God morgon allasammans och välkomna till framläggelsen av Veidekkes första kvartal i 2026. Jag ska som vanligt ge mina kommentarer till tallena ur ett koncernperspektiv samt kommentera ordersituationen.

Därefter ska Jörgen ta oss igenom detaljerna för vårt verksamhetsområde och vår finansiella status. Avslutningsvis så ska jag summera och ge kommentarer kring vårt fokus i dessa dagar.

Och till slut öppnar vi upp för frågor från som är här i salen och från som följer oss i sändningen. Och det går som vanligt bra att skriva in frågorna underveis på [email protected] så tar vi dem till slut.

Men först HMS i Veidekke. Hälsa och säkerhet för våra anställda och alla andra som jobbar för Veidekke, det är en del av vårt DNA.

Och vi är upptagna av att så långt det är möjligt sörja för att måten vi jobbar på icke utsätter våra kollegor för onödig risk. Och det betyder att risker ska identifieras och att säker jobb-analyser genomförs i förkant av alla arbetsmoment.

Och låg risk för skador, det är en konsekvens av både säkerhetsatferd och tekniska barriärer som reducerar sannolikheten för skador. Under en längre tidsperiod så har vi sett att antalet skador har hållit sig på en låg nivå, men att de under de senaste kvartalen har gått upp.

Det har bekymrat mig och tillsammans har vi satt fokus på att få det ner igen. Vi har aktivt kommunicerat fokus på risk och säkerhet från toppen och verksamhetsområdena har själva infört tiltag som passar deras specifika utfordringar.

Det är glädjande att se att antalet allvarliga skador pekar nedåt, för Veidekkes prioriterade mål inom HMS, det är 0 allvarliga skador. Och det kräver kontinuerligt fokus för ett högt tillstånd av säkerhet på projekten, det må gjenskapas varje ny dag.

Sjukfrånvaron har varit under lupp i ett och ett halvt år nu och här har kurvan knäckts, men det kräver fortsatt mycket jobb för att kunna verifiera en varaktig nedgång. Låg sjukfrånvaro och låga skadetal, det är inte bara förutsättningar för en god arbetsmiljö, det leder också till ökad produktivitet.

Första kvartalet är som vanligt lågsäsong för Veidekke, men likaväl har vi haft god aktivitet i de flesta enheter. Kvartalet slutade med en omsättning på 9,7 miljarder, vilket är en ökning med 7% jämfört med första kvartalet i fjol.

Och resultatet är också förbättrat i jämförelse med i fjol. Orderreserven den har ökat till 48,1 miljarder tack vare en god orderingång och då är inte vårt stora kontrakt på Oslofjordförbindelsen, som kommer in i andra kvartalet, inräknat.

Allt i allt så pekar det i rätt riktning och vi är gott rustade för tiden som kommer. Här ser vi utvecklingen av huvudtalen i kvartalet jämfört med föregående år.

Och omsättningen ökar, körfarten är god och vi har växt i många delar av verksamheten. Resultatet före skatt, det slutade på 27 miljoner och första kvartalet är som normalt påverkat av lågsäsong i delar av verksamheten.

Samtidigt ser vi en klar förbättring av driften totalt sett och driftsresultatet från verksamheterna, det är upp med 80 miljoner. De oroliga tiderna de påverkar ju finansmarknaderna och för Veidekke så betyder det att vi inte har haft förväntad avkastning på överskottslikviditeten i detta kvartalet och Jörgen kommer tillbaka till det senare.

Orderingången i kvartalet den var på 11,5 miljard och bidrog till att öka orderreserven till 48,1 miljarder. Book-to-bill den är stabil på 1,1 och det indikerar ju fortsatt ökt aktivitet framöver.

En stor del av orderingången den kom i Norge, både innanför bygg och infrastruktur, och det är speciellt glädjande att se att anläggningsverksamheten i Norge de har vunnit 3 nya kontrakter. Det bidrar till en efterlängtad uppgång i orderreserven för infrastruktur Norge och tillsammans med Oslofjordförbindelsen, som vi skrev kontrakt på i april, så är det goda förutsättningar för anläggningsaktiviteten framöver.

