmärksamheten och jag önskar alla en en trevlig och spännande höst. Tack.

Tack så mycket. Bye bye.

Allt gott. Hej då.