Så, hej och välkomna till dagens presentation av Peabs bokslutskommuniké och rapport efter det fjärde kvartalet. Jag heter Juha Hartomaa, är IR-chef på Peab, och bredvid mig står Jesper Göransson, Peabs koncernchef och VD, och även Niclas Winkvist, Peabs CFO.

Vi kör som vanligt, det vill säga att Jesper och Niclas presenterar dagens rapport som vi publicerade för en liten stund sedan. Och sedan så har ni möjlighet att ställa frågor, och det gör ni antingen muntligen och då trycker ni fyrkant 5 på era mobiler.

Eller så kan ni också skriva eventuella frågor direkt på webbsidan så läser jag upp de frågorna sedan. Så vi kör igång på en gång.

Jesper, varsågod.

Det gör vi. Tack ska du ha och ännu en gång välkomna allihopa till den här presentationen av kommunikén för 2025.

Vi börjar med att kika på marknadsprognoserna och tittar på bostadsinvesteringar och där ser vi ju nu att vi har haft uppåtgående pilar här under 2025 och även för 2026 så pekar det uppåt. Vi har en viss uppförsbacke för Sverige.

Det sker ju en tillväxt från låga nivåer och det ser vi på den här bilden som vi har pratat om vid tidigare tillfällen, jag tycker den är ganska så viktig att ha med sig. Det är Sveriges påbörjade bostäder då, men det ser ganska likartat ut trendmässigt även i Norge och i Finland.

Och här ser vi ju hur dramatisk nedgången var efter toppåret här 2021, var ju ner till en bit under 30 000 starter. Och där har vi ju nu legat under flera år.

Jag tycker mig se en stabilisering på bostadsmarknaden under 2025. Vi ligger ju här nu runt 30 000 starter per år.

Prognoserna framåt pekar då på ökningar utifrån den låga nivån. Där kommer förmodligen fortsätta ta tid, det har vi sagt från början.

Det har tagit ett antal år nu och det kan säkert ta ett tag till innan vi är tillbaks till de här lite högre nivåerna som vi hade innan. Men det viktiga är att vi konstaterar att vi har hamnat i en stabiliserad situation och det har ju mycket att göra med att vi har lägre räntor nu, vi har kommande lättnader i bolåneregler, vi har haft stabiliserade priser på andrahandsmarknaden, vilket alltihopa talar för en stabiliserad marknad.

Sen har vi ett stort utbud på andrahandsmarknaden och vi har en osäkerhet allmänt sett som kan få dra åt andra hållet, men en stabiliserad utveckling i vilket fall som helst. Tittar vi vidare på övrigt lokalbyggande, det vill säga allt byggande utom bostäder, så ser vi att vi har uppåtgående trender för 2026 i samtliga länder.

Offentlig sektor fortsätter ju att hålla uppe investeringsnivåerna i samtliga tre länder och det är ju som vi har pratat om innan, det är ju skolor, vård, omsorgsinrättningar, polis, kriminalvård, säkerhets- och försvarsrelaterade projekt. Och vi ser också en god efterfrågan bland olika typer av industribyggnation.

Anläggning har ju varit uppe på höga nivåer under många år och här ser vi att fortsatt förutsättningar för ökningar eller stabila utvecklingar i samtliga länder. Och här ser vi ju öppningar inom transportnät, både på land och till sjöss, som stora drivare av tillväxten.

Vi har ju stora aviserade satsningar i från länderna. I Sverige så pratar vi om 1 200 miljarder under perioden 2026 till 2037 som både innehåller då satsningar på ny infrastruktur, men också väldigt mycket på underhåll av befintlig infrastruktur, så här finns en motor bakom.

Sen har vi ju det här allmänt osäkra läget med säkerhetssituationen som gör att det kommer finnas satsningar som är dedikerade även till försvarsindustrin eller försvaret helt enkelt inom anläggningssidan. Och slår vi ihop det här till den totala byggmarknaden, bygg- och anläggningsmarknaden då, så ser vi att pilarna förväntas gå upp under 2026 i samtliga tre länder.

Så stabila marknadsutsikter. Då tittar vi litegrann på prestationen per affärsområde.

Vi börjar med Bygg. Och där ser vi ännu ett kvartal med tillväxt.

Vi hade tillväxt även under tredje kvartalet, fortsatte under det fjärde kvartalet. Vi kombinerade det med ett ökat resultat och en ökad marginal.

Så vi landar på 2,1% för kvartalet i byggmarginal och vi börjar närma oss 24 miljarder på årsbasis i omsättning i Bygg och en bit över en halv miljard i resultatet, 2,2%. Orderingången fortsätter på en stabil nivå.

För Q4 landade vi på nästan 6 miljarder och vi ligger på en orderstock som är högre nu än vad det var vid motsvarande period föregående år, 25,1 miljarder har vi i orderstock. Och här ser vi ett axplock på projekt som har kommit in under kvartalet.

Bland annat ett häkte i Skövde, vi har en skola i Solna, vi har nya bostäder i Malmö, och så har vi ett nytt äldreboende i Falun. Och det här är ju ett annat sätt att se på det där vi tittar på fördelningen per produktområde.

Vi ser att bostäder har stabiliserat sig runt de här 24, 25%, där var vi uppe tidigare i 50, över 50% av omsättningen. Vi kan också se att vi ser en ökning på bostäderna då när vi tittar på orderstocken som då är på 31%.

Övriga typer av produkter också en bra fördelning tycker jag. Vi ser ökningar som jag nämnde innan på allt från industrilokaler till skolor, vård och omsorgsinrättningar med mera.

Så det är en diversifierad omsättning och orderstocksfördelning inom Bygg. Anläggning avslutade också starkt.

