Hej och välkomna ska ni vara till Investor Studios och Botnia Gold med sitt första kvartal för 2026. Ni som tittar live kan som alltid interagera med management och ställa frågor om det ena och det andra, och vi kommer hantera era frågor i slutet utav presentationen.

Så med det sagt, Fredrik, så är det med stort nöje jag säger hej och välkommen.

Tack så mycket.

Och för då som inte känner Fredrik så är det Fredrik Bergsten som är VD för Botnia Gold. Och då säger jag så här: varsågod, scenen är din.

Tack så mycket, Carlo. Vi ska ju titta här på vårat första kvartal för 2026.

En liten kort agenda tillsammans med en bild på våran härliga gruvsite i Fäbodtjärn. Ni får ursäkta mig om jag hostar till lite grann, det är lite pollen i farten.

Viktiga händelser under det första kvartalet då: det är ju så här att det första kvartalet har varit ganska spännande för Botnia på på många sätt och lite fyllt med lite avvikelser i produktionen egentligen också för för första gången, va. Men genom lite agilt agerande tillsammans med med våran produktionspersonal från Bergteamet så har vi väl dock kunnat lösa de mesta av de här.

Men det går inte sticka under stol med att det inneburit vissa kostnadsökningar och produktionsstörningar under kvartalet, men vi känner oss trygga med att det här nu ska ligga bakom oss. Men det är klart att ni ser ju här på temperaturkurvan för januari och februari, va, att det har varit ganska kallt, osedvanligt kallt för de senaste åren i i det här området.

Och det har ju då dels inneburit en del produktionsstörningar både i gruvan, men framförallt av transporterna från Malm till Björkdal här under januari och februari. Vi fick ju också ett väldigt, väldigt högt elpris under januari och februari, givetvis.

Vi hade lite tur. Förbrukningen av eldningsolja var ju enormt hög, periodvis över 2,5 kubikmeter per per dygn, va.

Som tur var, innan riktigt de värsta diesel- och oljepriserna stack iväg, så hade ju mars inträtt med mycket, mycket mildare väder, va. Men vi har också sett en del produktionsstörningar.

Vi har haft lite oplanerat underhåll på maskiner, bland annat våran våran betongbil som hämtar våran sprutbetong i Kristineberg fick ett motorhaveri, säkert delvis beroende på kyla. Men sen så fick vi även, så att säga, armen på våran maskinskrotare gick sönder.

Och det har varit en del andra såna här smågrejer också. Vi uppskattar att under kvartalet har vi säkert haft oplanerade underhållskostnader för nästan 2 miljoner mer än normalt.

Och det här är sånt som kan hända ibland, men vi börjar komma tillrätta med alla de här grejerna. Sen så det stora som vi har gått ut och pratat redan lite grann om är att vi har genomfört den här anrikningen i Björkdal nu.

Det var ju väldigt, väldigt glädjande att se utfallet från det här. Det har varit viktigt för oss att då hålla så att den malm vi har levererat till Björkdal på det här provet har varit konsekvent, det vill säga från ungefär samma positioner i gruvan och med ungefär samma brytningsmetoder.

Och det innebär att till skillnad från de planer vi hade så har vi brytit 100% av den malm som har brutits under kvartalet har kommit från den metod som vi kallar för malmortsbrytning, som har relativt sett höga kostnader och lite lägre produktivitet. Men vi har fått ihop det här.

Sen så dök vi på jävligt utmaningar när det gäller transporterna till Björkdal, va, kylrelaterat för lastbilarna. Så sen fick vi en del kostnadsökningar under mars relaterat till högre dieselpriser.

Med våran transportfirma så har vi en dieselklausul, va, som gör att det slår in på tonkostnaden när det där går in. Vi är dock väldigt, väldigt nöjda med utfallet från den här kampanjen, både när det gäller halterna och utbytet, va.

