Ja, hejsan. Lars Almhem heter jag, VD för APR Technologies sedan några månader tillbaka.

Jag tänkte dra lite kort om bolaget, dess teknologi, vad det som är så bra med den och lite kort om våran rapport plus vad vi ser framöver i den här satiren. Men först lite kort om själva teknologin.

Det är ett deeptech-bolag sedan 2011 och jobbar med högpresterande och direktverkande chipkylning. Och vi kyler alltså på chipnivå, det vill säga väldigt nära där det blir varmt och precis på där värmen uppstår.

Och det är ett problem idag att det finns termiska begränsningar som blir allt större, och det löser vi med våran teknologi. Områdena som vi siktar mot: datacenter naturligtvis, blir extremt varmt, men även telekom, det är också en IT-värld.

Vi har rymd, vi har försvar, vi har batterier. I portföljen har vi ett 20-tal patentfamiljer som då dels är godkända, dels är pending, men väl bra säkrat IP.

Och sen har vi också blivit utvalda av något som heter Diana, ett NATO-program där vi 2025 var med i det programmet och vi trädde in i NATO, vilket har gjort att vi har upparbetade kanaler och också genvägar till de offentliga pengar genom det programmet. Den här stora utmaningen som vi jobbar med att lösa för världen, det är att man har en enorm kylutmaning, inte minst inom AI.

Det är ju allmänt känt att det byggs mycket AI-datacenter. De genererar extremt mycket värme, drar mycket ström och ibland är det upp till halva ett lands elförbrukning som går åt till de här datacenterna, och mycket går åt till kylning av dem.

Om vi tittar då på ett exempel, Nvidia som då har gått ut med att deras GPU:er blir alltmer effektfulla, och är ett exempel från de själva där de visar på att tätheten i GPU:erna, i chippen ökar väldigt fort och det gör att det ger mer kraft, men också mycket mer värme. Ni ser att det här är ett starkt element på en liten, liten yta och den värmen då som någonstans måste tas vägen.

Så det är energiförbrukning som är en utmaning för hela världen och datacenter. Det är en begränsning med värme.

De löser det efterhand, men vi märker – jag har varit i branschen ganska länge nu – det blir allt svårare att lösa hur man hanterar värmen, vilket gör att man kan ta fram chip som är extremt bra, men man kan inte nyttja dem. De måste bromsas i och med att det blir för varmt, ungefär som en bil som varvar för mycket.

Det blir också flaskhals för kylsystemen är stora, kräver enorm utrustning och mycket energi för att kyla allting. Plats, energi och en stor kostnad både med installation men också underhåll.

Och det blir också en potential som man tappar ofta för att den värmen som man leder bort har man svårt att återanvända. Vi med våra system kan i princip återanvända värmen som bildas.

Så våran lösning, det är att vi har en väldigt kompakt, energieffektiv vätskekylning, alltså man pumpar vätska. Och den har alltså utvecklats sedan ganska många, många år tillbaka, den här teknologin, för rymdändamål.

Rymden är en tuff miljö, extremt tuff miljö, men våran teknik klarar alltså värme, strålning, vakuum, vibrationer och det drar extremt lite energi, vilket gör att det både funkar längre, håller länge, svårt att göra maintenance i rymden, men är också energisnålt. Man kan nyttja det på många ställen.

Det är utvecklat tillsammans med Airbus, European Space Agency och NASA där några av de medarbetare vi har har faktiskt jobbat på. Vi har precis etablerat namnet Rayon, ett trademark från och med några veckor tillbaka.

Det är alltså våran pump som kallas Rayon, och lite kort så är det en pump utan rörliga delar, så det är ingen traditionell pump, som driver kylvätskeflödet genom elektriska fält. Och det kan göras på chipnivå eller där man behöver ha kylningen.

Drar som sagt extremt lite energi. Kan drivas med bara någon watt för att kunna få den att fungera fullt ut, och som sagt väldigt lång livslängd.

Så den lilla produkten kan då kyla på ett annat sätt än tidigare. Om man tittar på hur det funkar idag med kylning, om vi tar till exempel ett datacenter, de har alltså extremt varma chip.

Och om man tittar på en bild här så har vi chippen som ligger där längst nere. De blir varma och för att leda bort värmen så brukar man skapa en stor yta, och det brukar kallas för kylflänsar som då skapar en stor yta.

Tidigare hade man luft, nu sänker man ner allting i vätska för att få ännu bättre kylning. Men dilemmat är att ju mer man trycker ihop de här kylflänsarna tätt intill för att få så mycket yta att kyla ifrån som möjligt, desto svårare är det att få vätskan att tränga in emellan de här flänsarna.

