Så, då har klockan passerat ett och ni ska vara välkomna till Peabs presentation efter vår första kvartalsrapport som vi publicerade för en timme sen. Jag som pratar heter Juha Hartomaa och bredvid mig har jag som vanligt Peabs VD och koncernchef Jesper Göransson och Peabs CFO Niclas Winkvist som båda ska presentera rapporten först, och sen så öppnar vi upp för eventuella frågor.

Och där är det fyrkant fem i era mobila enheter som gäller om ni vill ställa en fråga muntligen. Annars så går det också bra att skriva frågan på webbsidan så läser jag upp dem senare.

Men vi återkommer om instruktionerna efter Jesper och Niclas presentation. Så varsågod Jesper, kör igång.

Tack så mycket Juha och ännu en gång välkomna. Vi ska börja med att prata lite marknad och vi kikar på bostadsmarknaden först och främst.

Jag har länge nämnt att det tar tid innan bostadsmarknaden återhämtar sig. Jag tycker att den har stabiliserat sig på en ny och lägre nivå egentligen i samtliga tre länder.

Pratar vi Sverige så såg jag några siffror från SCB som fick upp antalet till 30 400 tror jag det var 2025. Så runt 30 000 bostäder verkar nu den nya normala nivån ligga på i Sverige.

Och de marknadsutsikter som vi ser är ju då att man bedömer att bostadsmarknaderna ska öka i samtliga tre länder, men dock från de här lite lägre nivåerna. Vi ser också en viss nedjustering av pilens riktning i Sverige, en lite mindre tillväxttakt än vad man tidigare hade med i prognoserna.

Det är företrädesvis storstadsområdena som gäller och särskilt då mikrolägen där det kommer startas bostadsprojekt. Tittar vi på lokalbyggandet så ser vi en positiv marknad under 2026 i samtliga länder med en liten nedjustering i Sverige och en uppjustering i Finland.

Det är offentlig sektor som fortsätter hålla uppe investeringsnivåerna i alla tre länder och som vi har pratat om innan så handlar det väldigt mycket om skolväsende, vård, rättsväsende, försvarsprojekt och så vidare då. Inom privat sektor ser vi en god efterfrågan bland olika typer av industrikunder.

Och på anläggningssidan så förväntas investeringarna för 2026 öka i Sverige och det är ökningar från höga nivåer. Och i Finland och Norge så spås marknaderna fortsätta sidledes på höga nivåer.

Det är ökade investeringar i transportnät och vi pratar transporter både på land och till sjöss som är de främsta drivarna av tillväxt i länderna och det finns en ganska så bred palett av produkter som finns här. Trafikverkets nationella plan pekar på höga investeringar i infrastruktur, både drift och underhåll och nyinvesteringar.

Och sen så gynnas ju anläggningsverksamheten av de ökade anslagen till säkerhets- och försvarsrelaterade projekt, liksom av de behov som finns på energimarknaden. Som vi summerar det här till den totala marknadsutsikten så är den för det första oförändrad sen föregående kvartalsrapport och den pekar då på tillväxt i samtliga tre länder vad gäller bygg- och anläggningsinvesteringar.

Så det var lite marknad. Egentligen inget nytt i det stora hela jämfört med föregående kvartal.

Men om vi börjar titta på hur Peab har presterat under det här första kvartalet och börjar med Bygg, så hade vi en omsättning som var i nivå med motsvarande kvartal i fjol, cirka 5,3 miljarder. Vi ökar resultatet till 222 miljoner.

I den här redovisningen både vad det gäller omsättning och resultat så har vi gjort en transaktion under året där vi har sålt vårt dotterbolag K Nordang i Norge och vi har sålt in det till ett gemensamt bolag med KB-gruppen och det nya bolaget ska då fokusera på Västkusten i Norge. Och den transaktionen i sig har ju naturligtvis inneburit dels minskad omsättning under kvartalet i år, men också då ett totalt resultattillskott på 100 miljoner i form av den affären då.

Så inklusive det så landar vi på 222 miljoner och en marginal på 4,2%. Och kikar vi på orderstocken och orderingången i Bygg, så hade vi en orderingång på 6,7 miljarder.

