Tack så mycket. Vi sitter lite spridda i vårt land så att vi ska ta igenom den här kvartalsrapporten.

Vi tänkte börja med lite highlights, därefter går vi in i första kvartalet, sen lite mer om rörelsen, och där avslutar vi sen med sammanfattning och frågor. Så om vi då börjar på första bilden, highlights of the quarter, så har vi tillträtt fastigheter om 187 miljoner i kvartalet och 25 miljoner ytterligare efter perioden.

Vi har fortsatt våra investeringar i vår projektportfölj. Vi har en ungefärlig nivå på 1 miljard om året och 270 miljoner under kvartalet.

Vi har avyttrat en fastighet i Haparanda där vår ankarhyresgäst flyttade vi till vår andra fastighet i Haparanda och i och med det gjorde att det var en vakans så att det var 77% uthyrningsgrad. Och därav då så avyttrar vi den då vi fick bra betalt för fastigheten tyckte vi.

Och efter kvartalets utgång så har vi då genomfört ett större förvärv i Västsverige om 1,2 miljarder och då också expanderat vår geografi något, som vi återkommer till. Vi har under kvartalet genomfört en obligationsemission på 400 miljoner.

Den gjordes på 215 punkter och då med en längd på fyra och ett halvt år. Nettouthyrning på 43 miljoner kr.

Vi har hela tiden under föregående år sagt att det har varit en stabil och en bra marknad och under det här kvartalet så har vi lyckats att återfylla dom vakanser som vi tillät hyresgäster lämna i förtid mot engångsersättningar under fjolåret. Så det gör just att alla de fastigheterna är återfyllda och mycket av det har hänt under det här kvartalet.

Vi har dessutom återfyllt en konkurs som vi fick i Östersund under förra kvartalet. Det gör just att summering till 43 miljoner är då onormalt hög jämfört med normalt sett, men vi ser fortsatt en stabil och bra hyresmarknad i våra regioner.

Tittar vi då på vår prognos så spår vi att förvaltningsresultatet för helåret med det vi vet idag skall landa på 1 miljard 220 miljoner för 2026 och jämför då med 11,80 som vi då annonserade när vi släppte Q4:an i februari. Det är då 11% tillväxt jämfört med fjolårets utfall och 10% per stamaktie.

Och ser vi då dessutom till de engångsintäkter som vi har nämnt ett flertal tillfällen föregående år, så om vi då justerar för de 36 miljonerna som vi hade på helår, så är det 14% tillväxt, vilket gör att vi ser att det är en god marknad, vi ser att vi har goda förutsättningar att nå våra tillväxtmål och vi ser goda förutsättningar att nå det även framgent. Även de här engångsintäkterna, det var ju det som gjorde att vår vakans primärt ökade till 8% och nu är det också återställt till 7%.

Och den här omställningen där vi tillät faktiskt hyresgästerna lämna, på det har våra aktieägare tjänat ungefär 30 miljoner extra om vi då kompenserar för den vakanta perioden som har varit, så att vi är glada att vi vågade ta de besluten vid det tillfället. Vi går då vidare till nästa sida för att titta lite mer på det förvärv vi gjorde om 1,2 miljarder angående fastigheter.

Det är då 23 fastigheter. Det är primärt industrifastigheter.

Det är en uthyrningsbar area på 141 000 kvadrat, vilket gör att det är 8 700 kr per kvadrat. Väl i nivå med vad vi ser i andra regioner som vi allokerar pengar till.

I likhet med våra andra marknader så präglas området av ganska låg konkurrens skulle jag säga, och även då yielden ser vi är i nivå med det vi handlar på i våra andra regioner. Förvärvet görs på ungefär sex och en halv till 7%.

Vi tror att vi ska kunna växa från sex och en halv till sju ungefär när vi fyller på vakanserna. Det är 7% vakans och vi tror med den typ av fastigheter, med den efterfrågan vi ser så ska den vakansen kunna tajtas åt något och vi ska närma oss de 7% som vi ser i snitt i NP3 i helhet.

Vi kan väl lägga till nu när vi har lagt till Västsverige här också då till vår geografi och ökat då tillväxtmöjligheterna, men samtidigt så ser vi fortfarande att våran existerande geografi är ju tillräcklig för att nå våra tillväxtmål och överträffa dem, men det här ger oss ytterligare då möjligheter så att det är väl också viktigt att säga.