Vi hade en omsättningsökning med 7%, 5,3 miljarder omsatte vi i kvartalet. Vi fick med oss resultatet, 217 miljoner landade vi på, vilket innebar att marginalen också ökade till 4,1%.

Så vi stänger helåret på anläggningssidan på en omsättning på 17,6 miljarder och vi landade på 4,0% i marginal. Slår vi ihop Bygg och Anläggning, det som vi kallar för entreprenadverksamheten, så förbättrades den sammanlagda marginalen under kvartalet till 2,9%, det är ett uppgång från 2,1%, så här ser vi tydliga förbättringar.

Orderingången i kvartalet var hög på anläggningssidan. Här fick vi en tilläggsbeställning, ett fortsättningsuppdrag av Trafikverket kopplat till Västlänken, Haga-Rosenlund i Göteborg med 4 miljarder, vilket innebar att vi fick en kanske lite extraordinär hög orderingång just i kvartalet där.

Men vi har haft en hög och stabil orderingång under många kvartal och vi ser att vi har en orderstock som ligger på 22,2 miljarder. Några exempel på order under sista kvartalet, jag nämnde ju Haga-Rosenlund de 4 miljarderna kopplat till Västlänken, vi fick utbyggnad av ett vattenverk i Eskilstuna, och sen har vi två sjöor som löser ut på drift och underhåll som summerat till 240 miljoner.

Här ser vi också den marknadsutveckling som är. Vi har det som vi kallar för vägar och annan infrastruktur som är 35% i omsättningen och nere på 17% i orderstocken.

Det är mycket anläggningsprojekt som är mindre och oftast kopplat till bostadsprojekt med mera, så det är ju en konsekvens av att bostadsproduktionen är lägre än förtida då. Men så ser vi då det grå fältet som är egentligen det som är infrastruktur och där har vi 27% i omsättningen och vi har hela 47% av orderstocken som är den typen av projekt nu.

Här ligger ju alltifrån medelstora projekt till väldigt stora projekt. Nämnda projekt i Göteborg ligger där, Haga-Rosenlund, vi har Bodens flygplats ligger där, och E20 öster om Mariestad och så vidare då.

Så att här är också långa, stora och långa projekt som sträcker sig över lång tid. Drift och underhåll ligger på strax under 20%, så det får väl betraktas som ganska så normalt av orderstock och omsättning.

Vi tar oss vidare till affärsområde Industri och där ser vi en omsättningsminskning för kvartalet och det har att göra med beläggningsverksamheten i Finland, där vi har sett minskade anslag från finska myndigheter, helt enkelt lägre volymer. Och sen så har vi gjort ett omtag av vår beläggningsverksamhet i Norge som gör att vi har krympt den verksamheten, och det är det som förklarar omsättningstappet.

Tittar vi på helårsbasis så omsätter den här verksamheten 20 miljarder, strax över, och vi ligger strax under en och en halv miljard i rörelseresultat. Vi har valt att särredovisa de två delarna Sve Asfalt och Byggsystem utifrån att det är olika typer av verksamheter.

Generellt kan man väl säga att vi i Peab har valt en strategi som avviker från de flesta andra större byggföretag. Vi har valt att bibehålla stora delar som är industrirelaterade, alltså insatsvaror och sådant, tjänster, medans andra har valt att outsourca det.

Och här har vi valt att satsa strategiskt under många år så att det här står som sagt för 20 miljarder av Peabs omsättning och nästan en och en halv miljard i rörelseresultat, så det vill vi särskilja. Tittar vi då på Sve Asfalt så består det av grus och berg, alltså täktverksamhet, det består av betong, och det består av asfaltsproduktion och asfaltsutläggning.

Här är ju det stora resultatet, den stora verksamheten, är mycket kopplat till anläggningsmarknaden. Inom Byggsystem så har vi rentalverksamhet med kranar och allmän utrustning och maskiner till byggprojekt, och vi har prefab och stomkonstruktioner.

Och där ser vi en mycket större tillt mot bostadsmarknaden, och där ser vi också att de har haft det tufft under ett antal år tack vare att bostadsmarknaden har gått ner. Totalt sett landar vi på en rörelsemarginal på 7,4% och vad gäller Sve Asfalt-delen då, den tunga industridelen, så landar vi på 8,6%, vilket är en ökning från 6,9%, så det här var också en stark verksamhet i fjol.

Orderingången går upp, ligger på 5,4 miljarder. Det är kopplat delvis till beläggning, men också till prefabverksamheten.

En bit över 50% av industriverksamheten är då beläggningsverksamhet och det är en konjunkturokänslig verksamhet och där är vi den absolut ledande aktören i Norden. Inom Industri så binder vi mycket kapital.

Vi har dock lyckats krympa kapitalbindningen här under de senaste kvartalen och vi landade på 9,2 miljarder jämfört med 9,9. Vi har frigjort rörelsekapital och vi har varit lite mer försiktiga på investeringssidan än vad vi vart kanske under några år tidigare.

Det i kombination med att vi ökar resultatet gör att vi får en fin hävstång på avkastningen och avkastningen på det sysselsatta kapitalet uppgick till strax över 15% för den här verksamheten jämfört med 13% för ett år sedan. Sista affärsområdet, det är Projektutveckling.

Det är affärsområdet som har haft det kämpigt under senare år. Vi landade på en nästan oförändrad omsättning under sista kvartalet, därmed så har vi ett lägre resultat och det har att göra med att vi under jämförelsekvartalet 2024 gjorde en större transaktion när vi delade upp innehaven i vårt JV i Centur, vilket genererade ett resultat på nästan 400 miljoner, så det ska man ha med sig i den siffran.

