Tack så mycket. God morgon allihopas.

Vi kan bläddra sidan. Vi stänger nu det andra kvartalet 2026 och kvartalet visar en rekordtillväxt och det är effekten av en rad medvetna beslut som vi tagit som har gett ett skifte i vårt verksamhetsfokus.

Och namnbytet till Avarda under kvartalet det visar på den strategiska förändringen som bolaget har genomgått och det är ju fokus på relationsbaserade digitala tjänster, bygger strukturvärde genom att vi lyckas upprätthålla längre kundrelationer och högre riskjusterad avkastning. Och i samband med förra kvartalet ändrade vi också vår segmentsindelning och vi arbetar nu med segmenten Everyday Finance och segmentet Consumer Lending.

Och inom Everyday Finance då använder kunden våra tjänster dagligen, vilket skapar långa och varaktiga kundrelationer. Och den bredare kundrelationen ger ju också oss möjlighet att fatta bättre kreditbeslut, vilket ytterligare stärker värdeskapandet.

Inom segmentet Consumer Lending däremot så är interaktionen ofta av engångskaraktär och per definition börjar avvecklingen av kundrelationen direkt när lånet börjar betalas tillbaka och kundrelationen upphör ofta när lånet är avbetalat. Mot den här bakgrunden så har vi under flera år systematiskt flyttat verksamhetsfokus mot Everyday Finance och allokerat både kapital, teknik och kundanskaffning dit.

Och årets andra kvartal som Avarda är de facto det första kvartalet där vi verkat till fullo som Avarda i enlighet med den här strategin. Och vi har ommallokerat då medvetet nyutlåningen från Consumer Lending till förmån för kraftigare tillväxt inom Everyday Finance.

Och kvartalets rekordtillväxt ska ses just i detta ljus. Kan bläddra.

Här visar vi våra nyckel-KPI:er. Vi har nu 3,5 miljoner användare, varav 540 000 är användare av vår app, vilket är likställt då med aktiva kortkunder.

Appen den utvecklar vi nu till vår primära mötesplats för våra slutkunder. Och det vi ser under det senaste året är en ökning på 30% aktiva kortkunder.

Och det vittnar ju om Avardas räckvidd men också om tillväxten i vår marknadsposition. Där just användare av appen då speglar vår förmåga och våra förutsättningar att kunna bredda kundrelationen över tid.

I kvartalet har vi sett intäkt per kund på 1 035 kr i årstakt, vilket också vittnar om vår förmåga att skapa då intäkter på vår växande kundbas. Om vi nu ser på kvartalets affärsutveckling då kännetecknas det av rekordtillväxt med stabila marginaler.

Riskjusterad marginal är 8,9%, vilket är en ökning med 20 punkter jämfört med samma period föregående år. Och i ett bolag som Avarda som har så stark tillväxt så vittnar just den här höga och stabila riskjusterade marginalen om kvaliteten i den tillväxten.

Vi kan bläddra. Vad är då kvartalets nyckelpunkter?

Ja, som ni hört så levererar vi ett kvartal med rekordtillväxt. Och det gör vi då med en räntabilitet som uppgår till 24,2% med en tillväxt i lokal valuta då på 6%.

Kvartalet inleddes starkt och utvecklades därifrån och avslutades med ett juni som på flera punkter var en rekordmånad för vår affärsutveckling. Och vi kommer nu in i det tredje kvartalet som pågår nu med motorn gående på alla cylindrar.

Och i ett längre perspektiv i årstakt så har portföljen ökat med 21% och vi återkommer hur det står sig då mot våra finansiella mål. Summerar man kvartalets aktiviteter så får vi ett slutligt operativt resultat på 256 miljoner kr, vilket är 31% bättre än motsvarande period föregående år.

Intäkterna växer snabbare än kostnaderna även detta kvartal och vi ser ett förbättrat K/I-tal på 35%, vilket är 3 procentenheter bättre än motsvarande period föregående år. I det här fallet när vi växer så kraftigt så är just det här slutsatsen om skalbarhet väldigt värdefull.

