A warm welcome to this presentation of Eolus' results for the second quarter of 2024. Your presenters today will be myself, Per Witalisson, CEO, and Catharina Persson, CFO.

We will proceed to present in in Swedish, but written or verbal questions for the Q&A following the presentation may be submitted in either English or Swedish. Eolus är en ledande utvecklare av innovativa och skräddarsydda lösningar för förnybar energi.

Vi är väl positionerade för tillväxt i den efterfrågan på förnybar el som följer av global elektrifiering och strävan efter fossilfrihet. Vi tillämpar vår renodlade utvecklarmodell för att skapa värde i en diversifierad projektportfölj inom vind, sol, batteri och hybridprojekt på fem olika marknader.

Globala energiinvesterare, stora elkonsumenter och ledande teknikleverantörer litar till vår 35-åriga erfarenhet. Jag inleder med en genomgång av händelser under kvartalet och en utblick om hur vi ser på utvecklingen framåt.

Catharina kommer därefter att gå igenom de finansiella resultaten mer ingående och därefter så går vi vidare till frågor och svar. Vi går till bild fyra.

Kvartalet präglades av låg intäktsredovisning men fortsatt kostnadsdisciplin och en stark balansräkning. Nettoomsättningen uppgick till 12 miljoner kronor, rörelseresultatet till -64 miljoner och soliditeten till 65 %.

Catharina kommer strax att sätta siffrorna i ett längre perspektiv. Vi går vidare till bild fem.

Vår projektportfölj är kärnan i vårt värdeskapande och uppgår till 14,8 GW fördelat över flera marknader, teknologier och mognadsgrader. Portföljen minskade något under kvartalet främst genom en aktiv prioritering där vi fortsatt sätter värde framför volym.

Jag bläddrar till sida sex. Rörelsekostnaderna exklusive projektkostnader fortsatte ner och och var cirka 20 miljoner kronor lägre än under andra kvartalet 2023.

Vårt kostnadsreduktionsprogram levererar. Efter kvartalets slut erhöll vi milstolpebetalningar för Centennial Flats och Centennial Flats presenteras närmare på nästa bild.

I I Pienava har nu 8 av 21 turbiner rests. Vårt vårt nästa lettiska projekt, Vārpene, har nu säkrat nätanslutning och nödvändiga tillstånd och gick in i sen fas efter kvartalets slut.

Regeringen avslog tillståndsansökan för Västvind i ett samlat besked som rörde totalt 11 havsbaserade vindkraftsprojekt. Den svenska regeringen har med det sagt nej till 24 havsvindprojekt i i Sverige.

Vi är övertygade om att stora volymer havsbaserad vindkraft kommer att behövas under de kommande decennierna för att möta elektrifieringsbehovet och ökande förbrukning i svensk industri. Vi fortsätter att analysera beslutets påverkan på på Västvind.

En politisk förändring är möjlig efter valet och efter en eventuell ny regeringsbildning. Jag är mycket glad över att vi under kvartalet stärkt organisationen med en ny Head of Power Markets, en ny Head of Commercial och en ny Country Manager för för Finland.

Så Cecilia, Anna och Antti kommer att hjälpa oss att vässa våra projekt för optimalt värdeskapande i en föränderlig marknad. Vi har en stabil finansiell position, vilket sätter särskilt fokus på disciplinerad kapitalallokering i ledningens och styrelsens arbete framåt.

Jag bläddrar till sidan sju. Centennial Flats, beläget i Arizona, USA, är Eolus första sålda hybridprojekt med solkraft och batterilagring.

Projektet omfattar ungefär 500 MW sol och 267 MW batterilagring och väntas vara fullt driftsatt före årets slut. Det Det kommer att vara ett av de största projekten på hela den amerikanska marknaden.

Det här projektet sålde Eolus 2022. Vi har alltså inte inte byggt, utan vi har utvecklat det och sålt projekträttigheterna och har fått betydande intäkter genom milstolpesbetalningar under 2023, 2024 och nu under 2024.