Det bildas olika typer av fenomen och det är alltså svårt att få, som sagt, kontakt. Det går inte ner emellan lamellerna på samma sätt som man vill.

Det gör att det blir väldigt varmt. Så våran lösning, det är att använda Rayon och om man tittar lite grann på hur det ser ut, där uppe så har vi våran Rayon-modul längst upp.

Lite längre ner har vi kylflänsarna som kan vara mycket, mycket, mycket mindre och också tätare flänsar för att få en bra yta, men som sagt väldigt kompakt. Och längst ner har vi chippet.

Och lite schematiskt då så ligger chippet där nere, kylflänsarna ser ni de här små piggarna, och i och med att våran Rayon ligger ovanpå som en liten pump som pumpar genom hela ytan, och då kan man dels få en bättre kylning, men också som våra kunder nu, man kan designa in betydligt fler chip i samma volym kring samma mängd vätska. Besparing av både vätska, utrymme, men inte minst energiåtgång för att kyla alltihopa.

Och när man pumpar in vätskan så tränger den alltså bättre ner emellan flänsarna. Här ser ni lite schematiskt på en film som också ligger på våran hemsida hur det kan se ut där det är våran Rayon.

Och det som sker är att den pumpar vätskan igenom sig själv och kan då tränga in emellan kylflänsarna som blir varma. Men genom våran lösning kan man tränga bort den varma vätskan på ett jätteeffektivt sätt.

Det går åt mycket, mycket mindre vätska och det går att göra det mer effektivt än traditionella lösningar. Den här finns att titta på våran hemsida också.

Som sagt, fördelarna är den är extremt effektiv. Den tar bort värme väldigt bra, drar lite energi och så vidare.

Den är skalbar. Den är ganska liten, men den kan byggas i ja, så mycket man vill, rackvis, modulvis, containervis så som man önskar.

Livslängden har jag nämnt, den är väldigt lång och det här är extremt viktigt för till exempel datacenter och inte minst för satelliter där underhåll av traditionella pumpsystem de är ganska omfattande. Man måste byta vätska, man måste byta pumpar, man måste byta alla rörliga delar i pumparna, vilket är väldigt krångligt och ibland kan man inte göra det, som sagt, i satelliter.

Våran håller upp till 20 år, kanske ännu längre. Den är säkrare för den minskar brandrisken nästan till noll.

Det är ingenting som brinner, vätskan brinner inte i princip, och den är icke-ledande, det vill säga det blir inga kortslutningar. Det är en del i finessen.

Vi kan alltså dränka elektroniken i våran vätska och sen pumpar runt den med hjälp av våran pump. Den är hållbar, alltså rent sustainable.

Våra kunder räknar nu med att man kan faktiskt spara upp till 6- 8% av CO2-utsläpp. Det drar mindre energi.

Vi tar vara på spillvärmen och som sagt förlänger hårdvaran både på våran egen pump, men också på själva chippen och allting runtomkring. Enorm besparing.

Kompakt, det är bara några millimeter tjock och man kan göra den i den formen man egentligen önskar. Så det tar lite plats.

Vi ser att idag kanske man har 25% av ett serverdatacenter som bara går åt till kylsystem och vi kanske behöver en tiondel av utrymmet istället, vilket är en enorm besparing och inte minst för energipriset då. Och slutändan är det här en kostnadseffektiv lösning för slutanvändaren och kunden.

Lite förenklat hur det kan se ut. Det finns olika sätt att kyla chip.

Ett kallar vi för luftkylning. Det är det traditionella: man har ett chip, på den lägger man kylflänsar som kyls med luft.

Om ni tänker en motorcykelcylinder så ser det ut så, stora saker. Är det några tusen i ett datacenter så är det enorma vindar som blåser igenom.

Även svårt att ta hand om värmen och det är svårt att kyla ner på ett bra sätt. Det man gör nu som är vanligast runt om, det är att man har vätskekylning, alltså man går från luftkylning till att man har en vattenkyld kylplatta man sätter på chippet istället.

Det funkar väldigt bra so far, men det nästa steg är att sänka ner allting i så kallad vätska, det är så kallad nedsänkningskylning, immersion cooling. Och den vätskan då som ni såg på bilden tidigare, den har svårt att tränga in emellan de här olika fenorna, de här skivorna i kylplattan, i heatsinken, kylflänsarna.

