A warm welcome to this presentation of Eolus's result for the third quarter 2025. Your presenters today will be myself, Per Witalisson, CEO, and Katarina Persson, CFO.

I'll start with with some communication updates for this quarter's report. In previous quarters, we published only a short extract version of our interim report in in English.

Starting this quarter, a full English translation of the original Swedish interim report is available to to read. For improved communicative efficiency, we will conduct this webcast in Swedish using an English-language slide deck.

Written or verbal questions for the Q&A section may be submitted in in either English or Swedish. A a subtitled recording of this webcast will be published on our website later today along with a full English-language transcription.

Our investor relations manager, Harald Cavalli-Björkman, is at hand to to provide any assistance. Please please reach out to to him via email.

Eolus är en ledare ledande utvecklare av innovativa och skräddarsydda lösningar för förnybar energi. Vi är väl positionerade för att ta nytta av den tillväxt i efterfrågan på förnybar el som följer av global elektrifiering och strävan efter minskade koldioxidutsläpp.

Vi tillämpar vår renodlade affärsmodell för att effektivt skapa värde i varje steg av utvecklingen av vår diversifierade portfölj på 26 gigawatt inom land- och havsbaserad vindkraft, solenergi, batterilagringsprojekt på sex olika marknader. Globala energiinvesterare, stora elkonsumenter och ledande teknikleverantörer litar till vårt till vår 35-åriga erfarenhet av att leverera och optimera marknadsledande energitillgångar.

Jag kommer att inleda med en genomgång av höjdpunkterna i tredje kvartalet och sedan en uppdatering om utvecklingen i vår portfölj. Katarina kommer därefter att gå igenom de finansiella resultaten mer ingående och jag avslutar presentationen med de de närmaste framtidsutsikterna innan vi går vidare till frågor och svar.

Vi går vidare till bild sex. I det tredje kvartalet uppnådde vi en omsättning om 207 miljoner med en rörelseförlust på på på 87 miljoner kronor.

Resultatet för kvartalet dominerades av vårt amerikanska batteriprojekt Pome, där vinstavräkning bidrog till till omsättning men ett negativt resultat på grund av ytterligare nedjusteringar i förväntat resultat från projektet. Katarina kommer gå närmare in på på siffrorna om en liten stund.

Vi går vidare till bild sju. Vår projektportfölj är kärnan i vårt värdeskapande och består av över 25 gigawatt fördelat på marknader, teknologier och mognadsgrad.

Jag bläddrar till sidan åtta. I det i det tredje kvartalet agerade vi för att stärka vår positionering för uthållighet.

Vi genomförde en en transaktion för det försäljningstransaktion för det tredje kvartalet i rad i och med det landbaserade vindprojektet Fageråsen i SE3 i i Sverige. Vi vi förväntar oss en en positiv påverkan både på rörelseresultat och kassaflöde i samband med uppnådda milstolpar.

Pome avancerade under under kvartalet till 90% färdigställandegrad och bidrog med med omsättning. Påverkan på på resultatet var var negativ på grund av minskad förväntad marginal.

Anläggningen är i drift sedan i början av och oktober och vi vi förväntar oss ingen ytterligare väsentlig resultatpåverkan. Viktigt att nämna också är att Eolus inte har någon kapitalbindning i i Pome.

Pienava i i Lettland framskred under kvartalet, men men utan påverkan på på på resultat och omsättning eftersom vi i detta projekt vinstavräknar efter uppnådda milstolpar och inte färdigställandegrad. När det gäller värdeskapande så byggnationen av våra svenska vindprojekt Fågelås, Döllebo och och Boarp framskred enligt plan under kvartalet.

De är i praktiken färdigställda och i drift nu och vi vi genomförde ett välbesökt öppet hus vid projekt Döllebo efter kvartalet. Efter kvartalet nådde vi en viktig milstolpe med tecknandet av ett 15-årigt pris- och leveranssäkringsavtal, ett så kallat PPA, för projekten.