Värt att notera är också att vi vad gäller bostadsutvecklingsdelen då som har varit en tuff bit under de här åren ändå är över nollan, så vi landade strax över noll, ett nollresultat mot tidigare svagt negativa resultat under 2024. Tittar vi litegrann på aktivitetsnivån inom bostadsutveckling så ser vi att vi startade 358 enheter mot 225, innebär att vi startade 1 161 enheter för helåret jämfört med 470.

Och vi ser ju att hela den här trenden med att vi får en ökad försäljning i takt med att vi närmar oss färdigställandet, det fortsätter, vilket gör att vi bygger i egen bok från tid till annan och kommeterar när vi kommer närmre projektets slutfas, och det ser vi här att i det här kvartalet så är det den typen av projekt som har kommeterats in till produktionsstarten. Men hur man än vänder och vrider på siffrorna så ser vi en ökning här.

Och det gör vi även vad gäller försäljning. Vi sålde 344 enheter jämfört med 290.

I det här kvartalet så var det något lägre på rena bostadsrätter, men vi har sålt fler hyresrätter. Och tittar vi på helårssiffrorna där så sålde vi 1 031 enheter under 2024 och vi sålde 1 248 under 20 125 [2025?]

. Och tittar vi då på det som är pågående bostadsproduktion i egen utveckling så ligger vi totalt sett nu på strax över 2 000 enheter i produktion och det är en uppgång från 1 572, så en 25% upp, 30%, nästan 30% upp.

Och vi har andelen sålt konstant på 37%. Färdigställt och återköpt då ligger på lägre nivåer.

Vi hade 572 sådana enheter i balansräkningen när vi stängde 2024 och vi är nu nere i 370 när vi stänger 2025 och det är på hyresrättssidan som vi har lättat ut och sålt av lägenheter. Fastighetsutveckling, där har vi ett antal pågående projekt.

Vi har ett större projekt på Varvsstaden i Malmö som beräknas vara klart mot slutet av '27 och sen så har vi två lite mindre projekt som beräknas vara klara i slutet av 2026. Och sen så har vi fyra färdigställda förvaltningsfastigheter i Varvsstaden i Malmö och sen har vi en färdigställd fastighet i Göteborg.

Även här binder vi mycket kapital. Vi har legat på nivåer runt upp mot 20 miljarder, nu är vi nere och stänger på 18,2, så vi har haft en nedgång.

Men det är klart att det är fortfarande sett till lönsamheten då en tung kapitalbindning så här får vi ju en låg avkastning på 1,5%. Men här är det viktigt att notera att vi har förvisso en lägre kapitalbindning, även fast den fortfarande är på lite högre nivåer, så är det vits att kolla bakom, för där vi gör rätt mycket i vår kapitalbindning inom affärsområdet som man måste titta bakom siffrorna för att se.

Vi hade kanske en lite mer passiv balansräkning innan under några år med kapitalbindning i samägda bolag och så vidare då och där har vi ju nu tagit ut byggrätter från till exempel Centur, avyttrat de delarna som har varit färdigställda, vilket innebär att vi har en högre byggrättsportfölj idag. Och den använder vi och stoppar in i pågående projekt helt enkelt då så där ser vi en ökning från 5,7 miljarder 2023 till 6,2 miljarder och det fortsätter vi med.

Så vi har en mer aktiv kapitalbindning idag. Och därmed, Niclas, från kapitalbindning till koncernen.

Ja, tack så mycket. Ska vi ta talen på koncernen som helhet.

Och vi börjar som vanligt med omsättningen där vi i kvartalet landade in precis över 17 miljarder, innebär att vi hade en tillväxt på 2% jämfört med 2024. Omsättningsutvecklingen och tillväxten har sett sådan ut att vi under första halvåret hade negativ tillväxt och sen så under andra halvåret har vi varit tillbaka i tillväxt i koncernen och innebär också att vi stannar i stort sett på samma omsättning för helåret som vi hade 2024, det vill säga knappt 59 miljarder.

Det positiva, vi har haft resultatet med oss, det har förbättrats, så vi landade på knappt 1 miljard i kvartalet, som är en rörelsemarginal på 5,8%. Och för helåret så landar vi på 2,6 miljarder, som också ger en bra rörelsemarginal på 4,5%.

Då ska man ha med sig, som nämnts tidigare, att när vi jämför med föregående år, som har något högre marginal, där ingår alltså den här uppdelningen som vi gjorde i Centur som påverkade med 400 miljoner, som naturligtvis då inte har motsvarande 2025. Kartbilden ser ut ungefär som den har sett ut vid tidigare genomgångar.

Vi har naturligtvis vår majoritet av omsättningen i Sverige, 73% av omsättningen, sen har vi 14% i Finland, 10% i Norge och sen så har vi vår beläggningsverksamhet i Danmark som utgör 3% av koncernens omsättning. Den här uppdelningen av omsättningen är också viktig att hela tiden titta på, det är alltså fördelningen mellan offentliga och privata kunder.

Och här ligger vi ungefär på samma nivå som vi har gjort ett par kvartal nu: 55% offentliga och 45% privata kunder. Och vi tycker det är bra när vi har en balansering mellan offentligt och privat som ligger där i trakten kring 50/50.

Vi har sett en ökning stadigt där och ligger högt på de offentliga kunderna, det är naturligtvis utvecklingen som vi har haft inom anläggning och framförallt då asfalt som har i huvuddel offentliga kunder. Men även inom affärsområde Bygg så har vi ju då sett ett skifte från tidigare år bostäder till nu mer samhällsfunktioner som försvar, skola, polis med mera.

Vi har en hög orderstock med som vi ser det god riskspridning. Vi hade en orderingång i kvartalet på 15 miljarder.