Under sommaren så uppnådde projekt projektet driftsättning för två av sammanlagt tre faser, vilket då utlöst utlöste nya betalningar till Eolus. Så vi vi har fått in sammanlagt $25 miljoner hittills i på på kontot i det tredje kvartalet och vi förväntar oss att ha en en positiv nettoeffekt på både rörelseresultat och kassaflöde på ungefär $20 miljoner i det tredje kvartalet.

I samband med att vi erhöll de här betalningarna så kunde vi också höja prognosen för de återstående intäkterna från från projektet. Så då de innebär att de prognostiserade nu totala bruttointäkterna uppgår till $146 miljoner, varav vi alltså har fått 134 redan och förväntar oss alltså ytterligare $12 miljoner i bruttointäkter från projektet till det är färdigställt.

Projektlistan på sidan åtta visar våra mest mogna och kommersiellt prioriterade projekt med en samlad kapacitet om 1,2 GW. De sålda projekten Pienava och Fageråsen är under etablering.

Fageråsens ägare fattade efter kvartalets utgång investeringsbeslut om en samlokaliserad batterianläggning vid projektet och det beslutet säkrar ytterligare framtida milstolpebetalningar till Eolus. Jag lämnar med det över till Catharina för en närmare genomgång av kvartalssiffrorna.

Ber om ursäkt för det. Tack så mycket, Per, och hej till alla som är med oss här idag.

Jag börjar på sidan 10. Nettoomsättningen uppgick till 12 miljoner kronor jämfört med 364 under andra kvartalet 2023.

Rörelseresultatet uppgick till -64 att jämföra med -74 föregående år och ger oss ett resultat per aktie på 2,40 kr, minus alltså. Soliditeten stärktes till 65 % jämfört med 59 % vid motsvarande tidpunkt föregående år.

Så går vi vidare till sidan 11. Och där visar vi kvartalets siffror i ett längre perspektiv.

Och eftersom vi som renodlad utvecklare oftast realiserar värde i större transaktioner så varierar resultatet kraftigt mellan kvartal och räkenskapsår. Rörelseresultatet är känsligt för tidpunkten för projektförsäljningar och intäktsredovisning.

Och rörelsekapitalet påverkas av tidpunkten för avyttringar och av investeringar i projekt under utveckling och etablering. Och nettoskulden varierar med projektens kassaflöden.

På sidan 12 så ser vi resultaträkningen för årets andra kvartal. Vi hade inga projekttransaktioner eller milstolpesbetalningar under kvartalet.

Men Asset Management bidrog positivt till både nettoomsättning och rörelseresultat. Andra externa kostnader och personalkostnader fortsatte att minska i linje med kostnadsbesparingsprogrammet.

Och rörelseresultatet uppgick till -64 miljoner kronor och periodens resultat till -60 miljoner kronor. Och detta beror i huvudsak på att inga transaktioner skedde under kvartalet.

På sidan 13 så syns förändringarna i balansräkningens tillgångssida från första till andra kvartalet. Och totala tillgångar minskade från 2 347 miljoner till 2 064 miljoner kronor.

Och den största enskilda förändringen var att likvida medel minskade med 294 miljoner och det är främst till följd av obligationsåterköpet och betalningar av leverantörsfakturor som är relaterade till Roccasecca som avyttrades under första kvartalet och andra amerikanska projekt där vi gjort leverantörsbetalningar för och investeringar i projektutveckling. Vidare på sidan 14 så visar förändringarna i eget kapital och skulder.

Och obligationsåterköpet på cirka 74 miljoner minskade de räntebärande skulderna och därmed vår ränteexponering. Och rörelseresultatet för andra kvartalet bidrog till en minskning av eget kapital.

Och vid kvartalets slut så uppgick soliditeten till 65 %. Och på sidan 15 så ser vi kassaflödet under kvartalet.