Det innebar ett väsentligt riskavlyft som frigjort projektfinansiering och har stärkt den kommersiella attraktiviteten. Vårt batteriprojekt Roccasecca är nu formellt i byggnationsfas med ett nytecknat nyttjanderättsavtal, ett så kallat tolling agreement, som som utgör riskavlyft motsvarande ett PPA.

Vi arbetar nu parallellt med med projektfinansiering och kommersialisering. Vi är väl positionerade för att genomföra en transaktion i ett tidigare skede än Pome innan vi har större kassaflöde ut från projektet.

När det gäller strategikalibrering så under kvartalet genomförde vi en en strategikalibrering som omfattade en uppdaterad marknadsanalys. Vår långsiktiga syn är oförändrad.

Elektrifieringen och omställningen från fossil energi skapar stort behov av ny elproduktion på alla våra marknader. Förnybart är det absolut mest konkurrenskraftiga sättet att möta detta växande behov.

Den fortsatta svaga marknaden på kort sikt innebär dock att vi vi måste positionera Eolus för uthållighet till dess att marknaden vänder. Vi har därför under kvartalet inlett ett sparprogram för stärkt uthållighet.

Programmet avser att reducera våra kostnader med 60 miljoner kronor per år från 2026 genom en minskning av våra operativa kostnader och en minskning av organisationens storlek. Strategikalibreringen har tre tyngdpunkter.

Vi ska försöka att göra fler transaktioner i tidigare skeden likt Fageråsen som som ett exempel innan projekten når slutligt investeringsbeslut för byggnation. Vi kommer att göra en ännu striktare prioritering av våra projekt med fokus på projekten med allra högst potential och vi lyfter upp batterilager och hybridprojekt till att vara en kärnteknologi tillsammans med landbaserad vind.

På på sidan nio finns en överblick av vår pipeline i närtid. Dessa projekt motsvarar tillsammans 1 knappt 1,3 gigawatt i i värde som vi väntar oss att göra transaktioner på under detta och de kommande åren.

Pome väntas bli färdigställt i Q4 utan ytterligare väsentlig resultatpåverkan, men med ett återstående positivt kassaflöde. Vi väntar positiva bidrag till resultat och kassaflöden från de de sålda projekten Fageråsen och Pienava, medan Fågelås, Döllebo, Boarp och Roccasecca är i i framskridna försäljningsprocesser.

Ölböke i i Sverige, Murtomäki 2 i Finland och vårt nästa projekt i i Lettland, Valpene, kommer att få få större fokus under kommande kvartal. Jag bläddrar över till sidan 10.

Vid en överblick över våra finansiella mål så ser vi att med Q3 att vi med med Q3 ligger efter gällande totalt rörelseresultat om 1,4 miljarder kronor för de tre åren 2025 till 2027 om det slås ut jämnt över perioden. Avkastning på eget kapital efter skatt på rullande 12 månader stärktes något på grund av starka resultat tidigare i i mätperioden.

Vår soliditet minskade något till 51%, men håller ännu god marginal till miniminivån och målnivån på på 30%. Andra delen av årets tvådelade utdelning om sammanlagt 2,25 kronor per aktie sker med avstämningsdag på fredag 21 november och av den här totala utdelningen så utgår alltså uppgår alltså höstens utdelning här till 1 krona 50 öre per aktie.

Jag lämnar med det över ordet till vår CFO Katarina Persson för en genomgång av kvartalets finansiella siffror.

Tack Per och hej till alla som ringt in till dagens sändning och jag kommer starta på sidan 12. Nettoomsättningen i det tredje kvartalet nådde 200 miljoner och bidrog till ett rörelseresultat på -87 miljoner kronor och ett resultat per aktie på 3 kronor och 87 öre.

Soliditeten vid kvartalets utgång uppgick till 51% och jämför man med samma kvartal 2024 så steg omsättningen och rörelseresultatet förbättrades en aning. På sidan 13 vill jag passa på att ge några allmänna råd för att förstå våra finansiella siffror utifrån vår affärsmodell som renodlad utvecklare.

