APR TECHNOLOGIES AB

APR TECHNOLOGIES AB

NNGM:APRTEC
22.50
SEK
-0.40
(-1.75%)

Q2 FY2026 · Earnings Call TranscriptAugust 20, 2026

Operator

Hej och varmt välkomna till dagens sändning med APR Technologies som ska presentera sin rapport för det andra kvartalet 2026. Med mig har jag VD Lars Almhem och bolagets ordförande Peter Nilsson.

Varmt välkomna! I slutet av sändningen kommer vi att hålla en liten frågestund där Lars och Peter kommer att besvara frågor relaterade till presentationen.

Och med det sagt så lämnar jag över ordet till, Lars och Peter, så är jag tillbaka när det är dags för frågestund.

Lars Almhem

Tack så mycket. Kul och träffa allihopa.

Lars Almhem heter jag, som sagt, VD för APR Technologies. Och vi ska dra lite kort om vad bolaget gör, vilken teknologi bolaget har, litegrann status, marknad, kundstatus, men också vad vi gör framöver.

Så lite kort då först. APR Technologies, det är några år gammalt, bildades 2011 i Enköping av bland annat Peter som är med här, han är en av tre grundare, de andra två är Arne Bjerneklett och Robert Thorslund, och de jobbade tillsammans bland annat mycket med rymd och space.

Det är ett deeptech-bolag och det handlar om, det är högpresterande vätskekylning, och vi jobbar främst genom tre affärsområden. Det första är chip cooling, som är att kyla all typ av elektronik egentligen, inklusive chip.

Det andra området är energy, och i det ingår även batterier, med mycket kring energi och den värmeutveckling som batterier ger. Och det tredje är space och defense, där space då är litegrann vad bolaget kommer ifrån och är väldigt stark inom, och defense, det är ju bland annat space, men kan också vara de övriga områdena.

Vad bolagets teknik gör, det är att ta bort de termiska begränsningarna som blir allt vanligare. Det är extremt uppe i rymden, men det är lika extremt nere på marken numera, till exempel i AI-datacenters, och det gör att det förbättrar prestanda när man kan höja prestandan i bland annat chip.

Och det som är en grundteknologi, den kallas för Rayon, en liten produkt som ser ut så här. Det är Peter som har varit med att skapa den här produkten.

Kan inte du beskriva litegrann vad det är för någonting, vad Rayon gör och hur det fungerar?

Peter Nilsson

Jo, det bygger på en teknik som kallas för elektrohydrodynamiska joniseringsfenomen då. Och det är egentligen så att vi på atom- och molekylnivå så joniserar vi vätskan, och det gör vi då med mikrostrukturer som mikrojonkanoner och sen accelererar vi då den här vätskan över olika strukturer.

Och vi har ju ett unikt angreppssätt på det här. Tekniken i sig är känd långt tillbaka, men det är ju ingen som har riktigt kunnat tämja det och göra det skalbart, så att det har fastnat i olika specialtillämpningar, men vi har ju löst den tekniken då med nya lösningar så att man kan applicera det nära chip, skala upp produktionsvolymer och allt sånt där då, och få längre livslängd och samma saker.

Lars Almhem

Och det är ju då fråga: hur kan man använda den här produkten? Och vi ska ta ett exempel som vi kallar för ned i så kallad immersion cooling.

Och för att förstå litegrann vad produkten gör så har jag med en liten gammal dummy form av ett chip här som ni kanske ser, och så våran produkt Rayon, det är alltså den pumpen som Peter beskrev funktionen på. Här är ett chip och det man traditionellt kyler sådana chip med, det man gör idag, det är att använda små kylare, alltså ganska stora klumpar.

Det är alltså en luftkylning som man helt enkelt sänker ner på chippet, för att kunna kyla bort värmen. Dels är det fläktar här, men sen så måste man ha fläktar i hela datacentret för att kunna ta bort värmen ur luften.