Orderstocken ligger på 26 miljarder, cirka 25,8. Och när man tittar på det jämförelsekvartal som vi hade då i Q1 2025 så var det ett antal större offentliga projekt som kom in och vi tog även över några projekt från Serneke.

Ett axplock av nya uppdrag: vi ska bygga ett nytt hotell och kontor för 700 miljoner i Uppsala, vi ska bygga nya sjukhusbyggnader för 556 miljoner i Lund, vi ska bygga nya bostäder i Vestby och en stormarknad i Uleåborg. Lite mer ner på detaljer i produktområden då så ser vi att bostäder inom Bygg ligger på 24% av nettoomsättningen.

Den låg på samma procentsats Q1 2025, alltså 24%, och det ligger på 30% i orderstocken. Så här ser vi den här stabiliseringen som vi har pratat om innan.

I övriga produkttyper så ser vi en jämn fördelning. Den här ser ju då annorlunda ut än vad det gjorde för ett antal år sedan när vi har större andelar inom fler produktområden.

Den som sticker ut lite mindre då det är service och handel där marknaden är relativt sett svag. Och så tittar vi på anläggningsverksamheten.

Här fortsätter vi att växa och vi hade en omsättningsökning med 11% under första kvartalet till 4,1 miljarder. Och när vi tittar på rullande 12 nu så ligger den här verksamheten över 18 miljarder för första gången.

Resultatet ökar, 147 miljoner jämfört med 114 och det innebär naturligtvis då att vi också har en marginaluppgång och den ökar till 3,6% i kvartalet och vi ligger nu rullande 12 på 4,1. Tittar vi på Bygg och Anläggning ihop, det som vi kallar för entreprenadverksamheten, så förbättrades den sammantagna rörelsemarginalen under kvartalet från 2,5% till 3,9%.

Orderstock och orderingång inom anläggningsverksamheten, här hade vi en orderingång som var lite bättre än motsvarande kvartal, 6,4 miljarder. Orderstocken fortsätter att öka och per den 31 mars så uppgick den till 24,5 miljarder.

Här ser vi också ett axplock: vi fick ett antal kontrakt för vägunderhåll runt om i Sverige på 666 miljoner, vi fick ett nytt vattenverk för 642 miljoner i Karlshamn, nya uppställningsspår i Göteborg för 508 miljoner, nya vattenledningar i Norsborg för 330. Produktområdena här, ser vi att gatu- och markarbeten står för 33% av omsättningen men 19% i orderstocken så den volymen är på väg nedåt och det förklaras ju av det här bostadsbyggandet som är lägre än tidigare.

Men tittar vi på vägar och annan infrastruktur så står den för 29% i omsättningen men hela 45% av orderstocken. Och här ser vi då en effekt utav den här marknaden som vi har pratat om innan med andra typer av projekt där det finns en god efterfrågan.

Och det är dessutom ett antal ganska långa projekt som har kommit in där, till exempel Bodø flygplats med flera då. Och det är projekt som sträcker sig över flera år.

Drift och underhåll ligger på 17% i omsättningen och 19% i orderstocken, så det får väl bedömas som ganska så normalt. Och så har vi Industri.

Och inom Industri så är första kvartalet alltid väldigt präglat av säsong med låg aktivitet, beläggningssäsongen har inte startat och vi lägger ned mycket kostnader på reparationer, underhåll och så vidare. Men tittar vi på det här första kvartalet så hade vi en omsättningsökning med 8% och vi omsatte 2,5 miljarder och den här ökningen är relaterad till Byggsystem.

Resultatet förbättrades, uppgick till -412 jämfört med -549. Det är två bitar som jag tycker är värda att nämna där.

Det är under 2025 så påbörjade vi en översyn av den norska beläggning- och ballastverksamheten inom Svea och Asfalt till följd av att vi hade haft lönsamhetsproblem och det innebar ökade kostnader för den avvecklingsprocessen i det kvartalet. Men när vi nu avyttrar vissa tillgångar som har med den nedläggningen att göra i första kvartalet i år så får vi realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar som påverkar positivt.

