Hej och välkomna till Investor Studios och Botnia Golds andra kvartal för 2026. Du som tittar live kan som vanligt då ställa frågor och interagera med framförallt management, och det gör du om du ställer dina frågor i chatten.

Vi kommer att hantera frågorna efter presentationen. Och hinner du inte få svar på frågan eller vill ställa vidare frågor, så kommer du att få hänvisas till bolagets hemsida i efterhand.

Men med det sagt så är det hög tid att välkomna Fredrik Bergman, VD för Botnia Gold. Hej Fredrik!

Tack så mycket, Carl.

Kul att se dig här igen!

Tackar.

Ja, Fredrik, ni har ju släppt Q2:an och då tittade jag på pressmeddelandet här i morse och då ska jag exponera min okunnighet, men för mig var kvintessensen utav det att vi i marknaden nu ska flytta fokus från anrika tonnage till prognostiserad guldproduktion egentligen going forward och för helåret. Håller du med mig där i mitt påstående?

Ja, jag kommer att prata lite grann om det i själva presentationen, men vi har ju en liten brytpunkt som kommer i det här, för att från och med det här kvartalet så är ju våran nya malmsorteringsanläggning i full drift.

Mm.

Och den effekten av malmsorteringsanläggning är att vi kan med den avskilja en ganska stor andel av det ofyndiga berg som följer med malmen upp ur gruvan...

Mm.

...som vi tidigare har skickat som producerad malm till anrikningsverket och malt ner...

Ja.

...till begränsad nytta om vi säger så. Och nu när vi inför den här så ändras ju ganska radikalt våra nyckeltal för produktionen.

Det vill säga malmproduktionen steppar ju ner med den mängd sidoberg vi sorterar bort.

Mm.

Det här får ju dock ingen effekt på hur mycket guld vi producerar.

Nej.

Så därför under den här övergångsperioden innan gruvan nu har hittat sin nya så att säga steady state så är det tycker jag mest relevant att fokusera på guldproduktionen.

Vad spännande. Så vi är lite grann i ett paradigmskifte.

Ta oss igenom presentationen.

Tack så mycket. Som sagt, vi har gjort en liten agenda här.

Vi har ju givetvis att prata om våran kvartalsrapport för andra kvartalet. Men vi ska avsluta med det som jag också tycker är väldigt intressant, det är då egentligen redovisningen av preliminära resultaten från borrprogrammet i Fäbodtjärn som vi genomförde under våren och början av sommaren.

Det här har ju kanske till och med lite större effekt långsiktigt på bolagets framtid. Men vi börjar med egentligen lite viktiga händelser under Q2.

Det här blir lite grann en recap, för delar av det här har vi pratat om tidigare. En av de grejer vi skulle vilja lyfta fram är ju att vi under andra kvartalet kom överens och tecknade ett samarbetsavtal med Boliden Mineral AB kring prospektering i Vindelgranseleområdet.

Det är våran bedömning att ett sånt här avtal, för ni ser ju på bilden här hur Botnias röd-lila här väl kanske, mitt färgseende är kanske inte vad det borde vara...

Nej, men det är violett.

...våra undersökningstillstånd och våra bearbetningskoncessioner här är väldigt inringade av Bolidens lite mer blåaktiga här. Vi ser här att vi två bolag som tror mycket på utvecklingen och potentialen i Vindelgranseleområdet.

Vi har intressen som delvis geografiskt överlappar varandra, men vi ser att det finns en tydlig skillnad i vad vi har för målsättning med det här, det vill säga vi är ute efter olika saker. Så att vi kan med våra resurser här komplettera varandra, och jag tror att det här är bra för oss på lång sikt.

Botnia har också utsett en ny platschef för Fäbodtjärn under kvartalet som ska ersätta då Stefan Thoma som går i pension och har faktiskt nu här efter semestern gått i pension. Stefan har ju varit med oss under väldigt många år och han har gjort ett fantastiskt arbete när det gäller att både planera för uppstarten, vara med starta upp verksamheten i Fäbodtjärn och få den att fungera bra.