I Bygg Norge har orderreserven ökat till närmare 20 miljarder efter att vi vunnit flera stora kontrakt i kvartalet. Det är bland annat Sørlandets sykehus och nya kontorslokaler i Oslo för Hav Eiendom, bägge med ett kontraktsvärde på över 1 miljard.

I Sverige där är orderreserven något ned med störst nedgång i infrastruktur. Och på byggsidan så upplever vi det fortsatt lite trögt, men vi ser ökad aktivitet hos kunderna i jämförelse med för ett par år sedan.

Och inom infrastruktur så är det fortsatt god tillgång på nya projekt och här handlar det mer om att välja och lyckas vinna de riktiga projekten. Så då går vi in och ser lite närmare på orderingången i kvartalet, som fortsatt har tyngdpunkt mot byggsidan.

Och i detta kvartalet är orderingången speciellt stark innanför yrkesbygg, både för offentliga och privata kunder. Det mesta är ingått i Norge och jag har redan nämnt 2 av de största projekten.

Och även om den samlade orderreserven är något ned i Bygg Sverige så är vi gott förnöyda med orderingången i BRA i kvartalet. Här har vi ingått flera nya kontrakter, både innanför nybygg och rehab av kontor samt nya logistikbygg.

Inom infrastruktur så är orderingången i huvudsak på den norska sidan. Anläggningsverksamheten har som sagt ingått 3 nya kontrakter, det är 2 nya kraftverk på Vestlandet, Åsedalen och Offerdal, med en samlad verdi om cirka 1,1 miljard, och så ska vi förnya järnbanespår för Bane NOR i ett kontrakt värt 500 miljoner.

Vi har också signerat ett veivedlikeholdskontrakt i kvartalet, det är Fosen Nord för Trøndelag fylkeskommune, och så är vi innstilt på ytterligare 3 kontrakter, men dessa är ännu inte signerade. Första kvartalet det är ju högsäsong för årets anbudsrunda i asfalten för Stat och fylkeskontrakter och vi har fått god tilldelning.

Och den här rundan är fortsatt inte helt färdig, men Jörgen kommer tillbaka mer specifikt runt status i den om en stund. Så då lämnar jag över till dig, Jörgen, varsågod.

Tusen takk. Og siden hverdagen i Veidekke den starter tidlig den, så det både på kontorer og på prosjekt så det som vanlig god formiddag i Veidekke.

Omsetningen i kvartalet, 9,7 milliarder. Resultatet, 27 millioner og en tydelig resultatforbedring mot samme kvartal sist år, som Jimmy allerede har sagt.

Det 2 forhold som jeg ønsker å highlighte på denne foilen. Den ene den samlede resultatforbedringen som vi har fra virksomhetsområdene våre.

Det var 13 i fjor, ble 92 i år i første kvartal. Og det for øvrig den samme resultatforbedringen, naturlig nok, som dere ser, for de som veldig glad i finansregnskapet, se på EBIT-linjen der.

Det andre forholdet annet segmentet. Det minus 65 i kvartalet, det var minus 34 i fjor.

Og det som avviker, det avkastningen på forvaltningen av overskuddslikviditeten vår. Vi mangler enkelt sagt cirka 30.

Faktuelt, vi hadde 2 millioner i avkastning i første kvartal, burde hatt midt på 30-tallet. Og det avviket, det det vi ser igjen på den linjen i resultatregnskapet.

Guidingen vår står vi ved. Den linjen skal være cirka minus 35 kvartalsmessig fremover.

Bygg Norge, en omsetning i kvartalet på 3,9 milliarder kroner. Det opp 7% fra samme kvartal i fjor.

Vi har vært på en stigende aktivitetslinje fra Q2 2025 med cirka dette nivået på økning. Forskjellen i år mot i fjor at vi i år også ser aktivitetsøkning på den virksomheten vi har i Oslo.

Resultatet, 165 millioner kroner. Det opp fra 134 i fjor.

