Hej och välkomna till dagens sändning med TF Bank som kommer att presentera bokslutskommunikén för 2025. Med oss för att presentera har vi vd Joakim Jansson och CFO Mikael Meo.

Efter presentationen kommer det hållas en Q&A. Så om ni ringer in och vill ställa en fråga trycker ni stjärna 9 för att räcka upp handen och sedan stjärna 6 för att unmutea när ni får ordet.

Det går även bra att skicka in frågor i formuläret till höger. Och med det sagt skulle jag lämna över ordet till Joakim.

Tack så mycket. God morgon allesammans.

Vi kan gå in och titta på highlights för det fjärde kvartalet. Och här kan man se hur vi stänger det fjärde kvartalet 2025.

Kvartalet kännetecknades av en kontrollerad tillväxt där vi ytterligare lyckats stärka våra marginaler. Tillväxten i lokal valuta uppgick till sammanlagt 6 procent.

Summerar man kvartalets aktiviteter får vi ett slutligt operativt resultat på 242 miljoner kronor vilket är 29 procent bättre än motsvarande period föregående år. Och det är segmentet kreditkort som driver EPS-tillväxten på koncernnivå.

Vad som gläder mig särskilt är att intäkterna växer snabbare än kostnaderna och jämför vi med hur det såg ut för ett år sedan så fortsätter KPI-talet att förbättras. Affärsmodellen skalar väl.

Under kvartalet har vi sett en stabil kreditkvalitet och det man måste ha i åtanke när man analyserar kreditförlustraten i just TF Bank det är att vi är under stark förändring både i form av affärs- och geografisk mix. Arbetet med att ändra koncernens namn till Avarda pågår enligt det beslut som bolagsstämman tog under det fjärde kvartalet.

Med anledning av att vi lyckas kombinera en stark tillväxt med ökade marginaler och har en god kapitalsituation har styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 5 kronor per aktie. Det motsvarar nästan 50 procent av årets resultat efter skatt vilket speglar styrkan i vad som levererats under året.

Kan vi bläddra? Som vi beskrivit under en tid så är koncernen i en strategisk förändringsresa.

Att byta namn är en del att positionera koncernen för fortsatt expansion. Och som jag sa under det fjärde kvartalet tog en extra bolagsstämma beslut om att byta koncernens namn till Avarda Bank AB.

En ändring av bolagsnamn förutsätter nu relevanta myndighetstillstånd och kommer att exekveras på under våren. Låt mig ta beakaren till förslaget och det här har vi varit igenom tidigare.

Sedan börsintroduktionen 2016 så har banken utvecklats från en nordisk nischaktör till en europeisk kredit- och betalningsplattform och vi är nu verksamma i 14 länder. Vi har idag en attraktiv europeisk positionering med Tyskland som tydligast exempel.

Och som ni vet så drivs tillväxten idag främst av kreditkort och i marknader utanför Norden. Det innebär att konsumtionslånetverksamheten som TF Bank i huvudsak gick till börsen med är en väsentligt lägre del av låneportföljen än vid introduktionen.

Konsumentlån i Norden utgör nu mindre än 25 procent av bankens låneportfölj jämfört med cirka 70 procent vid introduktionen. Det innebär också att andra KPI:er blir mer intressanta för vår verksamhet idag.

Och tittar man på dem så kan man visa på bankens resa under den här perioden. Idag har vi mer än 3 miljoner användare jämfört med 300 000 vid börsintroduktionen.

Idag har vi en transaktionsvolym på 46 miljarder jämfört med 3 miljarder vid introduktionen. Det här är en ganska dramatisk förändring.

Och under varumärket Avarda är vi idag en av de ledande aktörerna inom BNPL i Norden och det är nu Avarda som vi bygger vidare på för koncernens övergripande verksamhet. Med digitala lösningar, ett innovativt och flexibelt arbetssätt så bygger vi grunden för våra finansiella mål som vi arbetar mot nu och vi lägger grunden för en fortsatt stark lönsam tillväxt i den europeiska kort- och betalningsmarknaden.

Kan vi bläddra? Tillbaka till det normala.

Här tittar vi på tillväxten i låneboken segment för segment i lokal valuta. Om vi börjar med helheten så var kvartalets organiska tillväxt 6 procent och year on year 23 procent.

Kreditkort, som är bankens tillväxtmotor, växte med 10 procent under kvartalet och växte 48 procent year on year. e-commerce växte med 10 procent under kvartalet och 4 procent year on year.

Consumer lending var oförändrat under kvartalet i lokal valuta med 6 procent year on year. Kan vi bläddra?

Här ser vi banken beskriven marknad för marknad. Vi kan börja med Tyskland som geografiskt är kärnan i bankens växande kreditkortsverksamhet.