Under kvartalet har vi sett en stabil underliggande kreditkvalitet även om tillväxten skapar IFRS 9-reserveringar. Och det man måste ha i åtanke när man analyserar kreditförlustraden det är att Avarda är under stark förändring, både i form av affärsmix men också geografisk mix, men också då med beaktande tillväxten just detta kvartal.

Kapitalisationen är stark. Vi har en kapitalrelation på 15,7% som väl överstiger de externa riktlinjerna.

Kan bläddra. Och här kan vi då se hur kvartalets utveckling står sig mot våra finansiella mål.

Och de här målen ställdes ju upp 2025 och siktar då på utgången av 2027. Och vi kan konstatera att utvecklingen går i takt mot målet om 35 miljarder utlåningsvolym vid utgången av 2027 och det med en räntabilitet som med bred marginal överstiger 20% och med marginal mot uppställda kapitalmål.

Vi kan bläddra. Här ser vi då tillväxten i låneboken segment för segment och här blir det då tydligt hur vi strategiskt förändrar vår verksamhet.

Börjar vi med helheten var kvartalets organiska tillväxt 6%, year-on-year 21%. Everyday Finance, som då är bankens tillväxtmotor, växte med 10% under kvartalet och 38% year-on-year.

Man ska veta att andra kvartalet är ofta säsongsmässigt ett starkt kvartal och i år var det just då rekordstarkt. Consumer Lending minskade med 1% under kvartalet i lokal valuta och 2% year-on-year och det är som sagt en effekt av en medveten omallokering.

Kan vi bläddra. Och här har vi då våra viktigaste marknadshändelser under kvartalet.

Så man börjar så kan man ju notera då Tyskland som är viktigaste marknaden för vår växande kreditkortsverksamhet. Och vi har en stark fortsatt efterfrågan på kreditkorten.

Kvartalet gav ett rekordantal nya kortkunder. Hela 58 000 nya kort gavs ut under kvartalet och vi förväntar oss fortsatt stark tillväxt under kommande kvartal.

I Tyskland så har vi hela vårt erbjudande. Vi lanserade i slutet av 2024 vårt e-handelserbjudande och under 2025 våra konsumtionslån som vi successivt skalar upp.

Och så klart har den tyska marknaden potential inom alla produktområden, men som alltid inom nya marknader så gör vi det med försiktighet och uthållighet. I Österrike så utvecklas kreditkortsverksamheten väldigt väl.

Det är en mindre marknad än den tyska men förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet i Österrike är väldigt goda och vår vinstutveckling är stark. Också i Norge så finns vi fullt ut med alla produkter.

Vi ser en god utveckling i Everyday Finance som då består av kreditkorten och våra e-handelslösningar. Vi kan bläddra.

Här har vi då segment för segment och börjar med Everyday Finance. Låneportföljen överstiger nu 17 miljarder och den underliggande verksamheten växer med 38% jämfört med samma period föregående år.

Och det är då marknaden Tyskland och Österrike som driver tillväxten. Och vi fortsätter att växa i form av antal nyutgivna kort och momentum är fortsatt stark i affären med 72 000 utgivna kort under kvartalet, vilket är 45% mer än motsvarande period föregående år.

Och vi har nu 456 000 aktiva kortanvändare i Tyskland, vilket är en ökning med 28% jämfört med föregående år. Även transaktionsvolymen är en viktig indikator för hur vi växer i den här affären och det är eftersom en stor andel av den här faktiskt omvandlas till kreditvolym över tid.

Och då kan man konstatera att transaktionsvolymen under kvartalet uppgick till 13 miljarder, vilket är en ökning med 41%. Och just den ökningstakten pekar ju på att affären underliggande växer bra och att våra kunder använder våra tjänster dagligen i linje med segmentets intention.

Kan bläddra. Segmentet Consumer Lending levererade stabilitetsmässigt ett starkt resultat beaktat pressade marginaler i flera marknader och det är ju också en effekt av vår omallokering och också prioritering av att jobba med den riskjusterade marginalen i det här segmentet.

Vi har en låneportfölj som överstiger 9 miljarder. Det är en minskning med 2% jämfört med samma kvartal föregående år.

Och som sagt då det kvartalet kännetecknas av en kontrollerad nyutlåning med fokus på att försvara marginaler och stärka räntabiliteten. Och det här speglas då i en nyutlåning som uppgick till 1,2 miljarder.