Tydelig tydelig opp. Marginen følgelig som følge av økt aktivitet og en god prosjektportefølje med gode marginer, så øker marginen da fra 3,7 til 4,3 i kvartalet.

Ordrereserven, tydelig opp dette kvartalet, 10% som Jimmy allerede har indikert. 19,8 milliarder ender den da altså på.

2 viktige forholdstall som jeg vil fremheve. Det ene jo økningen vi har i ordrereserven, har hatt siden altså det siste året, siden Q1 i fjor, den på 33%.

Book-to-bill på 1,3. Og det betyr jo i all enkelthet at økt aktivitet innenfor dette segmentet vil være det vi kommer til å ha ut året i år og over i 2027.

Infrastrukturvirksomheten i Norge, 1,6 milliarder i omsetning, det var 1,8 milliarder i fjor. Det jo lavsesong, sier vi.

Det betyr jo så å si ingen aktivitet på asfaltsiden i Q1. Aktiviteten dermed på anleggssegmentet, det betyr i praksis på store prosjektanlegg, på drift og vedlikehold og på bane.

Og lavere aktivitet på store prosjektanlegg og bane det som trekker aktiviteten ned nå i Q1. Resultatet ble 207 millioner kroner i minus, det var 189 millioner samme kvartal i fjor, så det en nedgang.

Todelt: asfaltvirksomheten, lavsesong, kostnadskvartal og klarer det kostnadskvartalet med en forbedring i resultatet målt mot fjoråret, så der har vi hatt god styring. Resultatnedgangen kommer dermed fra det andre segmentet, altså fra anleggssegmentet som store prosjektanlegg og bane.

Lavere aktivitet, følgelig også et lavere resultat på den siden. Ordrereserven oppe 8% i kvartalet.

Og du sier jo 3 kraftverk, Jimmy, på anleggssiden som spesielt gledelig. Og kraftverk det betyr jo i våre termer mye tunneljobb som et kjernefag for oss.

Også hyggelig med ordreinngang på banesiden. Så for begge de 2 segmentene som vi har sett lavere aktivitet i dette kvartalet, så ser vi også en økt ordrereserve og dermed en noe økende aktivitet på høstsiden av inneværende år.

Så det asfalt. Spennende av 2 grunner.

Dels fordi at vi gjennom den sesongmessige opphandlingen med riks- og fylkesveier alltid i Q1. Så vi liksom i ferd med å ja, til og med sagt rulle ut maskinene i disse dager.

Men det også spennende i år på grunn av den usikkerheten som i oljemarkedet, naturlig nok. Oppsummeringen: først, vi har en god tildeling og basis forut for sesong.

Veldig oppmerksom på usikkerheten som følge av olje. Og vi langsiktige og har gjennomført et oppkjøp i Troms for å styrke posisjonene våre i et område som attraktivt hvis du ser med lange briller.

Litt mer om årets opphandling. Riks- og fylkesveier nesten ferdig, sa Jimmy.

765 000 tonn tror jeg vi ligger på per nå i uttelling. Vi hadde 640 000 tonn samme kvartal i fjor, så altså noe høyere ordre Vi har ikke ordrereserve på det der, men en høyere ordrebok for å si det enkelt.

Vi har i tillegg en god portefølje med større nybyggskontrakter på anlegg og asfaltering av flyplasser med oss, cirka 500 000 tonn på samme nivå som i fjor. Og hvorfor bruker jeg referansen til tonn?

Jo, det jo for å se i forhold til det samlede volumet vi skal ha på årsbasis. Og i fjor så endte sesongen med 2 millioner tonn, så vi vil starte høyere og sånn som det skal ha holdt på å si normal ordreinngang resten av året.

Hvordan ser vi på krisen i Midtøsten? Vi enkle entreprenører, så det leser vi om i avisen, så det har vi ikke så mye synspunkter på.

Derimot så vi veldig opptatt av å følge konsekvensen for oss og på råvarepriser, på sourcing og på tilbudsgivningen som vi har i forhold til kundene våre. Vi har gode mekanismer, opplever vi, både i forhold til å få rett pris inn og i forhold til å avklare ansvar for kostnadsøkninger med kundene, indeksreguleringer i den retning.