Vi har sett en fortsatt stark efterfrågan på bankens kreditkort och vi förväntar oss fortsatt stark tillväxt under kommande kvartal. Tyskland är nu över 40 procent av bankens lånebok.

I den tyska marknaden har vi i slutet av 2024 lanserat vårt e-handelserbjudande. Inledningsvis var det till nordiska handlare men vi har nu också lokala kunder.

Under 2025 lanserade vi Tyskland konsumtionslån. Såklart har Tyskland även i den produkten stor potential men som alltid när vi går in i en ny marknad gör vi det med försiktighet och uthållighet.

Men det innebär att vi är aktiva i Tyskland nu med alla erbjudanden som banken har. I Norge så fortsätter både e-handelslösningen och konsumtionslåneverksamheten växa i Norge.

Detsamma gäller kreditkorten. Vi ser framför allt ett förbättrat resultat i kreditkortsverksamheten.

Men det är vår starkaste marknad i Norden. I övrigt så är det fokus på att upprätthålla lönsamhet och kreditkvalitet i de nordiska marknaderna.

Också med Norden så gäller det för Baltikum Estland, Lettland och Litauen. I alla tre länder var kreditkvaliteten stabil och affären fortsätter att utvecklas på ett bra sätt.

I Österrike ser vi att kreditkortsverksamheten utvecklas på ett bra sätt. Såklart är det en mindre marknad än den tyska.

Men vi ser att våra förutsättningar att bedriva en lönsam affär i Österrike är god och vår vinstutveckling i marknaden är också stark. I Danmark som är en av våra nyare marknader känner vi oss trygga med kreditkvaliteten och vi skalar också verksamheten i allt snabbare takt.

Och som vi har berättat tidigare så har vi etablerat kreditkort i Italien och Spanien och det är början på en lång resa att lära oss dessa marknader. Och de är stora och intressanta ur ett längre perspektiv för banken.

Kan vi bläddra? Här tittar vi segment för segment och vi börjar med credit cards.

Låneportföljen i segmentet är nu snart 12 miljarder. Den underliggande verksamheten i segmentet växer med 48 procent jämfört med samma period föregående år.

Vi fortsätter att växa i form av antal nyutgivna kort. Vi har nu 401 000 aktiva kort i Tyskland och det är en ökning med 31 procent jämfört med föregående år.

Vi ser också ett förbättrat KI-tal i segmentet vilket visar att affären skalar väl. I det här fallet när vi växer så snabbt så är just slutsatsen och skalbarhet väldigt viktig för oss.

Och det här slår nu igenom på hela bolagets KI-tal. Kan vi bläddra?

Inom segmentet e-commerce ser vi nu effekten av vår starka pipeline i nyförsäljningen som vi har pratat om i tidigare kvartal. Transaktionsvolymen växer med 37 procent jämfört med samma period förra året och tillväxttakten på årsbasis är nu 4 procent från att tidigare stått stilla year on year.

Och det här är en signal på att transaktionsvolymer och transaktionsökningen driver kreditvolymer och också kommer driva ökade intäkter framöver. Och det finns en naturlig konjunktur i hur volym och intäkter utvecklas i det segmentet och det blir extra extremt under ett år när vi har en underliggande transaktionstillväxt under andra halvåret som vi har haft här.

Och ska man sammanfatta verksamheten i sin helhet och Mikael kommer tillbaka till några extraordinära mer bokföringstek i hela koncernens utveckling och jag kommer återkomma till det senare lite grann i mina avslutande ord. Vi kan vända sidan.

I segmentet Consumer Lending har vi haft en kontrollerad tillväxttakt med fokus på att försvara marginaler. Jag tycker att segmentet här levererar starkt, beaktat pressade marginaler i flera marknader.

Erbjudandet, som jag sa, var på plats i den tyska marknaden och Tyskland och Danmark kan förväntas stå faktiskt för en stor del av tillväxten i segmentet framöver. I samband med att vi förberedde namnbytet här värda för verksamheten så samlade vi den här verksamheten i dotterbolag och planen är att fortsätta verka under varumärket TF Bank för konsumtionslåneverksamheten.

Nu lämnar jag över till Mikael för den fortsatta presentationen. Toppen, tack så mycket.

Om vi kan vända sidan där så kan vi titta först på våra rörelseintäkter och då kan vi se att de uppgick till 798 miljoner under det fjärde kvartalet och det är 22 procentenheter högre än motsvarande kvartal 2024. Tillväxten i låneportföljen för segmentet Credit Card fortsätter att vara den främsta drivkraften, precis som Joakim påpekade, och det ökar också våra intäkter.