Absolut, vi ser goda förutsättningar att hitta tillväxt i samtliga våra regioner och det gör att vi har ingen oro i dagsläget att vi inte ska nå våra tillväxtmål framgent. Om vi då vänder blad så bara för att kort nämna så ser vi tydligt där att det är en kontinuerlig tillväxt i NP3.

Vi har kontinuerligt varit i nivå med våra målområden som vi har satt ut för bolaget och vi förväntar oss även framgent att vi ska nå våra mål. Vi vill se 12% tillväxt per stamaktie i förvaltningsresultatstillväxt.

Vi har nått det historiskt och vi tror att vi ska nå det även framgent. Ser vi på avkastning på eget kapital före skatt så uppgår den till 18% i snitt över de fem åren jämfört med målet på 15 och vi tror som sagt var att vi ska nå vårt mål på 15 även framgent.

Vi är trygga med att vi ser tillväxtpotential, vi ser att vi har kapacitet att fortsätta växa, vi ser att det finns affärer att göra i våra regioner och det gör att vi känner oss trygg med vår tillväxt.

Och det här ska ju också ske då till en balanserad risk också, så vi har ju två andra mål som är mera riskrelaterade och det är ju våran räntetäckningsgrad och den ligger nu på rullande 2,9 gånger så att den har ju också då, i och med det starka kassaflödet har ju gradvis här också förbättrats för oss. Och vi har en LTV också där vi har en uttalad ambition att ligga i intervallet 50 till 55%.

Vi återkommer lite till det också senare.

Om vi då kommer in på kvartalet på nästa slide så är det egentligen inte så mycket att nämna. Vi har en tillväxt på 10% på hyresintäkterna.

Vi har en stabil överskottsgrad. Vi noterar att vädret har påverkat många bolag, men att det snöar och att det är kallt är normalt norrländskt väder så det gör att det är en väldigt stabil överskottsgrad för oss.

Vi har som jag nämnde en tillväxt på 11% på förvaltningsresultatet och då 9% för kvartalet per stamaktie. Om vi tittar på fastighetsvärdering så är det fortfarande väldigt flat i yield.

Det är mer en avrundningsdel som gör att det går ner en punkt och i like-for-like-beståndet så är det helt flat i dag. Den värdeförändring som kommer, som man ser längst ner i högra hörnet där, det är primärt från kassaflöde, ökat kassaflöde i befintliga beståndet.

Så av de 122 miljoner orealiserat så är 121 från kassaflöde i det fallet. I övrigt sett så tänkte jag inte nämna så mycket mer än just att vi har ökat antalet hyresavtal till 2 800 och vi har då en snitt-WAULT på 4,1 år, vilket får ta oss över till nästa sida när man då ser tydligt vår diversifierade hyresgästmix.

Tittar vi även på de tio största hyresgästerna så är det fortfarande väldigt många hyresavtal. Det är 158 hyresavtal på de tio största.

Deras andel har vuxit till 14%, det var 13 i föregående kvartal, och det är då som vi såg noterat att Värmlands Folkblad har skrivit om, det är Polisen då som har förhyrt en stor yta i Karlstad, så det är det som är den huvudsakliga anledningen. Tittar vi på just nettouthyrningen så har den varit positiv 23 kvartal och den har nog, som man ser på staplarna där, så är den onormalt hög då det här kvartalet.

Och som jag sa så är det nog mer en timingeffekt där vi har sett kontinuerligt under fjolåret att det var en stabil och stark marknad och det visar sig nu också då under första kvartalet. Vi ser inte framför oss just att vi ska se den här nivån framgent, men vi ser fortsatt en stabil och stark hyresmarknad skulle jag vilja påstå i samtliga regioner och det är då också roligt att se att alla våra regioner och affärsområden har en positiv nettouthyrning för det första kvartalet.

Jag vet inte Håkan om du ville lägga till något på den eller om vi ska gå vidare till nästa?

Ja, vi kan gå vidare till projektportföljen och våra investeringar där och tittar vi nu historiskt det här är ju en viktig del för oss också att stärka relationerna och kunna erbjuda också våra hyresgäster också alternativ eller att vi följer dem om de har behov också när det gäller hyresgästanpassningar. Och vi har en projektbudget nu som har legat relativt på samma nivå, ungefär 1 miljard ligger den på och det här kvartalet så har vi investerat 270 miljoner, nästan 300 miljoner.

Och tittar vi då på de nuvarande då projekten och så kvarstår det då av den här miljarden, lite drygt 1 miljard, det är 600 miljoner att investera. Och det som också har förändrats lite över tiden här nu det är också att nybyggnationer har blivit viktigare del av det här så nu är det ungefär en 50/50-andel här då mellan hyresgästanpassningar och nybyggnation.