Men det vi gör, vi sätter på en betydligt mindre liten enhet, kylfläns som är så stor, och så lägger vi på våran lilla enhet Rayon på den, och allting är nedsänkt i så kallad dielektrisk vätska, en vätska som inte leder elektricitet, alltså man kan sänka ner elektronik i den vätskan. Och den schematiska bilden ni ser, det är hur man har packat ett antal, det är ett tiotal olika chip i ett nedsänkt datacenter, och ovanför det ligger våran lilla enhet Rayon som trycker ner vätskan och därmed kan kyla materialet och kylflänsen extremt bra.

Och ni ser den lilla ytan som används och den effekt som motsvarar storleken för kylflänsen, det är Rayons funktion. Och så här ser det ut mer i detalj.

Man har ett chip, vi har en mikrofläns, sen kan vi ha en kylfläns. Allt detta sänks ner i en vätska, vilket man gör framöver, och på det ligger våran Rayon-enhet och flödar vätska ner emellan lamellerna och får bort den stillastående vätskan som blir varm, och då kyler man på ett helt annat sätt.

Väldigt unikt och fungerar otroligt bra. Ett exempel på funktionen: här har vi satt upp en test-setup kopplad till en kundspecifik input, och då kan man se hur det ser ut i en vanlig immersion-lösning.

Där ligger själva produkten, chippet och kylfläns, nere i en vätska som cirkulerar och kyls ner. Men ni ser också hur temperaturen är i de röda fälten, det är då våran lilla Rayon-enhet är avslagen.

Sen slår vi på enheten och då ser ni att temperaturen går från cirka 95 grader ner till 60 grader i den här setupen. En enormt stor förändring och bra kyleffekt.

Peter Nilsson

Ja, jag kan addera en kommentar där, så att röda fältet när man når närmare 100 grader då, det är alltså hur traditionell immersion cooling fungerar, men vi skapar då nästa generations immersion cooling där vi ökar prestanda på immersion cooling oerhört mycket. Vi ser från nästan 100 grader ner till cirka 60 grader i det här fallet då, så det har en oerhörd impact.

Lars Almhem

Bara som en jämförelse så kan ni gissa hur mycket effekt det går åt att driva en sån här fläktenhet. Och Peter, hur mycket effekt drar en sån här liten enhet ungefär?

Peter Nilsson

Det är mindre än 1 W. Det är typiskt mindre än en halv watt också, så att det är försumbart och det är också så att man behöver inte dra extra strömförsörjning till de här, för att det finns alltid lite energi någonstans på korten.

Så att därför är det lite enklare att få in det. Om du har en vanlig eller större fläkt till exempel så kanske den drar många watt och då måste du designa hela kortet för det.

Lars Almhem

Och då i datacenter, som kanske är den största tillväxtområdet, det är enormt mycket effekt som går åt till kylning. Det går åt mycket vatten med traditionellt sätt att kyla, dels med den vi visar förut, men också andra metoder med mycket vatten, och det går åt mycket, som sagt, mycket effekt.

Så det här blir mer och mer fokus framöver. Ett annat område är energy, som är mycket kopplat till batterier, och från höger till vänster så ser ni ett drönarbatteri vi håller på att ta fram just nu, snart färdigt att visa upp.

I mitten har vi ett batteri för motorcyklar och till vänster har ni ett batterisystem för datacenter. Och den delen är extremt intressant, för datacenter kräver enormt mycket batteribackup, för fluktuationen i energiåtgång är extremt stor.

Det kan gå på millisekunder upp och ner beroende på när AI-funktionerna används, och då kan man inte ta den energin från nätet, utan de måste ha någon typ av backup. Och de som nu jobbar, till exempel med Nvidias nya 800 V-arkitektur, har ett bekymmer, ett stort bekymmer: det är att kyla när man har så stor effekt in och ut.

Någonting vi har en produkt på, det är den längst till vänster. Ett annat område som vi kommer ifrån, det är space och defense.

