Som vanligt kommer vi spela in presentationen och sedan lägga ut den på webben i efterhand. Och om ni har några frågor så kan ni skriva dem i chatten och så plockar vi upp dem i slutet av presentationen.

Då kör vi igång. Som vanligt är jag Johan, VD, och så har jag med mig Henrik Fredin, våran CFO.

Agendan är genomgång av Q4 och helåret, sedan lite highlights och sedan en genomgång av de viktigaste marknadsutvecklingen och sedan i slutet hur vi ser på 2026. Då börjar vi.

Varsågod Henke.

Yes, tack. Ja, vi har våra tre grafer och vi börjar med den vänstra som är nettoomsättningen.

Och där nådde vi 33,5 miljoner under det fjärde kvartalet, och det är en ökning med 27% jämfört med samma kvartal 2024. Och intäkterna i det fjärde kvartalet, det inkluderar det första avropet under det ramavtal som skrevs med Loft Orbital under tredje kvartalet.

Och den ordern uppgick till knappt 16 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor hamnade som intäkt under Q4. De resterande 4 avser licenser som löper över 5 år.

Sedan innehåller även kvartalet den första ordern från Leonardo som levererades under Q4 och den uppgick till 11 miljoner. Och även här utgörs en del av ordervärdet av licenser.

För helåret däremot nådde vi inte upp till vårt mål om minst 30% omsättningstillväxt, och vilket vi också kommunicerade då i Q3-rapporten. Nettoomsättningen landade på ganska precis 100 miljoner kronor och det är en ökning med 11% jämfört med förra året.

Men som Johan säger i VD-ordet i bokslutskommunikén så ser vi 2026 an med tillförsikt, inte minst givet de samarbetsavtal vi ingick under 2025. Tittar vi på bilden i mitten, EBIT, rörelseresultatet, så nådde vi 1,4 miljoner under Q4.

Det är en ökning med ungefär 1 miljon jämfört med samma kvartal förra året. För helåret dock så är det en förlust på 23 miljoner, -23 miljoner kronor, och det är ett resultat som tyngs av den högre kostnadsbas vi har jämfört med föregående år.

Och det är relaterat till dels vår satsning i USA där vi under året har etablerat ett dotterbolag med verksamhet samt vår utökade satsning på försvar och säkerhet och kostnader för forskning och utveckling. Och det är tre områden: USA, försvar och produktutveckling, där vi ser kostnaden som investeringar i framtida tillväxt.

Tittar vi på den högra bilden, kassaflödet, så uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till -7 miljoner. Och det påverkades negativt av timing av en kundinbetalning som hamnade på ur vårt synsätt fel sida årsskiftet.

Det kom in en betalning på 11 miljoner den 2 januari. Och det här gjorde också att per sista december så påverkades likvida medel negativt, men den 2 januari så fylldes kassan på med 11 miljoner kronor från den här kundinbetalningen.

Och avslutningsvis kan vi säga att vi har ju tidigare kommunicerat att vi har haft och kommer att ha relativt stora variationer mellan kvartalen, såväl vad gäller omsättning som resultat och även kassaflöde. Och det fjärde kvartalet är ytterligare ett exempel på just de variationerna vi ser och kommer att se framöver.

Tack.

De två höjdpunkterna under det här kvartalet var ju Om man ser på helåret så tecknade vi två ramavtal under sommarperioden och fick då ett första avrop. Det var från Loft Orbital.

Det är till ett joint venture som Loft har i Förenade Arabemiraten. Och sedan så tecknade vi då det här strategiska samarbetsavtalet med Leonardo.

Det var givetvis en betydelsefull händelse för oss. Kommer återkomma litegrann för att prata om hur vi ser på det samarbetet längre fram.

Vi fick ju en första order på 1 miljon euro. Det var på några några datorenheter.

Men vi har givetvis förväntningar och förhoppningar om att det ska bli betydligt större omfattning. Jag återkommer litegrann till Leonardos planer senare i den här presentationen.

Det som är viktigaste trenden just nu för oss är ju då det som händer på den europeiska försvarsmarknaden. Och det är ju som vi har sagt tidigare, det drivs ju av vad man kallar low-latency responstid, att man får ut informationen på taktiska tidslinjer som man säger.