För helåret innebar det knappt 55 miljarder, någorlunda i nivå med 2024. Vi har en hög orderstock när vi går ur 2025, 48,5 miljarder, som är drygt 3,5 miljarder över vad vi gick ur 2024 med.

Och sen så har vi 65% av de här projekten är understigande 500 miljoner om jag får understryka diversifieringen och riskspridningen i orderportföljen. Den andra delen att titta på orderstocken, det förutom att den har ökat, är att se att den har också förlängts i tid och det har ju naturligtvis berott på de här framförallt inom anläggning där vi har tagit långa projekt som varar under flera år.

Ett exempel där är naturligtvis Bodens flygplats som är ett flerårsprojekt. Det innebär då att vår orderstock förlängs i tid.

Tittar vi på innevarande år så ser vi att även när vi nu går in i 2026 så har vi knappt 2 miljarder mer i orderstocken som vi ska arbeta av under detta året, så vi har en bra position för att gå in i 2026 vad gäller orderstock. Kassaflödet har vi varit inne på tidigare.

Vi hade ett starkt kassaflöde i det fjärde kvartalet och det efterföljde ju ett väldigt starkt kassaflöde även i det tredje kvartalet, så utvecklingen där håller i sig. Vi har haft ett positivt och bra kassaflöde i samtliga affärsområden, men det är framförallt inom Industri och Projektutveckling som sticker ut under det fjärde kvartalet.

Vi har haft vissa planenliga avyttringar inom projektutvecklingar av färdigställda projekt som då har försålts, vilket innebär att vi har fått kassaflöde. Sen i samtliga affärsområden så har vi en positiv utveckling på rörelsekapitalet, vilket härrörs från att vi har disciplin vad gäller allting från fakturering till betalningar och lagernivåer inom Sve Asfalt.

Det positiva kassaflödet gör ju naturligtvis att vi får en lägre nettoskuld. Vi landade in och stängde året på en nettoskuld som uppgår till 6,4 miljarder, ner från 9,1 miljarder ett år tillbaka.

I denna segmentnettoskulden så ingår då bostäder i produktion som ännu inte sålts med 2,1 miljarder, ett år tillbaka på 2,2 miljarder, så det är på en stabil nivå. Då går vi in på målavstämningen.

Vi kommer att gå igenom de olika finansiella och icke-finansiella externa målen som vi har. Och jag börjar med rörelsemarginalen.

Vi har sagt det, den landade in på 4,5% för helåret 2025. Vi har ju varit finansiella mål om 6%, så vi ligger en bit därifrån.

Men det är också som så att tittar vi på de underliggande verksamheterna så presterar de väl. De ligger, många av dem, på sina riktvärden.

Däremot så har vi ju bostadsmarknaden som är på fortsatt en alldeles för låg nivå, vilket innebär att vår projektutvecklingsverksamhet inte har möjlighet att leverera på de här nivåerna. Men det oaktat gör bredden med våra affärsområden i koncernen att vi kan leverera 4,5% trots att bostadsmarknaden ser ut som den gör.

Målet avseende nettoskuldsättningsgrad: vi har ett mål att vi ska ligga inom 0,3 till 0,7, vi ligger nu på 0,4. Det innebär alltså att vi ligger i den nedre delen av intervallet.

Vi ser att vi har en stark finansiell position och det ger koncernen ett bra handlingsutrymme. Slutligen, efter att vi nu stängt året, så har vi vårt utdelningsmål.

Vi har en policy som säger att vi ska ge överstigande 50% av resultatet efter skatt i utdelning. Det förslag som kommer att komma upp på bolagsstämman är en utdelning om 3,30 uppdelat på två tillfällen, ett tillfälle efter stämman på våren och ett tillfälle under hösten.

Och 3,30 innebär en utdelningsprocent om 70%, vilket innebär att vi då uppfyller det målet. Det var de tre finansiella målen, så då lämnar jag över till Jesper igen för att fortsätta med de andra målen.

Ja, tack så mycket. Vi tittar också på det som vi kallar för nöjda kunder, vi mäter i NKI.

Och vårt mål är att vi ska ha ett NKI som ligger över 75 och där har vi legat stabilt över under många år. Och vid den senaste mätningen så uppgick NKI-siffran till 80.

Och det är särskilt glädjande att alla våra fyra affärsområden förbättrar sina NKI-siffror och att det som fått högst betyg det var personal och deras bemötande vad gäller kunder, och det tycker jag är jättestort. Högt betyg får också pålitlighet och prisvärdhet vad gäller leverans.

Och sedan mäter vi bästa arbetsplatsen genom det som vi kallar för eNPS, rekommendera Peab-index. Där ska vi alltid ligga över benchmark och vi har legat över benchmark under många år.

Men en ganska så fast sprid mellan benchmark och oss själva. Det vi ser under senare tid är att vi går isär, benchmark går ner medans vi går upp.

Så vi stänger på 31 och benchmark stänger på 17. Och den största ökningen ser vi hos yrkesarbetande kvinnor.

Sedan har vi plumpen i protokollet tycker jag i hela 2025, det är allvarliga olyckor. Vi hade en bra trend under större delen av året, men vi hade ett hiskeligt fjärde kvartal.

Vi hade en hög olycksfrekvens. Vi stängde på 49 allvarliga olyckor under året och 28 avsåg egen personal och 21 avsåg underentreprenörer om vi mäter helheten då.

Det här är dock inte brett, utan här pratar vi om några enskilda regioner inom byggverksamheten som har drabbats hårt. Och där tittar vi igenom nu vad som hänt och framförallt då fastställer åtgärder för att vända den här negativa trenden.

Vi ska ha en fallande trend vad gäller arbetsplatsolyckor naturligtvis. Tittar vi på klimatmålen så har vi Scope 1 och 2 först och främst där vi har sagt att vi ska reducera våra egna utsläpp med 60% fram till 2030, basår 2015.