Det helt vanlig på det offentlige. Og der det behov for det, på større kontrakter, så bruker vi finansiell sikring på råvarekostnaden.

Så vi prøver å være på, vi gjør så godt vi kan. Vi kan ikke si annet enn at vi har gode verktøy og gode folk og vi opptatt av å håndtere den situasjonen som på en best mulig måte.

Tilbake til de vanlige segmentene. Bygg Sverige, en omsetning i kvartalet på 1,8 milliarder, 1,6 var den i fjor.

Det en økning i lokal valuta på 11% i kvartalet. Og det geografisk litt roundabout som vi ser at vi har økende aktivitet, naturlig nok for vi hadde en økt ordrereserve i det segmentet i fjor.

Ser vi på resultatet så ble det vel 53 millioner kroner, det var 16 samme kvartal i fjor. Det en tydelig oppgang.

Det gledelig at vi for den delen av den svenske virksomheten vår som under Veidekke brand, så har vi andre kvartal på rad med positive resultater. Det vi veldig stolt av og det der vi ønsker å holde oss.

Datterselskapet vårt, BRA i Göteborg, leverer fint, økende aktivitet og topper kvartalet med en salgsgevinst på et prosjektutviklingsprosjekt, en logistikkeiendom som overlevert kunde. Så en fin lønnsomhet der.

Hva med ordresiden? 7,2 milliarder kroner ender ordrereserven på.

Den tydelig ned i kvartalet i norske kroner. Valutakursen har endret seg i kvartalet ganske tydelig og i svensk valuta så vi altså 1% forskjell fra forrige kvartal.

Så det altså videreført. God inngang spesielt da i Göteborgs datterselskap vårt, BRA.

Oppsummeringen der. Infrastruktur i Sverige, en omsetning i kvartalet på 1,6, det var 1,4 i fjor og økning litt roundabout i virksomheten.

Også der god aktivitet sesongen til å være, både spesielt da på anleggsprosjektene våre. Resultatet ble 15 millioner kroner, det var minus 4 i fjor.

Ingen spesifikke forhold utover økt aktivitet og god lønnsomhet i porteføljen. Ordrereserven 7,7 endte den på, 8,6 var den forrige kvartal.

Også her valuta en vesentlig forklaring på endringen. I svensk valuta så var den ned 7%.

En endring vi helt komfortable med. De som husker historikken på dette segmentet jo at vi har stadig hatt økende aktivitet de siste årene.

Vi stabiliserer oss kanskje nå, men vi holder oss på de nivåene vi. Og som sagt, nok å jobbe med og å kjempe om.

Danmark til slutt, en omsetning på det vel rundt 900 snaut 900 millioner kroner. Det høy aktivitet til dette segmentet å være, vi har hatt det de siste kvartalene.

Vi ser for oss at vi skal ha det inn mot sommeren også, det en konsekvens av den ordreinngangen vi hadde sist år. Prosjektporteføljen god, marginene gode og resultatet følgelig med økt aktivitet 65 mot 56 i fjor og margin på øvre 7-tall.

Det en god start på året. Ordrereserven, 3,8 milliarder.

Den litt ned i dette kvartalet. Historikken siste året jo at den har vært opp 20%, så har vi hatt ganske god fart inn der.

Det vi gjør nå, det at vi jakter på de neste store fase 1-prosjektene på næringsbygg spesielt i København. Det det vi ute etter for å kunne holde ordrereserve og holde aktivitet.

Og jakten skal gjøres, men historisk så har vi i hvert fall lykkes ganske fint med det, og det tror vi fortsatt at vi skal. Så det var segmentene.

Det opp i hva heter det, det finansielle helikopteret til slutt og balansen. Den vel på 19 milliarder kroner.

Det litt opp fra samme kvartal i fjor, da var den på 18,2. Men her nyansene viktig.

