God morgon allihopa och välkomna till presentationen av Klimators kvartalsrapport två 2026. Emil Danielsson heter jag, VD för Klimator och har varit verksam i bolaget sedan 2013 i olika roller.

Den här presentationen tänkte jag dela upp i tre olika delar: den ena delen en inflygning till Klimators affär, hur den ser ut idag, och del två handlar om naturligtvis de viktigaste punkterna som har hänt under kvartalet, och vi avslutar också med lite frågor. Vad är då Klimator?

Jo, vi har ett renodlat fokus på vägklimatologi. Och vad är det?

Jo men ni vet allihopa under vintern att väder är detsamma, men det träffar olika delar i eran egen hemort på olika sätt. I en del så snöar det, i en annan del så regnar det.

Och det är det lokala klimatet på den platsen ni verkar som sätter förutsättningarna om det blir halt eller inte. Och det representerar bilden till vänster.

Det är om vägen ligger höglänt, om det är låglänt, om vägen är beskuggad, om den ligger nära en sjö, etc. Det är våran unika forskningskompetens.

Så vi gör precis tvärtom mot alla andra som använder väder, den atmosfäriska prognosen. Vi använder de lokala förutsättningarna för att räkna på när och var det blir halt.

Utöver den här så använder vi en mängd olika typer av datakällor som används i våran grundläggande modell som vi kallar för Road Condition Data. Där ser ni att topografi är en förutsättning.

Vi använder olika typer av atmosfäriska leverantörer beroende på vilket land vi verkar inom. Vi använder de lokala väderstationerna som normalt sett trafikverken tillhandahåller.

Vi använder vanliga fordon, vanliga personbilar och deras datasignal. Vi har en egen väderstation som också skickar alla de mest värdefulla parametrarna in till våra beräkningsmodeller.

Men vi har också varit först i världen med många saker i den här modellen. Till exempel integration av saltbilarnas produktionsdata: hur mycket salt, var saltet läggs, vilken typ av salt ingår i våra algoritmer för att beräkna hur länge räcker saltet givet en viss vädersituation.

Vi har också varit först i världen med både optiska sensorer och de signaler de tillhandahåller, men också lidarsensorer som en annan typ av realtidsdatasensor. Och det som vi har jobbat med de sista 5-7 åren där kameran ser var det blir halt i kombination med den optiska laserns mätning få en väldigt högupplöst bild över både nuläget för att våran modell som vi kallar för RCD, Road Condition Data-modellen, ska kunna beräkna en högupplöst prognos framåt.

Det är det som hela vår verksamhet vilar på. Så när blir det halt?

Var blir det halt? Och vad behöver vi göra?

Och det spelar ingen roll för vilken tillämpning som vi bygger det här, utan grundmaterialet är precis detsamma. Och då, vem är kunden till Klimator och vilka problem löser vi?

Ja, framförallt för vinterindustrin: när behöver vi salta, var behöver vi salta och hur mycket behöver vi salta? Det är själva huvudpoängen i hela vinterindustrins väsen.

En prediktiv åtgärd och det saltet gör, det är att ofta går entreprenörerna ut 4, 5, 6 timmar före det blir halt därför och lägger salt just i syfte att det inte ska bli halt. Och det är en väldigt effektiv modell att bekämpa halka på.

Och det är det problemet vi löser för vinterindustrin. Jag kommer återkomma lite grann till vilka delar vi jobbar med vinterindustrin med.

Sen såklart så både tung fordonsindustri och vanliga personbilar är ju intresserade av när blir det halt, när behöver jag sänka hastigheten baserat på alla de dataset som vi jobbar med. Men det finns också många andra kundsegment som den här modellen skulle kunna föda speciella signaler till, till exempel traffic management eller fleet management: hur mycket försenad kommer jag bli baserat på att det är ett nytt väderläge i en viss del i Europa.

Och sen också det vi kallar för road condition collaborators, alltså appar som servar både fotgängare och cyklister och så vidare. Men i det här så är vinterindustrin vårt största fokus just nu där vi också har den starkaste utvecklingen som också syns i kvartalsrapporten.

Men både OEM:erna, commercial vehicles och de här andra där finns en stark kommersiell utveckling och ett intresse. Så winter maintenance för vad är det vi gör?

Jo, men när och var blir det halt? Vad ska vi göra?

Ska vi köra en dynamisk åtgärd eller ska vi köra en åtgärd som bygger på det exakta väglaget? Hur mycket salt kan vi spara och vilka CO2-reduktionsutsläpp kan vi göra baserat på den här teknologin?

