Hej och välkomna till dagens presentation av Peabs rapport efter årets andra kvartal och även halvårsrapport. Vi har kommit halvvägs in på 2026.

Jag heter Johan Hartman och är IR-chef på Peab och med mig har jag Peabs vd och koncernchef Jesper Göransson och Peabs CFO Niclas Winkvist. Vi inleder presentationen med att Jesper och Niclas presenterar dagens rapport och efter det så har ni möjlighet att ställa frågor.

Och det kan ni göra både muntligen genom era mobila enheter och då trycker ni fyrkant fem på dem för att kunna ställa en fråga och hamna i en kö och så släpper vi fram, eller så kan ni skriva frågan direkt i formuläret nederst på webbsidan och då läser jag upp frågorna efter telefonfrågorna. Så, Jesper, varsågod, jag släpper fram dig på en gång.

Toppen, tack och ännu en gång välkomna till dagens rapportpresentation. Vi börjar med att titta litegrann på marknadsutsikterna och vi börjar med bostäder.

Som jag tidigare har nämnt så känner vi att bostadsmarknaden i Norden har stabiliserat sig på en ny, lägre nivå än historiskt, och när vi tittar på prognoserna så ser vi att marknaden bedöms att växa från de här lite lägre nivåerna. Så det är oförändrat i vad gäller den svenska utvecklingen och sen så ser vi en viss nedjustering sedan förra kvartalet vad gäller bostadsmarknaderna i Norge och Finland.

Det är samma sak som jag har sagt tidigare, det är företrädesvis i storstadsområdena som marknaden finns men även också i särskilda mikrolägen där vi kan starta bostadsprojekt, så det är egentligen inga stora förändringar i marknadssynen här. Om vi hoppar vidare på lokalinvesteringar så är det fortsatt starkt i samtliga tre länder.

Vi ser en liten nedjustering sedan förra kvartalet vad gäller den finska marknaden 2026, men en liten uppjustering under 2027, så det är projekt som skjuts i tiden där. Och det är en bred efterfrågan.

Det är mycket offentliga lokaler som efterfrågas. Det är allt från skolväsendet, vård, rättsväsendet, försvar med mera med mera.

Och inom privat sektor så ser vi en fortsatt god efterfrågan bland olika typer av lite tyngre industribyggnader. Inom anläggning så förväntas investeringarna för 2026 öka i Sverige och det är ökningar från tidigare redan höga nivåer.

I Finland och Norge så spås marknaderna fortsätta på en hög nivå även om det inte ökar i samma takt som i Sverige. Och det är ökade investeringar i transportnät såväl på land som till sjöss som är de främsta drivarna här.

Till exempel i Sverige så ser vi Trafikverkets nationella plan som pekar på stora investeringar under tio år framåt inom infrastruktur. Det är både nyinvesteringar, men det är också väldigt stora belopp som skall in i drift och underhåll av befintlig infrastruktur.

Och sen så har vi ökade anslag till de försvarsrelaterade projekten som delvis också slår in här på anläggningsinvesteringarna. Det gör att om vi tittar på helheten så är bedömningarna relativt sett oförändrade jämfört med förra kvartalet.

Det är uppåtgående marknader totalt sett i Sverige och i Finland och även i Norge faktiskt, fast ändå pilen har justerats ned ett snäpp sedan förra kvartalet, men det är fortfarande en tillväxt på ett antal procent där och det är denna bostadsjusteringen som slår igenom. Så att i stort sett oförändrade marknadsutsikter.

Om vi tittar på våra affärsområden och börjar med Bygg så ser vi en omsättningsökning i det här kvartalet. Vi ökar omsättningen med 9% och omsatte strax under 6,5 miljarder.

Vi får med oss vårt resultat, rörelseresultatet uppgick till 157 och vi stärker också marginalen med en tiondel. Den ökade omsättningen ser vi främst i Sverige och Finland och i Norge så har vi en minskning och det är ju som en följd utav att vi under första kvartalet sålde ett dotterbolag in i ett JV.

Så den omsättningen har vi inte med oss nu under andra kvartalet. Vad gäller orderingången så har vi haft en väldigt hög orderingång under det här kvartalet.