Vi hade ingående likvida medel på 1 miljard kronor och utgående likvida medel på 706 miljoner kronor. Och kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelseresultat uppgick till -67 miljoner och kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till -154.

Och som redan nämnts är dessa flöden främst relaterade till Roccasecca och andra amerikanska projekt. Och obligationsåterköpet uppgick till eller påverkade kassaflödet med 74 miljoner kronor.

På sidan 16 så har vi en översikt över projekt under etablering. Och Timmele är för närvarande det enda projekt under etablering på Eolus egen balansräkning.

Pienava är ju avyttrat och intäktsredovisas utifrån förutbestämda milstolpar och projektledningstjänster i takt med genomförandet av byggnationen. Vi har haft en ökning i orderboken.

Den har ökat med 290 miljoner och utgående sista juni var en orderstock på 510 miljoner kronor och det är främst relaterat till Centennial Flats som Per har gått igenom. Och med det så lämnar jag över ordet till Per igen.

Tack, Catharina. Vi går nu vidare till frågestunden.

Thank you all for calling in to this webcast. We will now proceed to Q&A during which you are welcome to ask verbal or written questions in either Swedish or English.

Ja hallå, Mattias Ehrenborg här från Redeye. Jag hoppas att ni kan höra mig här nu.

Jag tänkte bara börja med att höra den här upprevideringen av milstolparna här kopplat till Centennial Flats var ju verkligen otroligt positivt och för min del i alla fall lika oväntat. Som vi förstår det så är det kopplat då till ett positivt utfall relaterat till de här tax credits då i USA som som ligger bakom det här.

Ser ni potential för liknande positiva utfall kopplat till tax credits för för andra projekt i er amerikanska projektportfölj?

Tack, Mattias. Ja, det var verkligen positivt för för för oss.

Om man tittar tillbaka på hur vi kommunicerade när vi sålde projektet så hade vi ett väldigt stort spann för prognos för för intäkter med Trump som där det mest gynnsamma skulle vara om projektet fick erhöll maximala skattekrediter. Med den andra Trump-administrationens återkomst så blev ju det betydligt mer osannolikt, men vi har projektet hamnade absolut i det övre överdelen av det spannet, vilket var mycket positivt naturligtvis.

Vi har inga inga projekt där vi kan pågående projekt eller gjorda transaktioner där vi kan kan förvänta oss några motsvarande sådana stora positiva överraskningar. Generellt sett kan man säga på den amerikanska marknaden att det är en stor stress och ett snabbt race för att färdigställa projekt inom skattekreditsystemet och det försöker vi naturligtvis positionera oss för med vår med vår nuvarande projektpipeline.

Mhm, nej jag förstår, det var väldigt bra bra svar. Om vi knyter an lite till det så ja ni har ju gjort flera framgångsrika transaktioner just i USA och kikar man i er projektportfölj då så är det väl kanske Sea Flower som är nästa projekt då att avyttras.

Jag tänkte höra lite hur ser det ut i den amerikanska projektportföljen, vad vad vad kan tänkas liksom avyttras inom de kommande 12 till 18 månader och hur ser det ut för just Sea Flower specifikt om man kopplar till det här racet som du nämner att få de lättnaderna?

Ja det är ju ett race för att få alla tillstånd på plats och att där som i i Europa, nätanslutningar och villkor och tidplaner för nätanslutningar är väldigt väldigt avgörande. För för Sea Flower så så räknar vi med att att nå ready-to-build under 2027.

Projektutvecklingen går går bra skulle jag säga, tillståndsgivning. Det går framåt när det gäller gäller nätanslutning, men om det utvecklas positivt så räknar vi alltså med att kunna det är rimligt att räkna med en en transaktion under 2027.