Eftersom vi i huvudsak realiserar värde genom stora transaktioner som inte fördelas jämnt över tid, så kommer resultaten variera kraftigt mellan kvartal och ibland även mellan räkenskapsår. Rörelseresultatet drivs dels av tidpunkt för en transaktion, men dels av vinstavräkning enligt färdigställandegrad i de projekt där vi projektleder byggnationen på köparens uppdrag med visst kostnadsansvar.

Vi aktiverar alla nedlagda utvecklingskostnader i vår balansräkning under raderna projekt under utveckling, projekt under etablering och förskott till leverantörer. Och investeringar i projekt under etablering ökar ju vårt rörelsekapital kraftigt i de fall vi bygger projekt i egen bok som är fallet med Fågelås, Döllebo och Boarp.

Dessa balansposter, de kostnadsförs sedan till fullo vid avyttringen och bokas då både som omsättning samt kostnad för varor och projektering. Men tidpunkten för avyttringarna, de påverkar förstås storleken på de här beloppen.

Och vår nettoskuld, den består både av skuld på koncernnivå och på projektnivå och den tenderar då att öka kraftigt i takt med byggnationerna som vi gör i egen bok. Och när det gäller projektfinansiering så amorteras ju den fullt ut vid försäljningstillfället.

På sidan 14 så ser ni resultaträkningen för det tredje kvartalet. Totala intäkter uppgick till 202 miljoner kronor där vinstavräkning från Pome när de avancerade till 90% färdigställandegrad har utgjort den största delen.

Förväntad lägre ersättning för projektet innebar dock en lägre förväntad marginal och under kvartalet så såldes även utrustning som på grund av förändrad amerikansk skattelagstiftning inte längre kan användas som avsett. Kostnader för sålda projekt dominerades av vinstavräkningen för Pome och dessutom så ingick de realiserade kostnaderna hänförliga till avyttringen av den amerikanska utrustningen.

Den lägre marginalförväntan i Pome har medfört en förlust i det här kvartalet på 26 miljoner och försäljningen av den amerikanska utrustningen innebar en förlust på 18 miljoner, men med positivt kassaflöde på 51 miljoner under fjärde kvartalet, alltså nästa kvartal vi ska redovisa. Personalkostnader har fortsatt minska och har uppgått under kvartalet till 29 miljoner och försäljningen av intressebolaget Fageråsen, det rapporteras på raden resultat från intresseföretag.

Även kommande betalningar för det här projektet kommer redovisas på denna rad i resultaträkningen. Går vi vidare till sidan 15 så ser vi förändringar i balansräkningens tillgångssida från andra till tredje kvartalet där storleken har gått från ungefär 2,8 miljarder till 3 miljarder.

Capex-utgifter för Fågelås, Döllebo, Boarp och förskottsbetalningar, de ökade balansräkningen medan avyttringen av utrustning i USA har minskat. Sen har vi uppdelningen till höger i bild som visar Fågelås, Döllebo och Boarp nu när de är nära färdigställande och att de utgör en väsentlig del av våra tillgångar.

Och vid en framtida transaktion, då lyfts ju denna summa från balansräkningen och räknas av mot intäkterna från försäljningen, alltså kommer balansomslutningen att minskas betydligt vid avyttringstillfället. Går vi vidare till balansräkningens skuldsida så upplevde vi en minskning av det egna kapitalet och en ökning av kortfristiga räntebärande skulder och leverantörsskulder och det här är ju främst knutet till Fågelås, Döllebo och Boarp.

Och längst till höger i bild så visar vi skuld vid kvartalets utgång på projektnivå som alltså är knutet till Fågelås, Döllebo och Boarp på 455 miljoner och denna skuld kommer då att amorteras till sin helhet vid avyttring. Så att Eolus kapitalbindning i Fågelås, Döllebo, Boarp uppgick den sista september till ungefär 850 miljoner kronor.