Nu har vi hittat en ersättare här som vi har kommunicerat tidigare som heter Ola Johansson, en reko karl som bor utanför Malå, så att närboende. Ola har lång erfarenhet från gruvbranschen, men han har en lite annan profil än Stefan har haft va.

Ola är i grunden utbildad elektriker, men mångårig erfarenhet från gruvbranschen. Han har bland annat tidigare arbetat ett antal år som underhållschef i Bolidens Kristinebergsgruva.

Han har tidigare haft andra roller även inom Boliden. Han kommer närmast som projektledare från ett företag som heter Boliden Elektro som sysslar med installationer av el och han har bland annat haft en hel del internationella uppdrag där.

Så att Ola har en lite mer anläggningsförvaltande profil, vilket stämmer egentligen ganska bra med hur våran verksamhet kommer att se ut lite grann framåt här nu när vi vet hur vi ska göra tekniskt i gruvan. Så vi är väldigt nöjda med det och Ola börjar här nästa vecka.

Sen så har vi ju också, ska återkomma till det här senare, men vi har ju då genomfört undersökningsborrningar mot djupet i Fäbodtjärn. Vi har borrat totalt 24 hål från tre olika positioner.

Fokus för det här har varit resurskonvertering. Ni som följer oss vet ju att vi kommunicerar ju som de flesta gruvbolag gör, dels en mineralreserv, det är det som vi vet mycket om, som vi klassar som det här vet vi är brytvärt, och vi redovisar det i ett mineral statement.

Men sen så har man också någonting som man kallar mineraltillgång, i vårat fall en antagen mineraltillgång, som man vet mindre om. Det här är inte med i våra brytningsplaner.

Så vårat fokus med det här borrprogrammet har framförallt varit att försöka skaffa oss mer kunskap om det här och konvertera det. Så vi återkommer till den sen.

Det som också har varit väldigt intressant under det här kvartalet som du ställde frågan om i början, att det här är egentligen första kvartalet där vi har kunnat köra våran nya malmsorteringsanläggning med full kapacitet genom hela kvartalet. Nu har inte det här haft sin fulla ekonomiska effekten.

Det finns ju en fördröjning i våran process i det att vi har ju mellanlager innan det anrikas, så att ungefär hälften av det som anrikades i anrikningskampanjen i maj-juni var sorterat, resten var äldre malm som inte var osorterat. Men gruvan tog upp ungefär 22 000 ton under kvartalet, vilket är ganska bra från de högproduktiva längsgående rillpositionerna.

Anläggningen sorterade ut nästan 6 500 ton, och det här är en betydande besparing för oss, för i det här utsorterade materialet så ingår i princip inget guld alls, utan bara ofyndigt sidoberg. Och våran besparing är ju någonstans just under 700 kr per ton att slippa skicka det här till anrikningsverket.

Så att det är en betydande nytta, men den ekonomiska nyttan av det här kom ju till sin fulla och inte egentligen att synas på anrikningskostnaderna förrän efter nästa anrikningskampanj. Under det här kvartalet så genomförde vi ju också en anrikningskampanj hos Dragon Mining i Svartliden.

Den här kampanjen blev lite kortare än vad som hade tänkts. Vi fick problem precis när vi startade upp det där så gick kvarnmotorn sönder.

Det är den här stora gigantiska elmotorn som snurrar hela kvarnen va. Det här är ju givetvis panikartat för det kostar mycket att en sån där står, men det tog ändå nästan två veckor att få den där helt åtgärdad och reparerad och det gjorde ju egentligen att vi tappade en hel del tonnage i den här kampanjen.