Så att det är minus i jämförelsekvartalet och plus i detta kvartalet. Och sedan så har vi också haft vissa positiva effekter av terminsäkringar av olika råvarukontrakt som har kommit in under detta första kvartal.

Så man kan säga att underliggande är det ganska så stabilt och jämnt. I Byggsystem så ser vi en ökad aktivitet som har bidragit till att vi får ett lite bättre rörelseresultat inom den verksamheten.

Kikar vi på den senaste rullande 12-månadersperioden på hela Industri så uppgick marginalen till 8% och tittar vi på Svea och Asfalt isolerat så uppgick marginalen nu till hela 9,3%. Här har vi en orderingång på 2,9 miljarder som är något ner och den minskningen förklaras av nedgång på den finska och norska beläggningsverksamheten.

Inom Byggsystem så hade vi en ökad orderingång under detta kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Orderstocken uppgick till 7,6 miljarder.

Här ser vi en verksamhet där vi har minskat vårt sysselsatta kapital under en rad av kvartal samtidigt som vi förbättrar vår lönsamhet och det gör ju att vår avkastning på sysselsatt kapital går ju upp och vi landade på hela 16,7% här nu när vi stängde Q1 på rullande 12 och det ska jämföras med 13% för ett år sedan. En stark verksamhet.

Projektutveckling, här har vi haft ett aktivitetsmässigt lite lägre kvartal. Ser vi på omsättningen, vi hade en omsättning som uppgick till 500 miljoner jämfört med ungefär 1 miljard och resultatet landade på 9 miljoner jämfört med 83.

Och här har vi ett kvartal där vi har haft inte särskilt mycket produktionsstarter i kvartalet, jag kommer tillbaks till det sen, och vi har inte gjort några större fastighetsaffärer heller vilket vi hade gjort i fjol. Men om vi tittar lite grann bakom siffrorna här på tal om aktivitetsnivå, så under första kvartalet i år så produktionsstartade vi 132 bostäder.

Det var ett projekt i Ålesund i Norge, vi konverterade ett projekt, ett bostadsrättsprojekt i Lund, och sen startade vi ett hyresrättsprojekt. Men i jämförelsetalet, de här 520, där startade två stora bostadsrättsprojekt i Stockholmsområdet, ett på Kvarnholmen och ett i Råsunda, och vi startade också två projekt i egen balansräkning.

Under kvartalet sålde vi 115 bostäder och jämförelsetalet påverkas ju då naturligtvis av de här två stora starterna i Stockholm som jag nämnde som startades på uppnådd förhandsförsäljningsgrad och då kommer ju hela den bulken med sålda projekt in under det kvartalet. Så den underliggande försäljningen ligger på en stabil nivå.

Vi brukar säga runt 100–150 enheter per kvartal och det var så även det här kvartalet. Som jag har sagt tidigare så ser vi ett ökat intresse bland köparna när projekten närmar sig sitt färdigställande, framför allt gäller det i storstadsregionerna så vi fortsätter att bygga projekt och bygga dem i egen bok och komma lite längre i färdigställandeprocessen innan vi börjar sälja.

Just nu har vi cirka 1 600 bostäder i produktion jämfört med 1 900 för ett år sedan. Utav de här 1 600 är närmare 40% sålt och antalet återköpta har gått ner något mot jämförelsekvartalet och uppgick till 549 stycken.

Här har vi ett ganska oförändrat sysselsatt kapital och som vi har berättat om tidigare så jobbar vi nu med att mer aktivera vårt kapital och bygger projekt i egen bok. Det blir ett slag i resultatuttag, det blir slag i siffror kring starter och försäljning och så vidare då, men vi tror att det här är det rätta sättet att över tid få lönsamhet och få den kapitalbindning som vi har.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 1,1% för rullande 12. Så det var affärsområdena.

Niclas, om du vill ta koncernen?

Ja, tack så mycket Jesper. Då ska vi gå över till koncernen som helhet och vi börjar med omsättningen.

Omsättningen för koncernen var marginellt lägre än första kvartalet förra året. Vi landade in på 10,8 miljarder jämfört med 10,9.