Peter, du har ju jobbat med det i jag tror det är 20 år. Förklara vad vi har för produkter och hur man använder dem.

Peter Nilsson

Ja, i rymden då så tror ju många att det är kallt, och det är klart det är kallt, men det är som en perfekt termos som isolerar väldigt bra. Det enda sättet att leda ut värme, det är då genom infrarött, alltså att stråla ut.

Man har ingen luft som kan blåsa eller nånting då, och då måste man leda värmen från den komponenten eller vad det är man vill skydda eller var det är någonstans till en radiatorpanel eller hur man nu har byggt allting. Och det här är väldigt svårt att kontrollera idag, så att då har man nånting som alltid är på.

Vi har då tagit fram en switch och en pumped loop. Och det är alltså switchen är ett ungefär som en matlåda, olika storlekar, som slår på och av den termiska kontakten, så att man kan koppla den till nånting annat som har termisk kontakt ut till en radiatorpanel.

Och då kan man slå på den när man vill stråla ut, man kan stänga av den när man vill stänga den här termiska kontakten. Man kan också göra så att man har ett pumpat system med rör som går ut då från den platsen man vill ha och sen så har man rördragning ut till en radiator eller vad man nu har nånting.

Det kan vara att man vill hålla samma temperatur på två olika platser eller nånting då. Och då kallar vi dem för pumped loops, och det finns idag också då pumped loops, men de har ju ofta då mekaniska pumpar, och problemet med mekaniska pumpar är att de vibrerar, du vill inte ha små vibrationer på satelliter, de har begränsad livslängd så att de håller inte så länge och de drar mer ström då, så att den blir lite omständligt.

Så vi har flera fördelar. Så att det är de två produktgrupperna vi har för rymd speciellt då.

Och du kan ta nästa bild igen då.

Lars Almhem

Rayon-produkten sitter alltså i de här, den fyrkanten och grundenheten?

Peter Nilsson

Ja, precis. Det är vätskeflödet som då styrs utav Rayon-systemet och det drar ju då väldigt lite energi.

Om vi har ett fall så är det så att du har radiatorpaneler i två riktningar på en satellit, och så har du solen kommer från den ena riktningen, och när du har solen som lyser på den då absorberar den radiatorpanelen också, och det vill du inte. Du vill inte få in den värmen in till satellitens kärna.

Då vill du kunna stänga av den termiska kontakten. Och det kan du göra då genom att ta en switch eller en loop.

Men sen så kommer ju solen från andra hållet, typiskt 90 minuter senare, då vill du kunna slå på den första och stänga av den andra så att du kan stråla ut i vilken riktning du vill. Och det är då unikt och möjliggörs med vår teknik på ett helt annat sätt.

Det finns en konkurrerande teknik, den tar då några timmar att starta, och då är ju den här orbit alltså på 90 minuter då är det redan för sent. Våran tar ju då delar av sekunder att slå på och av så att vi har en helt annan responstid där.

Ja.

Lars Almhem

Så det här är en marknad som vi ser är både stor men också växer väldigt fort. En annan marknad då, vi var inne på chip cooling, ett exempel på de chip som tas fram, till exempel Nvidia i det här fallet, där ni ser att effekttätheten ökar jättemycket år för år, och det slutar inte.

Man trycker alltså in mer energi i ett litet chip och det måste sen till slut kylas ner, och det gör att ju längre upp det kommer i effekt desto bättre för oss och våran teknologi. Och tittar man marknaden, ja, vi ser att det är en enorm marknad både på chip cooling, energy och space och defense, och totalt är det över 1 000 miljarder kronor och det växer väldigt, väldigt fort.

Och tar vi bara en liten del av det så har vi en stor marknad. Sen förra Q-rapporten, ja, vad har hänt då?

Ja, vi har fått in lite mer pengar för vi hade en teckningsoption som blev fulltecknad i princip. Den lilla skvätten som blev kvar, det var andra som tog.