Tittar vi på koncernens rörelseintäktsmarginal så ökade den till 13,7 i Q4 och ökningen drivs här också av tillväxten för kreditkort. Tittar vi lite grann på våra kreditförluster så uppgick de till 277 miljoner under fjärde kvartalet.

Tittar vi på kreditförlustnivån så ökade den till 4,8 och det här nyckeltalet påverkas också av att kreditkort blir en större andel av koncernen och segmentet har då en högre kreditförlustnivå än övriga och därför blir ratio-siffran något högre. Men tittar vi på den viktigaste marginalen, den riskjusterade marginalen, så kan vi se att den är stark, oförändrad mot föregående kvartal 8,9 procentenheter.

Men om vi jämför det year on year så ser vi att vår riskjusterade marginal har ökat med 40 punkter. Vi kan bläddra, titta lite grann på bankens rörelsekostnader och då kan vi se att de ökade med 14 procent till 280 miljoner under fjärde kvartalet.

KPI-talet har förbättrats, vi hade 35 procentenheter vilket är lite drygt 2 procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. Som ni också kan se i diagrammet är det KPI-talet för segment Credit Cards som är på 29 procent det senaste kvartalet, alltså Q4.

Den positiva trenden, precis som Joakim nämnde, beror framför allt på den skalfördelar vi ser i affärsmodellen och också vill jag påpeka en ökad automatisering av processer. Eftersom kreditkort utgör en växande del av banken så får detta även tydliga effekter på koncernens KPI-tal.

Tittar vi på vårt andra segment e-commerce solution så hade vi ett KPI-tal på 63 procent. KPI-talet för e-commerce solution har ökat något det senaste året vilket beror på en mix av högre kostnader som bland annat är relaterat till våra uppstartskostnader för nya marknader men även en oförändrad låneportfölj som påverkar våra intäkter och det får ju effekt på KPI-talet.

Tittar vi på vårt tredje segment Consumer Lending så ser vi att KPI-talet uppgick till 31 procent under Q4 och det är något lägre än vad vi hade motsvarande kvartal 2024. Vi kan bläddra och titta lite på bankens rörelseresultat som Joakim nämnde ökade med hela 29 procent till 242 miljoner under det fjärde kvartalet.

Drivkraften återigen i detta kvartalet bakom den här tillväxten year on year är den stabila och starka utvecklingen vi har inom segmentet Credit Cards. Kvartalets vinst per aktie ökade med hela 36 procent faktiskt till 2 kronor 83 öre och här är påverkan av lägre räntekostnader för våra AT-obligationer påverkar ju då också positivt och gör vårt rapporterade EPS som ligger närmast aktieägarna ökar faktiskt med 36 procent.

Tittar vi på lönsamheten så är den stark i Q4. Vi har en avkastning på låneportföljen som uppgick till 3,1 procentenheter.

Det är faktiskt 50 punkter högre än motsvarande period föregående år. Trots att vi har betydligt mer kapital i banken efter avyttringen av våra NPL-tillgångar som ni kommer ihåg i december 2024 så uppgick avkastningen på eget kapital till 25 procent i Q4.

Om vi mäter mot en mer normaliserad nivå så ser vi att avkastningen just nu ligger på över 30 procentenheter. Om vi bläddrar vidare och tittar lite på resultaten per segment så börjar vi med segmentet Credit Cards.

Vi hade ett rörelseresultat på 136 miljoner i Q4 vilket är 81 procentenheter högre än motsvarande kvartal 2024. Återigen högre intäkter från en växande låneportfölj, stigande riskjusterad marginal och skalfördelar som ger ett lägre KPI-tal bidrar tillsammans till att segmentets avkastning på låneportföljen har ökat till 3,7 procentenheter i Q4.

Tittar vi i motsvarande kvartal 2024 så hade segmentets avkastning på låneportföljen var den på 2,8 procentenheter. Vi kan bläddra vidare till e-commerce och tittar vi på e-commerce-segmentets uppgick rörelseresultat till 13 miljoner det fjärde kvartalet men här hade vi också kreditförlustnivåer på 35 miljoner.

Här vill jag också säga att, precis som Joakim nämnde att jag skulle säga, så påverkas det av en negativ effekt om ungefär 10 miljoner som är relaterad till uppdatering av modellen avseende förväntade framtida kreditförluster på våra NPLs. Vi har samma motsvarande positivt i Consumer Lending som vi har en neutral effekt på hela koncernen vilket är viktigt att påpeka.

Men i segmentet e-commerce var den negativ med 10 miljoner, så det vill jag att ni tar med. Tittar vi vidare på segmentet så har vi haft en hel del uppstartskostnader som är relaterade till nya samarbeten som påverkar våra supportsegments KPI-tal i Q4.