Jag ska återkomma lite grann mer i detalj till det om en liten stund. Sen när det gäller undersökningsorten och infrastrukturen i gruvan, och bland det viktigaste för oss är ju då att jobba med att undersöka Fäbodtjärn mot djupet.

Och det här har ju då blivit möjligt under kvartalet där vi har drivit den här undersökningsorten som ni kan se på kartan som far ut till vänster här. Vi har ju byggt den på en plats som vi kallar skiva 9, det är ungefär 125 meter djupt i gruvan.

Här ska ju mycket av under, så att säga, gruvans infrastruktur för att bryta skivorna under från skiva 9 ner till skiva 12 också vara placerad när det gäller ventilation och ställverk och räddningskammare och liknande. Så det är ett väldigt bra ställe.

Undersökningsorten här, den blev ju klar i god tid. Det har vi redan berättat om i samband med kvartal 4 att vi hade mycket högre framdrift här än planerat, och det var ju bra.

Men vi har haft lite utmaningar när det gäller mediainstallationerna här. När man pratar om media i en gruva då pratar man inte om YouTube-klipp och såna här grejer, utan då pratar man om vatten, el och framförallt luft.

Och det är framförallt luften som har varit problem för oss här djupt nere i gruvan. Vi kunde borra egentligen som planerat, men bara med begränsad kapacitet.

Alltså egentligen vi kunde bara borra förmiddagsskift under de första 4 veckorna. Men sen så fick vi till med bättre luft där när vi öppnade vårat ventilationsschakt och har då kunnat fortsätta arbeta och det flyter på väldigt bra.

Sen det andra som har varit framträdande det här kvartalet, har vi haft mycket fokus på att förbereda för våran högproduktiva brytningsområde. Och när det gäller de högproduktiva brytningsområdena så kan ni se egentligen på den här bilden att de här malmortsdrivningen vi pratar om, det är då när du när du ser på bilden där det står "top drift" och så står det "bottom drift".

Det är egentligen det vi bryter ut när vi när vi bryter malmortsbrytning. Och när vi har gjort det ett antal nivåer då etablerar vi en huvudnivå, en bottenskiva, och så sen så börjar vi då skjuta ut och lasta ut det här som är emellan.

Och det som strulade lite grann för oss här då, det var ju det att bottenskiveprepareringen behövde kompletteras. Den vart inte riktigt lika bra i första försöket och den här är viktig för att vi inte ska behöva lämna en tjock mellanskiva med massa guld kvar i gruvan när vi lämnar den.

Men vi fick till det. Och så sen så gick det ju egentligen bra med båda öppningarna, alltså skjuta upp de här första hålen.

Men vi fick sen efter ett par salvor lite upphäng och det tog oss några dagar att lösa på det där. I stort sett är det så här att ungefär 4 till 5 veckor var vi sena med starten på den här, men redan idag när jag står här då 5 maj så i princip är vi ikapp den här förseningen för att den här produktiva den här metoden är så väldigt produktiv så att det har gått väldigt bra att komma ikapp med det.

Så det rullar på väldigt bra för tillfället. Sen så den andra är ju då malmsorteringen.

Och här får ni, medan jag pratar, får ni se en liten bild på hur det ser ut när malmen kommer in och först krossas och sen går vidare till sortering, va. Upprampning av kapaciteten, vi har ju hållit på med det här sen i slutet av februari mer eller mindre, va.

Men det har tagit ett tag för oss att riktigt komma upp i kapacitet och det var väl här i början av mars identifierade vi att vi hade faktiskt ett lite för lite tryckluft tillgängligt i det här systemet för att det skulle fungera bra. Och därför kom vi inte upp i nominera nominell genomsättning med den kvalitet som vi ville ha.

Det här löstes nu under början av april där vi fick tillgång till en till kompressor. Så att vi har i princip dubbelt så mycket komprimerad luft som vi hade från början.