Jättebra. Vi har fått lite order från kärnkraftsindustri som använder våra produkter för extrema situationer där vi då har en eller ett par lösningar för kärnkraftsindustrin.

Vi har sen tidigare pratat om en techkund. Vi har en förserie som håller på att leverera och det funkar också väldigt, väldigt bra, de leveranserna.

Sen har vi nya dialoger med ett antal ytterligare större och mindre techkunder globalt som vi för liknande diskussioner med. Sen har vi också SOPAS som jag har nämnt tidigare, som vi håller på med ett utvärderingsavtal.

Målet bli klar med ett färdigt avtal under Q3, så ganska snart. Men SOPAS, vad är det för företag, Peter?

Peter Nilsson

SOPAS, det är ett familjeföretag i Venedig eller utanför Venedig i Italien. Egentligen ett globalt företag.

De är aktiva alltifrån Kina till USA och massa länder däremellan. De säljer värmeelement till satelliter, i princip alla satelliter, inte alla men i princip alla.

Så att de är ju då inne i de upphandlingarna, inne i de processerna, känner de kunderna. Det är inte bara satelliter de jobbar mot, de jobbar mot försvar, de jobbar mot datacenter, de jobbar mot batterisystem, elfordon där deras värmare sitter på alla möjliga ställen.

De levererar även värmare till kaffebryggare och hushållsmaskiner, tvättmaskiner och sånt här då. Så att de har väldigt mycket och våran teknik kan ju då också appliceras inom väldigt många områden.

Så jag vet inte riktigt hur mycket jag får säga, men vi börjar i vissa områden. Du får ta över Lars som vet vad du får säga.

Lars Almhem

Nej, vi har redan börjat samarbeta. Vi har varit på mässor tillsammans, vi kommer till det strax.

Och vi båda parterna ser en väldigt bra match. Som Peter var inne på, de är duktiga på värmesaker, bland annat så värmde de Artemis, den satelliten eller den kapseln med människor som gick runt månen häromdan.

De hade 3 000 värmeenheter från SOPAS i den kapseln. Det de söker nu, det är ju kylning också.

Det är vi bra på, så att det blir en fantastiskt bra match med SOPAS på det området, men troligen på betydligt fler områden också. Så det får vi återkomma till.

Det vi också har gjort, vi har lanserat en ny webbsida som vi håller på att fortsätta uppdatera, och produkten, våran EHD-modul heter Rayon. Den är nu registrerad som varumärke.

Och det som är kul då, det är att det har kommit ganska många betydande kunder som har kontaktat oss och vill prata just Rayon, alltså varumärket Rayon har redan satt sig. Och det har gjort att vi har fått en lättare dialog, man kan förklara mer vad det handlar om och de verkar förstå ganska fort också när de ser på hemsidan vad det handlar om.

Så bara det har gjort att vi har fått in kunder i våran pipeline. Vi har varit på mässor, bland annat en batterimässa i Stuttgart, och vi var på en mässa i juli.

Det var en mässa tillsammans med SOPAS, Farnborough Airshow som är en av de största airshowarna i världen faktiskt, och var mycket besökt. Vi var med i SOPAS monter och diskuterade både batteri men också våra space-applikationer.

Ni ser någon nere i hörnet som vi hade med. Och intresset är jättestort och det är kul med SOPAS för de presenterar oss för sina kunder.

Bland annat de stora drakarna i Italien, till exempel Leonardo som är en jättestor aktör inom försvars- och rymdindustrin, men även andra kunder har de redan nu introducerat oss till. Så att det känns som ett jättebra samarbete och intresset för våra produkter är stort.

Peter, det här DIANA-projektet och TEVV-godkännandet, kan du förklara vad det innebär för oss?

Peter Nilsson

Just det. DIANA är ett program, en slags accelerator som NATO har startat upp enligt en amerikansk modell för att ta in ny teknik och nya leverantörer inom försvarsindustrin.