Kvartalets kassaflöde på sidan 17, det handlar i huvudsak om utgifter för Fågelås, Döllebo och Boarp som då finansierades genom ökad upplåning på projektnivå, men även med kassa. Och slutligen på sidan 18 så ges en översikt över projekt som är under etablering.

Och för närvarande så är det endast Pome som redovisas enligt successiv vinstavräkning baserat på färdigställandegrad och där har vi 10% kvar innan projektet är helt färdigställt. Pienava däremot, det vinstavräknas enligt fördefinierade milstolpar och när det gäller Fågelås, Döllebo och Boarp samt Roccasecca som ju också är under etablering, så är dessa inte avyttrade än och därför uppfyller de inte kraven för redovisning för successiv vinstavräkning.

Och sen lämnar jag nu tillbaka ordet till Per för avslutande kommentarer innan vi går över till Q&A.

Tack Katarina och då är vi på sidan 20 och värderealiseringen framåt kommer handla om att färdigställa Pome och ta emot slutliga betalningar. Samtidigt så kommer vi att accelerera den kommersiella processen för våra i stort sett färdigställda projekt Fågelås, Döllebo och Boarp där det nytecknade PPA:et utgör en stor styrka.

På samma sätt så kommer vi driva försäljningsprocessen för Roccasecca med grund i det nytecknade tolling agreement. Värdeskapandet kommer i huvudsak ske genom att stänga finansieringspaketet för Roccasecca, vilket är ett kritiskt steg mot riskavlyft och värdesäkring av projektet.

Ölböke och Murtomäki 2 är näst på tur i vår pipeline och befinner sig i sent utvecklingsskede där viktiga komponenter i projektvärdet ska säkras, så här lägger vi mycket utvecklingsfokus. På strateginivå kommer vi fullt ut implementera vårt sparprogram för uthållighet under fjärde kvartalet.

Vi har ju redan gjort snabba framsteg för att anpassa organisationen i linje med vår strategikalibrering. Vi lägger särskilt fokus på möjligheter att konvertera projekt i tidigare faser till kassaflöde för att stärka balansräkningen och minska nettoskulden.

Thank you all for calling into this webcast. We will now proceed to Q&A during which you are welcome to ask verbal or written questions in either Swedish or English.

Hej, Lara här från ABG. Några frågor från min sida.

Först och främst om vi bara börjar lite med en lite bredare fråga om marknaden, men med tanke på den nuvarande marknadssituationen och ja men den låga transaktionsaktiviteten, hur bedömer ni att ja men aktiviteten kommer att utvecklas under 2026 jämfört med 2025?

Ja, tack Lara. Det är uppenbart att marknaden är trög på flera av de geografiska marknaderna där vi är.

Jag skulle säga att vi ändå ser tendenser till en bättre marknad i Norden med ett större intresse för våra projekt. Det är nog främst drivet av att det är väldigt få projekt som blir tillståndsgivna och att det över tid kommer enligt min uppfattning bli en brist på kommersiellt gångbara tillståndsgivna projekt.

I USA så har marknaden tryckts tillbaka inledningsvis av vad man skulle kunna kalla en Trumpeffekt med förändringar i Inflation Reduction Act, One Big Beautiful Bill och ja motarbetande av förnybar energi. Där har kommit flera uttalanden från amerikanska skatteverket om hur den nya lagstiftningen och regelverket ska tolkas och det börjar investerare anpassa sig efter och vi ser en jättestor efterfrågan på el framförallt i de delarna i sydvästra USA där vi är verksamma och mycket drivet av utbyggnaden av datacenter i Kalifornien och Nevada framförallt.

Så vi ser försiktigt optimistiskt på att 2026 ska bli ett bättre år när det gäller transaktioner på marknaden.

Låter lovande. Och en fråga om Pienava.

Ni nämner ju nu att intäktsredovisningen kommer vara baserad på milstolpar snarare än färdigställandegraden. Har ni möjlighet att utveckla lite på ja men kanske de förutbestämda milstolparna i kontraktet eller kanske om den förväntade tidslinjen för dessa milstolpar?