Tittar vi då på avkastning på låneportföljen så uppgick den till 1,5 men om vi justerar för de här 10 miljonerna så ser vi att avkastningen på Q4 är mer normaliserad på 2,6 procentenheter. Jag fortsätter och så bläddrar vi till nästa sida om Consumer Lending och här tittar vi på detta segment och då ser vi att vi har ett rörelseresultat på 93 miljoner vilket är 17 procent högre än motsvarande kvartal och här vill jag nämna att segmentets utfall i Q4 påverkas positivt av en engångseffekt på 10 miljoner som då är relaterad till uppdatering i modellen avseende förväntade framtida kreditförluster på våra NPLs.

Den här engångseffekten i Consumer Lending påverkar både raden för kreditförluster och inkassokostnader, ungefär 5 miljoner på kreditförluster och 5 miljoner på inkassokostnader som då ingår i OPEX-raden. Tittar vi på avkastning på låneportföljen för segmentet så uppgick den till 3,1 men justerar vi för den här positiva engångseffekten så är vi mer på normaliserade 2,8 procentenheter.

Vi kan bläddra så tittar vi lite grann på bankens finansiering och likviditet så ser vi att inlåning i Tyskland är fortsatt vår klart största finansieringskälla nästan 17,5 miljard i inlåningsbalans vid utgången av 2025 och vår näst största marknad för inlåningen är Nederländerna som nu har en inlåningsbas på nästan 5 miljarder. Jag vill också nämna att under Q4 har vi även emitterat nya T2-obligationer om 150 miljoner och samtidigt löst in en T2 om 100.

Och bara säga någonting mer om våra kapitalrelationer så har vi fortsatt ett betydande avstånd till de regulatoriska kapitalkraven på samtliga tre nivåer. Och jag kan också nämna som vi har nämnt tidigare att Finansinspektionen även beslutat att vår Pilar 2-vägledning som det kommer är 0 procent av riskexponeringsbeloppet, vilket innebär att vi har god visibilitet i vår framtida kapitalplanering och kan därmed styrelsen kan därmed föreslå till stämman om den här utdelningen.

Men det lämnar jag över till Joakim. Tack.

Om vi blickar framåt så fortsätter vi med planen på att byta namn till Avarda och vi har sedan tidigare anpassat organisationen och förbereder oss för att bedriva konsumtionslåneverksamheten med dotterbolag under varumärket TF Bank, allt för att hålla fokus på den affären nu när en större del av koncernens verksamhet är utanför Norden och inom kort och betalningar. I övrigt så fortsätter vi att driva verksamheten med disciplin med sikte på våra finansiella mål.

Fokus är paneuropeiskt med Tyskland som största marknad. Också nu när vi blickar framåt så är det fortsatt stor efterfrågan på vårt korterbjudande och majoriteten i tillväxten kommer att komma i den tyska marknaden.

Vi ser ett antal andra marknader som är väldigt intressanta men det är Tyskland som kommer att vara avgörande för vår tillväxt kommande år. Att byta vara är inte bara en fråga för oss att byta namn på befintlig verksamhet.

Under året har vi också lagt betydande kraft på att sammanfoga organisationen och den tekniska plattformen för att lyfta vår operativa verksamhet till nästa nivå. Det kommer kanske inte vara avgörande för den här generationen av finansiella mål men det lägger en grundplatta för nästkommande generation som vi arbetar med redan nu och vi tror att kopplingen mellan kort och betalningar kommer att bli allt starkare framöver.

Nu övergår vi till frågor och svar. Tack så mycket för presentationen.

Precis som du nämnde ska vi fortsätta nu med lite Q&A och har ni ringt in och vill ställa en fråga trycker ni stjärna 9 för att räcka upp handen och sedan stjärna 6 för att unmute när ni får ordet. Den första frågeställaren vi släpper in här är Patrik Bratselrus från ABG.

Varmt välkommen. Tack så mycket.

Hör ni mig? Jajamänsan.

Super. Då tänkte jag vi kan börja på kreditkortsegmentet.

Vi ser att räntenettomarginalen fortsätter att växa stadigt sedan början av 2024. Ni växer ganska snabbt inom segmentet.

Hur ska man tänka kring front book margins relativt back book margins där? Om ni hade vuxit snabbare ser ni att det hade påverkat marginalen negativt eller hur ska man tänka kring det här?

Ja, alltså det är så att om vi vid en given tidpunkt allt annat lika vill växa mer så på marginalen så kommer våra försäljningskostnader vara högre och en andel av dem tas ju då upfront. Så att det finns en sån dynamik hela tiden i hur vi taktiskt agerar kring vår försäljning och hur mycket vi vill betala för varje kort på marginalen hela tiden.