I grund och botten så ligger en ökad effektivitet och lönsamhet och jag kommer nämna lite grann senare i presentationen kring det här. Men det finns idag en utmaning för hela industrin i hela världen med att industrin dräneras på kunskap i takt med pensionsavgångar.

Den ena delen. Det är svårt att rekrytera människor till industrin.

Och vad är det som händer ute i saltbilarna om chauffören eller den som har tagit beslutet är osäker? Ja men säg att 10 gram salt hade varit per kvadratmeter hade varit riktiga beslutet.

Har vi osäkerhet i de här besluten då åker saltmängden upp till 15, 20, 25 gram per kvadratmeter. Och kanske till och med man kör ett helt område, en hel kommun eller en hel stad eller ett helt kontrakt av statlig väg.

Man åtgärdar alla vägar där kanske bara 30% av vägen egentligen hade blivit åtgärdad. Det här ser vi inte bara i Sverige, i Norge och andra europeiska länder, utan den här utmaningen finns över hela världen och här har vi lösningen.

Inom automotive och de strukturerade produkterna som vi har där det är ju naturligtvis väderrelaterade varningar, väderbaserad ruttoptimering, men också energiprediktering för elektriska fordon givet vind, kyla och andra parametrar: när behöver vi ladda? Det här är våra två affärsområden och det prioriterade affärsområdet på kort sikt det är det vinterrelaterade affärsområdet.

Vad är det då vi gör inom vinterindustrin och det som ni ser i kvartalsrapporten också börjar materialiseras? Längst till vänster så ligger det ett beslutsstöd som innehåller alla de här datakällorna som jag visade i början.

Den masseras både med naturligtvis våra algoritmer, men också av både fysikaliska och statistiska modeller för att kunna spotta ut ett högupplöst resultat som inte bara är nu utan som är om 4, 8 eller 24 timmar. Utifrån beslutsstödet så kan våra kunder se när och var det blir halt, vilken typ av halka och vad som är den mest rimliga åtgärden.

För att kunna göra alla de här beräkningarna så behöver vi de här stora dataseten och därför så tog vi också beslutet runt 2020-2021 att investera i den här väderstationen som drivs på batteri, kommunicerar över mobilnätet och som ger de 3-4 viktigaste parametrarna som alla andra väderstationer ger. Nyttan med det här det är att det är en väldigt kostnadseffektiv produkt för våra entreprenörer att dels se mätningarna på plats men också som en input till våra vädermodeller.

Den tredje delen är lite den heliga gralen inom vinterindustrin. Och jag nämnde tidigare att entreprenörerna går oftast ut och saltar i förväg, alltså en förebyggande åtgärd för att det är mest effektivt.

Det finns alltid en osäkerhet i en prognos och vi har jobbat nu i snart över 10 år för att försöka hitta en lösning på dels prognosens kvalitet men också när man genomför åtgärden vad det är som gäller på den enskilda platsen. Det är det systemet vi kallar för Saltera Ahead som består av en edgedator, en kamera och en optisk laser.

Med det här systemet så tar vi över saltspridarens funktionalitet och låter inte chauffören påverka med ytterligare 5, 10, 15 gram, utan vi styr saltspridaren i realtid baserat på det väglag som finns på den exakta platsen. Saltbilen vet redan via vårt system: vad var det för prognos?

Vad är det som gäller på platsen? Och vad är det vi behöver lägga ut?

Och den tredje delen, det som utvecklas mest just nu, både med våra egna verktyg men också med våra kunders verktyg, alltså hela den enorma mängden data som vi spottar ut ur våra system. Både vad det var för prognoskvalitet, vad var det för operationell kvalitet: hur mycket salt la vi utifrån det vi hade bestämt?

Blev vägen perfekt så som vi önskade eller fanns det problem under den vägen? Alla de här fyra delarna är en av de starkaste driversen över hela världen just nu i dels digitaliseringen, men framförallt transformationen av en hel vinterindustri som idag jobbar mycket med papper, med penna, med supererfarna människor som kan en viss plats men kanske inte kan ett helt land eller liknande.

Det här är de fyra huvudprodukterna som vi levererar till våra kunder och som ni också ser i de pressmeddelanden som vi kommunicerar. Vi är fantastiskt jättestolta.

Vi är ett litet bolag, utgår från Sverige, vi har ett dotterbolag i Danmark, men vi jobbar med Trafikverket. Vi jobbar med de statliga, privata aktörerna som är med i offentliga upphandlingar från Trafikverket i Sverige eller Trafikverket i Norge eller andra länder.

Vi jobbar också med en enormt stor mängd kommuner som jobbar med olika delar i vårat produkterbjudande. Och vi har fantastiska samarbetspartners inte bara i Sverige och Norden utan hela världen.