Det är en minskning med 10% jämfört med samma period föregående år. Och den här minskningen är ju ett direkt resultat av att resurser och tillväxtinitiativ allokeras till Everyday Finance med en högre riskjusterad marginal, starkare relationsbyggande förmågor.

Och vi avser då att erbjuda konsumentkrediter också som en del i vår relationsbyggande affär som en integrerad tjänst tillsammans med kort och annat i appen. Men då blir det ju då så klart till den relationsaffärens ekonomi.

Mikael, varsågod.

Tack, Jocke. Ska vi se om vi kan bläddra sida då.

Och kan vi först titta på våra rörelseintäkter så kan vi se att de här uppgick till 896 miljoner under andra kvartalet, vilket är 30% högre än motsvarande kvartal föregående år. Och som jag också nämnde i Q1-presentationen så hade vi en väldigt stark låneboks tillväxt i mars, vilket har påverkat ränteintäkterna positivt under det andra kvartalet.

Under andra kvartalet har både intäktsmarginalen och kreditförlustnivån ökat jämfört med Q1, vilket främst beror på att vi fortsätter att allokera mer kapital till våra tyska kreditkort och här har vi ju en högre intäktsmarginal och högre kreditförlustnivå än vad genomsnittet är för koncernen. Tittar vi på den riskjusterade marginalen som vi fokuserar på, det har jag varit tydlig med, så är den fortsatt stabil och utfallet i Q2 var på 8,9% och det är till och med något högre än om vi tittar på samma kvartal föregående år.

Vi kan bläddra. Tittar vi vidare på bankens rörelsekostnader så kan vi se att dessa har ökat med 19% till 310 miljoner under andra kvartalet.

Koncernens K/I-tal på strax under 35 procentenheter är 3 procentenheter lägre än Q2:an 2025, vilket visar på en fortsatt god skalbarhet i vår affär. Tittar vi på K/I-talet för segmentet Everyday Finance så har vi drygt 35% det senaste kvartalet, vilket är hela 4 procentenheter lägre än samma period föregående år.

Och den positiva trenden för K/I-talet beror som tidigare framförallt på skalfördelar för vår växande kreditkortsverksamhet och en ökad automatisering av våra processer. Tittar vi på vårt andra segment, Consumer Lending, så har vi ett K/I-tal som uppgick till 32 procentenheter i Q2:an, vilket är något lägre än samma kvartal föregående år.

Och vi kan bläddra. Och precis som Joakim nämnde, när vi tittar vidare på bankens rörelseresultat så ökade det med 31% till 256 miljoner under andra kvartalet och här är ju drivkraften bakom vinsttillväxten year-on-year är fortsatt främst den starka utvecklingen för våra tyska kreditkort.

Och resultatet per aktie ökade med 33% year-on-year och här påverkas vi positivt av något lägre räntekostnader för vår AT1-obligation än om vi jämför med samma kvartal föregående år. Tittar vi vidare på bankens avkastning på eget kapital, så precis som Joakim nämnde så uppgick det till 24,2 procentenheter i Q2:an, vilket kan jämföras med 21,6 samma kvartal föregående år.

Lönsamheten skulle jag vilja säga ligger väl i linje med våra finansiella lönsamhetsmål trots att vi fortfarande har något mer kärnprimärkapital än vad kapitalmålet kräver. Och om vi mäter mot en mer normaliserad nivå av kapital så ser vi en avkastning på nästan 30% i Q2:an.

Vi kan bläddra. Så går vi vidare och tittar på våra två segment och så tittar vi på vårt nya segment Everyday Finance.

Och här har vi ett rörelseresultat som ökade till 172 miljoner i Q2:an, vilket är 44 procentenheter högre än samma kvartal föregående år. Och här är det ju självklart då den växande låneportföljen i Tyskland som genererar högre intäkter och skalfördelarna ger också ett lägre K/I-tal, vilket bidrar till den starka vinstutvecklingen om man tittar year-on-year.