Medans våran teknologi gör att du kan dels ha mycket mindre flänsar, gör att det är mer kompakt, och du får också en bättre genomträngning rätt in på materialet som då ska kylas ner. Det värdet man ser det är så kallat PUE, det är hur mycket värme eller energi som går åt att kyla och hur mycket som går åt att driva själva processorn.

Och allt över 1 går åt till kyla och 1,0 det är det optimala där går allting åt att driva själva kraften i processorn. Och där ligger våran betydligt lägre än allt annat.

Marknaden då? Ja, den är intressant.

Vi har ett antal områden, även fler än det här: chip cooling, datacenter, men också andra typer av chip blir mycket varma. De måste ha någon typ av kylning.

Vi ser att den är jättestor, kanske upp till $35 miljarder om några år. Rymden, den är också jätteintressant.

Det är kallt i rymden, behöver värmas upp, men det är också varmt i rymden, behöver kylas ner. Och det kommer vi tillbaka till, att vi har en teknologi sedan många år är utvecklad tillsammans med NASA och ESA som funkar bra.

Telekom och inte minst batterisystem. Vi har jobbat ganska många år med batterisystem, både stora batterilagring för till exempel batteribalansering, men också mindre enheter för till exempel drönarbatterier eller bilbatterier där vi kan få ut en större power density i ett batteri än kanske konkurrenterna än så länge klarar av, tack vare våran kylningsmetodologi.

Det gör att vi har en jättemarknad där också. Så totalt kanske ett par hundratal miljarder dollar och det ökar hela tiden.

Säljpipelinen: vi håller på sedan tidigare aviserat med ett techbolag och de jobbar vi med kontinuerligt och har gjort det ganska länge. Vi har fått en order, håller på att bygga de och det anpassas för flera produkter.

Och leverans sker under våren och det fortsätter diskussioner med samma kund för att skala upp det till högre volymer och till fler produkter. Vi har en chiptillverkare med konkreta förfrågningar, men vi jobbar faktiskt med ett antal ledande chiptillverkare i världen.

Men några har sagt: ”Det vill vi ha”, och vi jobbar med att hitta deras tekniska lösningar för deras integration i deras system. Och sen har vi ett antal militära kunder.

Jag nämnde NATO där vi då har som sagt var en genväg in. Vi har batterisystem både för militära kunder men också för andra kunder, civila kunder, där vi nu accelererar utvecklingen ganska rejält.

Vätskekylning, som sagt generellt, vi ser en stor förfrågan inom alla områden, så vi jobbar intensivt med att möta de specifikationer som kunderna inom telekom, de sena delar. Ett antal strategiska partnerskap: ESA har jag nämnt, NASA har jag nämnt, Airbus har jag nämnt och det här globala techföretaget som jag nämnde nyss som vi jobbar med och levererar produkter till.

Men också ett nytt företag som tillkom idag faktiskt. Det heter Sopas Industries och jag kommer tillbaka till dem om en stund.

För nu lite kort om rapporten. Vi släppte rapporten i morse.

Det är en rapport som visar egentligen vad vi har gjort under kvartalet och punkter som har varit med det är att vi har skaffat kapital. Vi har en ganska bra finansiell ställning.

Vi blev noterade i januari och det var 13 januari tror jag, så vi är noterade på Spotlight Stock Market nu. Vi fick den där förserien från det där globala techbolaget som jag nämnde nyss.

Vi har också genomfört en företrädesemission. Vi har stärkt ägarbasen ganska rejält, många nya ägare.

Det är jättekul för det. Välkomna ni som har kommit in.

Och vi fortsätter med vår industrialisering som vi har gasat på rejält sedan i december och nu under första kvartalet, och det fortsätter i faktiskt högre grad än tidigare när vi ser behovet. Och parallellt så bygger vi upp våran organisation.

Vi stärker den inom alla områden för vi ska bli ett internationellt bolag som har alla kompetenser. Det som hänt efter kvartalet: ja, vi har skickat ut lite verksamhetsuppdateringar och det kommer vi göra kontinuerligt så att vi får en kommunikation med marknaden.

Vi förbereder för svensk volymproduktion och vill betona svensk för det är ett beslut vi har tagit och det gäller framförallt den här Rayon-produkten. Den är unik, det är unikt IP.

Vi vill bygga den själv i Sverige i egen organisation, så det gör vi nu och det kommer vi fortsätta med en längre tid. Vi kan möjligtvis fortsätta utomlands naturligtvis eller att någon annan tredje part om det finns en kund som kräver second source-möjlighet, men vi bygger upp det i Sverige nu.