Orsaken till det här, det var ju att egentligen i testerna så såg normalfördelningskurvan på storleksfördelning på materialet vi körde ut lite annorlunda. I verkligheten så visar det att den här normalfördelningskurvan är lite förskjuten mot en större andel, va.

Och att flytta då på en större malmklump jämfört med mindre malmklump så går det mer luft. Men det här gick lösa ganska snabbt egentligen, va.

Men vi vart väl ungefär vi nådde väl nominell kapacitet ungefär en månad senare än planerat. Men det stämde ändå bra ihop för att precis när vi fick den här att gå i nominell kapacitet så börjar malmen från det högproduktiva brytningsområdet komma in i systemet, så att de här matchade varann väldigt bra så att vi börjar snart redan vara ikapp den här förseningen.

Så det var väl egentligen det det viktigaste som har hänt och vi har jobbat med under det här kvartalet. När det då gäller produktion och förväntningar på 2026, så när vi ser på på produktionen för för första kvartalet så ser vi det att malmproduktionen här från malmortsbrytning vart ju lite grann högre än vad vi hade i våran prognos.

Den totala malmproduktionen blev ju lite lägre eftersom att vi varit försena med att komma igång i den här rillbrytningen, det här högproduktiva området, va. Det vi också kunde se var ju det att vi gjorde lite grann mer ramp.

Ramp är viktigt för oss för att det är ju så vi förbereder våra kommande brytningsområden så att börjar vi halka efter där så är det en indikation på att om ett två kvartal kanske vi får problem med att kunna producera tillräcklig mängd malm. Vi lyckades ju också att mata lite mer malm än vad som var planerat för provkampanjen i Björkdal, vilket var bra.

Och vi såg ju också utfallet där blev ganska bra. Under den här, som jag nämnt tidigare, så hade vi en del produktionsstörningar.

Svår kyla och oplanerat underhåll har ju varit de de främsta. Och svår kyla kan man tycka under jord, du säger: "Fredrik, kan ni inte värma upp luften?"

Jajamän, men när det är 35 grader kallt så klarar vi inte av att värma upp luften riktigt tillräckligt för att betongen ska härda tillräckligt snabbt, så att vi får lite ståttider. Det är väl framförallt det som händer.

Och det är det är ju egentligen rör ju främst när vi producerar malm från malmortsbrytning. Som sagt, något högre tonnage än planerat i kampanjen i Björkdal, det var ju bra.

Och de preliminära utfallen avseende guldproduktionen ser också ut att ha blivit bättre. När det då gäller Björkdalskampanjen, så totalt 12 526 torra ton.

Det det tänker man aldrig på, men vi betalar ju faktiskt lastbilarna för att köra en del vatten också för att den uppvägda transporterade våtvikten på malmen var väl någonstans runt en 13 300. Men då är det ju ungefär 6% vatten på ytan på de här stenarna, det blir så pass mycket.

Det var ingen marginalmalm som har gått med i den här utan det är bara primärmalmen från malmortsbrytning och från konsekventa positioner också så att den ska vara jämförbar. Halterna, det är ju det som är glädjande, va, för att de här har vi kunnat replikera de halter vi har i blockmodellen med vårat mål om 30% gråbergsinblandning.

Och det var det här var ju viktigt också för oss att bekräfta att alla de här aktiviteterna som vi har jobbat med under 2025, egentligen fram till och med efter semestern 2025 med att implementera för att minska det här utmaningen vi inledningsvis hade med alldeles för stor inblandning av gråberg, vilket sänkte halten och ökade kostnaderna. Vi ser ju ut här att ha nått önskat utfall.

Sen var det också glädjande att se att att vi fick ett så pass högt utbyte i processen. Det här är en strategiskt viktig fråga för oss i framtiden.

Leverans av guld. Här ser på den här bilden ser ni faktiskt en liten guldlinje på skakbordet i Björkdal.