Hvis du ser på de enkelte balansepostene så vi altså ned både på anleggsmidler og vi holder driftskapitalen lav. Og det som gir balanseøkning, det den hyggelige effekten av god kontantstrøm og økte likvider.

Og det en hyggelig posisjon å være i. Det understreker et veldig viktig forhold, og det at vi har tatt den aktivitetsøkningen som vi har hatt det siste året på et kapitaleffektivt sett.

Altså vi har ikke bundet mer kapital, snarere tvert imot så lønnsomheten på cash flow sterk. Og det viktigste tallet på denne foilen, det den netto rentebærende posisjonen vår, den 4,6 milliarder kroner.

Den var 4,1 ved årets start og ikke minst den var 2,7 på samme tidspunkt i fjor. Vi har hatt god kontantstrøm i både kvartalet og det siste halvåret.

Den operasjonelle kontantstrømmen dette kvartalet var snaut 900 millioner kroner. Og til tross for lavsesong i deler av virksomheten, hvor kommer da den gode kontantstrømmen fra?

Jo, det fra Bygg-virksomheten vår som har god drift og god prosjektlikviditet og god fart inn i annet kvartal og resten av året. Og det skal du få lov til å kommentere mer om nå, Jimmy.

Ja, tusen takk, Jörgen. Ja, ett gott första kvartal och på linje med det vi tidigare har kommunicerat om Veidekkes strategi mot 2030.

Den här illustrationen den har vi visat tidigare och det kommer vi fortsätta med. Det sker ju mycket runt omkring oss i världen och det kan ju lätt stjäla av det fokus vi är avhängiga av att våra ledare har.

För vi ska ju först och främst fokusera på det vi kan påverka och göra nånting med. Och det viktigaste det är ju att lyckas vinna de riktiga projekten.

Det är ju trots allt kvaliteten i den samlade projektportföljen som skapar resultaten i Veidekke. Och mycket av resultatförbättringen de senaste 5 åren det kommer ifrån bevisstheten att välja vilka projekt vi ska jobba med och inte minst vilka projekt vi inte ska jobba med.

Och alla verksamhetsområden de förfinar successivt sina selektionskriterier för det. Och det kan ju självklart skilja sig åt från den ena till den andra, men det som är felles för alla, det är att det ska vara projekt där vi har kapaciteten och kompetensen till att genomföra som förväntat.

Det vill säga no team, no bid. Och det är också helt grundläggande att vi förstår och kan hantera den risk som projektet har.

Så ergo här då, blind risk det är no-go för oss. Sist men icke minst så måste ju projektets kontraktuella och kommersiella betingelser vara sådana att det sätter både oss och kunden i stånd till att lyckas med projektet.

Så kort sagt, förutsättningarna för att kunna lyckas må vara till stede. Det är ett viktiga selektionskriterier för oss.

På väg in i andra kvartalet så har vi en välbalanserad portfölj av hög kvalitet med en god mix av projekt både inom bygg och infrastruktur och till olika kunder inom olika segment och det ser vi som en styrka. I första kvartalet så är det offentliga yrkesbygg som sticker ut med ökt orderreserv.

Och i andra kvartalet så kommer det att vara segmentet samferdsel som bidrar mest till orderreserven som följd av kontraktsigneringen av Oslofjordförbindelsen. Så med den samlade projektportföljen i beaktande tar vi från och med andra kvartalet in uppdraget att bygga Oslofjordförbindelsen.

Det är ett stort projekt vi tar på oss, men som ni ser till höger i sliden så är det också ett projekt som har tydliga delar i sig i form av delprojekt. Och det är en god match i förhållande till det som är vår kärnkompetens på tunnel och betong och projektet tickar också av kriterierna som jag pratade om på den förra sliden.

Så nu ser vi fram emot 7 års hårt och disciplinerat arbete, så ska vi göra allt vi kan för att leverera ett succéprojekt i 2033. Uppsummerat för första kvartalet i 2026: vi ökar omsättningen och det gäller i alla 3 länderna, resultaten fortsätter att förbättra sig och vi levererar ett starkt första kvartal trots ett svagare finansresultat.