Okej, ja, jag förstår. Om man hoppar över till den svenska marknaden så är väl Ölmestorp det projekt som är närmast att nå ready-to-build och det är väl ett projekt som har varit under utveckling under väldigt många år, under lång tid, där både kapacitet och teknologi har ändrats med tiden då då.

Jag noterade som sagt att det förväntas vara ready-to-build här i H2 '26. Vilka tillstånd är det som som återstår här och hur ja hur ser den förväntade tidplanen ut för en transaktion skulle du säga?

Det Det ja det det är ett ett projekt som vi har jobbat med under väldigt lång tid, säkert minst 15 år, vilket visar utmaningarna i den här branschen och komplexiteten och hur lång tid det det tar. Det finns det allra allra mesta är lagakraftvunna tillstånd och vi har kommit en bit med med elanslutning för för projektet så att du har helt helt rätt i att det är ett projekt som är högt upp på vår vår radar och som vi fokuserar på att ta till marknaden inom den närmaste.

Mhm. Och ett annat projekt som verkligen sticker ut i portföljen, framför allt sett till storlek då, är ju Vārpene i Lettland, 240 MW.

Om jag inte minns fel så såldes Pienava i Q2 2023, men i samband då med den här Q1-rapporten 2023, det var väl kanske maj misstänker jag, så förväntade ni er att nå ready-to-build status då för det projektet i H2 2025. Så att ni avyttrade det då innan förväntad ready-to-build status om man säger.

Nu säger ni att Vārpene är i sen projekteringsfas och förväntas nå ready-to-build då i H1 2027. Hur hur kan man se på den här åter eller återstående tidslinjen för både milstolpar och försäljningsprocesser om man säger?

Ja, för för Vārpene så skulle jag säga att vi har erhållit alla de viktigaste tillstånden genom ja, motsvarande miljötillståndet. Sen i Baltstaterna så är det ganska detaljerade bygglov, tekniska, som är av mer teknisk karaktär som som man ska få på på plats när när man liksom har valt tekniska specifikationer.

Vi har säkrat elanslutningen och har exklusivitet till den genom att ha ha tecknat upp oss för för elanslutningen, så att det är ganska väl avancerat skulle jag säga. Och det är ett det är ett riktigt stort projekt, absolut.

Det är stort för en så liten marknad som som som Lettland, vilket i förhållande alltså till landets elkonsumtion, vilket på på påverkar projektets förutsättningar en en del, men ett riktigt riktigt bra projekt vindresursmässigt och proportionsmässigt.

Ja, nej det ser verkligen ut att vara ett fint projekt. Och jag misstänker givet storleken framför allt också kanske på den här relativa lilla marknaden så det kanske inte finns alltför många köpare, eller köparna är i alla fall större men kanske färre då än vad det finns för mindre projekt.

Jag misstänker att det kanske inte är helt orimligt att det skulle landa i samma köpare som för Pienava. Det är förstås en spekulation, men skulle det i så fall kunna vara något som är som underlättar en transaktion tror ni eller skulle kunna göra att det går snabbare att nå ett avslut på en transaktion eller är det lite för spekulativt?

De de de baltiska statsägda energibolagen är naturligtvis en kategori av väldigt naturliga ägare till den här typen av av tillgångar. Vi ser ett stort fokus och intresse för frågor som rör försörjningstrygghet i i Baltstaterna, särskilt efter att de ja de senaste åren kopplat från sig från det ryska nätet både rent fysiskt och och handelsmässigt.

Och det det underlättar naturligtvis att man har gjort en transaktion tidigare med en en part. Det det gäller ju generellt att återkommande affärer är ju ofta snabbare att göra, även om de statliga bolagen kanske inte alltid är de snabbaste.

Nej, nej jag förstår. Jag förstår.

Jag tänkte hoppa till er balansräkning här. Er nettokassa är ja fortsatt god och borde kunna växa rejält här under ja det kommande året då givet alla potentiella kassaflöden, dels från milstolpar men också eventuella projektförsäljningar.

