{ "total": { "prompt": 2187, "candidates": 6467, "cached": 0 }, "prompt_token_count": 2187, "candidates_token_count": 6467, "traffic_type": "USER" } Operator: Welcome to the Eolus Q4 2025 earnings call. For the first part of the conference call, the participants will be in listen-only mode.

During the questions and answers session, participants are able to ask questions by dialing pound key 5 on their telephone keypad. Now I will hand the conference over to the speakers, CEO Per Witalisson and CFO Catharina Persson.

Please go ahead.

A warm welcome to this presentation of Eolus's results for the fourth quarter 2025. Your presenters today will be myself, Per Witalisson, I'm CEO, and Catharina Persson, CFO.

We will proceed to present in Swedish, but written or verbal questions for the Q&A following the presentation may be submitted in either English or Swedish. Eolus är en ledande utvecklare av innovativa och skräddarsydda lösningar för förnybar energi.

Vi är väl positionerade för tillväxt i den efterfrågan på förnybar el som följer av global elektrifiering och strävan efter minskade koldioxidutsläpp. Vi tillämpar vår renodlade utvecklarmodell för att skapa värde i en diversifierad portfölj inom land- och havsbaserad vindkraft, solenergi och batterilagringsprojekt på sex olika marknader.

Globala energiinvesterare, stora elkonsumenter och ledande teknikleverantörer litar till vår 35-åriga erfarenhet. Jag inleder med en genomgång av händelser under kvartalet och en utblick om utvecklingen framåt.

Catharina kommer därefter att gå igenom de finansiella resultaten mer ingående och därefter går vi vidare till frågor och svar. Och vi går vidare till bild 4.

Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 1 miljard 372 miljoner kronor, drivet av försäljningen av vindkraftsparkerna Fågelås, Dellebo och Boarp som alltså i princip var färdigbyggda vid och i drift vid transaktionstillfället. Därför blir det mycket och genererade mycket omsättning.

Så för helåret 2025 så slår Eolus därmed omsättningsrekord både inom projektering och inom våra drift- och underhållstjänster. Rörelseresultatet för kvartalet landade på -313 miljoner kronor, främst beroende på nedskrivningar av projekt inom havsbaserad vind men också på svagt resultat från sålda projekt.

Med anledning av de här nedskrivningarna så kommunicerade vi det här preliminära utfallet redan den 27 januari, inkluderande prognos för rörelseresultatet. Utfallet 2025 visar hur vi som renodlad projektutvecklare kan ha en avsevärd tidsförskjutning mellan kassaflöde och resultat i en rapportperiod eller också över verksamhetsår.

Och Catharina kommer gå närmare in på siffrorna senare. Vi går vidare till bild nummer 5 som visar vår projektportfölj som är kärnan i vårt värdeskapande och består av över 15 GW projekt fördelat på olika marknader, teknologier och olika mognadsgrad.

Och jämfört med det förra kvartalet så minskade projektportföljens storlek med drygt 10 GW. Och detta beror på att de nedskrivna havsvindkraftsprojekten som tillsammans hade en stor volym mätt i megawatt, men som var i väldigt tidig fas har tagits ur portföljen.

Vi kan notera att USA nu utgör den största enskilda marknaden i vår portfölj mätt i megawatt, vilket speglar en medveten positionering i förhållande till marknadens utveckling. Vi har varit aktiva på den amerikanska marknaden i mer än 10 år och har byggt upp en pipeline av projekt som levererar goda affärer.

Vi kan också notera att volymen för vår drift- och förvaltningsverksamhet når en ny toppnotering på nära 1,3 GW under förvaltning efter att Fågelås, Dellebo och Boarp inkluderats i det fjärde kvartalet. Jag bläddrar till sidan 6.

Vi slog som sagt omsättningsrekord under 2025 med nära 4 miljarder kronor i försäljning och avslutade året med ungefär en halv miljard i kassan. Vi gjorde totalt fyra försäljningstransaktioner under 2025 och försäljningen av Fågelås, Dellebo och Boarp till franska Mirova i det fjärde kvartalet drev ett starkt positivt kassaflöde.