Vi är inte oroliga för det här eftersom att anrikningsverkets kapacitet är mycket mycket större än vad gruvan kan leverera, så våran plan nu är att redan i den anrikningskampanj vi startar under andra halvan av Q3 nu så kommer vi att kunna köra igen det här och den anrikningskampanjen blir då lite längre. Det vi såg i den här också att vi fick en första liten jämförelse för ungefär hälften av tonnaget som vi körde i den här anrikningskampanjen bröts under hösten nästan direkt efter semestern 2025 och egentligen fram till november innan vi hade kommit överens med Björkdalsgruvan om att börja leverera malm dit.

Så den har legat på upplag ganska länge och är ju då osorterad och den andra halvan i stort sett är ju då sån malm som har gått genom sorteringsanläggningen. Och vi ser ju här va att vi fick en rejäl haltförhöjning, alltså vi börjar komma väldigt nära nu vad vi har i blockmodellen för de här positionerna för just den malmen vi körde den gången va.

Lite grann om de viktiga händelserna. Om vi går in och tittar egentligen på produktionen under Q2 då och förväntningar för 2026, nu har jag nämnt lite grann om det redan va.

Fokus i gruvan har varit på den längsgående högproduktiva rillbrytningen. Det är något lägre än vad vi hade sagt i våran plan för Q2.

Det är egentligen en effekt av malmsorteringen. Det var lite grann en gissning hur mycket skulle den egentligen sortera ut i förhållande till vad vi tar ut va, och det här blev ju faktiskt lite större utsortering än vad vi hade trott.

Sen var det en del störningar i produktionen. Vi har ju redan pratat lite grann om kvarnmotorn där i anrikningsverket och det gör ju egentligen att vi hade lite mer malm kvar i malmlager också när den här kvartalet var slut.

Så som det ser ut nu också så vi pratar ju om att gruvan snart är färdigtillredd. Med det menar vi att vi har nu drivit tunnel så att vi har åtkomst till alla de brytningspositioner vi hittills har haft i våran reserv.

Och det gör att gruvans investeringar för de här tillredningar till brytningsposition, de klassar vi som investeringar, kommer att sjunka ner ganska kraftigt och vi kommer att ha en annan typ av produktion där vi har mer av den här storskaliga rillbrytningen och mindre av den här tunneldrivningen i malmen. Nu är det ju så här att vi kom ju idag med ett pressmeddelande också om det här borrprogrammet.

Det skulle ju kunna vara så, det är för tidigt jag får egentligen inte säga alltså, det finns ju regler för hur det här, vi har fortfarande inte gjort en malmbasuppdatering som våran competent person enligt PERC-regelverket har granskat så att vi kan säga någonting om det här. Men vad var det min gamla juridikprofessor brukar säga?

Det ligger ju så att säga nära till hands att anta. Så vi har stora förhoppningar på det.

Det här kan ju innebära att vi behöver lägga till mer tillredningar även under resten av andra halvåret. När vi då tittar på kampanj nummer 7 så den omfattade 14 700 ton ungefär.

Och här ser ni ju att det var ungefär lika mycket osorterad optmalm som sorterad rillmalm. Sen så var det också på slutet ungefär 2 000 ton låghaltig B-malm.

Den här låghaltiga B-malmen, varför kör ni den? Jo, men den är viktig för oss processtekniskt att avsluta med i kampanjer i anrikningsverket.

Det hjälper både oss och Dragon Mining få processen att fungera bra. Det vi ser att halterna på optmalmen, den låg ju i nivå med någonstans där vi var fram till och med augusti-oktober 2025 med de utmaningar vi hade med inblandning av sidoberg va.

Däremot så ser vi att halterna då för den här sorterade rillmalmen har poppat upp ganska rejält. Den är 50% högre än när vi körde rillmalm i fjol, så att vi ser en tydlig effekt där.

Processutbytet på 95,5%, det är ju ganska bra för den här typen av längd på kampanjen. Det där tenderar att bli lite bättre ju längre du kör kampanjen.