Ja, vi har inte kommunicerat storleken på intäkter vid de olika milstolparna eller vad de är, men projektet har börjat byggas. Fundamenten håller på att gjutas nu.

Turbiner ska levereras under 2026 och vi beräknar att projektet är i full drift i början på 2027.

Och en liten uppföljningsfråga på det här så är det då Eolus som bygger det här projektet och kommer ni att få tillbaka nedlagda kostnader i samband med dessa milstolpar eller ja om ni kan bara utveckla lite på hur ni kommer redovisa det här projektet?

Ja, kan svara först så får Katarina fylla i om hon vill och kan. Vi har sålt hela projektet till Latvenergo så vi har ingen kapitalbindning i projektet.

Vi har fått tillbaka den allra största delen av våra nedlagda utvecklingskostnader och de betalningar som ja pre-capex eller vad vi ska kalla det för, elanslutningar och liknande, så att vi kommer bara att redovisa intäkter som fås i form av milestone-betalningar under aktieöverlåtelseavtalet och mindre intäkter för de tjänster som vi tillhandahåller då som projektledare för byggnationen.

Det stämmer precis som det redovisas.

Okej, tack. Det var tydligt.

Och ni nämnde ju nu att ni i strategi arbetar med att sälja projekt i tidigare faser jämfört med ja men tidigare liksom. Och det låter ju lovande, men skulle ni kunna kanske ge lite konkreta exempel på hur ni jobbar mot detta?

Ja, det stämmer. Vi har ju sett flera projekt till exempel Pome där vi inte har fått betalt för att ta byggrisk med ja färre projekt på marknaden så ser vi återigen en möjlighet att sälja tidigare och i en sån här marknad minska vår risk under konstruktion.

Pienava är ju ett sådant exempel där vi accepterade att skjuta mer risk till kunden för en säkrare men lägre intäkt och marginal. På samma sätt så tar vi naturligtvis med oss lärdomarna från Pome in i nästa amerikanska projekt Roccasecca och ambitionen är som vi presenterar här att både stänga finansiering och göra transaktion innan de stora kassaflödena ut kommer.

Och bara en sista fråga från mitt håll. Ni har skrivit på ett PPA-avtal för Fågelås, Döllebo, Boarp, vilket är kul.

Hur skulle ni säga att mottagandet av detta avtal har sett ut liksom i köparkretsen? Har det förbättrat projektets försäljningsutsikter vad gäller pris eller villkor?

Ja, hur ser ni på detta?

Ja, det är en verkligt viktig milstolpe för projekten. Det 15-åriga PPA:et det förbättrar absolut möjligheterna och villkoren i en eventuell non-recourse projektfinansiering och det ökar absolut attraktiviteten för köpare och fler olika typer av investerare som därmed kan investera i projektet, så att det har absolut mottagits väl.

Tack så mycket.

Tack. Om vi kikar på Boarp, Döllebo, Fågelås här, hur mycket mer capex behöver ni ta i Q4 som inte var taget i Q3?

Katarina, svarar du på den, hur mycket som...

Ja, precis. Jag skulle tippa att det är någonstans runt 100 miljoner svenska till.

Sen likadant beror det på hur fakturor kommer in på slutet, men cirka 100 till.

Förstår. Och givet det här att ni nu har fått PPA:er på plats, hur mycket mer projektfinansiering kan ni faktiskt dra på liksom ett fully financed projektportfölj här?

Och där har vi inte gått ut med siffror heller, men det har ökat belåningsgraden med PPA:t som grund. Ska sticka ut mellan tumme och pekfinger, men 10% till ungefär.

Okej. För som jag fattade det när ni fick den här construction facilityn på plats så kunde ni snarare dra vad ska vi säga loan to cost på liksom 60% och hade ni PPA på plats kanske det rörde sig om en 65% så, men givet att ni bara har dragit 455 miljoner nu på en nästan fullbyggd park med en total capex på 1,3 miljarder, det är ju väsentligen lägre skuldfinansiering eller nyttjandegrad av construction facilityn än vad ni kan utnyttja.