Och sist men icke minst, vi har en ordersituation som är robust och som borgar för ökt aktivitet i kvartalen som kommer. Så tack för att ni har lyssnat på oss denna förmiddag, Jörgen, och nu öppnar vi upp för frågor, så välkommen upp.

Så tar vi frågor både från salen och från webben. Varsågoda.

Ska jag ta några kommentarer, Jörgen, så kan du fylla på? Ja, för det första är det ju så som Jörgen sa då att vi har mekanismer, alltså prisregleringsmekanismer, i många kontrakter, framförallt stat- och fylkeskontrakten.

I den mån vi inte har det på stora projekt så har vi kan vi säga och kan vi säkra bitumenpriserna. Så ska man jämföra med för ett par år sedan så är vi i mycket bättre form nu än vad vi var då vad gäller prisrisk på bitumen.

Det som kanske är den största risken då, det är att de här stat- och fylkeskontrakten har volymkomponenter i sig som gör att kunden kan reducera volymen med upp till 15% i de kontrakten. Så därför får vi nu se hur det blir, det beror ju helt och hållet på hur säsongen utvecklas.

Hvis jeg skal, holdt på å si, supplere, så det jo helt åpenbart at etterspørselsrisiko et hovedtema. Hvis vi hadde fått spørsmålet for et kvartal siden, altså før all halloen i Midtøsten, så hadde vi sagt at vi så for oss et asfaltår som hadde etterspørsel på nivå med eller kanskje et bitte lite knepp over fjoråret.

Det hadde vært liksom det generelle svaret vårt. Det utfordres jo selvfølgelig av det som skjer nå.

Hvor dette ender og hvor varig det, det igjen, vi enkle entreprenører, vi klarer ikke å svare på det vi heller. Men der ligger risikoen, rett og slett.

Det vi kan si jo at vi har en god basis når vi starter. Altså 500 000 tonn på store veikontrakter og på flyplasser og i paritet med i fjor og da disse 775 000 tonnene opp fra 640 000 tonn på riks- og fylkesvei.

Så vi har altså et godt startpunkt og et startpunkt litt høyere enn det vi hadde i fjor, og så gjelder det å seile fint i Q2 og Q3.

Ja, altså 2,9% margin fint det, og så det en todeling som vi sa. Altså den ene halvdelen av virksomheten hadde vi et resultat rett over 0.

Det jo ikke bærekraftig for å være direkte, altså det ikke det vi har som mål. Men vi i hvert fall glad for at vi har sorte tall da på annet kvartal på rad og skal videre derfra.

Og det rett og slett litt bedre kapasitetsutnyttelse, men også litt bedre prosjektmarginer i den delen av virksomheten som grunnlaget der. Så det den andre halvparten som Göteborg med vi kaller det engangseffekter, men engangseffekter som kommer jevnt over år.

Vi har jo prosjektutvikling som en viktig del av den forretningsmodellen vår. Det jo ikke engangseffekter lenger, så vi jo helt reelt glad for å realisere den gevinsten i dette kvartalet også.

Og håper på flere tilsvarende fremover. Der kapasitetsutnyttelsen fin og marginene på motsatt nivå.

Så der det å seile riktig derfra liksom som tema. Så det 2 som før, men det vel hyggelig at det utvikling i positiv retning.

Jeg kan ta fakta så kan du ta risiko. Det en god fordeling.

Nei, men altså de siste kvartalene har vi vært sånn 6, 7, 8% opp i aktivitet, så 8% da på den som det står i spørsmålet jo ganske illustrerende da. Og i tråd med det vi også sier her.

Hvordan situasjonen med påfyll og risiko og sånn, den vær så god.

Ja, vad ska man säga? Alltså vi ser ju om man exemplifierar med Bygg Norge då så ser vi ju en väldigt stark book-to-bill och då vet vi att aktiviteten kommer att öka, då blir det hög kapacitetsutnyttelse och tittar vi historiskt så har vi sett att det också leder till goda resultat.

Men sen är det som alltid, det är ju entreprenörens vardag då. Den här orderboken ska ju ständigt fyllas på.