Vi har fortsatta och djupa, allt djupare kunddialoger med både befintliga och nya kunder som är mycket, mycket intresserade. Ni kanske har sett att vi har en ny hemsida sedan förra veckan.

Den är inte fullt färdig, vi bygger på den nedåt, men det är en annan typ av layout och hoppas att den tilltalar. Vi har fått en order från försvarsindustrin som då är konkreta produkter med kylning av de specifika produkter för våran kund.

Sen det sista: vi har signerat ett utvärderingsavtal med Sopas, och vilka är det då? Om ni tar Sopas och om ni googlar på det så ser ni att det är ett italienskt bolag, finns i Venedig.

Vi var där förra veckan på ett jätteintressant space-event. De jobbar inte minst med space och defense och även andra områden som är kopplat och bra för våran teknologi.

Men det vi siktar in oss främst med dem det är just space. Och skälet till det är att de är väldigt väl etablerade sedan 30 år i den branschen och levererat produkter.

Ni kanske minns att det var en kapsel som hette Artemis 2 som gick runt månen med besättning ombord. Det var cirka 3 000 värmeenheter från det här bolaget Sopas i den kapseln för att värma enheter och inte minst besättningen.

De är alltså bra på värme. De värmer diskmaskiner, de värmer kaffebryggare, de värmer i satelliter och rymdskepp.

Men det de saknar då det är själva helheten i thermal management, det vill säga kylningen. Så därför har de faktiskt letat upp oss sedan något år.

Det har varit en diskussion som har gått i vågor, men nu har det intensifierat. Vi inser att det är den bästa partner för oss att snabbt komma ut på marknaden, komma in i befintliga projekt och leverera våra produkter som är färdiga i princip för att levereras.

De har nämligen produktion som vi kan behöva. De har certifieringar och tillstånd och är etablerade i den här världen.

För oss tar det många år att bygga upp det, därför vill vi använda dem. Vi fortsätter utveckla våran produkt, våran teknik.

Vi använder dem som marknadskanal. Och det vi var på förra veckan i Venedig, jag och mina kollegor, det var ett space-event där de arrangerade, var huvudarrangör i detta eventet.

Det var ett antal hundratal, drygt företag som var där, men även försvarsindustrin, ministrar från NATO var där, ministrar från regeringen, framförallt från Italien var där och det här Sopas då sitter i centrum och har kontakt med alla. Och det behövs i den världen, att ha kontakt med alla för det blir mycket beslut kring rymden som är finansieras via olika typer av organisationer, och det är otroligt bra.

De finns i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Som sagt 8 000 anställda.

De har kanaler sedan många år och duktiga på att jobba med det. De har också en produktionskapacitet som passar oss för rymd, men kanske även för annat för de har lågvolym och extremt högvolym till bilindustrin.

De värmer till exempel upp bränslesystem för bilar, till exempel Mercedes. Så rymd, försvar, avancerad elektronik och andra områden är deras nisch och som sagt de är etablerade.

Jag har nämnt Artemis så det är någonting de är duktiga på, men de saknar att de har kylning. Så för oss är det en jättebra match och målet är att sluta bindande avtal under våren här fram till Q2:s utgång så vi har ett bindande avtal då.

Det vi tittar på framåt nu det är att vi ska naturligtvis slutföra Sopas-diskussionen. Vi har ett antal produkter vi ska leverera till kunder, de ska levereras.

Vi tecknar nya avtal kontinuerligt och vi har intensifierade samverkan med kunder över hela världen. Det är både i Europa, det är Sopas en, men vi har fler.

I USA där är de stora techdrakarna, så där är vi kontinuerligt. I Asien förutom Kina och inte minst Kina, de har också techbolag som är bra för oss faktiskt och där har vi djupa diskussioner om hur vi ska lösa deras kylning.

Och det gör att vi optimerar systemen med våran Rayon-produkt så att vi kan möta exakt kundernas specifika behov för sina system och det är likvärdigt, men lite kundanpassat kontinuerligt, så det är ett arbete som pågår för att få in vårat system perfekt i deras system. Sen gör vi också vidareutveckling av vårat högpresterande batteripack, dels för batterilagring där det är batteripack med immersion-kyla, alltså med våran vätska och så småningom våran pump, men också batterier till exempel till drönare som behöver ha mycket kraft och hög power density för att kunna lyfta tunga saker, flyga fort och så vidare.

Vi fortsätter breddning av marknaden med befintlig teknologi, till exempel till power modules som då egentligen direkt kan använda våran teknologi med små anpassningar. Vi utvecklar organisationen vidare och vi accelererar faktiskt våran kapacitetsutbyggnad.