Våran plan då för resten av 2026, och det är ju det att vi har ju kört två anrikningskampanjer här, en testkampanj i Björkdal i mars under Q1. Det vart den här lite förkortade kampanjen i maj-juni då på grund av det här haveriet på kvarnmotorn.

Det som är våran plan nu är ju då att köra en avslutande lite större kampanj här nu som hamnar precis i skiftet mellan Q3 och Q4. Effekten på årstonnaget i gruvan kommer ju givetvis att påverkas av det här med sorteringen.

Om vi tidigare har producerat någonstans runt 50, 52, 53 000 ton malm från gruvan, så det är ju tydligt att produktionen av malm från gruvan kommer att sjunka ner tydligt av det här, men det kommer ju inte påverka guldproduktionen, för vi tar ju bara bort sånt som inte har med guld att göra. Effekten av det här kommer vi då inte se helt och hållet det här året, för vi har redan haft två kampanjer med osorterad malm.

Det blir egentligen den sista kampanjen nu som blir fullt sorterad, så att vi är väldigt spända och nyfikna på vad det ska ge. Sen har vi ju också våran plan i Fäbodtjärn.

Det här är egentligen en liten bild. Nu står du på markytan och så tittar du rakt ned i underjorden och du ser hur våran malm sluttar sig ned i underjorden där, och du har rampen på höger sida.

Sen har du den här undersökningsorten. Och det vi har beslutat göra redan nu, baserat på resultaten från borr-kampanjen, är att vi kommer att trycka ut den här orten en 50 m till, som ni ser på det här.

Det är egentligen det här lila som ni ser på bilden. Som ni ser, vi har redan faktiskt lite tjuvstartat innan vi berättar det för.

Vi kommer också göra en liten högersväng och det är för att vi lyckades i samband med den här borrkampanjen få en väldigt bra avgränsning av malmen på södra sidan, i det här fallet nedåt. Normalt när vi tittar på den här så ser vi den från höger.

Men vi nådde inte till norra sidan, den andra sidan, och det är ju den vi vill försöka komma åt nu och avgränsa. Vi ser det finns potential för tillväxt där.

Vargbäcken, det är också väldigt intressant, även om det just kanske idag har fått komma lite grann till skymundan av Fäbodtjärn och våra kvartalsresultat. Vi har borrat 17 borrhål där under våren fram till juni och vi har fått ungefär hälften av dem analyserade idag, resten väntar vi ska komma in nu under Q3.

Våran plan är ju att därefter börja arbeta med en ny resursuppskattning och en detaljplanering för en genomförbarhetsstudie. Där kan ju också göra att vi hittar några områden där vi vill borra lite grann ytterligare.

Det här är ju ett projekt som styrelsen och även jag tror mycket på och vi hoppas ju då kunna ta det här och göra det här till Botnias nästa gruva och få den här att komma igång och kanske komma live så att det matchar med slutet på livslängden i Fäbodtjärn. Har man tur och är duktig så kanske man lyckas med det.

Om vi då tittar på lite det här finansiella resultatet och ställningen, nu står det Q4 där men det är givetvis Q2, EBIT 16,2 miljoner och omsättningen var ju 84,4. Som sagt, det här var ju en kampanj som blev ganska neddragen då på grund av det här haveriet och det har ju också påverkat EBIT-marginalen givetvis.

Vi ser också att vi under kvartalet har börjat få avskrivningar och OPEX som är förknippade med malmsorteringen har tryckt upp lite grann våra produktionskostnader. Däremot så de här besparingseffekterna, de har vi bara börjat se delar av i anrikningskampanjen.

Fullt ut kommer vi ju inte att se det förrän vi får kampanjen nu för Q4. Det här är en förväntad eftersläpning och beror på att vi även under det här kvartalet anrikade betydande mängder ej sorterad malm, det var ju nästan halva kampanjen.

När det då gäller kassaflödet så var det ju 9,7 miljoner i investeringar under kvartalet och det här gör ju att investeringarna är allt väsentligt fullgjorda. Vi har dryga 120 m ramp kvar i gruvans nuvarande produktionsplan.