Nedskrivningarna av offshoreprojekten i Östersjön var en nödvändig konsekvens av regulatorisk osäkerhet och bristande politiskt stöd och hade en stor negativ effekt på resultatet i kvartalet och för helåret. Att OX2 nådde slutligt investeringsbeslut för vårt avyttrade projekt Fageråsen efter periodens slut innebär ytterligare positivt kassaflöde och resultat till Eolus i första kvartalet 2026.

Så en bra start för oss och det är ett bra kvitto på investerbarheten i svensk landbaserad vindkraft. Vi har en minskad projektportfölj till följd av nedskrivningarna och de försäljningarna vi gjorde.

Vi gör goda framsteg mot färdig projektfinansiering och försäljningstransaktion för Roccasicca där vi tidigare har säkrat tolling agreement, batterileveransavtal, entreprenadavtal och etableringen pågår enligt tidplan. På nyårsafton så gjorde vi också ett förvärv av ytterligare ett batteriprojekt i Melfort i sydvästra USA där vi ser goda möjligheter till värdeskapande utifrån vår nu gedigna erfarenhet av liknande projekt.

Fjärde kvartalets försäljningar genererade ett nettokassaflöde om drygt 500 miljoner kronor vilket innebär att vi vänt nettoskuld till nettokassa och går in i 2026 med mer än en halv miljard kronor i kassan. Och med anledning av de genomförda nedskrivningarna så kommunicerade styrelsen då den 27 januari att dra tillbaka EBIT-målet för åren 2025 till 2027 men övriga mål behålls och bekräftas så vi ser goda möjligheter att leverera avkastning, soliditet och kapitalåterföring till aktieägarna enligt målen.

Framåt så fortsätter vi att fokusera på kostnadsreduktioner, diversifiering och optimal riskallokering genom avyttringar av projekt också i tidigare skeden. Vi har uppdaterat överblicken av våra projekt i närtid på bild 7.

Roccasicca är det projekt som är mest avancerat i försäljningsfas. Det är också värt att uppmärksamma det polska projektet Trio som är nytt på listan nu.

Det är vårt mest mogna projekt i Polen och det heter Trio för att det är ett hybridprojekt med möjlighet att kombinera både vind, sol och batteriteknik i ett enda projekt, vilket bör göra projektet attraktivt för marknaden. Jag nämnde också tidigare det 100 MW BESS-projektet i Melfort i USA som vi förvärvade i fjärde kvartalet och där vi ser goda möjligheter att det projektet ska kunna utvecklas relativt snabbt.

Med det så lämnar jag över till Catharina.

Tack Per, och hej till alla som ringt in till dagens sändning. Jag kommer starta på sidan 9 i presentationen.

Per har redan berört våra nyckeltal förutom att vår soliditet nu stigit till 55% att jämföra med 38% vid utgången av 2024. Så går vi vidare till sidan 10.

Eftersom vi med vår affärsmodell i huvudsak realiserar värden i stora transaktioner så kommer våra resultat variera kraftigt mellan kvartal. Rörelseresultatet drivs dels av vinstavräkning enligt färdigställandegrad i de projekt där vi projektleder byggnationen med kostnadsansvar på köparens uppdrag.

Vi aktiverar nedlagda utvecklingskostnader i vår balansräkning som projekt under utveckling, projekt under etablering eller förskott till leverantörer, och investeringar i projekt under etablering det ökar vårt rörelseresultat kraftigt i de fall vi bygger projekten i egen bok. Dessa balansposter kostnadsförs sedan till fullo när vi avyttrar projekten som vi gjort med Fågelås, Dellebo och Boarp i det fjärde kvartalet.

Vår nettoskuld består både av skuld på koncernnivå och på projektnivå och tenderar då att öka kraftigt i takt med byggnationer som vi gör i egen bok med projektfinansiering. Men notera också att vid utgången av 2025 så hade vi åter en nettokassa.