Då pratar man om minuter istället för timmar. Och att man sedan kan jobba iterativt med att förbättra då detektionsmetoderna.

ISR står ju för spaning, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance. Och nu har man även börjat prata om IST, Intelligence, Surveillance och Targeting, det vill säga kallas ju eldledning på svenska.

Och då vill man givetvis kunna uppdatera de här detektionsförmågorna over-the-air, som vi säger, det vill säga kontinuerligt uppgradera satelliternas förmåga genom att uppdatera mjukvara. Det som är viktigt är ju hur man når ner till de här minuterna då.

Komma ner till en timme ungefär, det kan man göra genom att ha många satelliter. Komma ner till 30 minuter, då bör man göra en del av jobbet på satelliterna, till exempel genom det vi kallar preprocessing, och det kräver ju edge computing.

Vill man sedan komma ner till minuter, då måste man ju eller till och med kanske sekunder i framtiden, då vill man ju i princip göra allt på satelliterna. Och det är ju det som vi ser som den stora drivkraft just nu.

Det finns ju ett antal exempel på det här. Det kan vara det amerikanska missilförsvaret, då pratar man ju om sekunder, och så kanske de här IST-satelliterna som man nu pratar om för Europa, då pratar man kanske om minuter.

Och det är klart, det är stor skillnad på om man behöver vänta någon timme eller om man kan vänta några minuter på att få informationen. För då vet man ju att det man har detekterat, till exempel flygplan som man ser här till vänster på en en flygplats, det här är på en flygplats i Ryssland det här, där man kan se olika då detektera olika typer av flyg flygplan.

Då vet man ju att man kan målbekämpa med och att målen med stor sannolikhet finns kvar, och sedan kan man också dessutom efter göra damage assessment. Det som händer i Europa är ju då givetvis de här ökade försvarssatsningarna, och då kan man ju säga vad hur stor del av de här försvarssatsningarna går då till rymden?

Ja, det är lite olika för olika länder och alla länder har inte riktigt kommit igång ännu, men det som hände i höstas var ju att Tyskland gick in i med en jättesatsning. Det var ju 35 miljarder euro, 350 med drygt 350 miljarder kronor då.

Det är ju enormt. Amerikanerna spenderar väl storleksordningen 25 till 30 miljarder dollar per år.

Så det är klart, det är fortfarande inte i paritet med amerikanerna, men det är ändå börjar närma sig samma storleksordning. Så det här ger ju givetvis en stor skjuts in i den europeiska rymdindustrin.

Och det första kontraktet delades ut här under det här programmet då runt årsskiftet. Det var Rheinmetall som sedan har ett samarbete med ICEYE.

Det har inte kommit ut någon information om några ytterligare kontrakt, men det har finns Det verkar vara på gång. Det som har annonserats är ett partnerskap mellan Helsing och Kongsberg och Hensoldt.

Helsing och Hensoldt är tyska företag. Kongsberg är ett norskt stor försvarskoncern.

Sedan kom det nyligen ut ett rykte, det finns inte inte bekräftat ännu, men om att OHB, som är ett tyskt företag, och Rheinmetall skulle också jobba då med kommunikationssatellit för det här. Så det verkar vara fler investeringar på gång och fler kontrakt på gång här.

Och det är klart att de här 35 miljarder eurona är ju en ordentlig skjuts in i den europeiska rymdindustrin då. Utöver det som tyskarna gör så är ju den andra storsatsningen som har annonserats, det är ju det som Leonardo har gjort.

Och de har ju Dels så ska de ju skicka upp en egen konstellation, det återkommer jag till. Men de gick även ut i november här, Leonardo, och pratade om då, vad man skulle kunna säga, europeiska motsvarigheten till Golden Dome.

Den är ju ännu fortfarande givetvis på planeringsstadiet eller kanske konceptstadiet. Men det som är intressant är ju att man nu börjar prata om att även ha rymdförmågor i det här missilförsvaret.

Det har man inte pratade man inte om för några år sedan i Europa, utan då var det mer radar och luftvärn. Men nu är det ju ungefär som amerikanerna då.