Jag skulle också vilja nämna att segmentets ökning av låneportfölj med rekordhöga 1,8 miljarder under Q2:an medför att upfront-reserveringar för förväntade framtida kreditförluster enligt IFRS är större i det här kvartalet. Men trots att detta ger en något höjd kreditförlustnivå och något lägre riskjusterad marginal i Q2:an, så har Everyday Finance en avkastning på låneportföljen förbättrats till 3,3% i Q2:an, vilket skulle jag vilja säga motsvarar en normaliserad avkastning på EK på över 30%.

Tittar vi sedan in mot Q3:an så förväntar vi att den riskjusterade marginalen återgår till ungefär samma nivåer som i Q1. Vi kan bläddra.

Och gå till vårt andra segment Consumer Lending. Precis som Joakim nämnde så hade vi ett starkt rörelseresultat på 84 miljoner i Q2:an, vilket är 11 procentenheter högre än motsvarande kvartal föregående år.

Segmentets riskjusterade marginal har ökat något till 6,8% jämfört med 6,4 föregående år, vilket främst beror på en högre räntenettomarginal. Och jag skulle vilja säga det senaste året har finansieringskostnaderna minskat något samtidigt som vårt fokus på att stärka intäktsmarginalen på nyutlåning i framförallt de nordiska länderna har varit positiv för oss.

Tittar vi på segmentets kreditförlustnivå så uppgick den till 3%, vilket är något lägre än om jämfört med Q1:an. Och tittar vi på avkastningen på låneportföljen för segmentet så uppgick den till 2,8% i Q2:an, vilket motsvarar en avkastning på normaliserad eget kapital på ungefär 25 procentenheter.

Vi kan bläddra vidare. Och så tittar vi lite grann på bankens finansiering och likviditet så ser vi att hushållsinlåning i Tyskland fortsatt är vår klart största finansieringskälla med 8,6 miljarder i inlåningsbalans vid utgången av Q2:an.

Vår inlåning i Nederländerna fortsatte dock att öka och uppgår nu till 6,2 miljarder. Och av koncernens totala inlåning på 20 8,3 miljarder så utgör ungefär 43% konto med bindningstid och fast ränta vid utgången av kvartalet, vilket kan jämföras med 45% vid utgången av Q1:et.

Tittar vi lite på vår tillgängliga likviditetsreserv så uppgick den till 19% av inlåningsbalansen vid utgången av Q2:an, vilket är något högre än i Q1:an. Och som sagt, merparten av vår likviditet är liksom tidigare kvartal placerade i statsskuldväxlar med återstående löptid upp till 12 månader samt overnight-konton hos några större nordiska banker.

Inga nyheter där. Så vi kan bläddra och titta lite grann på våra kapitalrelationer.

Som vi tittar på våra kapitalrelationer i stapeln längst till vänster så uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till 12,8 procentenheter, primärkapitalrelationen till 14 och den totala kapitalrelationen till 15,7 procentenheter vid utgången av Q2:an. Och kapitalrelationen har minskat något under kvartalet och det beror bland annat på ett högre riskexponeringsbelopp som naturligtvis är kopplat till den starka tillväxten för låneportföljen, men även att vi behöver göra ett regulatoriskt avdrag i kapitalbasen för den förutsägbara aktieutdelningen.

Och avdraget för förutsebar aktieutdelning uppgår till cirka 50% av nettoresultatet för 2026 och den nivån baseras på kraven enligt kapitaltäckningsregelverket som innebär att vi ska tillämpa vår utdelningsandel som vi hade 2025 då. Och i pengar skulle jag vilja påstå att avdraget motsvarar ungefär 200 miljoner, vilket är ungefär 1 procentenhet på bankens kapitalrelationer och ni kan se detta i de streckade linjerna på de tre staplarna längst till höger.

Men även med detta avdrag i kapitalbasen så har samtliga våra kapitalrelationer en fortsatt betryggande avstånd till de regulatoriska kapitalkraven. Däremot ligger vår totala kapitalrelation ganska nära vårt kapitalmål efter den starka lånebokstillväxten som vi såg här nu i juni.

Och som ett led i detta så tittar vi över vår kapitaloptimering och utvärderar möjligheter för att stärka vår kapitalstruktur. Men det lämnar jag tillbaka till dig, Joakim.

Tackar. När vi nu blickar framåt så gör vi det med avsikten att fortsätta driva verksamheten med disciplin mot våra finansiella mål.