Enligt de preliminära analyserna så har vi levererat 84,9 kg guld för 117,5 miljoner. Det är ungefär 1 384 kr per gram.

I princip är det här 30% högre än den genomsnittliga intäkten per gram under 2025 och det är faktiskt tror nästan 10% högre än den sista kampanjen vi hade i i oktober också förra fjolåret. När jag säger preliminärt, jag har satt in en asterisk här, det bygger helt enkelt på att det här fungerar lite annorlunda än när vi gör det här via anrikningsverket i Svartliden.

Där producerar vi ju en doretacka som väldigt snabbt blir uppmätt, dess innehåll av guldmängd och så vidare. I Björkdalssgruvan så har vi producerat fyra olika koncentrat och de här provtas av anrikningsverket och få en preliminär halt.

Den slutgiltiga halten är först med återrapporteringen från smältverket. Och de här produkterna har gått till två olika smältverk.

Och den absolut sista analysen, den kommer vi nog få i början av juli på ett av koncentraten. Den första får vi nog alldeles strax.

Sen fungerar det så här att 90% betalt får vi 30 dagar efter leverans och den slutgiltiga slutbetalningen får man ju när den sista analysen är gjord, så att de sista 10% de kommer först i juli. Och idag när jag kollade så har vi fått ungefär 15 miljoner av det vi ska få av det här.

Resten kommer resten av de 90% kommer nu här den kommande en och en halv veckan ungefär. Planen då för 2026: vi har ju genomfört den första kampanj här på 12 500 ton.

Årets andra kampanj, den kommer nu att inledas faktiskt nästa vecka och pågå fram till midsommar ungefär, slutet av juni. Vi beräknar att den här ska omfatta ungefär 20 000 ton.

Det här kan variera lite grann upp och ner lite grann beroende på hur mycket marginalmalm vi skickar med i den här processen. Sen planerar vi för att ta ytterligare en kampanj under hösten, som vi också tror ska vara ungefär 20 000 ton.

Men jag vill lägga en liten asterisk när det gäller när det gäller det totala malmtonnaget. Ursäkta.

Riktigt vad effekten blir, hur mycket som sorteras bort av malmsorteringen. Oj.

Så kan det låta ibland när man får in nånting i halsen. När vi då pratar framtiden så håller vi på att undersöka Fäbodtjärn mot djupet.

Och de här hålen indikerar ju det planerade borrmönstret. De vita är klara.

De röda kvarstår. Och när jag kollade i förrgår så var ungefär 75% av hålen färdigborrade.

Det är ju fortfarande alldeles för tidigt att säga någonting om resultaten, vi har inte fått tillbaks några analyser än. Men jag bedömer dock att arbetet har gått väldigt bra och fortsätter enligt planen.

Det nästa ni kommer höra om det här är nog att i slutet av Q3 eller börj slut Q2 eller början av Q3, alltså egentligen innan vi går på semester i juli, så kommer vi nog kunna säga lite preliminärt om resultatet kring det här. För är det här resultaten så bra som vi hoppas så finns ju då möjlighet att utöka det här borrprogrammet och undersöka fyndigheten även nedanför 250 meter, egentligen under den här bilden.

Det pågår även borrningar i Vargbäcken. Diamantborrhålen vi borrar där ska ge då förtydligad information om hur de här kvartshalterna ser ut.

Vi ska även duplicera lite grann tidigare genomfört arbete för att bekräfta att det ser ut som det är. Och vi beräknar att vi ska vara klara med det här egentligen efter semestern.

Därefter så kommer då beslut om hur vi ska gå vidare med eventuellt en ny genomförbarhetsstudie och så vidare, va. Men det kommer dröja lite grann längre tid innan vi kan säga nånting preliminärt om det här än vad vi kan göra med Fäbodtjärn.

Men det här arbetet pågår också egentligen enligt plan, mer eller mindre. Ligger vi åt något håll är vi kanske något tidig på det här och det är för att vi fick så mycket tidigare snösmältning.