Tittar vi då på också vad våra projekt avkastar och vi tittar då på de pågående projekten nu och då tittar vi på yield on cost, det vill säga investeringskostnaden, så ligger det på åtta lite över 8% som vi tjänar här. Så det här är ju också då accretive och ger lite mer då än vad våran fastighetsportfölj genererar.

Och det är viktigt också, det här är på cost så här har vi inte värderingarna inbäktad utan det är så vi följer upp det här. Tittar vi också då på de projekten, pågående projekten, ett exempel på det, det har vi då nere i vänstra hörnet, Torsbovägen 1-100 i Sundsvall.

Det här är då en lastbilsverkstad som vi hjälper då ett företag, egentligen ett nätverk i hela Sverige, STS AB. Och det här är också någonting då, den ligger i linje med de 8 procenten då som vi tjänar på det här då i yieldmässigt projekt och som ja lite drygt 50 miljoner, tio tio år har vi också knutit upp den här hyresgästen, det är också viktig del för oss också då, här har vi möjlighet och ungefär två år tog det att få uppföra den här byggnaden.

Tittar vi då på till höger då om de genomförda projekten, det som är slutfört också, så var det 132 miljoner också för kvartalet och ligger där också relativt lika då på de 8 procenten. Och vi har ett exempel då i Timrå också, IAB Energy, ett bolag, mer ett lokalt Timråbaserat bolag som tillhandahåller lösning då för reservaggregat som har då behövt större lokaler, industrilokaler vi har gjort om och det är delvis också för utbildningsaktiviteter också det här bolaget har det som växer här så det är också positivt här så att viktig del det här också av företaget.

Och vi ser alltid till att vi har ett underskrivet hyresavtal då innan vi sätter igång ett projekt också. Vi vänder sida, går in på finansieringsdelen och tittar vi då på storleken av vår skuldportfölj så har det inte hänt så mycket.

Den har gått upp med 400 miljoner och det har sin huvudsakliga förklaring till den som Andreas då refererade till vad du sa i början av det här samtalet, 400 miljoner i den obligation vi gjorde, den satte vi i verket i februari. Så det är det som är den stora förklaringen egentligen varför våran skuldportfölj ökat.

Vi har sagt tidigare då vi eftersträvar att ligga två och ett halvt till tre år på kapitalbindning och den låg på 2,9 då vid utgången av kvartalet och vi också jobbar efter att ligga relativt stabilt också runt två år också på räntebindningen vilket vi också har lyckats med. Vi har också sagt att vi ska ligga åtminstone 50% också ska vara hedgat då, räntesäkrat, och vi låg på 57%.

Viktigt också att tillägga här också att vi inte räknat med alla våra räntesäkringsinstrument i det här, skulle vi göra det det finns några också med optionsinslag, bland annat stängningsbara swappar där vi har en bra marginal fortfarande att de kommer att leva vidare då är det 70% som är säkrat. Och vi ligger ungefär lika då på våran snittränta också, lite under 4% och det är ju det vi jobbar efter också att kunna uppnå här också under året och det är lite svårt att förutse då vad räntan kommer att hamna på givetvis, vi är beroende av Stibor ändå till viss del.

Vi jobbar ju då successivt också med våra marginaler i takt med också att vi refinansierar våra lån och det är ju framförallt då på banksidan där vi har kunnat då sett en förbättring då på våra lånemarginaler jämfört med när vi var inne kanske i den lite högre inflationscykeln och ett högre ränteläge så har vi lite ungefär i snitt så kan vi göra refinansieringar på ungefär 70 punkter bättre när det var som högst. Vi var inne på också vi berörde ICR:en då eller räntetäckningsgraden, 2,9 gånger, visar också hur starka kassaflödet och vi har alltid haft ett bra headroom också i förhållande till våra kovenanter också på lånesidan.

Och även som vi då refererade till också när det gäller våran belåningsgrad vi tillåtna då om vi tittar på vårt formella mått är att gå högst och inte högre än 60%, men vi har en ambition då att ligga emellan intervallet 50 till 55% och vi låg på 51% vid utgången av kvartalet. Ett annat nyckeltal då som visar också då det starka kassaflödet och intjäningen i bolaget det är ju också våran skuldkvot framåtriktad som låg på samma nivå vid utgången av Q1 som vid utgången av årsskiftet 2025, lite över åtta gånger.