Och här ligger vi på -58% när vi stänger 2025, så där är vi ju nästan redan framme vid målet för 2030. Vi ser att den omställningen som vi gör till grön energi bidrar positivt.

Sedan så ser vi å andra sidan att den minskade reduktionsplikten har haft en viss motverkande effekt, men jag tycker att vi jobbar enligt en klar och tydlig plan, vi styr det själv och vi ser ju också att vi utvecklas på rätt sätt här. Däremot så är det jobbigare med Scope 3, det vill säga det som då är insatsvaror och köpta tjänster.

Här har vi sagt att vi ska ha en nedgång med 50% jämfört med basåret 2015 och vi ligger på -7% när vi stänger 2025. Här ser vi dock en mycket mer svajig statistik.

Här har vi jämförelsestörande poster. Som ett exempel här så har man ändrat emissionsfaktorn vad gäller bitumen, alltså då bindemedlet i asfalt, som har fått en mycket högre emissionsfaktor än tidigare helt enkelt då, vilket slår.

Och sen så inkluderar vi också fler insatsvaror i den måluppfyllningen som vi följer här, till exempel bindevallar vid grundförstärkning, så att här lägger vi till och ökar scopet. Sen är det ju så här att vi i många fall är i händerna på andras omställning.

Men vårt Scope 3 är ju andras Scope 1 och 2 så här måste andra ställa om, till exempel stålindustrin med mera då. Och i takt med att de gör det så kommer vi se kliv ner här, så det är en lite annorlunda process i Scope 3 än vad det gäller Scope 1 och 2.

Tittar vi på det andra målet inom ledande inom samhällsansvar, det vill säga jämställd rekrytering, så har vi ett mål att vi alltid ska rekrytera fler kvinnor än vad utbildningsmarknaden tillför inom produktionsledning och produktionsstöd och vad gäller produktion/förädling, alltså yrkesarbetare. I de förstnämnda, tjänstemän, så har vi haft ett mål att vi ska rekrytera fler än 30% kvinnor och vi hade ett utfall på 43,8%, så här ligger vi en bra bit över vad utbildningsmarknaden tillför.

Och vad gäller produktion/förädling, alltså yrkesarbetare, så hade vi ett mål att vi skulle ha överstigande 8% rekrytering kvinnor och vi landade på 13,7%. Och här ser vi att våra olika program gör sitt till, Byggår och liknande, så att det är också en positiv trend.

Om vi då ska summera det här året 2025 och det fjärde kvartalet så kan man säga att vi ser ett förbättrat resultat och ett starkt kassaflöde. Niclas var ju genom kassaflödesbilden innan, jag vill trycka lite extra på det.

Vi hade faktiskt ett kassaflöde före finansiering för helåret som var över 4 miljarder. Vi ser stabila marknadsutsikter som vi har varit inne på.

Vi har en stark utveckling inom både entreprenadverksamhet och Sve Asfalt, en stabil orderstock. Ja men kassaflödet har ju skapat en lägre nettoskuld, vi har handlingsutrymme.

Vi har bredden i vår affärsmodell med våra fyra affärsområden, lokal förankring. Och sist men inte minst, det här avspeglas också då i att styrelsen kommer att föreslå stämman att fastställa utdelningen till 3,30 kronor, vilket är en ökning från 2,75.

Det var 2025, Juha.

Tack för det. Då är det öppet för frågor.

Om ni vill ställa en fråga så trycker ni alltså fyrkant 5 på telefonenhet och sedan så trycker ni fyrkant 6 om ni sedan vill dra tillbaka frågan. Och som sagt, det går även att ställa frågor skriftligen så läser jag upp dem när de väl kommer in här.

Så då släpper vi fram första frågeställaren.

Ja, god morgon. Jag har några frågor och den första är då kopplad till Bygg.

Och ni har ju fått upp marginalen litegrann, men det är fortfarande en ganska bra bit från riktvärdet då på 3,5%. Kanske kan säga lite hur ni ser på marginalutvecklingen där framöver, vad som krävs för att marginalen ska komma upp litegrann och hur lång tid kommer det ta?

Vi har pratat om det här vid tidigare tillfällen och det är egentligen samma situation nu som då. Byggmarknaden har ju påverkats alltjämt av att man har fått göra den här stora omställningen från väldigt mycket bostadsproduktion till mycket annat.

Och det innebär att konkurrensen har blivit hård och många av de här projekten nu som är, ja men övriga projekten, så är ja men det är väldigt många anbudsgivare och till prisbild som kanske inte alltid vi tycker är rimlig. Så att vi har ju en lägre prisbild inom Bygg än vad vi har haft tidigare.

Det är den ena förklaringen och det kommer väl vara så tills att när marknaden stabiliseras så har vi ju ett antal konkurrenter som har fått lämna in och vi kanske kommer få se några till vad det lider. Den andra trenden som är det är att vi då ökar de lite större projekten och de är annorlunda i sin konstruktion.

Ofta är det Fas 1-, Fas 2-projekt, vilket innebär att man jobbar igenom projekten under lång tid tillsammans med kunden. Man riskeliminerar, vilket också gör att man helt enkelt ja får något lägre påslag på de projekten, men till så att säga förtjänsten blir då en lägre risk.

Så det är egentligen de två trenderna som man kan se.

Okej. Och givet den här prispressen då, kan ni säga någonting om kvaliteten på orderboken och vad är förväntad marginal kontra vad ni har presterat?

Nja, men alltså kvaliteten i orderboken tycker jag naturligtvis är god. Vi gör ju den analysen som vi ska göra när vi tar in projekt.

Det är en blandning av projekt på många vis. Utsikter framåt vad gäller marginalutvecklingen det får nog ni analytiker stå för.