Så för att titta lite grann då på kvartal två och det vi materialiserade under det här kvartalet 2026 så först och främst det är otroligt spännande att sitta där vi är just nu i Göteborg denna dag och veta att kvartal två, den viktigaste delen för oss det var att vi signerade ett antal rekordordrar om vi jämför med tidigare år. Och alla de här ordrarna vi har kommunicerat, de är kopplade till det vi säger automatiserad vinterdrift.

Alltså att där det är big data som man tar besluten på. Det är realtidsdata i saltbilen som kontrollerar saltspridare, informerar chauffören, informerar den övergripande organisationen.

Och det är hit vi har velat hela tiden. Också väldigt spännande att ett antal danska kommuner väljer Klimator som totalsystemleverantör, inte bara till fokuset av automatiserad vinterdrift utan också både utökar antalet produkter som vi levererar eller produkter som vi har distributionsavtal för Danmark kring.

De ser definitivt de här möjligheterna som vi har pratat under många år och där nu de konkreta resultaten kommer. Vi har på våran hemsida ett antal case och där ni gärna kan gå in och titta på ett case från Kolding som under den här föregående vintern har haft enormt fina resultat baserat på vår teknologi och vår kunskap.

Utöver det som kommuniceras så har vi ju naturligtvis också en mängd olika kunder som gör olika typer av investeringar både i våra produkter i kombination med andras produkter beroende på vilka målsättningar som de sätter upp. Men det gör att den totala volymen av våra affärer växer.

Det är en fantastisk upplevelse både i diskussionerna med kunderna men också att se att stora organisationer tar beslutet att också gå den här vägen: öka kunskapsinnehållet bland sina medarbetare, öka förmågan att leverera effektiva beslut och effektiva åtgärder och till syvende och sist tjäna pengar och spara miljö. De ökade antalet orders också innebär ju också att våran framåtriktade ARR ökar med 32% till 24,4 miljoner, 18,5 jämfört med föregående år.

Grundaffären växer. Nettoomsättningen minskar med 19,5% jämfört med Q2 föregående år som var 8 miljoner.

Q2 förra året så materialiserades många order vad gäller vattensensorer kopplade till ett eller ett par stora kontrakt som vi har i Danmark. Och det är nettoomsättningsförklaringen till nettoomsättningsminskningen.

Och EBITDA minskar från 0,5 till -3,5 och där ligger också ett par olika delar i EBITDA-talet och den ena delen är naturligtvis att vi har inte riktigt samma nettoomsättning jämfört med föregående år, men framförallt så minskar också nivån på offentliga medel, forskningspengar som också ligger i linje med den strategin vi har. Och sen har vi också rekryterat medarbetare för att just kunna ta tillvara på den här typen av orders som vi samtidigt signerade under kvartal två.

Men i grunden så är jag ett, väldigt nöjd med att vi har tagit alla de här ordrarna som går enligt i strategins riktning. Såklart hade jag velat haft ett annat ekonomiskt utfall i kvartal två, men det handlar också om när tar vi affärerna under kvartal ett, kvartal två och när kan vi leverera dem.

Men i grunden väldigt nöjd med att vi får ordrarna och att de återkommande intäkterna växer både baserat på den strategiska inriktningen vi har, men också såklart i pengar. Prioriteringar framåt: Såklart vi har rekordordrar.

Det är ett stort fokus i organisationen och från mitt håll på avtalade leveranser inom winter maintenance. Och det här är ju inte bara Sverige, Norge, Danmark och befintliga länder, utan det handlar också om piloter, pilot i fas ett som genomförs i nya länder.

Vi har också utvärdering av nya marknader både inom Europa och USA. Och sen naturligtvis att från den position vi befinner oss och den tillväxten som vi ser och vill ha framåt måste vi utveckla både interna rutiner för både tillväxt och kunna skala våra leveranser.

Och det inte bara till befintliga länder utan också nya länder. Och det som har drivit vår utveckling under alla de här åren: ett gemensamt fokus med alla de kunder vi jobbar med, vad deras pain points är och vad vi behöver lära oss ännu mer för att leverera ännu bättre system framåt.

Men sammanfattningsvis: jättenöjd med att vi faktiskt har ett rekordkvartal vad gäller signerade order, jättenöjd med en ARR-tillväxt på 32%, slutförandet av Saltera Ahead, den här kombinationen av dator, kamera och laser, ett också stort fokus under föregående kvartal, och stort fokus på leverans av orders och våra kommande marknader och nya kunder. Tack.