Vi har fokus på att fortsätta utveckla vår verksamhet med flera tjänster i flera marknader i Europa. Och vi har nu 540 000 aktiva kortkunder som har vår app och vi ser fortsatt efterfrågan på våra tjänster.

Så det är vår startpunkt. Även om vi har osäkerhet i vår omvärld så ser vi att vi kan hantera kundernas intresse på ett väldigt bra sätt.

Och när vi har kommit nu mer än halvvägs till 1 miljon aktiva kunder så gör vi det med aktivt styra resurser då mot Everyday Finance där vi har möjlighet att skapa djupare och längre kundrelationer för att kunna bygga ännu mer strukturvärde i bolaget. Nu kan vi övergå till Q&A:n.

Så där, hörs jag nu?

Nu hör vi dig, Emil.

Topp. Lite teknikstrul.

Men jag tänkte fråga räntemarginalen stärktes ju rätt ordentligt i både Everyday Finance och i Consumer Lending. Skulle ni kunna ge lite mer färg på vad som drev det och om det är en uthållig förbättring?

Så som jag tänker så borde ju den underliggande marginalen vara ännu starkare eftersom att mycket av lånetillväxten kom i slutet av kvartalet och man inte har fått hela ränteintäktseffekten.

Joakim ska få svara sen, men jag vill bara svara på, jag sa det också att vi hade ju en väldigt stark marsmånad, så i kreditkortsverksamheten så kom du in väldigt bra i den månaden. Sen stämmer det under det här kvartalet så hade vi en väldigt stark junimånad, så att rimligtvis kommer vi in starkt i våran Q3 också.

Ja. Nej, men sen så ur ett lite längre perspektiv så har vi, jämför man med ett år tillbaka så har vi lite lägre fundingkostnad precis här och nu.

Så det kommer med oss. Och sen så jobbar vi ju aktivt inom Consumer Lending med att stärka den riskjusterade marginalen och aktivt då när man verkligen säkerställer att man gör rätt affär mot rätt kund och är restriktiv.

Minskar ju nyutlåningen där med 10% och det ger effekt. Så det är väl de effekterna i kombination med hur utformningen av kvartalen som skapar det.

Sen strukturellt mixmässigt så är det ju så, om man kollar på vår trend i ett flerårigt perspektiv så kommer man ju se att mixeffekten går ju mot en högre riskjusterad marginal helt i linje med vår strategi.

Okej. Tänkte också fråga på not 4 i rapporten på kreditförluster.

Mycket av kreditförlustreserveringarna i kvartalet kom ifrån den här raden som är förändring i reserveringar för sålda fallna fordringar. Skulle ni kunna hjälpa mig att förstå vad den raden innebär?

Hur kan det bli reserveringar för sålda fordringar?

Det är väl en redovisningsteknisk fråga hur man ska ställa upp när vi egentligen reserverar plus egentligen så under det här kvartalet har vi också sålt några batcher och sånt. Men jag kan återkomma till dig i mailtext sen om de klassificeringarna om du vill det, Emil.

Okej, det vore hjälpsamt. Ni nämner också lite i rapporten att ni utvärderar möjligheter för att stärka kapitalstrukturen.

Refererar ni då till att emittera AT1- eller T2-obligationer eller rör det sig om få ner mängden NPL:er eller sänka utdelningen eller något annat?

Nej, absolut inte, utan det är ju obligationsmarknaden och eftersom vi alltid jobbar efter en kapitaloptimering så vet ju du som har följt oss länge att då tittar vi på möjligheterna att stärka vårt kapital utifrån beroende om vi behöver primär- och sekundärkapital. Så det är ju det som vi tittar på.

Eftersom om du tittar på kärnprimärkapitalet så har vi ju ganska långa avstånd däremellan mot de regulatoriska kraven och går du till T1 och T2-nivåerna så ser du att de minskar och vi brukar alltid vara kapitaloptimerade. Så att det är väl möjligheten att vi är öppet för det framåt helt enkelt, som vi alltid brukar göra.

Ja, okej. All right.

En sista fråga. Det här EU:s nya konsumentkreditdirektiv, det innebär ju att det kommer bli skarpare regler i Sverige för e-handlare som förmedlar finansieringslösningar.