Okej. Och sen egentligen den sista frågan jag har är då kopplat till Industri då, som särskilt då inom asfalt har ju varit väldigt bra marginal under 2025 då och jag tänker hur hur ser ni framöver?

Är det här liksom en ny normaliserad nivå som är uthållig eller ser ni det som en mer temporär ökning givet att det var ganska kraftigt förbättrat mot 2024?

Ja. Nej men det är en kombination utav att dels har prisbilden på samtliga nordiska marknader gått upp och det har att göra med att kostnaderna har gått upp vad gäller energi och insatsvaror och så vidare då.

Men sen är ju efterfrågan god, vilket också drivit upp marginalerna, så det är väl en trend som har varit. Sen har vi ju internt till exempel då haft lite utmaningar vad gäller beläggningsverksamheten i Norge som har belastat tidigare års så att säga summerade resultat och nu har vi ju då stängt ner den verksamheten, vilket gör att vi så att säga förbättrar det kvarvarande då.

Och sen återigen det framåtblickande lämnar jag till.

Okej. Tack så mycket.

Det var de frågorna jag hade.

Mm.

Bra. Tack så mycket, Keyvan.

Då har vi nästa frågeställare. Albin, varsågod.

Ja, tjena. Jag har tre frågor från min sida.

Jag tänkte ni gick igenom kassaflödet lite och investeringsnivåerna generellt. Jag vill minnas att jag tidigare pratat om att ni upplever att ni har varit ganska välinvesterade i maskinparker och annat om man tittar på gruppen som helhet.

Jag bara tänkte är vi i samma läge nu eller börjar vi närma oss ett läge där ni måste börja öka investeringstakten för att så att säga hålla uppe den normala omsättningen? Det var första frågan.

Ska du ta den, Niclas?

Ja, det kan jag göra. Nej, kan jag säga att vi är, precis som vi sa för ett antal år sedan, så är vi välinvesterade.

Där har vi varit hela tiden vad gäller den verksamheten som vi nu kallar Sve Asfalt. Där har vi hela tiden gjort så att säga uppgraderingar och moderniseringar av den parken, såväl fabriker som rullande maskiner.

Det som sticker ut sen inom Byggsystem är ju våra stora investeringar här som Jesper nämnde tidigare med moderniserade prefabanläggningar som belastade för ett par år sedan med investeringar på 500 miljoner. Och det är klart där det innebär ju att där är vi ju välinvesterade nu, som innebär att investeringsnivån kan gå ner något fastän att vi fortsatt vidmakthåller en uppdaterad maskinpark.

Så vi är väl välinvesterade.

Ja, men bra. Tack.

Och sen tänkte jag på bostadssidan och det här då när ni bygger lite mer i egen bok. Tolkar ju utsikterna som något bättre då kvartal mot kvartal för om man tar husbyggnadsförslaget generellt.

Givet balansräkning, om man så vill, och framtidsutsikter, är ni beredda att ta lite mer operationell och risk i just bostadssidan eller vill ni avvakta framöver också?

Nej, men alltså precis. Vi ser ju att vi tycker att bostadsmarknaden har stabiliserats under 2025 på de här nivåerna och vi ser prognoserna som pekar på ökning.

Vi ser samtidigt att den här strategin som vi har haft att sälja lite senare när projekten har kommit längre, den är så att säga enklare och gör att vi kan ja men få lite bättre betalt på bostäderna också. Och så den strategin tänker vi fortsätta med.

Sen har vi ju en finansiell situation som tillåter oss just nu att aktivera litegrann av vår balansräkning och det kommer vi göra om vi anser att det är rätt projekt. Och då pratar vi just specifika delmarknader och vi pratar om specifika mitt- och lägen.

Vi kommer inte gå brett och börja bygga bostäder överallt bara för att vi tycker att vi har det kapitalet, utan känner vi att det är rätt läge i rätt projekt så kommer vi nyttja det.

Yes. Ja, men bra.

Och sista frågan är väl egentligen då på utdelningen och med respekt för att det är styrelsebeslut, men tänkte mer resonemang. Så är ju praxis lite påverkad naturligtvis av den här Centur-grejen här tidigare under året att och så.

Ni rapporterar 0,4 som ligger närmare det lägre spannet i det här gearing-målet som ni har satt upp. Och jag tolkar de återköpen som har gjorts hittills i år, det är mer för att täcka alltså savings plan, LTI-savings plan här, men andra sidan balansräkning.

Men ni har ju köpt tillbaka aktier historiskt också som en del i kapitalallokeringen. Börjar vi närma oss en nivå där återköp skulle kunna vara intressant igen?

Nja, men först och främst så har vi ju ett utestående beslut i styrelsen på ett återköp på upp till 500 miljoner och tror vi har använt ett 80-tal miljoner kvar på det mandatet då. Så det finns ju på plats.

Vi har sagt att syftet med de här återköpen är ju precis som du är inne på att täcka av incitamentsprogram, det vill säga aktierelaterade program som vi inte har haft förr i tiden då. Har börjat med de senaste åren där.

Så det ska vi använda det till och just så att det är för att kunna ja men ha avtalsfrihet om det dyker upp några förvärv och så vidare då. Så att syftena är de samma och sen så lämnar jag kommande beslut vad gäller återköp till styrelsen.

Jättebra. Tack, det var vad jag hade.

Mm.

Tack så mycket, Albin. Då tar vi ännu en frågeställare.

Ja, tack. Ja men några frågor från mig då.

Om vi börjar på Bygg där så volymen stack iväg rätt bra i kvartalet, tyckte jag då, både year-on-year och kvartal över kvartal. Det var en större rörelse än jag hade väntat mig.