Varför detta? Är det något förhållande som jag missar här?

Nej, det är egentligen bara timing när man lyfter finansieringen så att även om vi hade lagt eller mottagit fakturor blev det egentligen på de här 1,3 miljarderna så försöker vi tajma nya lån med tidpunkten när fakturor ska betalas.

Okej.

Så du ska snarare se det som att vi hade inte nyttjat byggfinansieringen fullt ut för byggnationen av Boarp, Döllebo, Fågelås den sista september, utan det finns gott om utrymme kvar.

Fattar. Bra, hur stor del är det faktiskt som är säkrat här med PPA-avtal?

Är det liksom 2/3 eller är det liksom 80–90% eller vad rör det sig om?

Vi har inte gått ut med någon siffra, men väsentlig del, absolut.

Fattar. Och bara för oss som befinner oss på utsidan och inte förhandlar PPA-avtal särskilt ofta, hur förhåller sig priset här på liksom 15 år versus gällande marknadspris i SE3?

Pratar vi en premie, pratar vi en slight discount eller är det in line med marknadspris?

Ja, marknadspris på 15 år är ju det finns liksom inte några sådana Nasdaqterminer eller liknande utan det är ju få transaktioner som görs som är så långa. Det här har tagits emot positivt av de potentiella kunderna så att det upplevs absolut attraktivt från deras sida och från bankerna för möjlig projektfinansiering.

Fattar. Men om jag ser Nord Pool-priser på liksom 40 40 vad ska vi säga men upp mot 55 euro per megawattimme idag i SE2, säg 40 till 45 euro megawattimme, är det här liksom väsentligen norr om det eller lägre än det eller i linje med det?

Vi kan tyvärr inte kommentera prisnivåerna.

Nej, okej. Bra, vad ska vi tänka kring försäljningsstatus av de här 88 megawatt?

Ni är inte så tydliga tycker jag i rapporten att det här är en nära förestående försäljning även om projektets fundamenta har förbättrats liksom attraktiviteten. Hur ska vi på utsidan tänka här?

Ja, vi är i ganska intensiv försäljningsfas och vi har stort fokus på att sälja det här i närtid.

Ja, tack. En nitty-gritty-fråga, men den här vindkraftskomponentförsäljningen i USA som har tyngt EBIT med 18 miljoner, har den på något sätt påverkat top line i Q3 eller kommer den inte intäktsföras så, eller är det något som kommer påverka net sales i Q4 först när ni får cash flow så att säga?

Det har påverkat. Nettoomsättningen i Q3 har påverkats av den här försäljningen och så låg det som en kundfordran över kvartalsskiftet och vi har fått in betalningen i Q4.

Tack. Jag skiftar fokus.

Den här mini-strategiomläggningen ni har gjort här i Q3-rapporten med att sälja tidigare i processen eller förädlingsprocessen, innebär det att ni inte kommer bygga mer på egen bok likt de här vindkraftsprojekten vi ser i Sverige nu, även om så då sker för Roccasecca som drar igång, givet att ni inte tycker att ni får riktigt betalt för det?

Vi kan fortfarande göra både och och ska vi dra igång byggnationer av projekt så ska det antingen då kunna finansieras under den byggfaciliteten som vi har eller då via separat projektfinansiering som är upphandlad innan vi börjar byggnationen. Generellt sett så ser vi att vi i den här marknaden inte får tillräckligt betalt för att ta byggrisken och därav ett fokus också på att sälja projekt tidigare och visa att vi kan konvertera projekttillgångar till kassaflöden.

Tack. Nu har inte jag följt i alla år, men visst förstod jag det också som att motivet till att ni drog igång Boarp, Döllebo, Fågelås på egen bok var för att det skulle underlätta försäljningen snarare än att sälja någonting ready to build, så tänkte ni att är det rent av byggstartat eller driftsatt så kommer det öka på intresset.

Men nu tar ni ett steg tillbaka i förädlingskedjan. Är det något här som har ändrats vad gäller demand från köparkollektivet att de hellre köper ready to build än byggstartat eller är det helt enkelt riskminimering för del?