Och försvarsindustrin är ju då bland annat gärna i storbolag som är etablerade och så fastnar det och de har svårt att få in ny teknik där. Så att de har skapat den modellen och då har vi varit med där som vi var ett av bolagen som blev antagna till det programmet.

Vi har gått igenom det. Under det programmet så ingick en så att säga TEVV-fas där vi kunde certifiera och testa produkter från oss, och där har vi blivit godkända.

Och det gör att vi kan på något sätt komma under en direktupphandling, för vi har redan varit inne i upphandlingsfasen när vi blev antagna till DIANA och därför kan vi då vara med och direktupphandla och sälja till försvarsindustrin. Så att det underlättar väldigt mycket för oss som en ny aktör inom försvarsindustrin att kunna sälja.

Och det här gäller då i princip alla våra produkter och alla NATO-länder om jag har förstått det rätt.

Lars Almhem

Stämmer. Och det ska vi naturligtvis slå mynt av.

Runt årsskiftet så meddelade vi att vi börjar upphandla produktionsutrustning. Det har vi gjort, nu är de på plats.

Det här är bilder från våran enhet i Uppsala, Ångströmlaboratoriet, som är ett renrum så det är extremt rent, och de produkterna eller de utrustningen vi har köpt in är nu under uppstartsfas och börjar fungera, så det är en väldigt intressant och bra teknologi vi har köpt in där som är på plats. I Enköping så har vi också byggt upp en robot line som bygger ihop våran produkt och gör alla visuella vision-kontroller, sköter själva hopsvetsningen av produkten, kontrollerar allting helt automatiskt.

Kapaciteten är väldigt hög, så den kan vi göra tämligen många enheter i och den går ju att köra dygnet runt om vi så skulle vilja. Så den funkar nu.

Det som är på gång nu, det är att vi kommer besöka fler mässor, några här. Ett exempel är BEX som är då i Rimini i Italien, också tillsammans med SOPAS, också i deras monter, så vi fortsätter diskussionerna eller relationen med dem tillsammans i bland annat i Italien.

Ett annat är mässa, det är en drönarmässa i också i september i London, så även några till som vi kommer att vara på lite senare i höst. Vi fortsätter bygga upp produktionen som jag visade för att få högre volymer och stabila volymer.

Vi håller på med våran förserie-leverans till techkunden vi har pratat om tidigare. De håller på och testar, de håller på och bygger in det i sina enheter och liner.

Vi fortsätter förstärka organisationen. Vi byggde upp en organisation under våren, den har funkat den den bemanningen har funkat jättebra, så nu fortsätter vi bygga ut den.

Vi planerar att teckna ett avtal med SOPAS under Q3. Vi har ett antal kunddialoger och som håller på att bli kundprojekt förutom de vi redan har aviserat, så det pågår.

Vi håller på och planerar och ska snart åka iväg till ett antal mässor och kundmöten i Kina, i USA, Italien, Frankrike, Tyskland med mera. Och detta är inte bara som är planerat i augusti, september, så att vi är tämligen aktiva även utanför riket för att hitta rätt kunddialog.

Peter, har jag missat någonting?

Peter Nilsson

Det jag kommer på, jag får väl säga att jag har ju varit med när vi startade upp bolaget och allting, och det är ju väldigt spännande fas vi är i nu när vi industrialiserar och bygger upp och bygger säljkapacitet och skapar skalbara produkter, skalbart erbjudande, skalbar försäljning, så vi bygger ju en skalbarhet överallt skulle jag säga. Och vi har ju haft styrelsemöte idag och vi har ju en professionell styrelse och så vidare, så att det känns bra.

Lars Almhem

Ja, du nämnde skalbarhet, det var bra för det känns kanske som det är olika områden, men de affärsområden vi pratar om, allting bygger på samma grundteknologi som då kan skalas upp men göras i lite varianter för olika tillämpningar. Så att vi har en grundproduktion, det var den vi visar bilder på, det är den gäller för alla våra produktfamiljer, vilket är skalbarheten.