Så när vi har tolkat klart de här nya borr-resultaten så kan det ju vara att vi vill lägga till, det kan ju då innebära tillkommande investeringar i form av mer ortmeter, men det kan också vara att vi behöver förlänga ventilationsschaktet, så vi får återkomma i den frågan. Men i såna fall är ju det väldigt positiva nyheter.

Men annars ser vi ju här nu att investeringarna kommer att klinga av. Att förändringen av de likvida medlen här var lite negativ, det är ju egentligen ganska enkelt.

Vi hade en väldigt stor kundfordran precis i kvartalsbokslutet och det är ju egentligen för att likviden för levererat guld från kampanjen som stängdes där vid midsommar den erlades kontant på våra konto först den 7 juli. Så att det gör att de kortfristiga fordringarna som ni ser i balansräkningen var ju ganska stora här, de uppgick till 106 miljoner, och i stort sett är ju det den kundfordran.

När du tittar på balansräkning så ser du här att anläggningstillgångarna de har passerat toppen, det vill säga nu från och med nu är avskrivningarna större än investeringarna. Och vi ser inte framför oss egentligen att det blir några nya tillkommande investeringar, utan det blir bara avskrivningar framöver, då med den här brasklappen att nya brytningspositioner tillför givetvis lite investeringar.

Malmlagret har ju minskat jämfört med hur det var i årsskiftet och det är ju då så här, det har inte minskat i tonnage, men det har minskat på grund av att det är malm från en billigare brytningsmetod, den här längsgående rillbrytningen, så att anskaffningsvärdet per ton är lägre. Sen kommer vi in då på det som är lite intressantare, som var i våra pressmeddelande om borrhålsdata, och det är ju den här tabellen.

Tabellen visar ju egentligen då att vi har borrat 24 borrhål och de här är borrat från tre olika borrplatser under jord i Fäbodtjärn, totalt 2 701 m. Och preliminära resultat lämnar vi då med det här pressmeddelandet idag.

Vi fick en liten försening. Vi hade i ursprung hoppats att vi skulle kunna komma ut det här med ett pressmeddelande precis innan vi gick på semester, men vi fick faktiskt tillbaks ett borrhål som hade en analys där man kan säga att halten var en anomali.

Så vi var helt enkelt tvungna att be labbet att analysera om det här, för vi trodde själva inte på det va, och det tog lite tid. Och som ni ser längst till höger i kommentaren, majoriteten av de här borrhålen handlar ju då om att komplettera mer resursbedömningen och har fokuserats då egentligen mot den här mineraltillgången som sist vi rapporterade den, som var egentligen jag tror att det var i januari 2025, så uppgick den till ungefär 31 600 ton vid 6,12 g per ton.

Och vi känner oss egentligen nu det är för tidigt att säga exakt vad det här blir, jag vill inte uttala mig om resurskonverteringen än, men vi har skaffat väldigt mycket extra information om det här, om tillgången där nere, så att vi har givetvis förhoppningen att vi ska kunna lägga till det i brytningsplanen. Och det här på vänster sida har ni våran gamla resursmodell och det här är egentligen den första bild som visar vars borrhålen har legat och hur den nya resursmodellen eventuellt skulle kunna se ut till höger va, där du har det blåa är den gamla modellen och det bruna är hur vi ser att den egentligen tillväxten.

Det är ju dock alldeles för tidigt att säga i vilken kategori, reserv eller tillgång, kommer det här nya tonnaget att hamna, det måste vi få återkomma med. Och våran planering är ju egentligen att en fulla resursuppdateringen den kommer vi att presentera i samband med Q4-rapporten i början på februari.

Så långt.

Tack för det, Fredrik. Spännande och det var ju skönt att jag hade tolkat pressmeddelandet på rätt sätt här.