På sidan 11 syns resultaträkningen för det fjärde kvartalet. Vi hade en total omsättning på 1 miljard 372 miljoner kronor där likviden från försäljningen av Fågelås, Dellebo, Boarp bidrog absolut mest.

Och kostnader för sålda projekt dominerades också av avräkning av aktiverade kostnader från samma projekt. Och sen har vi projekt-nedskrivningarna om 238 miljoner kronor som också påverkat kostnaderna i fjärde kvartalet.

Räntekostnader och valutaeffekter har främst påverkat kvartalets finansnetto. På sidan 12 så ser vi förändringar i balansräkningens tillgångssida från tredje till fjärde kvartalet där storleken minskade från strax över 3 miljarder kronor till 2,2 miljarder kronor.

Och försäljningen i kvartalet bidrog att lite mer än 1 miljard har lyfts från balansräkningen medan nedskrivningarna bidrog till en nettominskning av projekt under utveckling med cirka 200 miljoner kronor. Kassan stärktes avsevärt med mer än en halv miljard till följd av positivt kassaflöde från kvartalets försäljningar.

Och på sidan 13 så visas balansräkningens eget kapital- och skuldsida. Och vi upplevde minskningar av både egna kapitalet och kortfristig skuld.

Och det är återbetalningen av byggfaciliteten för Fågelås, Dellebo och Boarp som har gjorts och som uppgick till 459 miljoner kronor. Och vid utgången av kvartalet så hade Eolus stark nettokassaposition på 19 miljoner kronor.

Och slutligen så ser vi på sidan 14 hur transaktionerna av Fågelås, Dellebo och Boarp i det gångna kvartalet har påverkat kassaflödet både genom då minskad kapitalbindning samt amortering av skuld. Under kvartalet så har även utdelning betalats ut på totalt 37 miljoner kronor som beslutades på årsstämman i maj.

Och vid kvartalets utgång så hade Eolus en kassa på över en halv miljard svenska kronor. På sidan 15 så ges en översikt över projekt som är under etablering.

Och Pienava, det lettiska vindprojektet, avyttrades under året och vinstavräknas enligt fördefinierade milstolpar. Roccasicca är under försäljning och finns på tabellen.

Och i jämförelse med förra kvartalets tabell så har Paul färdigställts och Fågelås, Dellebo och Boarp avyttrats och då lämnats vidare till kund. Och därefter så lämnar jag tillbaks till Per.

Thank you all for calling into this webcast. We will now proceed to Q&A during which you are welcome to ask verbal or written questions in either Swedish or English.

Hej, Lara här från ABG. Några frågor från min sida.

Först tänkte jag fråga lite om nedskrivningarna. Även om havsbaserad vind var det som drabbades hårdast så gjorde ni även nedskrivningar relaterade till landbaserad vindkraftsprojekt.

Och ja, totala portföljen sjunker ju. Så min fråga är lite om risker.

Hur bör vi se på nedsiderisken i liksom kvarvarande portföljen? Finns det utrymme för ytterligare nedskrivningar under året eller hur ska vi se på detta?

Tack Lara. Ja, av nedskrivningarna på ungefär 240 miljoner kronor så utgjorde ungefär två tredjedelar av havsbaserad vindkraft och ungefär en tredjedel av andra nedskrivningar i projekten.

Vi har långa utvecklingscykler i projekt. Vi gör genomgångar varje kvartal av projektportföljens kvalitet.

Och när det händer negativa händelser, till exempel att vi inte skulle få tillstånd eller att vi skulle få nej i projekt helt enkelt, eller att av andra skäl inte skulle bedömas vara kommersiellt gångbart så hanterar vi nedskrivningar. Så det är i sig en inneboende risk i vår affärsmodell att utveckla projekt.

Vi kommer aldrig ha 100% success rate. Vi hade två större projekt, ett i Sverige och ett i Finland, där vi fick negativa besked under Q4 2025, men vi gör ju löpande så att säga så hanterar vi detta i varje kvartal.