Hur påverkar det eran affär?

Alltså, dels är vi ju en del av hela marknaden i det hela, men om man kan konstatera att vi utmärker oss genom att vi har en väldigt flexibel teknisk plattform och vi har också ett angreppssätt att stödja handlarna på bästa sätt i deras kundresor. Så i det relativa spelet så tror jag att vi har en konkurrensfördel genom vår flexibla approach.

Sen är det mycket en diskussion med ens partner här kring hur de vill hantera sin affär och så vidare. Men vi har full kapacitet att hantera alla möjliga utfall av hur olika handlare vill agera till exempel och hantera sina kundresor.

Okej. Men om jag har förstått det rätt så verkar det här direktivet rikta in sig delvis på profit sharing-uppläggen med handlarna och om jag inte minns fel så har ni prioriterat att köra mer och mer på profit sharing de senaste åren än vad det varit historiskt.

Borde inte det ha någon effekt på era möjligheter att svälja handlare eller möjligheter att få ut en tillräcklig avkastning på kapitalet i segmentet eller hur? Har det ingen effekt alls?

Alltså en större handlare har ju möjlighet till exempel att bli en intermediär och stå under tillsyn och uppfylla vissa rapporteringskrav. Så det är en väg för en handlare.

Profit sharing är ett sätt av många sätt som finns för det här. Och vi har ju full flexibilitet att arbeta tillsammans med våra handlare, så det är väldigt väldigt upp till besluten med individuella handlare hur de vill hantera sin affär.

I det här fallet så är det ju inte vi som hindras från att ta emot pengar, utan det är ju handlarna som måste uppfylla vissa krav för att kunna få kickbacks. Vi jobbar ju med starka relationer.

Vi skräddarsyr för större handlare och så vidare, så ur det perspektivet tror jag vi har de allra bästa förutsättningarna att kunna vara anpassningsbara och flexibla och säkerställa att våra partners kan fortsätta med sin lyckosamma affär.

All right. Tack så mycket för svaren.

Det var alla frågor från min sida.

Tack, Emil.

Funkar det för mig?

Jajamensan, vi hör dig.

Bra, härligt. Jag tänkte på om vi går tillbaka lite till 2025 så talade vi mycket om nya partners som ni hade signat och att det successivt skulle generera kreditvolym.

Är det en effekt vi har börjat se nu här i 2026? För vi talade om att det skulle ske gradvis och nu när vi inte har den här splitten på segmenten längre så kan vi inte riktigt följa upp på det här, men givet de partners ni signade och som lyftes fram väldigt mycket under förra året, är det någonting man kan se i siffrorna nu och går det att kvantifiera på någonting hur mycket som kommer från de här nya partners?

Ja, alltså transaktionsvolymen, om man kollar på segmentet Everyday Finance, nu är det ju två produktområden som precis som du säger vi särredovisar ju inte, men vi har ju en markant ökning i transaktionsvolym om man blickar tillbaka jämfört med ett år sedan. Konverteringsfaktorn i segmentet i sin helhet transaktionsvolym till kreditvolym är mellan 70 till 80%, till och med uppåt 70 80% kan det vara.

Så det är konverteringsfaktorn. Men då ska man veta att konverteringsfaktorn är lite högre inom kreditkort än inom e-handel.

Men det beror jättemycket på vilka handlare det är, vilka kunder, vilka geografier. Så det är väldigt individuellt.

Och också så sker det en olika marknadstrender också när det gäller konverteringsvolym inom e-handel beroende på hur olika betalningsalternativ fungerar rent digitalt för kunden. Så kan det också finnas en olika beteenden över tid.

Så det är väldigt individuellt. Men där har du, om du ska ha något tal att hålla i, så är det 80% transaktionsvolym till kreditvolym i segmentet.

Okej, tack. Och om man tittar då på Q2:an så dessutom var det rekordstark utlåningstillväxt på nästan 1,5 eller 1,8 miljarder.

Så hur ska vi tänka då kring är det här en ny run-rate-nivå eller är det en effekt av att de här nya partners som vi precis nämnde nu kommer in och det är bra konverteringsfaktor, en reflektion av förändrad strategi eller förändrad konkurrenslandskap? Kan ni utveckla lite där?