Jag bara undrar är det något speciellt som ligger i det eller är det bara att det kom volym just nu?

Ja, det var Niclas här. Nej, det ligger inte någon speciella ja projektstarter eller engångseffekter i detta, utan det är ju mer att vi såg ju tidigare när vi såg orderstocksutvecklingen framförallt inom affärsområde Bygg att den indikerade att vi skulle få en tillväxt.

Sen kan jag säga att vi trodde väl den skulle komma något kvartal tidigare. Så att den kom kanske i detta kvartalet, men med något mera effekt så att säga.

Men vi kan ju se att det är en mer normaliserad nivå på omsättningen och den hänger ihop med den orderingång och den orderstock som vi har. Så det var nog mer en sinkadus av det.

Ja. Nej men det är bra.

Och sen tänker jag på ja men Byggsystem där. Jag var bara lite nyfiken, det är säkert något jag har glömt, men det var ju en väldigt stark marginal Q4 förra året och det var ju inte den marknaden var inte så annorlunda, så jag var bara lite nyfiken på varför om det var något speciellt som gjorde att marginalen där var väldigt hög?

Ja, men om du börjar, Niclas, så kan jag hänga på.

Ja. Nej, vi kan väl säga att det är ju inte något speciellt som påverkar marginalen där under 2024, men kan vi säga att den här verksamheten den är ju mer relaterad till bostadsmarknaden, den har haft volymnedgångar som slår hårt mot en sådan verksamhet med mycket fasta kostnader, avskrivningar och så vidare.

Sen är det också så att den investeringen som vi gjorde här för ett par år sedan på en halv miljard, ett antal anläggningar som moderniserats, de har ju varit i inkörning under de här åren och det kostar ju operationellt också. Allting går ju inte som investering, utan där är ju en ineffektivitet i den upprampningen och det har i högre grad slagit under 2025 än vad det gjorde under 2024.

Nej men så är det. Det är i princip väldigt lite under 2024 då, medans den där andelen som produceras i de nya fabrikerna har ju gått upp kraftigt under 2025.

Och det är alltid inkörningsutmaningar med det där, det ska projekteras rätt, annars blir det ineffektivt i produktionen och så vidare, så att det är väl den förklaringen som finns.

Ja, ja, och bara nu kanske jag var väldigt tydlig, nu kommer jag inte ihåg exakt vad ni hade på den där bilden, men det var en ganska hög marginal i Q4 '24, men det var ganska låg marginal hela året '24, så det ser ut som att det började svagt och sen så stack det iväg Q4:an, det var därför jag var lite nyfiken.

Okej. Inom Byggsystem?

Inom just Byggsystem var det jag tänkte på. Om inte jag läste fel där, så 4,6 för hela året och vad det nu var, 10 för Q4:an.

Men ni behöver inte fastna i det, jag var bara lite nyfiken, det var inte jätte...

Okej. Nej, jag har inget på den så sägande så har jag ingen just nu rimligt svar.

Nej, men släpp det. Ja men tillbaka till Albins fråga litegrann fast på ett annat sätt då, som och jag vet att det är tidigt då, men jag är bara lite nyfiken på hur ni tänker.

Balansräkningen börjar ju se rätt så bra ut och jag förstår såklart att det är trevligt att ligga på den här nivån, men den kommer väl rimligtvis bli bättre och bättre. Och då är min fråga egentligen: vad skulle ni vilja allokera, vad är ni närmast att allokera pengar till?

Givet vad ni ser nu i marknaden, det kom en fråga på bostäder, men det var det kanske inte helt tydligt. Ni skulle ju kunna starta kommersiella grejer om ni tycker att det finns lucka för det, skulle det vara någonting eller är det för tidigt?

Ni skulle kunna kika på köpa verksamheter. Är det någonting?

Finns det något annat eller väljer man återköp istället om vi tar paletten där?

Nej, men precis. Jag ska försöka ge lite mer färg på det då.

Vi utgår från att vi har en skuldsättningsgrad som börjar närma sig golvnivån, alltså vi ligger på 0,4, starka kassaflöden. Då ska vi se till att vi fortsätter och investerar löpande i de verksamheter som vi har och det är ju framförallt inom Industri.

Alltså vad gäller att köpa byggrätter inom Projektutveckling, det kan vi kanske göra i undantagsfall och det blir ett specifikt läge, annars så ser jag inte att det är där, utan det är ju löpande investeringar inom Industri som vi kommer göra, det är ju nummer ett. Sen är det nummer två, det är naturligtvis då att allokera pengar till där vi tror att vi kan göra bra affärer inom Projektutveckling och vi har nämnt att vi är beredda att agera vad gäller bostadsprojekt om vi anser att det är rätt geografi och på rätt mikroläge, där kommer vi och ta på oss skorna.

Sen finns det en fastighetsutvecklingsmarknad också, som du är inne på, och den ser lite annorlunda ut idag jämfört med tidigare. För kontorsmarknaden, alltså att bygga nya kontor, är ganska så svalt, vilket var det stora inom fastighetsutveckling förr, så den ser väl kanske inte riktigt framför mig att det är den som ska driva.

Däremot finns det mycket annat som är mer åt samhällsfastighetsperspektivet där man kan tänka sig att vi kan gå in och göra fastighetsutvecklingstransaktioner. Sen så när vi pratar hyresrätter så kan man diskutera om det är en bostadsutvecklingsaffär eller en fastighetsutvecklingsaffär då, men den kalkylen har ju också varit väldigt svår under flera år nu och där ser vi också att där finns ju ibland förutsättningar att kanske köra igång.