Så den dimensionen finns absolut. När det gäller hur lönsamheten ser ut front och back så är det så att vi ligger i en period där fundingkostnaden successivt kommer ner.

Och det har ju påverkat att ungefär under den här perioden som du nämner här så ser man att det kommer gradvis in. Och det finns ju lite mer där fortsatt att göra på den i den trajektorien.

Den är hyfsat förutbestämd i perspektivet att vi har ju gammal funding som rinner av och ny funding som kommer på. Sen så generellt sett så har vi, om man tittar på det här segmentet, så trots att vi gick in i Tyskland 2017 så lär vi oss fortfarande.

Så det innebär ju hela tiden att vi i snitt så är vi lite bättre på att fatta kreditbeslut än vad vi var föregående kvartal. Och den här utvecklingen har varit ganska konstant över många år.

Och det gör ju också att den riskjusterade marginalen över tid har en positiv utveckling. Sen som vi vet och som vi pratade om ganska mycket under de här samtalen sista kvartalen så är vi i en period med geopolitisk oro.

Det har varit en omställning ekonomiskt vilket gör att även om tyska hushåll, här pratar jag mycket Tyskland för det är det som är avgörande för det här segmentet egentligen, tyska hushåll är lite pressade. Vi ser att kreditförlusterna är stabila.

Vi ser kanske inte samma volymtryck som vi har haft i normal konjunktur. Arbetsmarknaden är fortsatt stabil och vår utblick för den tyska ekonomin har ju varit att det kommer att ta fart.

Men sen så hela tiden så avbryts vi av förnyad geopolitisk oro så att det här skjuts lite grann framför oss hela tiden. Så det är lite olika tendenser som går generellt i det här segmentet men underliggande så pekar alla trajektorier rätt för oss.

Det låter bra. Bara följa upp på den här kommentaren du nämnde att du tror att det fortsatt finns kanske ytterligare lite marginalexpansionspotential på räntenettot.

Kan vi bryta ner det dynamik? Vad snackar vi?

Är det ytterligare 20-30 punkter eller hur ska man tänka kring det i och med att det sett väldigt imponerande ut nu under en längre tid och om det fortsatt finns ytterligare där, hur ska man tänka kring det? Marginalförstärkningen i den dimensionen kommer från att vår fundingkostnad kommer i snitt att minska lite mer.

Hur den utvecklingen ser ut beror helt och hållet på vad som händer på inlåningsmarknaden framöver. Så det är svårt att säga.

Det enda vi kan titta på är hur fundingkostnaden på marginalen har varit från toppen till var den är nu. Då ser vi när det gäller vår snittfundingkostnad att vi har ytterligare en bit att komma ner.

Okej, tack. Om vi glider över till e-commerce, ett segment som inte har lika imponerande utveckling tyvärr.

Ni är väldigt positiva kring kommunikationen här och även om man justerar för den här one-offen i kvartalet så är Q25 ner ganska rejält mot 24. Vi ser i statistiken att ni har tagit på nya partners så att vi får upfront-kostnader i början.

Men den här dynamiken om att när det börjar slå in i siffrorna och vi ser den här turnarounden kan ni ge lite mer kommentarer kring när man kan börja förvänta sig det och att det här börjar bidra till gruppens tillväxtprofil istället för att nu vara en negativ drivare. Jag kan börja svara på.

Backar de här kvartalen så var vi ganska tydliga med att vi hade en ROE på 30%. Den tror jag inte är hållbar över en lång tid med tanke på den konkurrenssituationen som finns.

Utan det uppstod egentligen i den när vi hade våra ökade räntekostnader flyttade vi över på merchant mot kund. Det tog tid.

Samtidigt när vi hade gjort det så fick vi också med oss positiva funding-egenskaper av att en lägre fundingkostnad så vår rörelseintäktsmarginal gick upp. Samtidigt hade du en declining portfölj.

Så alla saker stod rätt för att du ska göra ett så högt resultat som möjligt. Men nu ser vi också faktiskt att långsiktigt är det inte bra att man inte får in nya affärer.

Nu när vi får in nya affärer så har vi då en startsträcka för att de egentligen ska bli lönsamma. Och man får bygga upp de här transaktionsvolymerna som Joakim säger också ska bli räntebärande.

Så det tar ju lite tid liksom. För nu växer vi portföljen och det var ju länge sedan vi faktiskt gjorde det.

Ja, men finns det inte en Q4-dynamik där också att det är lite extra mycket transaktioner i Q4 och att eventuellt man kan se en fallande portfölj i Q1 på grund av just den här säsongseffekten då? Du kommer nog se det liknande men inte så starkt som föregående år.

Det är mycket för att de merchants som vi har tagit in jobbar mycket mer med transaktionsvolym. De merchants som vi har jobbar mycket mer med transaktionsvolym och det är ett kundbeteende som vi egentligen ser.