Det första kvartalet som ni känner väl till är ju påverkat av säsong som slår igenom hela vägen till koncernsiffrorna och framför allt är det ju då beläggning som påverkar och därmed gör att vi normalt sett har ett negativt resultat under första kvartalet. Tittar vi jämfört med föregående år så har vi ett rörelseresultat som är bättre.

Det landade in på -156 miljoner att jämföra med föregående års -278. De effekterna som vi har pratat om som sticker ut är naturligtvis inom Bygg ungefär 100 miljoner som har att göra med transaktionen med Nordang och även då inom Industri har vi haft effekter utifrån avvecklingen i Norge som slog lite på olika sätt '25 respektive '26.

Rullande så omsätter vi 58 miljarder rullande 12 och med en rörelsemarginal på 4,7%. Bilden avseende privata kontra offentliga kunder ser ut ungefär som den har gjort nu ett tag.

Vi har alltså fler offentliga kunder, 55% jämfört med privata kunder som är 45%. Och det är ju så som marknaden har sett ut där vi har minskat på bostäder men ökat inom infrastruktur och beläggning och även andra offentliga byggnader.

Den här fördelningen, den bidrar naturligtvis till Peabs stabilitet och det minskar också våran konjunkturkänslighet. Här ser vi utvecklingen avseende orderingången på lite längre sikt jämfört med att bara titta på ett enskilt kvartal.

Här ser vi att vi har haft en stabil orderingång de senaste två åren. Vi landade sedan in på 15,6 miljarder detta kvartalet att jämföra med föregående års 16,6 miljarder.

För koncernen som helhet så har vi, som ni sett, haft en uppåtgående trend för orderstocken. Det här leder till att vi nu när vi stänger kvartalet har den högsta orderstocken i Peabs historia.

Vi har en orderstock på nästan 54 miljarder och det ska vi jämföra med föregående år då vi landade in på 52 miljarder. Det är fortsatt så att den här orderstocken, den har en god riskspridning över olika affärsområden och produktsegment.

Och dessutom, som vi kommer se sen, så har vi ett antal projekt som löper under en längre tid. Förutom denna kontrakterade orderstocken så har vi ju även våra så kallade fas 1-projekt, alltså där vi är i tidiga dialoger med beställare inom våra entreprenadverksamheter, alltså inom Bygg och Anläggning.

Det här är typiskt projekt som vi räknar med att inom en tvåårsperiod kommer att kunna konverteras till kontrakterad order och ingå i orderstocken. De fas 1:orna uppgår nu till 20 miljarder så även där har vi ökat betydligt.

Vid årsskiftet låg vi då på 17 miljarder. Går vi in och tittar på orderstocken och ser på den fördelad över tid så kan vi konstatera att för innevarande år så har vi en orderstock på cirka 29 miljarder.

Det vill säga att det ska produceras här under 2026 och det är då 800 miljoner högre än vad vi stod i motsvarande period föregående år. Vi ser också att vi har mer i order inne för 2027 än vad vi hade motsvarande tid föregående år.

Vi har nu 18 miljarder klart för 2027 och sedan har vi därefter 7 miljarder för åren därefter. Det innebär alltså att 47% av våran orderstock det är projekt som ska utföras 2027 eller senare.

Tittar vi då på kassaflödet så har vi gått igenom det här ett antal gånger. Ni vet att vi har en säsongsrelaterad verksamhet.

Den påverkar vårt resultat framför allt under första kvartalet men kassaflödet påverkas då såväl första som andra kvartalet och är då normalt sett negativt. Så även detta året: vi har ett rent kassaflöde på -608 miljoner.

Det är ett säsongsmässigt negativt rörelseresultat och det är också så att under första delen av året genomför vi också ganska mycket av våra maskininvesteringar som också påverkar kassaflödet. Föregående år så hade vi vissa effekter avseende fastighetsförsäljningar och annat inom Projektutveckling som påverkade kassaflödet positivt.

Och det normala sen är att vi har positiva kassaflöden, som sagt, i kvartal 3 och 4. Det ser ni på det här diagrammet.