Så att där finns litegrann inom annat inom Projektutveckling också än rena klassiska bostadsprojekt då. Sen har vi ju alltid örat mot rälsen om det dyker upp något intressant förvärv inom våra affärsområden och det hänger ju litegrann ihop med våra återköpta aktier också för är det lite större grejer och man funderar på att använda sina aktier så är det väl rimligt att man hittar någon typ av vettighet mellan hur vi värderas och hur ja men potentiella förvärvsobjekt värderas och så.

Så att det är därför man är litegrann titta på från case till case, men vi har alltid örat mot rälsen.

Och om jag då frågar om den där rälsen då, historiskt sett har ni varit jätteduktiga på att köpa grejer när det har varit tuffa tider. Tycker ni att det finns en pipeline, finns det någonting att titta på eller är det mer än en...

Det finns alltid mycket att titta på och speciellt eftersom vi är så himla breda så finns det ju egentligen hur mycket som helst att titta på, utan här gäller det att titta på rätt saker som kompletterar vår affärsmodell och till rätt värderingar och då blir det lite mer komplicerat. Och som vi nämnde innan så det är ju en rätt stor omställning som har skett på byggmarknaden och det är ju ett antal stora aktörer som både har fått slänga in handskarna helt och som har fått stora problem.

Det där är jag inte intresserad av, det där är problem, utan då är det inom andra segment som i så fall kan vara aktuellt, men då ska det vara till rätt värderingar så det får...

Och det blir lite bak...

...lite bak...

Om jag tolkar det lite där, är det mer vertikalt än horisontellt då, alltså hellre specialistkompetens som stärker än att få mer volym egentligen?

Vi får väl se vad det kan vara.

Vi får se, okej. Sista frågan då.

Jag tänker lite på marginal bostad där och vi fattar situationen och så där, men jag tänker det är en sak hur ni har projektavräknat när ni har egen bok såklart, som ni inte vet om det blir bostadsrätter eller inte. Men om vi tittar på det som är bostadsrätter i produktion, har ni dragit igång grejer för ni vet ju slutpriset där, har ni dragit igång grejer för att hålla volym eller tycker ni att ni har fått tålig marginal på det ni har startat?

Ja, det var Niclas här. Om vi tittar på de projekt som vi har dragit igång som är konventionella BRF-projekt så det ser man ju också att där har ju präglats av en försiktighet utifrån de kravställningar vi har, så de har dragits igång på de måltal som gäller för oss.

Det som är egen balansräkning, det kan vi säga att det är nästan uteslutande bostadsrättsprojekt, så att där är det mer ett val att det ska bli bostadsrättsprojekt, men vi ser att det optimerar kalkylen att köra dem i egen balansräkning först och därmed få en maximal prisutveckling på dem.

Sen är det ju så där att vårt mål är att vi ska tjäna 10% i en utvecklingsaffär på bostäder, men i en sådan marknad som varit så är det väl kanske inte det att man i alla lägen alltid har 10%, utan det är ju ett marknadspris som finns och det finns många olika faktorer, vilket gör att det kanske blir lite lägre prissättning i vissa fall då. Så blir det ju.

Ja, och om jag och bara få se om ni kan svara på det, men jag tänker mig när ni bildar föreningen och sätter igång och sånt där, en sån affär med byggkreditiv, då vet ni ju marginalen. Nu kan ni bygga fel och allt det där, men ni har ju ändå en bra hum.

När ni bygger och då gör ni en vinstavräkning baserat på det såklart. Men när ni bygger i egen bok, om det är en BRF, då har ni inte satt det slutpriset ännu.

Och då är jag nyfiken på har ni då en försiktig avräkningsmetod?

Men vi avräknar inte. Alltså bygger vi i egen bok så är det ju ett nollavräknat projekt.

Ja, just det. Sorry.

Ja men då fattar jag. Tack.

Så att den här metoden när vi bygger i egen bok så den gör ju att vi förskjuter nettoresultateffekter och det resultatet kommer inte fram förrän det att det går in i en bostadsrättsförening.

Och då blir det om ni då har kommit ganska långt på bygget...

Ja, då får du ju en effekt, då plockar du ju fram det resultatet som har upparbetats också.

Ja.

Så det blir en slagigare redovisning.

Just. Ja men det är bra, superbra.

Då vet jag. Tack.

Ja, tack så mycket, Stefan. Det var alla frågor, va?

Toppen. Då tar vi ytterligare en frågeställare.

Tack så mycket och god morgon. Jag hade egentligen bara en fråga kvar och det gällde de färdigställda fastighetsprojekten.

Ni har 1,2 miljarder nu i bokfört värde där. Skulle ni kunna säga någonting om planen för de tillgångarna under 2026?

Nej, inte specifikt för 2026. Det jag däremot kan säga är att Peab är ju inte långsiktiga fastighetsägare, vi ska inte vara ett förvaltande bolag.

Så allt annat lika så ska de färdigställda fastigheterna säljas vid rätt tillfälle. Sen kan det ju vara i vissa fall så är det en solitär fastighet och då gör man på ett sätt, i vissa fall så är det mer utav någon typ av portföljtänk, typ Varvsstaden, där och då kan vara ett annat tänk.

Så att jag vill inte uttala mig om enskilt året 2026, utan jag kan mer konstatera att långsiktigt så är vi inte ett förvaltande bolag.

Okej, ja men jag nöjer mig så. Tack så mycket.

Tack.

Toppen. Tack för det, Erik.

Jag tror att det var sista frågeställaren. Finns en liten chans om någon fortfarande...

vill ställa... ska vi se...

Nej, jag tror att vi är klara där. Så tack så mycket för dagens genomgång av bokslutskommunikén.

Nästa tillfälle är den 29 april och då publicerar vi Q1-rapporten. Så att välkommen att lyssna in då nästa gång.

Tack så mycket för idag.

Tack.

Hej.