Då var det också så att då får du i den här cykeln som vi hade nu med den här Black Monday, Black Quarter, så såg vi att försäljningen tog fart lite tidigare vilket innebar att vi hann också få returer vilket är ganska ovanligtvis historiskt sett. Därför har du fått de slagen mellan en Q4 och en Q1.

De kommer du inte riktigt se på samma sätt som i år då. Därför såg du inte en starkare tillväxt än vad du hade just nu.

Men också att det var mycket mer transaktionsvolymsdrivet än vad det var ränteintäktsbärande under våran Q4. Okej, tack.

En sista fråga gäller kapitalallokering framgent här. Vi ser ju nu att ni annonserar en utdelning och det innebär att ni har en buffert på 320 punkter över ert totala kapitalkrav och då alltså ni ligger över det här över 250 punkters-målet.

Är det så vi även ska tänka framgent, att runt 300 punkter är ungefär vad ni vill kalibrera över kapitalkravet och så justerar man utdelningen därefter? Eller finns det ett annat sätt man ska tänka kring capital allocation framgent?

Ja, alltså vår kapitalplanering är lite mer sofistikerad, några till dimensioner. Och en sådan aspekt till exempel för verksamhet i vår sektor, det är ju till exempel vilken NPL-grad man har.

Och då vet du då att vi i princip tömde bort alla våra NPL:er för ett år sedan. Så det innebär att vi har ett års uppbyggnad, förutom de som vi har sålt under året.

Och det gör ju att det är en aspekt som är viktig för oss när vi håller kapital. Men generellt kan man väl säga att kring vår kapitalplanering och utdelningsbeslut, vi guidar inte kring det.

Däremot så om man har en verksamhet som har en kapitalnivå som vi har gjort och vi har tagit en analys nu, om man då har en EPS-tillväxt som är större än volymtillväxt, så finns det ju då utdelningsutrymme som växer snarare än krymper. Så det är väl så man får se på balansen här framöver.

Men i slutändan så är det ett stämmobeslut efter styrelsens analys så det är svårt för oss att guida. Tack för det.

Tack så mycket. Tack så mycket för det.

Då går vi vidare här i frågestunden och släpper in nästa frågeställare som är Björn Olsson från SEB. Varsågod.

Ska vi se. Vi gör ett nytt försök igen.

Björn Olsson från SEB, det är din tur. Då går vi vidare i kön och tar Emil Jonsson från DNB Carnegie.

Välkommen. God morgon.

Jag tänkte börja med att fråga konkurrensen på kreditkorten i Tyskland. Jag förstår att den är gynnsam fortfarande men skulle ni säga att den är stabil eller att den ökar?

Jag skulle säga att det är väldigt stabilt faktiskt. Vi har duktiga konkurrenter där och så det är väldigt stabilt.

Det är hälsosamt. Okej.

Och e-commerce-intäkterna? Nu nämnde ni lite kring att returer kom tidigare än vad de historiskt har gjort och sådär.

Skulle ni säga att man borde vänta sig att det kommer ytterligare laggande effekt på e-commerce revenues i Q1? Eller har vi nu sett full effekt från de handlarna som ni onboardade under 2025?

Nej, nej. Absolut inte.

Utan det tar flera kvartal. Så sista stora handlarn kom under Q2.

Man får räkna med tre, fyra kvartal innan full uppbyggnad. Jag tänkte också fråga, rätta mig om jag har fel, är det i nästa kvartal som ni väntar att avyttra den här sista 20%-en i Redem?

Enligt den plan som finns så är det under innevarande kvartal, alltså under Q1:an som, men allting är ju behäftat av myndighetstillstånd och så vidare. Men så är planen.

Okej. Och då antar jag att likt första avyttringen bör man då vänta sig att det blir någon typ av engångsvinst och kapitallättnad från att redeem-aktierna försvinner och reversan?

Det korta svaret är ja men den är väldigt liten och den kommer redovisas på jämförelseöverstående poster. Så transparens.

Det är inga stora pengar som det var förra och vi guidar ju redan från första PM:et egentligen vad vi förväntade oss. Okej.

En sista fråga. Har Redem fått SDR-status nu?

Eller hur statusen där? Det funkar ju så att man anmäler intresse och sen ska man visa det under ett verksamhetsår eller under fyra kvartal.

Det innebär att fyra kvartal har gått nu så nu väntar man på tillfälle att meddela Finansinspektionen hur man lägger till. Så det kommer ske vid första möjliga rapporteringstillfället.

Så det är så som det rent tekniskt fungerar. Okej.

Och från att de rapporterade in det till FI, behöver FI ge ett skriftligt godkännande från det att man kan börja agera som SDR? Eller räcker det att man bara har sagt till att nu har vi uppfyllt att de här siffrorna?