Tack. Och en följdfråga lite på detta.

Du sa ju att antagandena kan förändras och så. Vilka antaganden skulle ni säga förändrades mest?

Var det liksom elprisbanor, var det investeringskostnader eller var det liksom tidplaner? Liksom vad var det som gjorde de här nedskrivningarna i just vindbaserade projekten?

För just de landbaserade...

De landbaserade, ja. Tack.

Det var en kombination. I ett av fallen var det till att vi inte fick tillstånd.

Vi fick nej i miljöprövningen då mot projektet och ser inte förutsättning att driva det vidare. I det andra fallet så var det ett projekt som vi har jobbat med under många år, men där teknikutvecklingen till slut har sprungit ifrån projektet och att vi såg att det inte skulle vara kommersiellt försvarbart att driva det vidare.

Okej, tack. Och sen lite om marginaler.

Ni skrev ju att Dellebo, Boarp och Fågelås inte hade en impact på lönsamheten i kvartalet. Kan ni kanske resonera lite om marginalförväntningarna för projektförsäljningar i närtid?

Ni skriver ju om en tveksam transaktionsmarknad. Skulle ni säga att vi är långt ifrån normaliserade marginalnivåer eller liksom vad förväntar ni in i '26?

Är det fortfarande pressade marginaler?

Ja, vi förväntar oss inte pressade marginaler. Det är ju klart färre transaktioner i marknaden och framförallt om vi ser det isolerat då till de europeiska marknaderna, Sverige, Finland framförallt.

Däremot så i USA så är marknaden för avriskade projekt ganska het, mycket drivet av stort energifokus och stort behov av kraft till AI-datacenters utbyggnaden framförallt då i sydvästra USA. Det vi ser på tillbaka till Norden och egentligen till landbaserad vindkraft så vi ser att CapEx per megawattimme har börjat gå ner ganska betydande jämfört med till exempel jämfört med de vindkraftverk vi köpte till Boarp, Dellebo och Fågelås för två år sedan.

Och samtidigt så ser vi lite förbättrade långsiktiga elprisprognoser från konsulthusen. Så vi bedömer att marknaden rör sig i positiv riktning, absolut.

Och om vi går över till Roccasicca, kan ni säga någonting om intäktsmodellen? Ska vi förvänta oss något liknande som vi hade i Pome och hur ska vi tänka kring liksom byggnation?

I Pome så byggde ni åt kunden för ni såg ett intresse för det. Ser ni liknande intresse i Roccasicca eller vill ni helst sälja projektet innan ni börjar bygga?

Vi kan konstatera i efterhand då att vi inte fick tillräckligt betalt för att ta byggrisken fullt ut på det sättet i Pome. I en starkare marknad så naturligtvis tar vi lärdomar av Pome-transaktionen och genomförandet där och tar med oss in i Roccasicca och vi har sagt att vi avser att sälja betydligt tidigare och att begränsa vår byggrisk så det är rimligt att förvänta sig att det blir någon form av tidigare projektförsäljning.

Och upprepar alltså att både försäljnings- och finansieringsprocess avancerar väl.

Och gällande Fageråsen, där bekräftade ni nu ett slutgiltigt investeringsbeslut i februari och det här kommer ju utlösa en delbetalning i Q1 har ni skrivit. Kan vi få liksom någon vägledning kring hur intäktsmodellen kommer att se ut för projektet framöver?

Kan vi förvänta oss ytterligare betalningar eller hur ser det ut?

Ja, vi får betalningar då när vissa milestones uppnås i projekten som att kunden fattar investeringsbeslut utlöste då betalningar till oss. Vi har ju fått betalt för alla våra nedlagda kostnader så framåt ska man räkna med att det blir väldigt hög marginal på de betalningar vi erhåller och ett par fortsatta betalningar under 2027.

Och bara en sista fråga för mig. Nu när ni har avyttrat Fågelbo [Dellebo?]

, Boarp och Fågelås så har ju tillgångarna under projekt under etablering minskat kraftigt på balansräkningen. Ja, nu är det ju en mycket mindre post, men vilka projekt är det som står för merparten av den posten i dag?