Nej, men alltså det är flera saker som hänger ihop. En viktig utgångspunkt det är ju vårt fokus som vi lägger på Everyday Finance och de möjligheter vi har i den marknaden.

Och det här är en effekt av att vi har lagt mer verksamhetsfokus under lång tid, men det är lite grann proppen ur när hela verksamheten då inom ramen att vara Avarda lägger ett extra fokus. Så på det sättet så är det ju en extra växel.

Sen ska man veta att Q2:an är ett starkt kvartal för oss. När det gäller handlare och övrig verksamhet så ska man ju berätta då att konverteringsfaktorn transaktionsvolym till kreditvolym är högre inom kreditkort och den ökade tillväxten i huvudsak så beror ju det på kreditkort.

Så den relativa storleken i segmenten, vi pratar kreditkort, vi pratar Tyskland. Vi har en väldigt bra fart och då ska väl sägas att konkurrensen är bra i Tyskland, men vi levererar på ett väldigt bra sätt på alla cylindrar i den hatten.

Men sammanfattningsvis, 1,8 miljarder det är inte riktigt vad man ska förvänta sig per kvartal i tillväxt i nettonyutlåning framgent?

Nej, alltså som alltid, det finns en säsong i vår tillväxttakt och då just Q2:an och Q4:an är de starka kvartalen tillväxtmässigt och sen så brukar Q3:an och Q1:an kunna se lite starkare resultatmässigt ut då för våra produkter. Lite på grund av att tillväxten normalt är lite lägre och då blir det lite mindre reserveringar, lite mindre försäljningskostnader och man får med sig räntenettot från kvartalet innan.

Så det mönstret finns fortfarande kvar så jag tror att man får kolla year-on-year på oss, men med kanske en extra titt på att vi har nog växt upp ett varv som Avarda. Men vi har ju våra finansiella mål och det är ju den riktlinje som vi håller oss i.

Tack. Och som en sista fråga då, nu talar vi väldigt mycket om Everyday Finance och lyfts även fram i VD-ordet att det är där kapitalet allokeras.

Så om du blir lite visionär och tänker kanske 3-5 år ut, finns Consumer Loans-delen kvar i business då eller är det här en långsiktiga strategin nu att allt kapital ska allokeras här över tid för en framtid?

Nej, alltså vi är inte kritiska till företeelsen lån till privatpersoner generellt, utan det handlar ju om oss att få in den verksamheten i den relationsbyggande affären där vi kan göra flera saker mot samma kund. Det handlar också om att när du gör saker så ska du kunna leverera en räntabilitet som väl överstiger 20% i enlighet med våra finansiella mål.

Så det är ju den kombinationen helt enkelt. Så att jag ser ju framför mig att vi kommer göra lån som en del av vår affär även om en 3-5 år, men kanske inte exakt med samma förtecken som har gjorts eller som sker nu i den nordiska marknaden till exempel där man i konkurrens handlar upp lån på externa plattformar.

Det är inte riktigt där vi lägger fokus på att vara bäst, utan vi lägger fokus på att vara bäst att bygga relationer med kunder, vara en del i deras dagliga ekonomi i den interaktionen där gränserna mellan betalningar och krediter suddas ut. Det är där vi försöker att vara väldigt duktiga.

Låter intressant. Stort tack, det var allt för mig.

Tack.

God morgon. Först bara för att förstå reserveringsgraden, om ni säger då att starkare tillväxt och högre reserveringar, vilket ger högre kreditförluster upfront.

Om vi tänker att det säsongsmönstret gäller som ni beskriver, då borde väl egentligen om ni har stark lånebokstillväxt i Q4:a igen, då borde väl mekaniken göra att kreditförlusterna stiger även då? Är det rätt tolkat?

Ja, allt är ju relativt hur mycket vi växer i förhållande till vår balans och mycket utav den ration som går upp nu handlar ju om att vi har upfront-reserveringar när vi växer så mycket. Så om det samma fenomen skulle inträffa i Q4:an så är ju din teori korrekt.

Ja. Nej, men jag ville bara dubbelkolla logiken.

Joakim, du nämnde att vi också ska ta i beaktande den geografiska mixen när vi ska tänka på era kreditförluster. Vill du bara förtydliga det?