När det gäller då finansiellt och resultatställning, nu stod det Q4 här när jag inte har ändrat till Q1, va, men det här är ju Q1 det handlar om, så ser vi det att vi hade ungefär 117,5 miljoner i omsättning för det här kvartalet baserat på de här preliminära analyserna. Den här kan ju röra sig lite grann efterhand det här, va, när vi får slutgiltiga analyser.

EBIT landar på 30 miljoner, det är ju egentligen en EBIT-marginal på på 25,6%. Och då kan man tycka att ja, det är väl ungefär vad ni låg på för helåret ifjol, men ni borde ju ha mer än ett kvartal när ni har en kampanj.

Jo, men det vart en ganska liten kampanj. Vi hade lite säsongsbetonade högre kostnader här och lite oplanerat underhåll som vi tror nu ligger bakom oss.

Sen så var ju anrikningskostnaden för provanrikningen i Björkdal också högre än vad våran nominella anrikningskostnad är, och lite grann så blir det när man ska göra en sån här engångsaffär för anrikningen. Det här har ju dock gett oss oerhört mycket och strategiskt viktig information kring det här.

Kassaflödet för perioden hamnar ju då negativt och då kan man fråga varför är det det? Ja, men det är helt enkelt så som jag sa att vi får inte betalt på 10 dagar längre utan vi får betalt egentligen 90% efter 30 dagar och vi levererar precis i slutet av mars så att betalningarna kommer ju nu.

Och det är helt enkelt att att kundfordringarna har ökat med 116 miljoner jämfört med föregående kvartal. Sen har vi även investerat ungefär 12,6 miljoner.

Ganska precis hälften av det här är kassaflöde relaterat till investering i malmsortering. Resten är ju då investeringar i tillredningar och underjordsanläggningar.

Ursäkta. När vi tittar på balansräkningen då ser vi ju liksom här vad orsaken är och det ser ni ju här då liksom att malmlagret har ju minskat men kundfordringarna har ökat radikalt.

När man tittar på anläggningstillgångarna så ser man ju det att de börjar närma sig toppen nu. Vi har ju påbörjat tillredningen av de sista fyra nivåerna i gruvan mot djupet nu, som blir de sista om det inte är så att resultatet från de borrningar vi gör nu gör att vi kan livstidsförlänga, då måste vi givetvis på öka på de här investeringarna lite grann.

Men malmsorteringen sista fakturan på den kommer nu i kom nu i april, va, så att då börjar det vara klart. Och som sagt, av de här kundfordringarna så ser ni 15 miljoner kom innan slutet av april och ytterligare 60 kommer nu då alldeles strax och så sen så kommer de sista 10% de kommer i juli.

Så det var egentligen det jag hade tänkt säga.

Ja.

Jag får ursäkta för hostandet också, men

Ja, men det är ju sånt som händer och som du säger, det är ju mycket pollen i luften, speciellt om man flyger längs med hela Sverige så är det ju på olika nivåer. Men vi har fått in en del frågor här och jag dammar väl av några stycken här och sen så har vi en del som vi har fått tidigare här, va.

Men vi har Marcus här som ställer frågan om anrikningsverk, va. Efter den lyckade anrikningskampanjen i Björkdal, hur går tankarna kring att bygga ett eget anrikningsverk och vilka eventuella hinder ser du framför då?

Ja, alltså det är ju en intelligent fråga Marcus att ställa för det är ju klart att skulle vi bygga ett anrikningsverk så skulle det vara ett gravimetriskt anrikningsverk precis som Björkdal.

Mm.

Och det framförallt är ju det vi har ju tillstånd för att bygga ett sånt anrikningsverk och vi har tillstånd att lägga det uppe vid Vargbäckengruvan, så att det blir ju väldigt kopplat till Vargbäckenprojektet.

Mm.