Den skulle jag kunna prata flera timmar om, men för att konkretisera den lite grann så behöver vi flytta upp på makronivå. Jag pratade inledningsvis om de olika marknaderna och beteenden på olika marknader, men i grunden så kan man säga då att oavsett om du befinner dig i Europa eller USA som jag har nämnt tidigare så sitter i princip alla som hanterar vinterdrift med samma problem.

Det är brain drain, alltså det är kompetensläckage. Personer lämnar industrin, duktiga medarbetare som har jobbat länge med det här och har stor erfarenhet lämnar industrin, så det är i princip en hel generation som är på väg ut.

Så det är en del. Den andra delen, det är också att det kommer i olika länder också för nya policies som är miljörelaterade och som är otroligt viktiga inte bara för den närliggande enskilda miljön, utan där då både salt och CO2 är tydliga krav.

Och där handlar det mycket om att det jag pratade om tidigare: att lägga rätt mängd på rätt plats i rätt tid är centrala begrepp. Och mässan i Frankrike, om ni som följer oss, där var det en av de stora samtalsämnena: hur kommer vi dit?

Hur kan vi veta att rätt mängd salt är exakt rätt och ger det rätt kvalitet? Där sitter vi egentligen med all den kunskapen och med färdiga lösningar.

Det är den större diskussionen. Och vad är det då som gör att vi materialiserar ändå det här i kvartal två?

Ja men då skulle jag nog vilja säga och gå tillbaka 2013. Vi har pratat om den här visionen och målsättningen under så många år och nu börjar vi också se att det ena är då att policies från upphandlarhåll börjar ändras.

Organisationerna som vi har jobbat med under många år, de börjar mogna och också förstår hur de ska kunna använda den här typen av systemarkitektur i sina länder. Och parallellt så vad gäller Saltera Ahead-teknologin som styr saltspridaren så är det ju att nu möts nästan alla de här tre utvecklingslinjerna där vår teknologi är mogen, den är bevisad både i forskningsstudier och i praktisk nytta.

Och där har vi ett försprång att vi under så många år har drivit alla de här innovationerna. Vi har testat, vi har gjort mängder av försök, både bra försök och mindre bra försök, men vi vet hur det här måste göras för att det ska bli rätt.

Och inte bli rätt i Klimatorperspektiv, utan rätt för miljön, rätt för beställare som Trafikverket, rätt för entreprenören. Och den känslan fick vi under Q2 både i diskussionerna med de här kunderna och att det också då blev de här affärerna som jag har kommunicerat.

Ja men Danmark är spännande. De är väldigt tidiga med nya teknologier och precis som du säger, vi jobbar redan med många danska kommuner.

Där ser vi förutom då att det finns en potential att växa ytterligare med fler kommuner så kommer man in i nästan fas tre med de danska kommunerna att förbättra de operationella resultaten ännu mer. Som jag sa tidigare, det är lite kunskapsläckage här och där.

Det kommer in nya medarbetare och där kommer ju också den nya typen av både utbildningspaket som vi har i våra plattformar, men också hur vi ska kunna nyttja nya teknologier och få stödja användarna ännu mer. Så där har vi en stor kundbas där potentialen ligger i att både fördjupa den och skala alla våra teknologier till kommunerna.

I Danmark så har många RSI, en del många har också en kombination av RSI och en väderstation, men i Danmark ligger ju det här steget nu att koppla teknologier eller data direkt till saltspridaren.

Ja men den enskilt största faktorn jämfört med kvartal två föregående år det är just att vi hade stora beställningar i Q1 och även i början på Q2 av vattensensorer som vi levererade under kvartal två. Det är den enskilt största faktorn till varför vi backar det här året.

Men sen har vi också tagit beslutet att börja investera i fler människor för att kunna hantera den här typen av både i volymen av antal kunder, distribution av IoT-stationer och också det kommande systemet för automatiserad vinterdrift som är Saltera Ahead. Så där ligger också en del kostnader för både ny personal och någon ersättningsrekrytering.

Och sen också är vi mer fokuserade på vad gäller forskningsmedel som egentligen är en övrig intäkt och hur vi både söker tillsammans med våra befintliga kunder men också vad det är vi vill undersöka i de här forskningsprojekten. Så det är inte riktigt lika höga summor som är kopplat till offentliga medel.

Alltså just nu så ser vi möjlighet precis överallt, men vi behöver också ha en strategisk skärpa. Och jag pratade lite innan om faser och baserat på PR och andra mässor som vi har varit på så pågår just nu ett antal diskussioner med nya aktörer i nya länder för Klimator.

Och det vi gör då, det är att vi delar egentligen upp det här i ett par olika faser. Och det finns ett par tre länder som känns väldigt, väldigt spännande.