Både och skulle jag säga. Det har hänt jättemycket på marknaden sedan då drygt ett och ett halvt år sedan vi byggstartade de här projekten, så marknaden uppenbart trögare nu än då och under den här perioden också så har det funnits mycket operationella tillgångar till salu som då våra nyuppförda anläggningar har konkurrerat med också.

Tack. Ni touchade lite vid förändringar i USA vad gäller Inflation Reduction Act, tax credits och så.

Kan ni konkretisera vad ni faktiskt tror det får för påverkan för era BESS-projekt där borta, både vad gäller timing, när behöver saker ha dragits igång? Jag tolkar Roccasecca construction start som att man gärna drar igång den för att få tax credits, men även under lite längre prognoshorisont, vad kommer det här påverka projektefterfrågan fundamentalt och projekt-IRR för den delen?

Ja, generellt sett så tuffare för vindkraft i USA. Totalstopp för havsbaserad vindkraft i USA, där har vi inga sådana projekt.

Vindkraft på federal mark motarbetas ganska mycket. Vi prioriterar om i vår projektpipeline då på vindkraft, lyfter fram vindkraftsprojekt på delstatlig och privat mark.

Detsamma gäller egentligen för solprojekt och alla solprojekt kommer med kombinationer med batterianläggningar också eftersom det byggs så enormt mycket solcellsanläggningar. Förändringarna i skattelagstiftningen för tax credits innebär att man måste byggstarta projekt under 2025 och man måste ha dem i drift sista december 2029.

Därför har det varit viktigt för oss att byggstarta Roccasecca och det har vi gjort tidigare genom att säkra transformatorleverans, så det är klart och det kommer under de här åren inte att gå att konkurrera med projekt som inte är berättigade till tax credits jämfört med projekt som har det. Däremot så har vi också en långsiktig portfölj under utveckling som utvecklas ju för en man kan kalla det post-Trump eller liknande.

Behoven är verkligen verkligen fundamentala.

Strålande, tack för det. Och bara en kort följdfråga då.

Det vill säga det ni inte har byggstartat innan 2025 kommer sannolikt vara svårsålt så länge Trump sitter i Vita huset med gällande politik?

Ja, vi ser att flera europeiska utvecklare och aktörer drar ner och drar sig ur marknaden till viss del, men vi ser också att flera av de större amerikanska utvecklarna och amerikanska energijättarna också positionerar sig då på längre sikt och har intresse av att köpa sådana projekt som har driftstart 2030 och senare också redan nu. Så att det kommer absolut finnas möjligheter för oss.

Stor tack för bra svar på frågor. Jag lämnar ordet över till nästa.

Tack.

Ja, hej. Det är många frågor före mig, så att jag har inte så många kvar.

Men om ni skulle säga vad är färdigställandegraden av Pome per idag när vi nu står i mitten/slutet på november?

100%. Anläggningen togs i kommersiell drift.

Det här tolling agreement startades i början av oktober.

Okej.

Det som återstår...

Ja förlåt.

Ja förlåt, det som återstår för oss är vissa uppställningsarbeten och att då få slutbetalning från kunden.

Finns det någon riskfaktor som ni kan se som gör att ni inte skulle få den här slutbetalningen?

Inte att vi får slutbetalningen, däremot så är det ju naturligtvis i ett så här tvåmiljardersprojekt så handlar det om storleken på den utbetalningen och det är därför som vi har gjort den här nedjusteringen av marginalen i Q3 och att vi därmed inte förväntar oss någon väsentlig påverkan i Q4 eller framåt.

Nej, tack. Detaljfråga kring PPA-avtalet.

Är det ett baseload eller pay-as-produced-avtal? Alltså har ni committat till volymer oavsett vad ni själva producerar?

Inget commitment till volym, utan det är ett pay-as-produced.

Okej, tack. Och sen en par frågor kring kostnadsbesparingsprogrammet.

Har ni tagit några extra kostnader i kvartalet eller förväntar ni några extra kostnader i närtid?