Och det är klart att ska man detektera speciellt hypersoniska missiler så behöver man ju ha rymdbaserad förmåga för de rör sig så väldigt fort så man behöver ha det för att kunna detektera dem väldigt tidigt och inte vänta till de börjar närma sig. Utöver den här missilförsvaret då så är det ju klart det som är konkret och annonserat av Leonardo, det är ju också det som där där vårt samarbete handlar om i kanske i första hand, det är ju den här egenfinansierade konstellationen med både optiska och SAR-satelliter, där då high-performance computing, som de säger, är en av två nyckelteknologier.

Den andra är inter-satellitkommunikation då. Vi vet ju också att och i den här bilden så ser man ju också launchplanen, och den är ju accelererad för att vara i rymdindustrin, men det är ju det som krävs nu när man ska rampa försvarssatsningarna i Europa så här snabbt.

Och utöver detta så har ju även då Leonardo annonserat det här ja, intentionen om att gå ihop med Airbus och Thales. Det skulle bli en europeisk rymdgigant och försvarsgigant, och det är kanske det som krävs för att man sedan i Europa ska kunna utveckla den här missilförsvaret i Europa, att man har större europeiska samarbeten.

Vi ser givetvis fram med tillförsikt mot det som kommer ske under inom ramen för det här samarbetet med Leonardo, men vi har inte utöver den här ordern som vi fick i höstas så har vi inte annonserat några ytterligare händelser ännu, men det är klart att vi har ju stora förhoppningar på det här samarbetet. Och samarbetet med Leonardo är ju intressant ur några olika perspektiv tycker jag.

Det ena är ju att givetvis så ska vi då sikta på att bli in-designade hos Leonardo och men sedan är det ju också möjligheten att bedriva gemensam utveckling för framtida generationer. Sedan är ju Leonardo ett ett ett försvarsföretag och det är ju viktigt för oss som ett dual-use-företag då, som kommer från den kommersiella marknaden, att jobba med försvarsföretag för att hamna rätt på marknaden och förstå krav och liknande.

Så därför är det ju viktigt också att göra den här typen av gemensam utveckling som vi då det här samarbetsavtalet handlar om. Om vi ser framåt då, kanske kan börja med att kolla bakåt, det vi har åstadkommit då är ju att vi har nu fått upp eller kunnat leverera 109 IX5 och IX10:or.

18 är i rymden. Vi trodde att det skulle bli lite mer, men en del av de här launchen har kommer nu i början av det här året istället.

Dessutom är det ett ett ett antal launcher som inte är publika utan de launchas i hemlighet så att då får vi vi får återkomma till och uppdatera den här antalet enheter då när vi har kunnat lyckas lista ut när de har launchats de här. Men det är ju ett stort antal på gång.

Vi har levererat bra under både '24 och '25. Och när man ser på fördelningen så ser man ju att det är ju det svänger ju snabbt mot försvar på om man ser på end user.

Det här är baserat på antalet enheter då, inte på inte på kronor. Man ser ju att USA är ju dominerande.

Nu tror vi ju då att det ska kunna svänga tillbaka litegrann mot Europa och vi ser ju också att vi har fått en del större projekt och det är ju de här bland annat de här ramavtalen som vi har tecknat då. Om vi ser på året som kommer så är vi ju vi har ju höga ambitioner när det gäller att vara teknikledande, så att vi räknar med att ha den första uppskjutningen på vad vi kallar vår nästa generations dator under 2026.

Det är inte officiellt exakt vad det här vad det här innebär, men det kommer vi återkomma till under året, men vi har ju höga ambitioner när det gäller teknikutvecklingstakt och att fortsatt vara ledande. Produktionen är ju etablerad och stabil.

Där har vi ska vi fortsätta med. När vi ser på marknaden då så är det ju Vi började ju förra året och etablerade oss i USA, anställde de första personerna.

Det kommer vi behöva göra mer. Vi kommer behöva bli mer amerikanska, speciellt för att närma oss amerikanska den amerikanska försvarsmarknaden.

Kanske den kommersiella marknaden kan vi ju bearbeta redan nu och det har vi ju också haft fått affärer förra året, men för att komma in på mer försvarsorienterade projekt, även om vi kanske inte kommer leverera direkt till amerikanska försvaret utan via andra försvarsföretag så är det ju ganska höga krav och vi kommer behöva bygga ut vår verksamhet i USA under året, fortsätta att göra det. Och sedan är det då givetvis att ta tillvara möjligheterna i Europa.