Och om jag inte minns helt fel så har ni möjlighet att förtidsinlösa er obligation här i maj 2027 och borde ja kunna kanske refinansiera bolaget då i samma veva. Samtidigt under de senaste åren så har ni haft ett mandat för aktieåterköp.

Jag tänkte bara höra lite hur ni ser på dels kapitalstruktur och kapitalallokering, men också distribution till aktieägare framåt här?

Ja, det det stämmer ju att vi har en god kassaposition, över 700 miljoner i kassan och en netto nettokassa på en bit över 200 miljoner. Kapitalallokering är ju generellt sett naturligtvis viktiga frågor för både både styrelse och ledning.

Vi har ju vissa begränsningar i obligationsvillkoren för utdelning, vilket ja hindrade oss från att lämna utdelning under 2024 med beroende på de nedskrivningar vi tvingades göra av offshoreprojekten i Q4 2020 3. Vi manövrerar naturligtvis för att skapa oss bästa möjliga handlingsutrymme för refinansiering under under början på 2027 och vi har våra finansiella mål ju om minst 15 % avkastning på eget eget kapital och ett soliditetsmått på minst 30 % och det senare är vi ju klart över, så att naturligtvis så är ju värdeöverföring till aktieägarna på på högt på på agendan.

Aktieåterköp behandlas på samma sätt som utdelning under obligationsvillkoren.

Just det. Ja, men det det är bra.

Och ja, en avslutande fråga här från från min sida. Fageråsen, ni nämnde i här under presentationen att köparen av projektet tog FID för ja batteri ansluten eller batteriprojekt då kopplat till till Fageråsen.

Är det rimligt att tro att det kommer en milstolpebetalning just i Q3 eller kan det timingen vara annorlunda?

Ja, vi vi har inte sagt någonting om timingen för för betalning, utan bara bara konstaterat det det kommer att ge ytterligare milstolpebetalning till Eolus.

Ja, nej, jag förstår, jag förstår. Jag det var sista frågan jag hade.

Jag tackar för alla svaren här även om det blev lite långdraget, så tack för det.

Tack, Mattias.

Tack. Det här är Harald Carl-Valle Björkman, Investor Relations Manager på Eolus.

Jag kommer läsa ett par av de skrivna frågor vi skriftliga frågor vi har kommit in som har kommit in. Från Mattias Carlsson på DNB Carnegie.

Han skriver, "Under ett kvartal utan projektförsäljningar redovisade projektutvecklingen en rörelseförlust på 68 miljoner kronor. När besparingsprogrammet är fullt genomfört, vilken kvartalsvis nivå bör vi räkna med för kassapåverkande rörelsekostnader och rörelseförlust under ett kvartal utan projektförsäljningar?"

Tack för det. Vi har sagt att kostnadsbesparingsprogrammet syftar till att minska rörelsekostnader med 60 miljoner kronor per år jämfört med 2023.

Vi hade ett Och då tittar vi på raderna då övriga externa kostnader och personalkostnader. Vi hade ingångsvärde då på utfallet för 2023 på 327 miljoner, så vilket då skulle -60 miljoner skulle då innebära att vi ska landa på högst 267 miljoner för för 2024.

Och det innebär ju då ett en takt på genomsnittligt på på 67 miljoner kronor per kvartal. Och till det så kommer vi naturligtvis alltid ha en del projektutvecklingskostnader som kostnadsförs varje månad, men som är ganska beroende av vilket ja vilken vilken fas och vilken volym vi har i i projektutvecklingen.

Vi har ytterligare en fråga från Mattias Carlsson på DNB Carnegie. Frågan lyder, "Hur prioriterar ni Hur prioriterar ni idag mellan investeringar i projektportföljen, ytterligare återköp av obligationer, utdelning och återköp av egna aktier?

Vilken lägsta likviditetsnivå och vilka lägsta projektavkastningskrav måste vara uppfyllda innan kapital kan återföras till aktieägarna?"