Vi jobbar också mycket med vår förfalloprofil som ni ser till höger, det har vi gjort egentligen sen vi kom in i det lite mer jobbigare klimatet med högre räntenivåer som nu har gått tillbaka och målet är ju givetvis att ha så få förfall som möjligt åtminstone inom den kommande 12-månadersperioden. Och vi hade då vi har ju obligationer att ta hand om 400 miljoner, ni ser det är lite mer ljusblått där längst upp på stapeln i det diagrammet och den förfaller ju i december i år.

Vi har möjlighet att agera på den på par från och med juni alltså sex månader före förfallet. Och tittar vi på banksidan då av de 500, den halva miljarden eller 506 miljoner, så har vi redan då agerat och refinansierat lite drygt 400 miljoner så vi har lite drygt 100 miljoner kvar av det där.

Och vi har även jobbat successivt även med en del banklån också som förfaller mellan ett till två år också. Så vi passar ju på givetvis, vi tycker fortfarande att marknaden är bra med att refinansiera banklånen trots det som händer i omvärlden.

Så det är lite kortfattat också om vi tittar på banksidan. Vi går vidare.

Bra, då lämnar vi över ordet till Elin, vår hållbarhetschef.

Tack Andreas. Vi börjar med att titta på NP3:s övergripande miljömål och här har det ju skett lite förändring sedan 1 januari i år där tre av målen är uppdaterade.

NP3:s utsläppsmål är fortfarande detsamma där scope 1 och 2 ska minska med 42% och scope 3 ska minska med 25% till 2030. Bolaget ska ju nå nettonoll till 2045 och det är ju validerat av SBTi.

Sen har vi den totala energiförbrukningen som då ska minska med 50% till utgången av 2045 jämfört med 2025, vilket motsvarar ungefär två och en halv procent per år. Sen har vi målet kopplat till vår gröna fastighetsportfölj där 50% av bolagets fastighetsvärde ska ingå per utgången av 2033 och det motsvarar en tillväxt om cirka 20% per år.

Och portföljen består ju i huvudsak av de 15 mest energieffektiva byggnaderna då enligt Boverkets gränsvärde. Bolagets gröna ramverk som är kopplat till portföljen kommer då också uppdateras under 2026.

Och vidare ska ingen av bolagets byggnader vid utgången av 2033 ha ett primärenergital över 150 i enlighet med BBR 29 och det innebär att cirka 15 byggnader då per år behöver förbättras exklusive förvärv. Och kollar vi vidare på förbättrad energiprestanda så ser vi att fem byggnader då har uppnått förbättrat primärenergital och gått från över 150 till under 150 efter genomförda åtgärder, och att det viktade förbättrade primärenergitalet då har gått från 220 kilowattimmar per kvadratmeter till 74.

Går vi vidare till den gröna portföljen så ser vi per första kvartalet att vi har haft en tillväxt på 8% och att portföljen nu då uppgår till strax över 8,2 miljarder. Och sen har vi som vanligt ett exempel på ett energiprojekt, den här gången Vandringsmannen 3 i Sundsvall, och det är ju ett pågående projekt där fokus har varit utbyte av ventilation och styrutrustning och det är en investering på cirka 450 000 till en avkastning på 13% och med en beräknad energibesparing på 25%.

Ja, om vi då går över till sammanfattning då så just vår diversifiering fortsätter. Vi diversifierar oss i fler marknader, i fler fastigheter, i fler hyresgäster och det gör just att vi har en väldigt låg beroendegrad till våra större hyresgäster.

Vi har idag ett lokalt starkt fokus. Vi har åtta affärsområden och vi ser den lokala närvaron som väldigt viktig för vår affärsidé just för att kunna veta vilka fastigheter ska vi köpa, vilka hyresgäster är det vi vill ha, vilka hyresgäster hos oss har problem och vad händer med våra lägen över tid, om det ska byggas om en väg eller dylikt.

Det ska NP3 veta och det gör också att vi agerar utifrån vad de lokala kontoren då tycker. Vi ser att det är en stabil och stark hyresmarknad och vi har ett ökat kassaflöde i vårt befintliga bestånd.

Tittar vi då på kassaflödet så är värderingen fortsatt densamma. Det var en punkt ner som sagt var, en avrundningspunkt till 7,07.

Det gör just att vi har en positiv yield spread. Vi har ett stabilt överskottsgrad på 76% och vi ser den stabila överskottsgraden även i första kvartalet trots då att det har varit väderutmaningar, men vi finns i många orter, vi har många fastigheter och det gör just att det är en väldigt stabil överskottsgrad trots allt.