Vi har ju en stark position i Europa som ju då kan man säga manifesteras av samarbetsavtalet med Leonardo. Och vi ligger ju bra till när det gäller att kunna möta kraven, även om det krävs en hel del mer arbete på mot den här uppkommande försvarsmarknaden då.

Så det ska vi fortsätta med under året. Tillväxten blev ju lägre under 2025 även om vi vi brukar säga att vi ska ligga på 30 till 50% på lite medellång sikt så och det svänger ju från år till år, så det är klart att vi vill komma tillbaka till att komma över 30% igen och ligga i spannet 30 till 50% under 2026 igen då.

Och det är klart att fundamentet för det här är ju de insatser vi gjorde och de avtal vi tecknade under 2025, även om vi också räknar med att det kommer att ske givetvis fler affärer, fler intressanta affärer under 2026. Då var vi framme vid slutet så då öppnar vi upp för frågor.

Och som De kan ni då skriva i chatten och så plockar vi upp de här och försöker svara på dem efter bästa förmåga. Det är klart.

Vi fick en fråga här om hur vi ser på guidningen. Vi nådde inte målen under 2025 och nu säger vi att vi ska nå våra mål igen då.

Även om egentligen så är målen på medellång sikt då, 30 till 50, det är svårt att hantera svängningar då så är det ju så att det beror ju mycket på timingen och vi jobbar ju givetvis målmedvetet för att nå våra mål, men ibland är det svårt då för oss att påverka timingen. Det är upp till kunderna lite när de kör igång sina projekt och så.

Så att vi guidade ju ner i slutet av förra året och nu så räknar vi väl ändå med att kunna göra en tillbaka studs här, men det beror på kunderna. Vi ligger på så mycket vi kan.

Vi har produktion. Vi är aggressiva i vår teknikutveckling och vi bearbetar marknaden intensivt, så vi ska göra vårt bästa.

Vi tecknade ramavtalet med Loft Orbital under sommaren och sedan så fick vi vänta på exportlicens och det är klart de levererades sedan ut under Q4, något som Henrik, vår CFO, har berättat här i början av presentationen. Det tar ju ett antal månader att få exportlicens och det krävs till Förenade Arabemiraten.

Sedan var det inget kontroversiellt i den utan det gick ju igenom, exportlicensen, men det tar ett antal månader, typ 3 kanske.

Ja.

Men det kan variera litegrann på hur mycket bakgrundskontroll som exportmyndigheterna behöver göra då. Men det levererades ut under slutet av året.

Och intäkterna kom under Q4, ja.

Ja, det är möjligt att vi borde ha gjort det. Vi pratade litegrann om det och vi landade i slutsatsen att vi inte behövde det, men det är klart att en kassa på 10,5 miljoner är inte så stor utan vår nivå är snarare 20 och vi är komfortabla med den nivån.

Så det var en fråga om kassan här då.

Just det.

Ja, om den här betalningen som kom efter årsskiftet och det är klart att ja. Så kanske vi kanske skulle kunna tagit upp det eller inte.

Det var väl kanske en möjlighet. Men pengarna kom in i alla fall.

Så kommer det en fråga om låg kassa och att vi fortsatt bränner mycket kapital, och hur ska vi lösa detta? Och det var som Johan sa att vi ser med tillförsikt 2026 an givet de samarbetsavtal vi har och vi är komfortabla med den kassa vi har och de framtidsutsikter vi har för 2026.

Rymd och försvar är väl de två hetaste branscherna. Och så frågan om vi tycker att vi lyckats kapitalisera på det?

Ja. Det kan man ju fundera på.

Vi tycker att vi är väl positionerade speciellt i Europa även om vi har ju lyckats bra också via samarbetet med Moog i USA och sedan så försöker vi själva nu då etablera oss för att få en direktkanal i USA också, men vi tycker att vi är väl positionerade och att vi kommer att kapitalisera på det här. Sedan får man tänka också på timingen här litegrann att som ett exempel då, kan man ju säga att tyskarna annonserade det här 35 miljarder euro-programmet i november.