Jag har ju fått in en del frågor tidigare och sen så har vi en tittarfråga här som jag tänkte kasta mig över direkt då, och den handlar om Vargbäcken. Och du sade väl egentligen så här att i kanske inte i bästa av världar, men enligt plan då så ska ju Vargbäcken komma igång i slutet utav livslängden på Fäbodtjärn.

För det tar ju alltid tid att få ett gruvprojekt igång. Nu är det ju så att för Vargbäcken har vi de miljötillstånd och den bearbetningskoncession vi behöver, men innan vi startar och bygger den här så måste vi skaffa oss mer information och göra en förnyad genomförbarhetsstudie och en ny gruvdesign, för senast det här gjordes var ju 2012 och vi har väldigt mycket ny information sedan dess.

Och om allting det här går väl och utvecklas så som vi önskar så har vi den interna målsättningen att försöka komma till att det inte blir något glapp eller åtminstone inte något stort glapp mellan att Fäbodtjärn är slutbruten och att vi kan komma igång med Vargbäcken. Och det är därför också de här borroresultaten och vårt arbete med resurskonvertering i Fäbodtjärn och att så att säga prospektera den mot djupet och försöka förlänga livslängden där är viktig för att få de här att matcha...

För produktion och intjäning då.

Ja, få de här att matcha ihop.

Och för oss som inte håller på med Fäbodtjärn varje dag, hur lång livslängd har ni? Vad har ni i böckerna här?

Det som är kommunicerat tidigare är ju att vi ska vara i produktion i Fäbodtjärn till och med första halvåret 2028. Och det är ju som sagt, jag vill inte uttala mig idag vad jag tänker om vad som kan läggas till i det här, men jag tycker jag har goda skäl för hysa ett förhoppning att vi ska kunna lägga till lite grann livslängd till den va.

Ja. Ja, men då tror jag att vi har besvarat den frågan, för den är ju så här: När kan Vargbäcken faktiskt börja producera?

Och det är ju i slutet där. Och som sagt var, vi har ju varit inne på att det är lite grann paradigmskifte i hur Botnia här nu egentligen producerar då.

Och du har ju sagt att den sorterade malmen som nu har redovisats, den uppvisade en tydligt ökad guldhalt. Och det här har väl egentligen med den sorterade malmen och den osorterade malmen att göra.

Har jag förstått det rätt då egentligen att ni kan så här, få upp en lägre mängd malm, men som är sorterad och det innebär att mängden guld inte följer den tidigare modellen? Det vill säga att en lägre mängd malm kan vara lika mycket eller mer guld?

Ja, alltså i princip är det ju ungefär så va, för vi bryter ju ut en brytningsposition och vi vet ju ungefär hur mycket guld det finns i den brytningspositionen. Och tar vi ut den utan gråbergspåslag, då får vi ju ett lågt tonnage, en hög halt per ton och en viss mängd guld.

Tar vi ut det med mycket inblandning av sidoberg, då får vi ut ett större tonnage, en lägre halt, men samma mängd guld. Och den utmaning vi hade under början av gruvans livslängd, alltså egentligen från de första anrikningskampanjerna i slutet på 2024 och hela perioden under fjolåret, var att vi såg det att vi hade större problem än vad vi hade räknat med i våra gruvplaner att kunna hålla ner mängden sidoberg som kommer med gruvans, särskilt när vi gör de här högproduktiva längsgående rillbrytningarna, då får vi mycket rasberg med.

Och här såg vi att antingen måste vi acceptera de här väldigt höga kostnaderna eller så måste vi försöka hitta på någonting annat. Och det var där då den här elektro-optiska lasersorteraren dök upp.

Och just nu så har jag väldigt god magkänsla för att det här kommer att bli bra och att den kommer att leverera på sin kalkyl.

Ni nämnde partnerskap med Boliden på ett ställe här då, och då är ju frågan egentligen så här: Varför?