Vi har över tid haft en positiv effekt på kassaflödet och det har ju lett till att vi kontinuerligt har fått ner våran nettoskuld. Vi har även detta året, så ser vi en minskning.

Vi har en nettoskuld på 7,2 miljarder att jämföra med föregående år då den uppgick till 8,3. Det här innebär att vi nu står vid en nettoskuldsättningsgrad på 0,4 som alltså är i det undre intervallet, undre delen av vårt intervall mellan 0,3 och 0,7.

Tillsammans med den här nettoskuldspositionen så har vi också refinansierat koncernen som vi har nämnt i rapporten. Vi har tagit upp en ny kreditfacilitet på 8 miljarder för att refinansiera den föregående som då låg på 7 miljarder.

Det innebär alltså att vi har en god finansiell bas och ett bra handlingsutrymme för framtiden. Det innebär att vi fortsätter med löpande investeringar i våra verksamheter.

Vi startar projekt i egen balansräkning, som Jesper nämnde tidigare, när vi anser att det finns fog för det när det är en bra mikromarknad. Vi tittar på möjligheten till kompletteringsförvärv och när de dyker upp, men vi ser också att det ska vara rätt priser på dem och väldigt ofta så har vi också sett att värderingarna på de här potentiella förvärven är väldigt höga idag.

Vi delar ut minst i nivå med vårat utdelningsmål och naturligtvis slutligen så har vi ett utrymme så att vi även kan återköpa våra egna aktier. Då ska vi göra en målavstämning på de mål som vi avrapporterar här utifrån första kvartalet och jag börjar med de finansiella målen.

Vi har ett rörelsemarginalmål som sagt att det ska överstiga 6%. När vi då tittar beräknat på rullande 12 månader så har vi en positiv utveckling senaste kvartalet och nu ligger vi på en rörelsemarginal uppgående till 4,7%.

Det andra finansiella målet har vi varit inne på, vårt mål avseende nettoskuldsättningsgraden. Som sagt, det ska ligga inom ett intervall mellan 0,3 och 0,7 och där anser vi att inom det här intervallet så har vi en relevant och stark finansiell position.

Per första kvartalets stängning så har vi då en nettoskuldsättningsgrad på 0,4, alltså i den undre delen. Och då lämnar jag över till dig igen Jesper.

Ja. Och vi ska stämma av ett utav våra ickefinansiella mål den här gången och det är arbetsplatsolyckorna som vi mäter på rullande 12 och de uppgick till 48 stycken på den här rullande 12-månadersperioden: 27 avsåg egen personal och 21 avsåg underentreprenörer.

Så det är något ner jämfört med Q4. Antalet olyckor ganska få i kvartalet men det är klart att rullande 12-siffran är fortfarande för hög och vi jobbar vidare med att naturligtvis få ner den här nivån på alla möjliga sätt för att vi har säkrare arbetsplatser.

Det var sista och därmed så är det sammanfattningen kvar. Och vi ser oförändrade marknadsutsikter.

De är stabila i Sverige, Norge och Finland, gäller både bygg- och anläggningsmarknaderna. Vi ser en stabil orderingång och jätteglädjande att konstatera för en rekordhög orderstock.

Vi ser ett förbättrat resultat och en bättre marginal. Vi ser en lägre nettoskuld trots ett säsongsmässigt svagt kassaflöde.

Vi har refinansierat oss också med 8 miljarder, som Niclas nämnde, med nya långa krediter vilket gör att vi har en stabil finansiell bas och ger ett handlingsutrymme för oss. Och i den här turbulenta världen och så som marknaden ser ut idag och så som vi tror att den kommer utveckla sig framåt så ser jag stora fördelar i den breda affärsmodell som vi har med fyra affärsområden.

Den tjänar oss väldigt väl. Det var sista bilden, Juha.

Stort tack för det Jesper och Niclas. Då är vi redo att öppna upp för frågor.

Så vill ni ställa en muntlig fråga så trycker ni fyrkant fem på era mobiltelefoner och så släpper vi fram en i taget. Alternativt om ni skriver frågan på webbsidan så läser jag upp den.

Men vi börjar med de muntliga frågorna. Har vi en första frågeställare?