Vi har ett behov sedan tidigare, men behoven ökar så vi ser över nu hur vi kan öka våran takt i att öka produktionskapaciteten. Så det vi gör, vi jobbar vidare med våra områden vi har fokuserat på.

Vi bygger upp produktionen och vi skalar upp volymer. Det är det vi håller på med.

Förlusten ökar och den kommer öka ett tag till för vi bygger upp organisation, vi investerar väldigt mycket och det kostar pengar. Så att under året når vi kanske inte det, utan vi bygger upp saker, vi bygger upp volymer, så att det kommer lite grann framöver.

Vi jobbar sedan länge som sagt med dem. Vi följer en plan.

Den planen följs från båda parter väldigt väl och kanske ökar och skapar en bättre förståelse för exakt hur man nyttjar våran produktionsprocess eller våra tekniker i deras produktionsprocesser.

Den räcker året ut och en bra bit kanske in i nästa år, lite beroende på hur det går med våran teckning av de optioner som ligger. Det är alltså optioner som finns som tecknades med aktierna som kom i somras.

De ska lösas in i slutet på maj, början på juni. Vi hoppas få in de pengarna, då räcker det drygt ett och ett halvt år, åtminstone ett år till.

Och det kan hända att vi accelererar investeringarna ännu mera så då får vi återkomma om det.

Alltså i närmaste tiden vi har områden som vi accelererar, bland annat på batterisidan som kan ge intäkter kanske fortare än annat, men vi jobbar parallellt på ett antal olika områden. Det som är fördelen med samarbetet med Sopas det är att en lång, lång, lång process att komma in i rymdvärlden har förkortats drastiskt.

Vi hoppas och tror vi kan komma in i deras befintliga projekt med add-on med våra produkter till deras system som redan är på gång på kommande launchar. Så det är lite brett och naturligtvis har vi chip cooling, vi har techbolag vi jobbar med.

Alla de kan komma inom den tidshorisonten du nämner faktiskt.

Risker, det är ju alltså bygga produktion, det har jag stor respekt för, det har jag gjort många gånger. Allting tar längre tid än man tror och så vidare, så att det gör att vi tar oss varsamt fram, men med ganska fasta snabba steg.

Så det är en risk att allting tar längre tid. Vi är ganska noggranna med alla de steg vi gör för att vi inte ska hamna i den situationen, men det sker alltid.

Men den stora möjligheten det är att vi gör det hemma, vi lär oss extremt mycket kontinuerligt. Det är inte en helt ny teknik vi jobbar med, men det är anpassat till våran produkt, vilket gör att vi måste lära oss.

Så det är den stora möjligheten. Vi kommer ha det nära oss hela tiden så att när vi sen kanske lägger ut det på andra ställen, vilket vi förhoppningsvis gör i andra länder eller ett tredje part på grund av att kunden kräver det, då har vi know-how som vi enkelt kan balla ur och sen fortsätta utveckla vidare hos oss.

Så det är en stor möjlighet och man behåller IP på ett annat sätt.

Ja, det finns en koppling till efterfrågan. Som jag nämnde nyss så ökar vi farten i kapacitetsutbyggnaden.

Vi kanske kommer upp till några tusen i månaden i slutet på året ungefär, men den stora kapacitetsökningen kommer under nästa år.

Det hoppas jag sker inom närtid, men som sagt allting tar en stund och det kan ske under hösten, det kan knuffas bort till kommande år, men någon typ av volym och order kommer jag se under 2026. Det tror jag på.

Ja, det där är en väldigt bra fråga för att gå med någon partner det har man alltid någon mellan sig och kunden och det vi vill undvika i de flesta fall. Vad det gäller space så har vi en annan situation, för det är det dels en otroligt lång och svår och komplex försäljning och införsäljningsprocess där de är etablerade sedan 30 år tillbaka och vi såg det med egna ögon.

De jobbar då med stora kunder som vi alla känner till runt om i Europa som använder dem och är liksom väldigt inne i. Det vill säga time to market, alltså komma in till kunderna väldigt fort, det är en stor utmaning.

Det andra är ju att bygga upp en produktion, bygga upp tester, bygga upp valideringar så att det blir godkänt, det är väldigt dyrt, tar väldigt lång tid. Så helt enkelt både snabbt öka volymen, men också hur man säkert gör det för de tar också ansvaret för testning och verifikation.

Ja, tack, Ludvig. Tack själv.

Hej.