Ja, alltså det är egentligen en teknisk fråga, men det är egentligen ganska enkelt. Alltså både Boliden och vi tror starkt på att området runt Vindelgransele ska vara fertilt och kunna ge utdelning.

Vi ser ju där också att Boliden letar ju framförallt efter sina basmetaller och sina massiva vulkanogena fyndigheter som finns i Skelleftefältet och vi ser också att de är lite grann på större djup, medans vi letar efter de här ytliga högvärdiga kvartsådrorna. Så vi har ju överlappande geografi här, men vi har ganska kompletterande när det gäller vilka mål vi har.

Och det skapar ett utrymme för ett samarbete.

Spännande. Och då kan man väl säga som man brukar säga på engelska, "watch this space" då, för att jag kan tänka mig att om det är ett fruktsamt samarbete så kommer ni att kommunicera på olika sätt.

Och det tolkar jag det rätt som att ni kan vara i varandras områden då eller hur kan ni göra?

Till viss del. Det här ger ju Boliden möjlighet givetvis att följa upp saker på djupet på våra områden, men då får ju vi också ytterligare information från det området.

Men sen så ger det oss möjligheten också att följa upp indikationer kring våra idag kända mineraliseringar som kanske liksom slinker iväg in på Bolidens undersökningstillstånd, så kan vi följa upp de också.

Ja, spännande. Jag tänker på en slide här när du pratade om kampanj 7 så var den, ursäkta, förkortad då på grund av kvarnmotorn och det var ett problem med det.

Och jag drar mig till minnes här att vintern hade ju också lite driftstörningar och det berodde ju på den stränga kylan. Och då tänker väl jag egentligen så här, det är business as usual och med det menar jag det är ju en hyfsat komplicerad verksamhet med ganska många tunga rörliga delar och inte bara rörliga delars att de rör sig då, det hör väl till att du får driftstopp och att saker och ting händer?

Saker och ting går alltid sönder i en gruva, så är det, och saker och ting går alltid sönder i ett anrikningsverk. Att kvarnmotorn går sönder tillhör ju dock de ovanligheterna.

Men det är givetvis sånt som kan hända. Jag hade tyckt det var bättre att kvarnmotorn hade gått sönder när vi inte körde en kampanj så att den var reparerad innan, givetvis va.

Men jag ser det att det här är ett litet problem för oss. Det här är ju framförallt att det här har skjutit intäkter från andra kvartalet in i tredje och fjärde, för att anrikningsverket har så pass stor kapacitet att det här kör vi igen innan året är slut va.

Det är jag inte det minsta orolig för.

Ja, och nu menar jag ju inte att det är recurring incidens att alltid kommer att hända, men jag menar att i gruvindustrin så får man ju liksom tänka sig på att det händer saker och ting. Det är därför inte alla kan göra det kanske.

Ja, ja. Ja, alltså saker och ting händer alltid.

Det är alltid saker som går sönder, det är alltid liksom någon motor som skär eller det är någon maskin som får punka eller något annat som går sönder. Oftast så blir det en ganska stor check man måste skriva för att ordna det där, men man vill ju ha underhållskostnaderna under kontroll och enligt plan i mycket större utsträckning.

Och det här också vi tror att den erfarenhet som vi tillför nu med Ola, som har kanske sin specialitet mer liksom på den här förvaltning- och anläggningssidan och underhållssidan, att det ska kunna vara bra för oss.

Sen tänkte jag egentligen bara få ett förtydligande här därför att vi pratade om kundfordringarna eller kundfordringen som var ganska stor och den påverkar ju kassaflödet då. Men är det rätt uppfattat att det egentligen är en periodisering, för jag tyckte du sa att de betalade i princip då på andra sidan juni, i juli?

Ja, alltså sånt där sker ibland för oss. Alltså för när vi levererar och vi redovisar en intäkt då måste vi ju följa bokföringslagar, så att när då risken övergår och vi har levererat tackorna till kunden, så då redovisar vi ju intäkten och i det här fallet var ju det i juni.