Som jag har förstått det så anmäler man in det och det är institutets egna ansvar, så som regelverket är formulerat, att man lever upp till de här kraven. Men det är såklart att jag tror att Finansinspektionen, utan att veta hur de bedriver sin verksamhet, fäster extra mycket intresse vid den inrapporteringen.

Men man anmäler in helt enkelt så börjar man verka så som man var det. Och det handlar ju om hur kapitaltäckningsrapporteringen ska se ut.

Okej. Man, tack så mycket.

Det var alla frågor jag hade. Tack så mycket för det.

Då går vi vidare här och ger ordet till Björn Olsson på SEB. Hej, hör ni mig nu?

Jajamänsan. Absolut.

Då börjar jag med att fråga om den nordiska konsumentlåneverksamheten. Ska vi förstå det rätt?

Ni pratade ju om strategisk flexibilitet och sådär vid förra kvartalet. Så nu pratar ni mer om att det ska stå på egna ben.

Innebär det att vi ska se på det som att ni siktar på att börja växa den nordiska konsumentlånedelen igen genom det här dotterbolaget? Nej, alltså jag tror man ska se det som att vi allokerar kapital i koncernen på det sätt för att skapa maximalt aktieägarvärde.

Normalt sett så allokerar man där det finns en bra avkastning på eget kapital. Det beror alldeles på hur de nordiska marknaderna utvecklas framöver.

Som det har sett ut nu i absolut sentid så har vi inte allokerat så mycket kapital till den nordiska konsumtionslånemarknaden. Det finns ingen extra, man får inte frikort för att man har ett eget dotterbolag, utan de verkar under samma koncernreglemente och syn på eget kapital och också bidrar till helheten, vilket de gör på ett väldigt bra sätt.

Men det beror alldeles på marknadsförutsättningarna, det är det korta svaret. Okej.

Och det innebär egentligen att Pays något annat avicerat, ska vi se på det som kanske lite i runoff mode, eller i alla fall inte växande? Nej, det kan du inte säga faktiskt.

Utan vi har tillväxt i segmentet. Om man jämför den tillväxten med nordisk BNP-utveckling så tycker jag att vi växer på ett ganska hälsosamt sätt och också i linje med vad myndigheter förväntar sig och lagstiftning på området och så vidare.

Det handlar om bra lån till bra kunder. Och på eKomo då egentligen bara för att följa upp på Patricks fråga.

Det var säkert jag som inte, ni har säkert redan svarat på det i viss del, men hur ska vi se på de här uppstartskostnaderna rent tidsmässigt? Hur lång tid pågår för de här stora kontrakten?

När, i vilket kvartal ska man vänta sig att det börjar takta in? Ja, och det är väldigt olika.

Uppstartskostnaden formellt är ju ren uppstartskostnad i två dimensioner. Den rena uppstartskostnaden är faktiskt integrationskostnader man har inledningsvis.

Sen så är det ju egentligen, vad vi kallar för uppstartskostnad är nettot då egentligen av transaktionskostnader som vi har minus de intäkter man har på kreditvolymen eller lånebärande balansen. Och det nettot är ju normalt negativt för att transaktionsvolym krävs för att bygga upp en räntebärande volym.

Där hittar man den där trade-offen, det omvända förhållandet att intäkterna från den räntebärande balansen, det beror ju på hur konverteringsgraden, hur kunderna ser ut. Och det är alldeles unikt per segment och handlare egentligen hur det ser ut och också lite varierande över tid.

Så det tar olika mycket, men normalt sett så behöver man inte ett helt jordsnöre men nästan ett jordsnöre för att hitta den här långsiktiga, där man har byggt upp befintlig kundvolym som man har så kör den i boken blir lika stor som det tillkommande kommer, där man hittar den balansen för handlare. Och det vet vi aldrig i förväg utan det är ett antagande som vi gör.

Så hur lång tid det tar och var det ligger, det tar olika lång tid, det är unikt för varje handlare och det beror ju också på hur själva makrot ser ut. Men normalt, som jag sa tidigare, vi ansluter att vår sista handlare av större karaktär här i slutet på det andra kvartalet eller kanske till och med början på tredje.

Det är somras i alla fall, och det innebär att det tar tre, fyra kvartal innan vi har nått balansen med stor sannolikhet. All right.

Du nämnde på slutet här att ni bygger en ny teknisk plattform eller uppdaterar till en ny. Kan ni ge någon känsla för vad det innebär?