Varsågod.

Ja hej. Jag har några frågor.

Första då kopplat till Industri: ni nämner i rapporten att ni har ju någon typ av positiv realisationsvinst i kvartalet. Skulle det kunna gå att få någon uppfattning om hur stor den är?

Ja, vi har ju inte angett de siffrorna, men vi kan säga det är ju ett tiotal miljoner som är de här reavinsterna. Det som gör att det slår är ju att föregående år så hade vi motsvarande avvecklingskostnader så att det blir ju ett delta med plus detta året och förra året minus.

Sedan är det också bara för att vara tydlig att den här verksamheten hade ju också en säsongskurva vilket innebär att den kostade pengar första kvartalet förra året och det här året så har vi inte bedrivit verksamhet där vilket innebär att då får vi ingen sådan effekt. Och den effekten kommer vi ha fram över även så att säga i framtiden.

Men vi går inte närmare in på de exakta siffrorna.

Ja. Sedan bara en till fråga då på Industri.

Tänker inverkan då från främst högre energipriser: har ni sett någon inverkan på det i kvartalet och vad tror ni om kvartalen framöver, hur det eventuellt kan slå på marginalen?

Ja men om man pratar generella termer runt det är ju naturligtvis Industri är ju bränsletungt och transporttungt, men generellt sett så har vi sett ganska små effekter utav den här situationen nere i Hormuzsundet. Det vi har sett däremot det som vi nämner det är ju positiv effekt av säkringar av den här typen av oljerelaterade produkter då.

Så små effekter hittills och sedan så kan man ju fråga sig vad innebär detta framåt och vi får ju lite grann se utvecklingen ser ut här om det blir kortvarigt, långvarigt och så vidare. Det som man kan säga är att vi har ett strukturerat arbete, inköp och logistik och vi jobbar strukturerat med den här typen av frågor för att täcka upp oss på olika sätt.

Vi lärde oss mycket förra gången med det som hände efter Ukraina kriget där när det drog igång och inflationen kom. Vi får väl hoppas att det här får en kortare tidsperiod och att det får mindre effekter, men vi får vara beredda.

Men små effekter så långt.

Ja låter bra. Sedan har jag bara en sista fråga och det är kopplat till Projektutveckling.

Den är ju ganska slagig här på bostadsutvecklingen mellan kvartalen. Jag tänker om ni kan ge någon typ av indikation eller guidning på hur ni förväntar att produktionsvolymerna kan utvecklas under året och då även hur det kommer synas i omsättningen främst?

Jo, precis. Nej men några detaljerade prognoser ger vi ju inte men jag sa innan och jag kan säga det igen att den underliggande marknaden där ser vi inga förändringar.

Den underliggande takten på försäljningar och starterna den är ungefär densamma, framför allt på försäljning, utan det är de här starterna som kommer. Ibland så kommer det ett stort projekt i ett kvartal och ibland så kommer det i nästa kvartal och så vidare då.

Det är därför vi lever med och det kommer slå mellan kvartalen, men vi har egentligen ingen annorlunda bedömning av bostadsmarknaden idag eller hur vår verksamhet utvecklas än vad vi gjorde förra kvartalet.

Okej. Ja, nej men det är bra.

Det var mina frågor.

Mm.

Tack för det Kevan. Då släpper vi fram nästa frågeställare.

Ja men tack. Jag har tre frågor från mig då.

Jag börjar med att gå tillbaka till Industri, blir väl en upprepning så blir det inte mycket annat, men NCC rapporterar ju nu, nu har ni inte exakt likadana verksamheter, men ni ska inte betygsätta dem och det är inte det jag är ute efter, men de nämnde vädret som en väldigt bekymmersam anledning till ett svagt resultat i kvartalet. Jag bara undrar lite: finns det något här som har varit motvind för på vädret som vi ska ta hänsyn till?

Nej men det är ju så att det har varit en relativt sett kall vinter och kall väderlek är alltid lite dyrare. Det får vissa stilleståndseffekter och ökade kostnader och så.