Roccasicca är till exempel ett projekt som står för ganska mycket eftersom vi har börjat byggnationen och det krävs att vi lägger ner viss minimiandel av eget kapital innan vi kan börja dra på de banklån som vi förväntar oss i projektfinansieringen. Annars så är det relativt jämnt fördelat över projekt i sin utvecklingsfas skulle jag säga.

Okej, tack.

Ja. Tack Lara.

Ja, tack så mycket, det var allt från min sida.

Hej, jo jag följer upp Fageråsen här. I Q4-rapporten nu så kan man liksom under kvartalets utveckling läsa att ni har fått någon betalning för Fageråsen.

Men är det här alltså för nedlagda kostnader? Det har inget med milestone payment relaterat till kundens FID att göra?

Nej, det stämmer att under fjärde kvartalet så fick vi en milstolpebetalning, men som innebar att vi fick återbetalning av nedlagda kostnader, så ingen resultateffekt.

Och det har inte med den här resultateffekten som ni redovisade upfront, jag tror den var på 16,6 miljoner kronor att göra? Det här är något separat så att säga?

Ja.

Men milestone payment knutet till FID för Fageråsen är att vänta i Q1:an då? Det har ni inte fått än?

Vi har fått betalningen, men det var ju i början av februari så att både kassaflödet och resultatet från det redovisas ju i Q1.

Bra. Och bara för att följa upp på föregående frågeställare, finns det ytterligare milestone payments knutet till Fageråsen?

Jag tolkade tidigare som att det var vid FID ni skulle få betalning så att säga.

Ja, det finns ett par ytterligare betalningar att erhålla längs vägen.

Men den ni fick nu i februari är den stora väl?

Ja, det är en av de större, absolut, men relativt signifikanta belopp kvar att förvänta.

Ja men det är bra. Knutet till kassaflöde och nettosiffran för rörelsekapitalförändringar, den är på 1 miljard 63 miljoner kronor.

Och här ingår ju då försäljningen av de 88 MW, men kan vi prata lite om storheterna på variablerna som motverkar det här? Och jag antar att det är investeringar knutet till Roccasicca som är liksom en minuspost här.

Hur mycket rör det sig om i så fall?

Ska jag ta den, Per?

Ja, får gärna göra det.

Merparten av differensen där är hänförlig till Roccasicca.

Och norr om 200 miljoner SEK kan man säga? Eller runt 200 miljoner SEK?

Ja, avrundat.

Okej, tack. Kommer ni dra på några ytterligare kostnader i säg Q1, Q2 för Roccasicca eller är de liksom i huvudsak tagna nu innan förväntad försäljning som ni pratade i Q2 på Q3-callet om att liksom ni ska verkligen hålla igen på kostnader knutet till det där och ska sälja projektet innan ni drar på några större kostnader?

Är det något mer att vänta efter liksom årsskiftessiffrorna här då?

Ja, under förutsättning alltså antagandet att vi löser en projektfinansiering på liknande sätt som vi gjorde för Pome och att vi gör det i närtid så är det inga stora utflöden för Roccasicca.

Och förlåt, och om det är det så kan ni dra på den faciliteten så att säga?

Ja. Det där finns ju en viss då minimum på egeninsats som ska uppnås innan man kan dra på lånefaciliteten och där har vi lagt ner det allra mesta till Q4.

Förstår. Bra.

Skiftar till Pome. Ingen resultateffekt i kvartalet, men påminn oss här, det var väl inte tal om att det heller skulle vara någon mer resultateffekt utan det ni väntar på är väl en slutbetalning för Pome så att säga.

Och det är den ni har justerat ner från 25 miljoner dollar till 10 miljoner dollar ytterligare i Q3:an var det väl. När förväntas ni få den?