De första kontrakten delas ut och det var ju bara det första av många kontrakt så att det är klart att det tar en viss tid innan de här ökade investeringarna kommer jobba sig igenom och komma fram hela vägen till oss då. Vi fick en fråga här om tillväxt kontra lönsamhet och vi jobbar ju med att försöka hålla vår kostnadsbas stabil och sedan ska vi växa.

Det är det sättet som vi jobbar med att försöka komma till lönsamhet. Så vi har ju givetvis intentionen att bli lönsamma och kassaflödespositiva.

Vi gör det genom att hålla kostnadsbasen relativt stabil. Det är klart att förra året så vi drog på en satsning i USA och vi gjorde även en del jobb med kan man säga säkerhetsskyddsarbete som drog en del kostnader.

Det kan man tänka sig att det är relaterat till försvarsindustri då. Och så vår plan är ju att växa och hålla kostnaderna relativt stabilt.

Sedan har vi ju presenterat tidigare under förra året våra marginaler och de är ju vad vi tycker bra marginaler så att skalbarheten i verksamheten är ju bra. Konkurrensbilden för edge computing och försvarsapplikationer.

Egentligen är den ju tvådelad då. Man kan säga det finns två huvudmarknader då: USA och Europa.

Om vi börjar med USA, så i USA finns det ju några etablerade spelare, bland annat då Moog som vi har licensierat till och levererar till. De är väl en av tre.

Kan man säga Moog, Innoflight och Blue Marble. Det finns några mindre aktörer också och en del startups i USA.

I USA ser vi oss som en utmanare. Vi tycker att vi har ett konkurrenskraftigt erbjudande både när det gäller prestanda och pris eller kanske pris/prestanda kombinerat då.

Vi tycker att vi har bra kvalitet och bra leveranstider och så att vi räknar ju med att ändå kunna göra en inbrytning i USA, men det är klart att det kräver en hel del arbete för att göra det. Sedan i Europa så är ju situationen annorlunda.

I Europa är ju inte de här amerikanska aktörerna, de etablerade, aktiva på samma sätt och det har ju att göra med exportregleringar av försvarsteknik från USA till exempel. Så vi har ju ett annat konkurrenslandskap och på många sätt då kanske mer fördelaktigt i Europa.

I Europa har vi några startup som inte alls har kommit lika långt som vi och man kan ju säga att om man tänker på de här försvarsföretagen som till exempel Leonardo så är det klart att de har ju scoutat marknaden och gjort en noggrann översyn och vi är ju mycket nöjda med att kunna bli utvalda då. Så vi ser väl ändå speciellt i Europa att vi har en bra position.

Men vi ser även fram med tillförsikt mot den amerikanska marknaden då. Exakt hur mycket som framöver i pipelinen som kommer vara försvar så kan man ju tänka sig att det har ju varit på under ett par, tre år och det har ju skett ett enormt skifte redan.

Som ni såg på bilden ovanför så är det ju kanske hälften nu då. Om vi hoppar tillbaka till den här så ser man ju här kanske att hälften är ju försvar då förra året av antalet enheter då, inte i värde.

Och det är klart att det har ju skiftat under de senaste åren då från kanske väldigt litet till att bli hälften nu. Och det går ju att räkna med att det kommer bli 75% eller mer som är försvars.

Man kan ju bara tänka på de här tyska satsningen på 35 miljarder euro. Det är ju mer än hela den europeiska rymdstyrelsens budget.

Så det är ju alltså och det är ju bara Tysklands försvarssatsning då mot rymden. Och 2025 var också första året där globalt sett de försvarsrelaterade rymdsatsningarna gick om de civila och kommersiella.

Så det var mer än 50% gick mot försvarssatsningarna globalt, men det kommer att fortsätta svänga. Så det är svårt att veta exakt var det landar på, men 75% eller mer.

Vi kommenterar inte riktigt våra framtida produktlanseringar mer än att vi räknar med att komma upp som vi sa här på våra mål då, att komma upp i rymden med nästa generation under 2026. Sedan får vi återkomma med mer information om det vid ett lämpligt tillfälle under året.

Så har vi fått en fråga om vad vår genomsnittliga tid från fakturering till betalningar och om vi jobbar med factoring. Vi jobbar inte med factoring och jag som har varit i några andra branscher tidigare är positivt förvånad över hur bra kunder vi har.