Sen är det ju så att ett anrikningsverk kostar ganska mycket pengar och då behöver vi ha lite livslängd på gruvan för att amortera det. Så frågan är om vi kommer kunna bygga det innan Fäbodtjärn är klart, så jag ser det preliminärt som en Vargbäcken projektsfråga.

Mm.

Men det är klart det är med i den planen för att se om det är möjligt och lämpligt och ge ett bättre ekonomiskt utfall att bygga det i samband med att man bygger ut Vargbäcken.

Och då för en oinitierad som jag själv här så kommer jag med ett påstående och säger så här att ett anrikningsverk, det behöver ju inte vara kopplat bara till Björkdal utan det kan ju vara kopplat till de andra delarna alltså ju fler du har. Och då så tar vi ytterligare en fråga här om de olika produktionsytorna här då, va.

Ted han undrar hur livslängden ser ut för Fäbodtjärn och du var ju inne och sa att det är för tidigt att svara på vissa saker, men vi får se vad du kan svara på det här. Livslängden för Fäbodtjärn och när har vi full effekt på Vargbäcken och ja, vi börjar där och sen kommer det lite mera livslängdsfrågor.

Ja, men om man säger livslängden på Fäbodtjärn, som vi har kommunicerat tidigare så vi har idag en känd reserv ner till 175 meter.

Mm.

Och den tar oss egentligen fram till försommaren 2028 att bryta ut. Men som sagt, nu står vi och borrar mot fyndigheten under det här.

Mm.

Och de svaren på det där är ju det som eventuellt ska leda till en livstidsförlängning och typiskt sett för varje fyra nivåer vi kan lägga till, det tar ungefär ett kvartal per nivå att bryta ut, va. Så att kan vi lägga till fyra nivåer, ja då har jag lagt till ett år.

Kan jag lägga till sex, det är ett och ett halvt år. Och jag tror att ner till 250 meter är det ungefär sex nivåer, så då får vi se om man kan lägga till allt eller om man kan lägga till delar.

Och då får vi se om vi sen ska fortsätta borra även under 250 meter. Det får ju resultaten från den här borrningskampanjen visa och som sagt, det är lite för tidigt att säga vad resultaten är än.

Och sen har vi en liten cheeky question här och det är då Ulf som tycker att ni kan präga mer aktier. Hur går resonemanget här när det gäller ska vi kalla det för aktieincitament bland personal och ägare och så?

Ja.

Ledstyrelse kanske?

Ja, om vi säger så här att den frågan har ju varit uppe och diskuterats förr och så att säga jag har väl sagt det att det är svårt alltså många företag där du har stora delar av företagets ledningen med i tidigare skede är det ju enkelt att ge ut optioner och de kan köpa in sig på lämpliga nivåer. Nu är vi ett företag i produktion och har en värdering på aktiemarknaden om man ska köpa in sig på den.

Och det är klart att det har varit svårt, jag har tittat på det på några ställen: ska vi kunna göra något incitamentsprogram för vet nu då management? Men med tanke på just den här livslängden på fyndigheten i Fäbodtjärn och att vi ännu inte tagit något utbyggnadsbeslut med Vargbäcken, i dagsläget är det svårt att göra det på grund av att löptiden blir för kort.

Mm.

Så går det inte det. Men styrelsen tycker ju också att management kan ju köpa lite aktier och jag köpte faktiskt 1 600 aktier idag på förmiddagen.

Ja. Det är ju bara en viss tid som ni kan köpa aktier.

Ja, alltså hittills det här är nog första gången i år jag har kunnat köpa aktier. Jag har inte varit i någon slags insiderlista eller på någon loggböcker eller nånting, så att jag nyttjade den idag.

Jag tänker en annan fråga här, du nämner produktion och det här blir väl kanske mer en kunskapsfråga om inte för övriga marknaden så i alla fall för mig då. Men då har du 165 meter tunneldrivning mot den planerade 135 och då i mina otränade öron så låter ju det som ja, det är ju bättre.