Det stämmer. Projektet färdigställdes ju och nådde kommersiell drift i början av oktober och vi håller fast vid vad vi har sagt tidigare att vi inte förväntar oss något väsentligt resultatpåverkan mer från projektet, men en kassaflödeseffekt i form av slutbetalning från kunden och som vi naturligtvis jobbar för att driva in.

Och kan inte säga något särskilt perspektiv på det, men det jobbar vi med naturligtvis.

Men givet då att det färdigställdes i oktober, finns det någon liksom fortsatt meningsskiljaktighet med kunden som gör att betalningen tar längre tid eller vad är bakom det här?

Ja, det är rimligt att anta naturligtvis att i ett projekt som blev så försenat att det finns dialoger mellan leverantörer i projektet och kunden så att säga som måste lösas på något sätt.

Okej. Men här och nu finns det ingen anledning att tro att den är på mindre än de 7 miljoner dollar som det pratades om i samband med Q3-analysen?

Nej, vi gör samma bedömning.

Tack. Det förvärvade batteriprojektet i USA då, jag tyckte du sa att det stängde rent av på nyårsafton.

Det har ni inte betalat för än eller hur ser liksom transaktionsstrukturen ut här? Är det något som faller ut vid permits eller har ni betalat upfront som kommer i Q1?

Vi har betalat för projekträttigheter. Det är inga jättestora belopp och vi kommer att betala vissa earnouts till säljaren i framtiden när projektet realiseras.

Så en ganska bra och riskminimerad modell för oss.

Bra. Kan ni bara återigen säga vad är syn på BESS i USA nu?

Det var väl i samband med Q3:an som vi fick veta att ni hade accelererat Roccasicca för att få tax credits etcetera. Men nu är ju det fönstret stängt väl?

Hur är synen på det och givet att ni nu köper ett nytt projekt, vad ser ni för möjligheter att faktiskt realisera ytterligare projekt under nuvarande administration, det här med gällande tax credits?

Ja, det finns absolut en stor efterfrågan på batteriprojekt dels för att stötta elnäten överhuvudtaget och dels av regulatoriska skäl där stora utilities behöver ha viss andel batteribackup i förhållande då till hur mycket kraft de säljer. Marknaden påverkas naturligtvis av förändringar i regelverket av investment tax credits, men det måste också återspeglas då i priserna i form av tolling agreements, alltså motsvarande PPA, alltså långsiktiga avtal med kunder som får driva och använda batteriet.

Det är större fokus från den federala administrationen tydligt negativt mot vindkraft, delvis mot solkraft, mindre mot batterianläggningar. Så vi har en ganska positiv syn på den marknaden, absolut.

Men då menar ni att BESS får ju ändå inte tax credits längre väl? Jag menar att nivån på tolling agreements på något sätt kommer kompensera för eller kommer att behöva kompensera för att faktiskt göra att projekten kan realiseras?

Ja, dels kan man ha kvalificerat projekten för tax credits genom då start of construction som man kan göra på ett par olika sätt ur skattemässigt hänseende. Och sen finns det ett datum då de ska vara i drift och om de inte är i drift vid det tillfället då så måste man bevisa för skatteverket att det har förekommit då kontinuitet i byggnationen.

Så att det är ett komplext regelverk och som naturligtvis vi måste bedöma ur ett riskperspektiv och också hur vi ska hantera. Det minskar vår aptit att ta byggnationsrisk, kan man säga.

Yes, tack för svar på det. BESS i Europa då, ni skiftade ju eller ni uppgraderade väl BESS till något typ av core technology?

Hur ser pipelinen ut här?

Ja, absolut, det blir mer och mer intressant. Vi har jobbat med utveckling flera år.

Vi ser det främst som en möjlighet att lägga till batterianläggningar till våra andra produktionsanläggningar då, landbaserad vindkraft och solcellsanläggningar för att öka värdet för elsystemet, öka capture rates, minska obalanskostnader. Priserna på batterier och batterisystem fortsätter att gå ner.

Så vi har, jämfört med USA så har vi större fokus på kombinationsanläggningar här, mindre på fristående batterilager. Och ett exempel på det är ju då i affären med Mirova, försäljningen av Boarp, Dellebo, Fågelås, där vi har ett tilläggsavtal om att utveckla batterilager i anslutning till de anläggningar tillsammans med kunden.