Den uppgick till strax över 12 miljarder och kommer tillbaka till några projekt sen på nästa bild, men det gör att vi har en orderstock när vi stänger halvåret här på 31,4 miljarder. Och här ser vi ett axplock på projekt som tagits in.

Vi har tagit ett nytt datacenter i Kouvola i Finland, det var vårt första stora datacenterprojekt på 130 miljoner euro, ett nytt badhus som vi jobbat med ett tag i Helsingborg på 825 miljoner. Vi har laboratorielokaler uppe i Umeå och så har vi nya bostäder uppe i Tromsø.

Så det är en bra spridning och det ser vi också på den här bilden när vi tittar på hur fördelningen ser ut på produktkategorier. Då om vi tittar på det orangefärgade fältet så är det bostäder som är 23% av omsättningen och 29% i orderstocken så det ligger på ny nivå där.

Tittar man sen på de övriga delsegmenten där så är det ganska jämnt fördelat. Det enda som sticker ut som svagt och litet det är väl egentligen service och handel som är mindre volymer.

I övrigt så har vi en bra fördelning som jag nämnde tidigare på olika typer och mycket offentligt byggande här. Anläggningssidan, där har vi också en tillväxt under kvartalet.

Hela 15% ökar omsättningen till 5,1 miljarder och resultatet stärks, uppgick till 273 miljoner och vi har en marginal som nu är uppe på hela 5,3% i kvartalet. Här är ju ett antal stora tunga projekt som rullar och går, nu bland annat Haga-Rosenlund i Göteborg och det är Bodö flygplats, men det är också så att säga en bred verksamhet där ute som rullar på som gör att det här ja men vi växer och vi växer med lönsamhet, så det är skoj.

Slår vi ihop bygg- och anläggningsmarginalerna och verksamheterna till det vi kallar för Entreprenad så förbättrades den sammanslagna rörelsemarginalen till 3,7% jämfört med 3,3%. Här hade vi en orderingång som var något lägre under detta kvartalet, men vi har en orderstock som ligger uppe på 22,8 miljarder.

Och även här under det här kvartalet så vi fick in ett antal förlängningar när kunderna avropar optioner på driftkontrakt vägunderhåll och vi fick något enskilt nytt driftkontrakt också. Vi ska bygga ett nytt beredningssteg för ett vattenverk i Timrå, vi ska bygga ett avloppsreningsverk i Vemdalen och så passageskydd i Göteborg.

Och även här tycker jag att vi har en bra fördelning vad gäller produkttyper. Det gråa fältet det är ju då vägar och annan infrastruktur och då ser vi att det är hela 31% av omsättningen och 40% av orderstocken.

Här ligger då de här stora tunga långa infrastrukturprojekten som vi har gått in i. Och tittar man sen på det ljusorangea fältet så är det ju då gatu- och markarbeten som är mindre i dag än vad det var tidigare och det är mycket kopplat till ett lägre bostadsbyggande.

Och sen har vi drift och underhåll som är på nivåer runt ja 16% i omsättningen och 21% i orderstocken så det är ganska normalt så jag tycker det är en bra orderstock. Industriverksamheten, här har vi också en verksamhet som växer.

Industriverksamheten ligger nästan uppe på 21 miljarder i rullande tolv nu i omsättning. I kvartalet ökade omsättningen med 11% och det är både Swerock, Asfalt och Byggsystem som ökar på.

Resultatet förbättrades, uppgick till 606 miljoner och marginalen i Swerock Asfalt ligger på ganska så oförändrat på 10,8% medans marginalen i Byggsystem stärks upp i det här kvartalet till 3,6% jämfört med 1,2%. Och i Byggsystem så kan man säga att vi ser en ökad aktivitet både vad gäller uthyrning och prefab som bidrar till den här resultatförstärkningen då.

Och tittar vi på rullande tolv som jag sa så omsätter hela verksamheten cirka 21 miljarder och marginalen ligger på 8,1% vilket ska jämföras med 7,4% för helåret 2025. Så det här är också en stabil och bra verksamhet.