Investeringar i i projekten och prioriteringar där styrs styrs ju främst av det övergripande avkastningsmålet på 15 % på på eget eget kapital och översätts ju internt till IRR-mål. Överskottslikviditet som vi inte kan avkasta kortsiktigt måste vi ju kunna placera och man kan säga att det är ju få få placeringar som kan avkasta så mycket som att köpa tillbaka vår egen obligation och det var därför vi gjorde det i inom Q2 för att både minska ja, minska ränte räntekostnaderna och ränte räntenettot.

Och Eolus har under minst 15 år alltid lämnat utdelning till aktieägarna förutom då avseende då året 2023 så det är ju naturligtvis målet att komma tillbaka till det här så så så snabbt som som möjligt.

En avslutande fråga från Mattias Carlsson. "Ni beskriver marknaden som avvaktande.

Vad har konkret förändrats sedan Q1 när det gäller köparnas intresse, avkastningskrav, möjligheten att teckna elkonsumenters avtal och prisnivåerna på projekt? Inom vilka marknader och tekniker ser ni nu tillräcklig konkurrens för att kunna genomföra affärer?"

Vi ser intresse på alla alla marknader. Man kan säga det geopolitiska läget med både kriget i Ukraina och konflikten i i i Persiska viken sätter ju verkligen fingret på att Europa inte kan vara beroende av import av fossila bränslen för sin varken för sin försörjningstrygghet eller för sin konkurrenskraft.

Det tycker vi se Den insikten tycker vi sjunker in mer mer och mer hos förbrukare av fossila bränslen. Däremot så naturligtvis det geopolitiska läget återigen ger ju en osäkerhet för att genomföra långsiktiga investeringar i att i i förbrukningens och ställa om industriell förbrukning och från fossila bränslen till elektrifiering och vi har ju sett lite högre högre räntor som då håller håller emot på på andra sidan.

Det som märks tydligt är det fortsatta datacenter-racet på på AI-sidan. Fler och fler etableringar så och investeringar som konkretiseras genom att de tecknar elanslutningar med nätbolagen.

Vi ser det mycket i Sverige och vi ser det ännu mer i i Finland och rent explosionsartat i i USA. Det här är ju anläggningar som förbrukar väldigt mycket, kommer att förbruka väldigt mycket el, vilket naturligtvis är positivt för våra produktionsprojekt i form av sol och och vind, så vi ser ett ökat intresse för att teckna PPA, alltså långa elprissäkringsavtal från den här typen av aktörer.

Tack. We proceed to a question in English from Erik Öberg at DNB Carnegie.

"The working capital outflow related to Roccasecca, will you be reimbursed for those payments? How should we think about working capital swings and potential working capital outflow related to ongoing projects?"

We we have no more revenues or reimbursements to expected to to to be received for Roccasecca. We we had a significant outflow in in in Q2 for for that project, but that that was mainly related to to timing difference, which was very good for us where we could receive the revenues before we have to had to to pay our suppliers.

We our aim as an asset-light, striving for the asset-light business model, of course, is to to keep the need for for working capital as as low as as possible. The largest swings normally come when we have to make what we call pre-capex investments where we have to invest, for instance, in grid connections and, yeah, similar equipment.

All right. Thank you, Per.

We have one last written question from an anonymous writer, which asks, "Which late-stage projects will actually be sold during 2024? How closely should sale timing follow the stated RtB dates?"

We have the most prioritized project on I think it's on on page eight where we guide about expected ready-to-build dates. Our general ambition is to to sell at ready ready to build since it is it aligns best with our asset-light ambition.

No promises that it will always align and we can we can sell both before and and after, but it's the best best guidance we can we can give.

Thank you, Per. That was the last of the written questions.

Det var sista skrivna frågan. Jag lämnar ordet tillbaka till operatören.

Okay. Thank you all for for listening in to this this presentation and wish you all a nice