Men jag tycker inte man ska överdramatisera det utan vi kan väl bara konstatera att det har varit en lite strängare vinter än normalt. Nästa vinter blir det väl kanske lite mildare då, vi får väl se, utan det är ingenting som vi lyfter fram.

Nej, och nu var det framför allt Industri, jag tänkte inte på byggverksamheten, det var Industri och vägaffären jag menar.

Jag kommenterade Industri också.

Japp, bra. Ni har en superstark order backlog.

Nu vet jag att den är ganska lång, men lite nyfiken på kapacitetsmässigt där: finns det delar någonstans där ni känner att ni har kapacitetsproblem? För det är klart att det är ju inte jämnt alltid, det är ju betydligt mindre med på bostäder och kontor nu och mer på infra och så där, men bara känslan där: finns det inget tak att slå i eller har ni sådana frågetecken?

Ja men alltså man kan säga att den orderstocken som vi har tagit på oss den har vi resurser till. Vi går inte in i projekt utan att vi har organisationer.

Sedan ska man ha respekt för att folk kan ju sluta och komma och gå och så vidare då, men när vi går in i projekten så finns det organisationer tillsatta. Så svaret är att vi har resurser till det.

Nästa fråga är väl mer då teoretiskt: men finns det inget tak på det här då? Ja men det är klart att det finns ett tak någonstans.

Vi bedömer inte att vi är där nu, utan vi konstaterar att vi vill ju fortsätta ta del av den marknad som finns och vi kommer att kompetensförsörja oss i takt med att vi känner att vi kan växa med, men om vi inte kan kompetensförsörja oss så får det ju då bli så. För vi ska inte gå in i projekt utan att få resurser för det är den absolut sämsta ekonomin man kan göra.

Och då tolkar jag det som att när ni lämnar offerter så här långt så har ni inte behövt backa för att ni inte haft kapacitet? Det är det ni egentligen säger då?

Nej, det har vi inte gjort.

Sedan sista i PD-affären där: om vi tittar på de kommersiella kåkarna och inte på residential där så har ni ju några fullt uthyrda och färdigställda väl Malmö och lite sånt där. Ja, ni ger ingen guidance, det förstår jag också, men finns det någon anledning att tro att ni inte vill sälja dem 2026 eller är de så att säga möjliga för någon att köpa?

Allting är till salu till rätt pris och i rätt läge. Och vi är ingen långsiktig fastighetsägare, det har vi ju sagt sedan tidigare och det står vi fast vid.

Däremot så kan det finnas vissa skäl att sitta på vissa fastigheter under en längre period och ett sådant skäl kan vara att man bygger upp en portfölj med fastigheter inom ett visst område kanske där man tror att man kan få ett bättre värde på portföljen än att sälja någon enskild fastighet och då får man ligga på dem där lite längre tid för att byggande av portfölj. Det kan vara sådana situationer som dyker upp, men annars så ska vi ju inte vara långsiktiga ägare av fastigheterna som vi har färdigställt, ska avyttras.

Och om vi tittar på de här Malmökåkarna då: kan de tillhöra ett sådant kluster där ni vill behålla?

Ja men den så att säga strategin som beskrevs skulle ju kunna tänkas tillämpas i ett sådant område.

Bra, tack. Det var allt.

Tack så mycket Stefan. Och så släpper vi fram nästa frågeställare.

Tack så mycket och god eftermiddag. Jag hade några smärre detaljfrågor.

Jag tänkte jag skulle börja med Anläggning: skulle ni kunna säga något om det var så att det fanns några positiva extraordinära effekter i Anläggning i Q1?

Nej, det skulle jag inte vilja påstå att det fanns.

Okej, så att när ni skriver att flera av enheterna i Sverige har haft en ökad intjäning under kvartalet då innebär det att det är helt enkelt underliggande så stark är man i lönsamheten? Det är ingen effekt som har skett i Q1 som man inte ska räkna med framöver?

Nej, men det är den underliggande verksamheten.

Okej, bra, tack. Då var min nästa fråga: koncerngemensamma effekter i rörelseresultatet.

Ni skriver om aktiesparprogrammet. Går det att kvantifiera effekten i Q1 och jag utgår ifrån att effekten är enbart i kvartalet eller tänker jag fel?