Och om de fattar då investeringsbeslut om de har projekten så får vi viss förbestämd tilläggsköpeskilling.

Förstår. Det pratades i VD-ordet om lite kapitalallokering nu när ni inte kan dela ut några pengar för i alla fall '25, kanske även framöver.

Vad är på bordet där så att säga? Och följdfråga, finns det tankar på att eventuellt köpa tillbaka den obligationen som ni ställde ut förra året?

Ja, vi konstaterar då att mot bakgrund av resultatet för 2025 och begränsningar avseende utdelning i obligationsvillkor så utvärderar styrelsen alternativa delar, vinstdisposition och kapitalallokering och att styrelsen avser att komma med förslag i god tid före årsstämman. Vi gillar obligationen som finansieringsform.

Räntenivån blev hög, det är ingen hemlighet. Där finns ju begränsningar i tid och villkor naturligtvis när vi kan köpa tillbaka en obligation formellt.

Så att styrelsen avser att återkomma kring det här. Vi konstaterar att vi har ju en slimmad balansräkning, en betydligt starkare kassa och att vi räknar med att fylla på kassan ytterligare genom transaktioner då under 2026.

Och att de affärer som vi har gjort under senast under 2025 då Pienava och Fageråsen är affärer som inte innebär någon kapitalbindning för oss och att de här sakerna sammantaget tillsammans med den konstruktionsfacilitet som vi har, som bankfinansiering, rimligtvis kommer ge oss en ganska stor kassa och som naturligtvis måste adresseras hur den ska hanteras.

Yes, en sista fråga från mig. Återstående balansräkningsexponering mot offshore wind, hur stor är den ungefär i kronor och ören och vilka projekt är det på västkusten?

Ja, vi har ju Västvind kvar då, ett antal tiotals miljoner kronor.

Tack.

Tack. Då går vi vidare.

Hej, det här är Harald Cavalli-Björkman, Investor Relations Manager på Eolus. Tänkte gå igenom ett par skrivna frågor.

Många har täckts av frågorna hittills verbalt, men har ett par till här. Så från Andreas på SB1 Markets så kommer frågan: "Ett mål om 15% ROE innebär ett nettoresultat på 180 miljoner kronor i år och cirka 200 miljoner kronor nästa år.

Hur stor andel av intäkterna förväntar ni ska komma från landbaserad vindkraft och hur stor andel från batteriprojekt?"

Vi har inte angett den fördelningen någonstans, utan resurser ska ju allokeras till projekt med högst riskjusterad avkastning för att vi ska nå målet om minst 15% avkastning på eget kapital. Så vi kan inte säga någon siffra för det.

We have one question in English as well from Martin: "Are there any ongoing attempts to change business model in order to decrease result volatility, like risk sharing or common financing with the aim to decrease capital tie-up?"

Yes, we develop projects at our own risk. We get best paid for de-risked projects.

As mentioned, in a softer market we of course have to adapt and to minimize risk, and that can be seen from the transactions in Pienava and Fageråsen where we have sold the project rights, take very limited construction risk. The same goes for as mentioned the aim for Roccasicca is to sell permit rights earlier.

This of course gives probably lower margins than if we are willing to take the construction risk, but we've seen that we have not really been rewarded for taking it, and if we can stick with this asset-light business model to a larger extent, it will reduce volatility in deployed capital.

Då går jag till en fråga från Örjan Rodén på DNB Carnegie. "Hur ser ni på kassaflöde under 2026?

Ser ni fortsatt hög kapitalbindning som under 2025 eller ser ni framför att mer kommer att säljas utan större kapitalbindning?"

Ja, en högre andel försäljningar utan kapitalbindning då. Vi har ju både earnouts att hämta hem från de sålda projekten, Roccasicca som nu är det största projektet under 2026 där målet är att sälja projekträttigheter, ta mindre construction risk och om vi lyckas med projektfinansiering med liknande hög belåningsgrad för Pome så kommer det inte heller att binda särskilt mycket, mycket mer kapital än vad det gör i dagsläget.