Tack så länge för oss.

Operator

Då säger vi stort tack för den där presentationen. Väldigt intressant att höra.

Men vi kan väl börja bolla över med lite intressanta frågor. Och då så kör vi att när ni visar upp lite så här om era produkter för era kunder, hur har reaktionen varit så här?

Är de positivt inställda? Du berättade lite om det är många som har börjat höra av sig till.

Hur ser allt det ut?

Lars Almhem

Peter, jag bollar den till dig. Du har varit med på rätt mycket kundmöten.

Peter Nilsson

Ja, men tack. Det är väl så att det har alltid varit svårt att förklara tekniken och då blev det en ingenjörsmässig diskussion och sen så hur ska vi sälja det, hur ska vi implementera det.

Nu är det ju så att det är lättare att förklara än vad det har varit förut, men det är också så att kundernas behov har aktualiserats mer och mer. Det vi märkte när vi startade bolaget och innan dess, det var att okej, för vi höll på med mikroelektronik, 3D-packaging och massa saker och okej, när detta kommer så kommer det att behövas helt annan kylning än vad som finns tillgängligt idag.

Så vi såg att det kommer komma, men det var ju inte akkut då. Och nu kommer ju kunderna.

De sitter med de här problemen och det är också politiska och existentiella problem att vi kan inte hålla på med sådan energiförbrukning som vi har idag, utan vi måste energieffektivisera system, datacenter och annat. Så att problemen har kommit upp på ytan och kunder letar lösningar lite mer.

Och det är också så att dagens lösningar, cold plates till exempel, folk har hållit på och optimerat dem oerhört mycket, men de blir inte mycket mycket bättre. De kan förbättras 5% och TIM-material kan förbättras litegrann, men man behöver ta ett steg, ett större steg för att ta nästa nivå.

Så att det är väldigt bra tajmning just nu.

Lars Almhem

Jag vill bara fylla i och hastigheten i branschen är ju extremt hög. Man pratar om komma en generation, förr var det ett år, nu är det ett kvartal och knappt det innan en nästa generation av en ny produkt kommer.

Och det är just det, immersion är inte ännu så jättevanligt, det vill säga att man sänker ner allting i en vätska. Men alla stora har det i pipelinen för att den fysiska barriären är så stor att man kan inte optimera med det man har hur länge som helst.

Så vi ligger väldigt bra i tiden.

Peter Nilsson

Och så som vi har förklarat tidigare i presentationen, om man tittar på en vanlig immersion cooling, den har ju väldigt hög prestanda, men vi boostar ju den ytterligare.

Operator

Ja, mycket intressant att höra. Vi kan gå vidare till att under den här perioden nyttjades hela teckningsoption på ungefär 99,85% och tillförde cirka 55 MSEK.

Hur ska det här kapitalet faktiskt användas och hur långt räcker det med nuvarande investeringstakt?

Lars Almhem

Det räcker säkert 12 månader framåt, men det vi ska nyttja pengarna till är att bygga organisation, vi ska också fortsätta göra investeringar i produktion, men också testutrustning och sånt så att vi bygger upp bolaget successivt för att kunna skapa rätt approach mot våra kunder idag, men också framförallt att man har en produktionsapparat som är mogen och kan klara de kraven som kommer från stora techjättar. De ställer ganska höga krav på alla leverantörer, för vi vill nämligen jobba direkt mot kunderna.

Och nu är SOPAS en partner, men i många lägen, inklusive den techkunden vi har, där levererar vi direkt och då måste vi också matcha de kraven som ställs, så det bygger vi upp.

Peter Nilsson

Och en förbättrad sälj- och marknadsföringskapacitet.

Lars Almhem

Ja. Tack.

Yes.

Operator

Yes. Vi kan väl bara gå vidare lite till hela personalen.

Ni gick från 15 till 20 anställda och nu också plus konsulter. Vilka roller var viktigast att få på plats och vad är det ni känner fortfarande saknas för att hela teamet ska vara helt rätt?