Som lite mellan tummen och pekfingret så kan man faktiskt säga att om det nu är 40 arbetsveckor på året och Veidekke omsätter 40 miljarder då så ska det in nya order för 1 miljard varje arbetsvecka då. Så det är det vi kämpar med hela tiden och försöker göra så gott vi bara kan.

Ja, vi tror att vi på väldigt många sätt är gott rustat. Jag har ju pratat nu i flera år om våra selektionskriterier när det gäller välja de riktiga projekten som vi har riktiga team till och kunna också bättre och bättre på osäkerhetsstyrning genom projekten, vilket innebär att vi i högre grad ser att vi lyckas genomföra på plan eller bättre.

Men mekanismen som Simen pekar på, den är ju helt riktig. Alltså i en marknad under press så gör vi vanligtvis bättre underleverantörsköp.

Medans i en marknad som tar sig lite uppåt då så får vi väldigt god kapacitetsutnyttelse som verkar i andra riktningen. Så ska vi få de där att spela ihop som positivt då i alla marknader.

Disiplinen vurderer vi som god. Andelen helt riktig høy, den var kanskje 50 og noe i fjor.

Med det så viser det at det ikke så far off liksom i forhold til det som har vært tilfelle også tidligere år. Markedsandelen vår totalt sett på asfalt i Norge, vi hadde i fjor en produksjon på 2 millioner tonn, markedet var på sånn 5,3, 5,4, 5,5 millioner tonn, så vi har altså ja, et sted mellom 35 og 40% markedsandel da.

Så det jo det nivået vi ligger på og ser for oss at vi skal ha i år også. Så det ikke noe sånn 60-tallet veldig høyt, men det vi jobber ut fra jo den samlede markedsandelen som vi har på mellom 35 og 40.

Så kanske man kan lägga till då att vi har varit minst lika disciplinerade i prissättningen av de här nya tillbuden som vi har varit de senaste åren.

Ja, i Sverige så är ju våran asfaltverksamhet betydligt mindre och där är inte Veidekke inne i några av den typen stat- och fylkeskontrakter. Men i Norge så är det där en mekanism som har funnits med länge och det är inte bara minus 15%, det är plus 15% också.

Och det beror ju att kunden försöker träffa på den summa pengar de har fått för att jobba med asfalt under säsongen då. Så joo då, det där har utnyttjats både nedåt och uppåt historiskt.

Også når vi tar det opp og kommenterer på det, så det jo rett og slett for å beskrive hva som omfanget i forhold til de kontraktene vi har. Og det ville vært feil å ikke gjøre det liksom.

Så har vi ingen indikasjoner på nå at det vil bli brukt i årets sesong, men mekanismen ligger der og den skal vi følge med for vår del og vi skal være åpne på den i kommunikasjon.

Nej, här har vi faktiskt lagt lite extra krut på att checka våra leveranskedjor. Och de 2 leverantörer vi använder, de menar bestämt att det finns väldigt låg risk på brist på bitumen i Nordeuropa.

Det et 7-årig kontrakt. Vi har jo når vi har beskrevet hva vi forventer rundt aktivitet der, så har vi sagt at det første året litt anleggskollegene våre kommer til å si når vi sier halv fart så kommer de til å banke oss opp etterpå, men altså det et lavere aktivitetsnivå i første året og det vil være litt lavere på slutten og så det ganske jevnt imellom der.

Så i 2027 så ser du det prosjektet for fullt.

Ja, det et usedvanlig godt spørsmål som jeg har et halvdårlig svar på, men du ser det jo ikke så mye mot Danmark, du ser det mot Sverige. Og gjennom der så i lokal valuta byggsiden ned 1% og anlegg var vel ned 4, så det resterende del da som valuta.

Og så tar jeg det ikke i hodet hva det blir, men det blir vel en liten milliard eller noe sånt da.

Ja, då ser det ut som att frågorna är slut och ingen räcker upp handen i salen så då får vi än tacka för oss denna förmiddagen och på återseende om i vart fall ett kvartal. Tack ska ni ha.