Är det en one-off? Är det här viktigt?

Och hur ska vi förstå ska vi säga det här the metrics tunneldrivningen?

Metriken tunneldrivning, den är viktig att hålla koll på framförallt över tid.

Mm.

För i princip är det så att vi behöver göra 130 140 meter för varje ny malmort vi ska bryta. Så börjar vi tappa här mot våra planer över tid, då kommer vi hamna i det man kallar lite slangmässigt i gruvbranschen kallas hamnar man i gråbergsstruten, va.

Ja, okej.

Då står du där utan några malmgavlar tillgängliga att producera malm ifrån, utan du kan bara producera gråberg och det är ju inte alls lika kul.

Nej.

Så att det går upp och lite grann ner från månad till månad, nu har vi haft två kvartal på rad där vi har överpresterat, det är ju bra. Det gör ju att vi står i en gynnsam position fram till hösten när vi ska börja producera från malmortsbrytning.

Under det här kommande kvartalet kommer all malm i stort sett att vara från högproduktiva rillbrytningen. Skulle vi tappa

Mm.

ett par kvartal så är det ju risk att vi kan tappa produktionskapacitet framöver, så man ska framförallt se det som att det här är viktigt för att förbereda framtida brytningsområden.

Och det är trenden som är viktig, snarare

Det är trenden som är viktigare snarare än det enskilda kvartal, ja.

Ja, men sen gör det ju ingenting om ni får 165 mot planerade 135 då, va. Ja, en annan sån här ska vi säga liten kunskapsfråga från min sida då, det är plan 2026 anrikningskampanjer då och då hade du ju mars, om vi rundar av då, 12 500 ton och det var samma som 85 kg guld roughly.

Och sen så säger du juni 20 000 ton och sen hade du ytterligare 20 000 ton komma. Men innebär de här 20 000 ton att vi då kan säga ja, men då blir det 140 kg guld?

Hur ska vi räkna?

Inte riktigt. All malm är inte skapad lika, utan det man ska tänka här också att ni såg jag hade med en asterisk i det där.

Vi vet inte än hur stor mängd kommer sorteras bort ur den här malmen som gråberg. Så att jag säger nominellt 20 000 ton, det kan ju bli lite grann mindre på grund av att vi sorterar bort mer sidoberg ur den här malmen än beräknat, va.

Det kommer i och för sig göra att halten ökas lite grann, men du kanske såg i prognosen jag lämnade för Q2 där också att vi tror på någonstans runt ungefär 112 kg guld. Sen beror det lite grann på också.

Kan vi inte riktigt fylla upp tonnaget med primärmalm så har vi ett stort lager med marginalmalm.

Mm.

Delar av den marginalmalmen har faktiskt gått genom sorteringsverket

Okej.

som vi fyller på med, men den har ju givetvis lägre halt än den primära malmen. Så att man kan inte riktigt multiplicera så, utan man får titta egentligen på vad vi säger.

Och våran helårsprognos, det finns liksom ingenting som vi känner till idag som gör att vi inte tror att vi kommer möta den som vi har kommunicerat tidigare.

Och det här blir ju en bra segway då eller steg in till nästa fråga, vilket jag tror kan vara bra för marknaden och även för mig själv då. Hur vill du att vi skall koppla ihop guldpriset med intjäning?

Därför att det är ju en sak att ha ska vi säga målsättning av antal ton och så är det olika grader på det då, och sen så skall ju det här produceras. Så vad är viktigt nu speciellt om vi säger så här, vad är viktigt rent allmänt och ska vi säga under de kommande kvartalen?

Ja, alltså jag skulle säga så här att när det gäller våran intjäningsförmåga så över tid så producerar vi ju givetvis ett visst antal kilo guld.

Mm.