Ökar ni skalbarheten i vilken volym ni kan hantera i system eller och kommer det här driva några kostnader, antingen one-off eller running? Nej, vi investerar ju löpande i vår tekniska plattform och vi är generellt sett väldigt konservativa i att periodisera kostnader och gömma dem för framtiden, utan vi tar en stor andel hela tiden löpande, så det ingår i normal affärsplanering att investera i teknik.

Och genom att ha en teknisk plattform som kombinerar funktionalitet från betalningar och kort och lån i det perspektivet också, så det vi tror framför allt att det är skalbarhet är absolut en sak. Det andra är den frihet som vi kan utforma olika produkter och tjänster som kommer vara den stora möjliggöraren om vi blickar framåt här nu de kommande 5-10 åren.

Så det är den grunden vi lägger nu. Men egentligen då ingen större kostnadseffekt?

Nej, det ska jag tänka på i det perspektivet. Toppen.

Och på inlåning, som ni visade, så är Tyskland den primära drivaren av deposit funding. Kan ni ge någon känsla för hur det sentimentet utvecklas på inlåningssidan?

Generellt sett har ni behövt höja? Är det mer prispress?

Är det mindre prispress på deposits? Eller hur känner ni av?

Nej, men ta helhetsbilden i alla fall, om man tänker sig våra räntekostnader i förhållande till räntebärande skulder. Det är väl någonstans så man vill se det.

Sen finns det tillfällen då vi egentligen behöver öka fundingen för vi behöver få in mer. Det är också balanserat med att behöva få in fasträntor, behöver få in overnight-pengar.

Men rent generellt så har vi en förbättrad fundingkostnad att se framför oss, även fast den går långsamt. Men det är väl egentligen det generella svaret.

För om det generella svaret hade varit att vi ser att vi behöver öka våra räntor så att säga till tyska kunder, då får vi det också genomslagskraft på hela boken i så fall. Så jag tror man ska se det i det aspekten, fundingkostnaden.

Det är väldigt stabilt i tyska marknaden. I grund och botten så är det ju centralbankens ränta som ligger där.

Sen så är det precis som Mikael säger, det handlar om om avista-inlåning och det handlar om inlåning på termin. Och det beror alldeles på vårt behov och också hur behovet i marknaden ser ut, så det fluktuerar ganska mycket.

Men är det egentligen marknaden? Men då upplever ni inte just för att det är ganska crowded av svenska nischbanker på raising till exempel och sådär.

Men ni märker inte av att skillnaden mot centralränta eller mot styrränta eller liksom om man kan köra mot vad ni behöver prissätta att det blir hårdare tryck? Nej, inte på ett sätt som att det är att vi kan säga att det är någonting bestående.

Däremot så från tid till annan så ser vi konkurrenter som både höjer och sänker och då måste vi agera efter det beroende på hur vårt eget behov ser ut. Men det finns inget sådant där att marknaden är under förändring på något vis, utan det är normalt brus så att säga.

Ja, men toppen. En sista fråga då.

Jocke, du nämnde lite det här med att tyska hushåll fortsatt känner sig pressade och ni växte kreditkorten med 25 000 kort ungefär i kvartalet. Är det liksom en, om ni tänker att det blir varken bättre eller sämre konjunkturellt härifrån för tyska hushåll?

Är det fortsatt den takten ni tänker att ni har potential att växa i eller hur ska vi se på det? Om vi bara tänker på den.

Absolut. Det som jag faktiskt tror är avgörande, det är ju faktiskt sälvkostnaden som är avgörande för hur mycket vi… Men jag tycker vi har en hälsosam takt nu och jag tänker takt mer i antal kort ut och sådär.

Och jag tror framförallt nu när jag tänker på det, kreditförlustgraden är mindre känslig för generellt i och med att vi har så många krediter till så många kunder. Utan det handlar mer om den tyska ekonomin och den efterfrågan och investeringstakt generellt i den tyska ekonomin och vad som kommer från hushållen.

Där så är det så att det finns en osäkerhet bland tyska hushåll kring framtiden så är den fortsatt högre än normalt trots att arbetsmarknaden är stabil. Och det är ju då återspeglar det geopolitiska läget.

Och det har inte kunnat botats ännu. I slutändan så är det tysk arbetsmarknad och investeringar i tysk ekonomi som kommer att läka ut det.

Och de kommer ju komma. Trots geopolitisk osäkerhet så kommer det investeras i tysk ekonomi.

Så att det är väl så jag tänker kring det. Rimligt.

Stort tack. Tack.

Tack så mycket för det. Och det var den sista frågan vi hade här idag.

Så tack till alla som har ringt in och ställt frågor, och tack till alla som har tittat. Och nu lämnar jag över ordet till Joakim för lite avslutande.

Ja, och då vill jag tacka så hemskt mycket för uppmärksamheten och jag önskar en trevlig dag och en fortsatt härlig rapportsäsong.