Då har vi en fråga från Adina Malveklint på ABC God Vinst rörande den amerikanska marknaden och att New York Times skriver om hur federala myndigheter fördröjer tillstånd på federal mark. "Är det något som påverkar Eolus amerikanska projekt eller är de helt fria från federal styrning?"

Vi påverkas absolut av federal styrning och negativt fokus mot framförallt vindkraft, extremt mot havsbaserad vindkraft, men vi har inga havsbaserade vindkraftsprojekt i USA, har aldrig haft, men det finns en paus för uthyrning av mark, federal mark för landbaserad vindkraft. Det gör att vi prioriterar ner sådana projekt och fokuserar på delstatlig mark och privat mark.

Det driver oss mot ett större fokus mot sol och framförallt batteriprojekt och det är bra för oss. På alla marknader så måste vi ha en tillräckligt stor projektportfölj så att vi kan gasa och bromsa efter hur marknaden och det regulatoriska regelverket utvecklas.

Det är samtidigt så i USA där är ett jättestort driv efter produktion bland annat då för att försörja datacenters utbyggnaden som mycket lokaliserat till de geografier i sydvästra USA där vi är verksamma.

Då har det kommit en fråga från Börje Werneth också som önskar en kommentar kring tillbakadragandet av målet rörande ackumulerat rörelseresultat som kom i samband med affärsplanen 2025 till 2027 och en generell kommentar om det, Per.

Ja, EBIT-målet om 1,4 miljarder över de tre åren 2025, 2026, 2027 infördes för att det var ett väldigt tydligt mål och som verkligen hänger ihop med avkastningsmålet om minst 15% avkastning på eget kapital. Men givet nedskrivningarna, eftersom det här 1,4 miljarder var knutet just till åren 2025, 2026, 2027, så med nedskrivningarna och resultat för 2025 på över -300 miljoner kronor så skulle det i princip innebära att för att vi skulle uppfylla målet så skulle vi behöva ungefär 850 miljoner kronor i EBIT-mål eller liknande per år för 2026 och 2027, och det är orealistiskt så det är därför som det målet har dragits tillbaka.

Däremot som konstaterades tidigare här i presentationen och frågorna så kommer det ju krävas självklart ganska mycket EBIT för att uppnå målet om 15% avkastning framåt över tid. Och det är det som vi styr verksamheten efter och allokerar kapital efter.

Tack. Vi har Erik Öberg på telefon igen så jag tror vi har klarat av de flesta skrivna frågor och ni är välkomna givetvis att kontakta oss skriftligt för vidare frågor framöver.

Så om vi lämnar över till Erik Öberg på telefon igen.

Ja, tack. Projektförsäljningar under 2026 då, vad kan vi hoppas på här?

Vad förväntar ni att komma i mål med utöver Roccasicca som ni såklart försöker sälja? Jag tänker att de flesta projekten som är listade på slide 7 är väl ready to build för 2027 med ett par undantag, Ölm och Murtomäki 2 i Finland, men nu när ni också har lagt till strategi att ni kanske säljer projekt pre-ready to build, är det några av dem med construction start 2027 som kan transakteras rent av under 2026?

Så för att konkretisera frågan, vad förväntar ni kan säljas under '26?

Som sagt, projekten på slide 7 är projekt som vi lyfter upp för att det är de som ligger närmast till försäljning och det är rimligt att anta att vi ska kunna göra transaktion på flera av dem under 2026.

Men är det några konkretare, längre gångna försäljningsprocesser här utöver Roccasicca?

Ja, det finns flera. Utan att gå in på enskilda projekt så det finns flera processer som är igång.

Bra. Tack för det.

Tack.

I believe that was it for both written and phone questions. Per, I think we're done.

Yes. Thank you all for listening in to the conference and wish you all a nice day.

Thank you all. Bye.