Vi fortsätter att fokusera på hållbarhet som Elin precis har gått igenom. Det är viktigt för oss att hela tiden bli lite bättre på allt vi gör och det ska genomsyra hela NP3:s affär.

Hållbarhet ska vara en integrerad del i vår grundaffär och det skulle jag vilja säga att det är idag. Projekt, vi har en fortsatt bra projektportfölj.

Under första kvartalet har vi kanske inte fyllt på med en lika stor mängd som vi gjort historiskt sett och det är mer en timingeffekt skulle jag vilja säga, men som Håkan gick igenom förut så har vi en avkastning på ungefär 8% både på avslutade projekt under kvartalet och på vår befintliga projektportfölj. Och i vår projektportfölj så är det då just de viktiga hyresgästanpassningarna, det är nyproduktion och det är då de hållbara investeringarna i framförallt energiförbättrande åtgärder, vilket leder till bättre fastigheter, nöjdare hyresgäster och en högre avkastning till NP3.

Så det är win-win på många sätt att visa att vi har den projektverksamhet vi har. Tittar vi på tillväxt framgent så har vi förutsättningar att fortsatt växa vårt fastighetsbestånd, fortsatt växa vårt resultat.

Vi har kapacitet att utvärdera och agera på det vi ser är intressant för bolaget. Vi ser att Norra Sverige fortsatt erbjuder attraktiva investeringar för NP3.

Vi har därtill då adderat en ytterligare geografi som gör att allt annat lika kommer NP3 kunna utvärdera ännu fler förvärv och då också på marginalen kunna göra något bättre transaktioner över tid. Det är vår målsättning och det är vår tro.

Och det gör ju som jag sa att tar vi den nya marknaden så ser vi att det motsvarar de yieldkrav vi har och vi kan jämföra det med våra övriga marknader. Så att det är vad man kan förvänta sig även framgent av NP3 och jag väljer att stanna där och lämna över till frågor om det finns sådana.

Nej, det är vidaredebitering primärt som driver hyresintäkterna skulle jag vilja säga. Det har som sagt var varit en något kallare vinter och det gör att då ökar också våra vidaredebiteringar och sen är det hyresintäkter från omförhandling och dylikt som gör den skillnaden.

Vi ser det som goda möjligheter. Vi har fortfarande kapacitet att ha en tillväxt och jag skulle säga att ungefär 1 miljard ska vi kunna investera och ändå ligga i vårt målintervall.

Sen så får vi se vad som händer med både fastighetsvärderingar och yielder och dylikt och kassaflödet, men vi har absolut kapacitet att ha fortsatt tillväxt under 2026 och jag förväntar mig också att NP3 ska fortsätta växa under året, allt annat lika.

Ja, det är väldigt svårt att lämna ett estimat på det här som ni känner när man tittar på vad som händer i omvärlden med Stiborkurvor och så vidare, men vi kan väl säga så här målet är då att om vi tittar på snittränta är att vi eftersträvar att ligga på samma nivå och då tänker vi oss att vi jobbar då successivt som jag har sagt med lånemarginalerna, vi har några obligationer också som har höga marginaler, men i takt med det här också så ska vi bibehålla vår räntesäkring också och långräntorna har ju gått upp, men för oss är det viktigt också ha en visibilitet i räntekostnaderna. Så vi säger så här att målet är att vi ska åtminstone ligga på samma nivå och sen får vi se vad som händer.

Det vi kan säga idag när det gäller snitträntan.

Om vi börjar med exklusive projekt alltså så det enda större projekt som tillkommer under kvartalet är ju då Vägverket i Falun, vilket är ett projekt om 27 miljoner kr, så att det är väldigt lite tillkommande projekt under kvartalet. Nettouthyrningen är egentligen som jag började med att nämna är primärt att det är några större lokaler som varit vakanta dels från en större konkurs i Östersund, men även då från att hyresgäster tillåtits förtids lämna sina lokaler i vissa orter och de har lyckats falla på plats under det fjärde och första kvartalet.

Så det sammantaget är den stora drivkrafterna bakom den höga nettouthyrningen och därtill så är det då som jag sa det är positiv nettouthyrning i alla våra affärsområden så att det är två större absolut och sen därtill är det väldigt jämnt skulle jag vilja säga från alla affärsområden i stort sett.

Ja, vi vill väl egentligen bara önska alla en trevlig helg och tacka för att ni har tagit tid att lyssna på vår kvartalsgenomgång. Så tusen tack och trevlig helg.