Lars Almhem

Det är klart vi saknar inom alla områden och vi förstärker faktiskt i alla områden nu. Dels är det på utvecklingssidan där vi ökar kontinuerligt våra resurser, det gäller att hitta rätt personer så vi gör det så snabbt det kan med att hitta rätt personer.

Som Peter var inne på så måste vi också bli betydligt mer kraftiga mot marknadssidan. Kunder måste ha en kontinuerlig uppföljning, det måste finnas så vi kan jobba inom varje segment, så därför måste vi också bemanna upp oss på den sidan, både direkt linje mot kund men också bakåt, snäppet bakåt som en dialog mellan kund och utvecklingsavdelningen.

Så det bygger vi upp just nu.

Operator

Yes. Vad skulle ni beskriva är flaskhalsen just nu i eran produktion?

Är det material, precision i själva tillverkningen, eller att få repeterbar kvalitet mellan alla de olika enheterna?

Lars Almhem

Nej, nu bygger vi upp ganska stora volymer så vi har en del flaskhalsar, men alla dem har vi identifierat. Jag hade en oro i våras för vissa saker, för vi bygger egentligen en känd teknologi, men med APR:s teknologi-användning inom känd teknologi.

Och då är det några områden som är lite nya och det är alltid en liten oro för mig när det är lite nytt i processvärlden, men det har gått förvånansvärt bra under våren och vi har bra yield, så nu kan vi öka tempot och bygga upp en större kapacitet. Så vi ser inga direkta flaskhalsar som är svåra att hantera.

Operator

Ja. Som du tidigare nämnde så har ju APR prekvalificerats för en NATO-upphandling och nu berättade du lite om det.

Hur ser faktiskt hela vägen från prekvalificering till faktisk affär ut?

Lars Almhem

Peter, kan du ta den?

Peter Nilsson

Det är egentligen Eriks område det här, men jag får försöka. Ja, men prekvalificering då är det ju då i NATO så blev vi tilldelade ett testinstitut och då har vi fått skicka ett gäng produkter till dem som har fått testa externt då med våran hjälp och support.

Och när det har testats då, det har varit miljötester och säkerhetstester och diverse tester och sen har de skickat ihop en rapport på det och så har det skickats in då inom NATO-strukturen som då har fått säga ja eller nej på det och då fick vi ett ja. Sen så ska det ju då säljas och det är inte så att bara för vi är godkända där så är det inte så att det säljs automatiskt, utan vi behöver fortsätta säljarbetet mot försvarsindustrin.

Då är det så att vi har produkter som är med på en speciell hemsida till exempel inom NATO där om man är godkänd så får man publicera sina där. Vi blir också inbjudna att åka och besöka olika aktörer inom försvarsindustrin som är NATO-kopplade då.

Och sen är det ju att stänga affärer och se till att vi kan leverera och ja.

Operator

Vi tackar så mycket för det. Ni har ju mycket affärer inom själva rymdindustrin och försvarsindustrin, men själva ordern från kärnkraftsindustrin var ganska liten, endast 643 000 kronor.

Är det här en marknad som ni vill växa i eller mer en bekräftelse på att tekniken faktiskt håller i tuffa miljöer?

Lars Almhem

Både och. Det senare är ju viktigt att det bevisar att det håller i tuffa miljöer och sen vi fokuserar på de affärsområden som vi har beskrivit och det är där vi ser de stora volymerna faktiskt.

Peter Nilsson

Mm.

Lars Almhem

Men vi tackar inte nej till kommande order därifrån.

Operator

Jag förstår, jag förstår. Nej, men det var dagens sista fråga och med det så avrundar vi dagens sändning.

Vi säger ett stort tack till Lars och Peter för den här presentationen och frågestunden, och jag önskar alla som kollar en väldigt fortsatt bra dag. Tack så mycket!

Lars Almhem

Tack så mycket.

Peter Nilsson

Tack. Tack så mycket.