Men då tar det ju några dagar innan de har vägt upp guldet och att de har smält ner och kollar hur mycket det faktiskt var och så sen så kommer ju då själva betalningen fort som skottet efter det. Men det hann ändå gå en vecka in i juli så jag tror att det var om jag är ganska exakt, det här kommer säkert min ekonomichef skälla på mig om jag säger fel, men jag är ganska säker på att det var den 7 juli som pengarna landade på vårat konto då, kom det en massa dollar.

Men som sagt var, poängen är ju att det är en bokföringsteknisk del som gör att det ser ut som det gör och också kanske lite grann the nature of the business. Ja, och jag tänkte avsluta här då med egentligen en fråga om hur du vill att vi i marknaden ska titta på och värdera och kopplat till guldpriset och leveransen.

Du säger ju att när ni har levererat tackorna, hur ska vi förstå? Ni är kopplade till spotpriset, men det har också med leveransen, och här hade vi också några dagar.

Och hur värderar du aktien själv? Förutom att du tycker att den är undervärderad, men vad vill du att vi ska titta på?

VD:n ska väl egentligen inte uttala sig om hur aktien värderas, så att jag tror jag passar på just den delen av frågan. Däremot när man tittar på oss så det jag tycker är det intressanta är man ska titta på hur mycket guld levererar vi och vad har vi för kost per ounce egentligen.

Det är ju det som är internationella. Och vi är ju en högkostnadsproducent, men vi har också höga halter, så vi kan leva med det.

Men man behöver hålla koll på det. Och så sen så tror jag man ska inte stirra sig blind på kvartal för kvartal.

Man måste förstå vad är den långa trenden här. Vi är inte en racerbil, utan det här är någonting som måste tugga på.

Och som vi säger, det som har visat sig vara optimalt också i anrikningsverket är att vi kör kampanjer kanske två, tre gånger per år, så vi kommer att ha kvartal utan intäkter. Och det som är viktigt för oss är ju då det guldpris vi får, det är ju det guldpris som gäller spot den dagen vi levererar en tacka.

Sen så tar det några dagar innan de har smält ner det här, vägt upp det här, analyserat det här och betalar ut pengar, men vi får betalt spotpriset för den dag när vi levererar tackan.

Och det tror jag jag tänkte stanna där, men det är ju egentligen nyckelordet som du säger om man vill titta på Botnia är ju att det är spotpris och sen så är det leverans av kilo guld. Nästa nyhetsflöde, måste vi vänta till nästa kvartalsrapport, anrikningskampanj eller kan det komma saker och ting emellan här?

Ni har ju en hel del på gång känns det som.

Ja, alltså vi har en hel del på gång och vi jobbar med en hel del grejer, men jag vill inte idag lova att det kommer någon kommunikation innan Q3-rapporten. Det kan göra det för vi sitter ju dels så har vi ju det här att vi ska göra en kampanj och den kan bli klar innan Q3-rapporten, då får vi se hur långt innan om vi vill komma ut med ett särskilt pressmeddelande.

Och vi har också det här med hur vi ska bedöma kring om vi tillför nya positioner eller inte och vi har resultaten från Vargbäcken. Jag tror att tidsmässigt kom det här att falla ut ganska nära Q3-rapporten.

Ni ligger in line.

Ja, det är nära så va. Men jag vill inte vara kategorisk.

Och om man vill veta mer, då hör man av sig till dig?

Det går bra att mejla oss. Det är i vanlig ordning om man ställer ytterligare frågor så svarar vi efter bästa förmåga.

Härligt. Fredrik, väldigt spännande.

Roligt att ha dig här i studion fysiskt, så tack ska du ha.

Tackar.

Vi säger också tack till som har ställt frågor innan och under. Och som sagt var, har ni fler frågor så hänvisar vi till Botnia och ni hade en liten sida här då som var i bakgrunden för oss.

Så vi säger tack och på återseende. Hej då!

Tack, hej!