Generellt sett har vi 30 dagar på våra fakturor med några få undantag och våra kunder är väldigt duktiga på att betala i tid och dessutom så har vi vid orderläggning för ett flertal kunder så betalar de förskott också så att det är kundmässigt och betalningsmässigt sett så har vi en bra situation tycker jag.

Vi hade ju kostnadsökningar relaterat till USA under

Vad var frågan?

Ja, precis, måste svara på frågan. Frågan är om våra kostnadsökningar kommer fortsätta eller inte och det har väl vi kommenterat litegrann.

Vi har ju ökat ju under USA förra året, men vi drog ju igång satsningen där så det är klart att

Vi kommer inte se samma ökning. Det kommer bli en viss ökning i och med att vi inte hade 12 månader av USA under 2025, men inte alls i samma härad som 2024-2025.

Nej, så en viss ökning kanske men kanske inte i samma takt. Precis.

Vi har fått ytterligare en fråga här om vi samarbetar inom utveckling med några kunder och det kan man ju säga att vi gör. Vi har åtminstone tecknat ett samarbetsavtal med Leonardo där bland annat ingår att vi ska kolla på framtida utveckling ihop med dem.

Vi får ju återkomma kanske vid senare tillfälle om mer exakta detaljer för det här, men det är klart att vi har en stark teknikposition, vi har bra leveransförmåga och hög kvalitet nu och det är klart att våra produkter är ju intressanta speciellt för det här då med taktisk information, Intelligence, Surveillance och kanske Targeting då, eldledning också. Så det är klart att vi har en intressant teknik för många av de här bolagen räknar vi med.

Vi har fått en fråga här om samarbetet då med Leonardo och Thales. Vi kan ju inte berätta mera än det vi har offentliggjort, men mer än att vi fick ju en första order då i höstas och som vi levererade och det är klart att det var ju inte en leverans för hela den här planerade konstellationen på 20 satelliter så att vi får återkomma till när vi har den informationen helt enkelt.

Sen fick vi en fråga om ledtid och sånt. Vi fick ju order och levererade ju kanske inte riktigt med vändande post, men väldigt snabbt i alla fall det här.

Och det är klart att vi för något år sedan så kanske ett och ett halvt år sedan, två år sedan pratade vi om det här fenomenet eller nya trenden som vi såg i USA som drevs av det här som kallas Space Development Agency, SDA, genom att man ändrade upphandlingsprocedurerna. Man pushade alla leverantörer till ett, att bedriva egen utveckling, alltså inte köra cost-plus eller inte förvänta sig att få utvecklingsprojekt från myndigheterna, utan man ska bedriva egen roadmap-utveckling och sedan ska man kunna vinna kontrakt och leverera med kort ledtid.

Så vi anpassade ju vår verksamhet då, kan man säga. Vi tyckte ju då att det här borde ju komma till Europa inom kanske 5 år, men sedan dessutom ville vi ju vara konkurrenskraftiga i USA då, så vi har ju satt upp vår verksamhet både för att bedriva egen teknikutveckling med hög takt och sedan ha korta leveranstider och sånt.

Nu, det som har hänt är ju att Europa har anammat det här snabbare så vi tycker oss se att det kommer att gå snabbare framöver. Kan ju använda det här för att illustrera med Leonardo här att de ska ju vara uppe i rymden då med de här från kickoff till de första vad man kallar train då, två första batcherna av satelliter där, det är ju då 2 år ungefär.

Då och det skulle vara typiskt leveranser som skulle man behöva prylar från oss relativt sett tidigare än de här när de ska upp i rymden då. Men så det går ju fort nu alltså.

2 år är ju en kort cykel för att skicka upp en satellitkonstellation. Det kanske var tidigare kanske 5 år eller någonting sånt, så takten ökar.

Och då tycker vi ju att vi har en fördel också med att vi har korta leveranstider, så vi räknar med att fortsätta kunna utnyttja att vi har korta leveranstider. Det verkar inte vara någon fråga just nu ytterligare här så om det inte dyker upp något nu så tackar vi för intresset.

Tack för att ni tog tid. Som sagt, det här har spelats in och det kommer att läggas upp på webben i efterhand så tack för att ni är intresserade av vad vi håller på med och så hörs vi igen.

Tack och hej.