Vilken är

Nej, men ja absolut. Det finns en geografisk mix och en produktmix över alla produkter i hur man optimerar riskjusterad avkastning.

Och då finns det marknader där man får en bättre riskjusterad avkastning i ett mer lågriskssegment och vissa i lite mer högriskssegment. Det är inte alltid konstant över tid.

Men det är en ganska intressant resa. Om man kollar på specialiserade till exempel kreditkortsbolag och så kollar man på något nordiskt bolag, du kollar på något tyskt bolag och du kollar på ett engelskt bolag, så kommer du se en slående skillnad där kreditförlustnivån kanske i Sverige, Norden ligger på 2% och i Tyskland närmare 5% och i UK ungefär 8-9%.

Så det var tre exempel från tre specialiserade aktörer som är då geografiskt smala. Men det innebär ju att om vi är med i en marknad och vi är lite nordiska och lite tyska och lite brittiska, så blir det så klart en mixeffekt beroende på relativt hur vi växer i de olika geografierna.

Ja, fattar. Och det säger väl något om riktningen också.

På geografiska spåret, ni nämnde också att Norge som ändå är näst störst att ni märker att det tar fart. Vilken del av verksamhet är det som tar fart?

Är det att ni har förbättrat erbjudandet eller är det att sentimentet har förbättrats?

Det är två delar i Norge. Det ena är att vi har ju onboardat en rad handlare under slutet av föregående år där affären börjar ta fart.

Strukturellt så är vi i e-handelsverksamheten väsentligt större idag än för ett antal år sedan och också överlappet då mellan våra affärer blir större av den anledningen att vi har samma kund i flera segment. Det andra det är ju att vi växer på vår kreditkortsverksamhet på ett bra sätt.

Vi har funnits väldigt länge i Norge i kreditkort, men vi har hittat en extra växel där och det är i mångt och mycket skulle jag säga vårt eget arbetssätt som förfinas. Och det innebär att vi får utveckling ju bättre vi blir på att jobba relationsbyggande med kunden, att på basis av kundernas beteenden skicka riktade budskap och aktivera kunden.

Så vi märker en effekt av de investeringar och det fokus skifte som vi har gjort på det området, som så klart blir extra intressant när det flyttas ut i andra marknader, andra produkter. Så just Norge är en framgångssaga ur det perspektivet.

Ja, okej. Sista frågan då.

Mycket av Tysklands tillväxten beskriver ni just med fler samarbeten och partners, plattformar och så där. Har det någon marginaleffekt?

Alltså, jag tänker påverkar det bas i graden att ni lägger det där eller hur ska man se på de samarbetena?

Ursäkta, tysk tillväxt?

Yes.

Tysk tillväxt är i huvudsak kreditkortsverksamheten och det finns absolut en effekt av att vi har flera säljpartners och breddat vår distributionsbas. Det finns det absolut.

Jag skulle säga så här att

Och vad är marginaleffekten av det? De betalar lite mer eller?

Nej, men då finns det en annan dynamik som är avsevärt mycket större och det är ju som cost of acquisition ökar på marginalen, alltså det sista kortet man ger ut. Det är inte distributionspartner, det är framför allt hur många kort.

Så det är mängden kort då betalar man mer. Det är mycket viktigare än hur många partner hur man lägger upp sitt distributionsnätverk.

Det handlar framför allt om att få distributionskraft när man breddar basen så att säga. Och det gör ju också då att nästa gång man behöver öka på och få ut fler kort så blir spiken i hur CAC:en då går upp blir lite lägre, för man har fått en lite bredare bas.

Okej. Det är ändå på kostnadssidan om något man ser den här kortsiktiga kostnaden och sen så blir det så klart en långsiktig effekt när det väl slår så att säga, vinstmässigt.

Absolut. Den omedelbara korrelationen kommer du se med antal kort, men över tid så kommer det komma in en positiv effekt av en breddad distributionsbas.

Okej, tydligt. Tack ska ni ha.

Tack.

Och tackar så hemskt mycket för uppmärksamheten och jag hoppas att ni får en riktigt fin sommar och också en spännande rapport säsong kanske innan den börjar då. Ha det bra.