Och vad är det vi tittar på då? Jo, men det ena är att vi tittar på hur ser de grundläggande affärsmodellerna ut i respektive land, den ena delen.

Den andra delen är ju också den tekniska mognaden i det enskilda landet: har man möjlighet att gå den här vägen som alla våra kunder har gjort? Och utifrån det så gör vi då en utvärdering när vi sen går in och börjar leta efter kompetenta distributörer som skulle kunna leverera det här.

Och i Europa idag så finns vi ju både i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Litauen, UK, Tjeckien. Men det är klart att vi vill ju täcka 100% av Europa, men det kommer ta lite tid.

Men vi gräver där vi står, går mot de länderna där vi ser att de här parametrarna är rätt för Klimator, det är rätt för kunden och det är rätt för landet. Och vi hoppas att kunna faktiskt lansera ett par stycken fas ett-implementationer i nya länder under kommande vinter, men de diskussionerna pågår.

USA i sig självt är ju en jättepotential, men jag vill säga från början att där har väl 31 eller 32 av delstaterna definierat vinterväder. Det är inte alla delstaterna som är rimliga för oss att satsa på.

Här jobbar vi precis på samma sätt som Europa med både en fas ett-pilot där vi börjar samla ihop data, vi demonstrerar precis hur det kommer kunna fungera, och fas två som innebär det är året efter där man går i operationell drift och där alla dataflöden och så där är definierade. Men det är ju 32 olika länder då i USA där vi behöver bli duktiga på att bygga vidare på den framgångsfaktorn som vi har byggt norra Europa: goda relationer, närhet kunden, förstå problemen och tillsammans med kunden utveckla hur deras strategi ska se ut utifrån det vi levererar.

Och där är det precis som i Europa att vi behöver ha distributörer som liknar oss, som vet villkoren inom vinterindustrin och i USA är en fantastisk potential skulle jag säga. Men vi bygger saktmodigt och ni som lyssnar ofta så brukar det alltid landa i att det viktigaste är att tänka smart och då är det också att ha en god bedömning av var Klimator befinner sig, inte den långsiktiga potentialen på kort sikt, utan vi bygger det här steg för steg.

Ja men jag skulle säga nej. Det ena är ju att vi har ju sen 2010, 2012 utvecklat våra egna AI-modeller och de har ju förbättrat sig under alla de här åren och de är ju unika i sig skulle jag säga.

Och i kombination med det vi levererar, inte bara naturligtvis mjukvara med en hög grad av AI-baserat innehåll och våran hårdvara så är det ju också kompetensen bakom som kunden köper. Så att det vi håller på med dels är det rätt svårkopierat i grunden.

Så jag skulle snarare säga att den utveckling vi ser generellt sett inom AI för SaaS-bolag, den gynnar oss ännu mer i form av ökad produktivitet internt och införande av nya funktioner där vi använder den här typen av nya teknologier som kommer. Sen ska man alltid vara ödmjuk framåt, men att utveckla den här typen av road condition data, att veta vad varje sån här dataström behöver innehålla för kvalitet och hur modellerna, oavsett om de är statistiskt utformade eller AI-baserade, det är en rätt svårkopierad operation.

Ja men jag var inne lite på det i början. De här olika kundsegmenten: nu jobbar vi ju med winter maintenance som vårt huvudfokus, automotive där vi gör mycket utvecklingsprojekt tillsammans med industrin.

Jag tycker man kan också på hemmaplan göra sin hemläxa: vad ser man själv för olika tillämpningar där den typen av data som vi redan sitter på kan användas? Det är den ena delen i det här.

Sen så är det ju egentligen att hålla span på den strategiska infallsvinkeln som vi har givet winter maintenance med beslutsstöd, IoT, väderstationer, med Saltera Ahead och våra analysplattformar. Den typen av kommunikation som vi delar via investerarplattformar eller via LinkedIn där ni också får väldigt mycket mer kött och blod än kanske i en sån här presentation.

Det är mycket som händer, men jag ska också säga så här att jag har sagt från 2013 när jag började i det här bolaget att vi är bara i början på början. Och för varje dag jag kommer till kontoret så känner jag ännu mer hur i början på början vi är nu 2026.

För det är nu jag känner att allt börjar faktiskt hända så som vi har suttit och diskuterat och visionerat att det skulle kunna bli. Nationalstater börjar fundera på nya policies, organisationer har börjat ta till sig och implementera teknologierna och tekniken, den bevisar sig för varje vecka som går under vintertid.

Så de två sakerna: vad sker i omvärlden och vad är det Klimator levererar och kommunicerar. Tack så mycket.

Och vintern, den kommer.