Vi har inte tagit några engångskostnader i Q3 och vi får återkomma till i Q4-rapporten om det kommer göras några engångsreserveringar där.

Okej, tack. Och sista frågan då.

Den siffran ni nämnde, 60 miljoner, är det på helåret 2026 eller är det så att säga run rate när det väl genomförts så att det snarare är en 2027-effekt de 60 miljonerna inträffar?

Helår 2026.

Helår 2026. Tack så mycket.

Det var allt från min sida.

Tack, Örjan.

Förlåt, bara jag kanske missade det under presentation, men slutbetalningen Pome nu då, visst ska man tolka det som att $10 miljoner inte längre förväntat utan det är $10 miljoner minus de 26 miljoner som ni nu har reserverat i Q3 då?

Precis. Det är rimlig tolkning.

Tack.

Och vi har inga fler frågor på telefon så jag lämnar över ordet till talarna för skrivna frågor och avslutande kommentarer.

Thank you very much. This is Harald Cavalli-Björkman, Investor Relations Manager at Eolus.

We have gotten some written questions, one of which is in English from Andreas Glimsmo at SB1 Markets: "At what power price is the PPA for Fågelås, Döllebo and Boarp, and how much capex remains in Fågelås, Döllebo and Boarp?"

Yes, as I said before, we cannot comment on the price level of the PPA, but it's definitely perceived attractive from the investors. Remaining capex in Boarp, Döllebo, and Fågelås compared with today is roughly 100 million SEK.

Thank you. I proceed to some Swedish questions.

Vi har en fråga från Marcus Näckmar på Andra AP-fonden som undrar om man kan guida på kassaflödets effekt från Pome i Q4 och vilka eventuella negativa effekter som kommer komma från Roccasecca. Det är ytterligare frågor här också.

Vilken nettoskuld förväntar ni vid utgången av 2025?

Ja, kassaflödeseffekten från Pome det sa vi precis. Vi sa tidigare $10 miljoner och vi har gjort en ytterligare reservering på 26 miljoner kronor i Q3, så det borde rimligtvis innebära att vi förväntar oss en 6, 7 miljoner dollar ungefär i förväntat kvarvarande kassaflöde.

Effekter från Roccasecca kommer inte vara några resulterateffekter innan vi säljer projektet. Vi kommer ju naturligtvis ha ett kassaflöde ut i form av betalning för nätanslutning, kontraktuella betalningar för batterileveranser, förskottsbetalningar där och för entreprenadarbeten på site.

När vi har gjort projektfinansieringen så kommer ju det här räknas som egenkapitalinsats i den finansieringen och när vi har uppnått det kravet på egeninsats så kommer ju resterande fakturor så att säga att betalas av banken under lånen och som sagt vår ambition är att sälja tidigt i den här processen. Frågan om vilken nettoskuld vi förväntar oss vid utgången av 2025, den frågan blir helt beroende av om vi lyckas sälja Boarp, Döllebo, Fågelås före årsskiftet eller efter, eftersom de är relativt lågt belånade.

Kostnader för besparingsprogrammet får vi återkomma till i Q4-rapporten om vi kommer att reservera för några engångskostnader i samband med det eller inte och slutlig vinst för Pome det motsvarar ungefär våra förväntade återstående betalningar då, så 6, 7 miljoner dollar.

Tack. Vi har frågor från markägare också runt Fågelås och Boarp som undrar varför vissa står stilla av de här turbinerna och medan de flesta snurrar.

Turbinleverantören genomför fortfarande vissa arbeten. Man har haft leveransproblem av vissa komponenter som man har behövt, men det här är ganska normalt för drifttagande av större anläggningar.

Tack. Det var alla frågor som inkommit.

We have no more questions at this time. I believe all have been addressed throughout the presentation or in the follow-up Q&A.

With that, I hand the presentation back to Per.

Yes. Thank you all for joining this session, for listening in, and for your questions and comments.

Wish you all a nice day. Thank you.

Thank you, and bye.