Nej alltså, Niclas, du får fylla i här efter mig då, för det är lite tekniskt då, men vi har ju gått ifrån en värld där vi inte hade den här typen av aktierelaterade program till att vi nu har det och vi ska ha tre stycken program som alltså tre årliga program så att säga. Och vi har ju rampat upp oss nu och är på väg in i det.

Nu ska stämman idag fatta beslut om det tredje. Så att vi rampar ju upp de där programmen nu och i takt med det så ökar ju då kostnaden.

Sedan blir det ju allihopa utifrån det sedan en värdering kring, ja men vad potentiella utfall blir och så vidare då. Jag vet att vi fastställer ju programmens totalomfattning.

Japp.

Och de är 100?

Dryga 100 miljoner kan man väl alltså ett per program.

Per program. Och sedan så är det tre program då.

Ja.

Och sedan så ska det väl där då bli någonstans en värdering per kvartal, men jag vet inte om du kan fylla i något bättre Niclas där?

Nej men det man kan säga är om man vill ha ett ramvärde så från att vi inte hade något program till att ha tre program med full effekt så kan ju den kostnaden på årsbasis bli ett par hundra miljoner.

Ja.

Men sedan som Jesper sa, det kan variera i kursen och vad blir utfallet, men alltså från noll program ger noll, tre program ungefär en årlig kostnad på 100.

Strax över till och med.

Precis, på årsbasis. Mm.

Okej, tack. Och min tredje fråga gällde den skatt ni rapporterar i kvartalet.

Skulle ni kunna säga någonting om skattesatsen, vad ni förväntar framöver? För jag gissar att den är påverkad utav faktumet att PD hade väldigt låg verksamhet när det kommer till försäljningar just i Q1.

Ja, där är ju inga så att säga skattefria affärer som slår igenom i det första kvartalet på PU-verksamheten. Sedan så har vi ju en effekt när vi säljer i Bygg inom Nordang som blir en skattefri affär.

Mm.

Men i övrigt så har vi ju den normala runt 20% skatt effektivt över året. Det är ju best guess.

Ja.

Okej.

Jättebra, tack. Och sedan avslutningsvis bara: stämman ska väl fatta beslut om möjligheterna att återköpa ytterligare aktier misstänker jag.

Men hur ser ni på den situationen givet den finansiella ställning och de åtaganden ni har framöver? Hur ser ni på bolagets möjlighet att till exempel återigen göra 500 miljoner i aktieåterköp?

Ja men det är som du säger, stämman kommer ju förmodligen fatta ett sådant beslut idag om att ge ett nytt mandat för återköp. Det är det första.

Det andra är, precis som Niclas sa tidigare, utifrån vårt sätt att mäta vår skuldsättning och vår förmåga i en så att säga stark finansiell situation. Vi bedömer ju att marknadsutsikterna säger ser ju så att säga stabil och positiv ut.

Vi har en stark orderstock och så, så att vi har ju handlingsutrymme. Och vi ska använda det till att investera i verksamheten, vi kan titta på olika typer av förvärv, vi ska dela ut pengar till aktieägarna och kunna återköpa aktier.

Och där blir ju sedan återköpt aktie får väl ställas lite grann i relation till bland annat vad tycker vi multiplarna är på ja men bolag som finns i marknaden och så. Tycker vi att vår aktie verkar vara sämre värderad än vad multiplarna är på annat så kan ju återköp bli en faktor.

Det får vi lite grann se, men mandatet kommer ju med största sannolikhet att fattas på stämman i dag eller ges på stämman idag.

Okej, tack, det var mina frågor.

Mm.

Perfekt. Tack så mycket Erik.

Har vi någon ytterligare frågeställare? Ser inte ut så i mitt system och jag ser inte någon skriven fråga heller.

Nej. Men då är vi klara för idag och tackar för uppmärksamheten och nästa rapporttillfälle halvårsrapporten är den 14 juli så då på återhörande till dess helt enkelt.

Så ha en fortsatt fin vecka och glad Valborg. Tack så mycket.

Tack ska ni ha.