Och men våra kostnader de kommer inte svänga så himla mycket upp och ner, utan nu har vi hittat egentligen våran kostnadsnivå. Vi hade lite säsongsbetonade kostnader som var högre den här gången.

Vi hade också lite extra kostnader för anrikningen den här gången för att göra den här engångsdealen med Björkdal, va. Men annars är det ju ungefär den kostnadsnivå vi har nu.

Gruvans produktion av guld, den kommer att svänga mellan 260 och kanske 280 290 kg per år.

Okej.

Så då får man ju se liksom där, va. Och kvartal för kvartal kommer vara svårt att säga för det är inte en stor störning som behövs i gruvan för att vi ska flytta en kampanj från ett kvartal till ett annat, va.

Men vi räknar med att vi ska hålla ungefär den här takten. Kanske att vi får ett år som toppar upp mot 300 kg också, tror inte att det blir i år men att vi kan nå 260 280 i år, va.

Så att och guldpriset blir ju det blir för det vi kommer aldrig kunna optimera gruvans leverans av guld mot marknadspriset.

Nej. Och finns det någon lägsta nivå för guldpriset då där ni säger: "Nej"?

Ja, alltså det gör det ju absolut. Men när det gäller Fäbodtjärn så är den nivån så pass långt under det rådande marknadspriset så det är inte riktigt relevant att prata om.

När vi sen sätter oss ner och tittar på Vargbäckenfyndigheten då kommer det här att vara mycket mer intressant fråga att diskutera.

Mm.

För oavsett om guldpriset skulle gå ner till 3 500 så är vi ju gott och väl lönsamma och ordentligt även på den nivån, va. Och nu är det ju runt 4 500, men det går ju liksom inte spå i guldpris längre utan det

Det blir vad det blir.

Det är farligare än humörsvängningar nästan.

Ja. Och vad är nästa nyhet från då?

Nästa nyhet som jag tror, det är ju det att vi ska ha en besöksdag och bolagsstämma måndag-tisdag nästa vecka.

Okej.

Så att lite information från besöksdagen och bolagsstämman är ju det som kommer näst. Och det som blir väldigt intressant med våran bolagsstämma, för övrigt imorgon är sista dagen att anmäla sig så ni som är intresserade kan tänka på det.

Det gäller att passa på.

Det gäller att passa på. Och det vi gör den här gången är att i vanlig ordning har vi ju våran bolagsstämma uppe i Lycksele där vi har vårat säte, men vi har ju också ett samarbete med

Ja, exakt.

där vi faktiskt erbjuder en möjlighet att delta även här från Investor Studios i Stockholm.

Och där kan man kommunicera med

Man kan kommunicera via länk med oss. Vi kommer ha lite fika här, vi kommer ha rösträknare här och vi kommer ha personer som gör ordföranden för stämman som sitter uppe i Lycksele uppmärksam på eventuella frågor så att det kan jag rekommendera.

Det är ett litet grann prov.

Ja.

Vi kör baserat på att feedback tidigare år har varit att man tycker att det är synd att vi har stämman där uppe för att det är så svårt att besöka den.

Mm.

Så vi ska testa det här nu, va. Och det är nästa.

Efter det så kommer det nog kanske precis innan vi går på semester att komma lite information om utfallet av borrningarna i Fäbodtjärn.

Ja, spännande. Så det man kan se fram emot ett lika hektiskt 2026 som 2025 då.

Man skulle ju från egen del kunna hoppas att det skulle vara lite mindre hektiskt, men det finns ingenting just nu som tyder på det.

Nej. Ja, Fredrik, tack för det.

Trevligt, roligt och informativt. Och då får vi ju se hur stämma och liknande blir då.

Tack ska du ha.

Tack ska du ha. Och vi säger tack till som ställt frågor och är ni aktieägare så passa på och anmäl oavsett var ni nu befinner om ni ska till Lycksele eller Stockholm.

Tack för det. Hej.