Orderingången här något högre än motsvarande kvartal i fjol, 4,1 miljarder och det är både Swerock, Asfalt och Byggsystem som ökar på och vi har en orderstock på 7,7 miljarder. Och här ser vi en trevlig utveckling tycker vi.

Vi har hållit nere kapitalbindningen inom Industri under lång tid. Vi har ökat på investeringarna litegrann här nu, men vi binder i princip lika mycket kapital som vi gjorde för ett år sedan, det vill säga 10,4 miljarder.

Och i takt med att vårt resultat går upp så förbättrar vi avkastningen så nu har vi en avkastning på sysselsatt kapital på faktiskt överstigande 17% vilket är en bra siffra jämfört med 14,2% för ett år sedan. Och så Projektutveckling.

Där ser vi också en omsättning som ökar och omsättningen ökade till 899 miljoner under kvartalet och det beror på att vi har startat fler egenutvecklade bostadsprojekt i det här kvartalet. Resultatet förstärks, uppgick till 34 miljoner så vi är på rätt sida nollan där och marginalen landar på 3,8% varav bostadsutvecklingens marginal ligger på 2,7%.

Där har vi också vänt från negativa marginaler till positiva marginaler. Inga större fastighetstransaktioner genomfördes under detta kvartalet.

Statusen på vår pågående bostadsproduktion, där vi startade 500 enheter jämfört med 280 och det är ett större klassiskt bostadsrättsprojekt uppe i Solna och sen så har vi startat två bostadsprojekt i egen balansräkning också uppe i Stockholmsområdet, ett till i Solna och ett på Lidingö. Så merparten av de här 500 bostäderna är alltså då fokuserade på Stockholmsområdet.

Vi säljer 322 mot 331 så det är en ganska jämn takt i vår försäljning och vi ser att vi fortsätter att sälja mer ju närmre projekten närmar sig sitt färdigställande. Ligger på cirka 2000 bostäder i produktion.

Det är ganska så oförändrat jämfört med årsskiftet här och andelen sålt är ganska så konstant också och återköpta bostäder ligger på något lägre nivå så även där tycker vi att det känns som att det här har stabiliserat sig så får vi ta det härifrån. Och det är klart att här binder vi kapital och ställt i relation till den avkastning vi har så får vi en relativt sett låg avkastning, men mycket av den här kapitalbindningen som vi då har nu det är ju att vi bygger i egen bok och det gör vi ju för att vi anser att det är det bästa sättet för att tillföra värde i koncernen på olika sätt så det är så vi får leva under den här typen av marknadsutveckling då, så får vi se tiden an tills det här vänder uppåt på ett tydligare sätt.

Och då tänkte jag lämna över till Niclas för att titta på koncernen.

Tack så mycket. Ja, då ska vi gå igenom siffrorna för koncernen som helhet.

Och vi har haft som vi hörde innan tillväxt i samtliga affärsområden och det bidrar till att koncernens omsättning ökade med 12% under andra kvartalet, uppgick till 16,8 miljarder jämfört med 14,9 miljarder föregående år. Vi får resultatet med oss.

Rörelseresultatet förbättrades i det andra kvartalet till 925 miljoner och därmed förstärktes också rörelsemarginalen till 5,5%. Så att trots att vi har den här avsevärt lägre resultatavräkningen inom projektutveckling så får vi fram ett resultat som är ökande och med hög marginal och det visar ju på styrkan med att vi har fyra affärsområden som balanserar varandra.

Tittar vi på den senaste rullande 12-månadersperioden så har vi nu passerat 60 miljarder i omsättning och vi har en rörelsemarginal i koncernen på 4,8% att jämföra då med helåret 2025 då låg den på 4,5%. Den här bilden brukar vi visa.

Vi ser att vi fortsatt har en hög andel offentliga kunder och det gäller såväl inom Bygg, Anläggning som Industri. Inom Industri framförallt det är beläggning som har en stor andel av kunder inom stat och kommun.

De offentliga kunderna de står för mer än halva omsättningen, 54% och där har vi legat nu under en längre tid med ungefär den här fördelningen. Och som vi sagt tidigare, det här är bra för koncernens stabilitet och det minskar också våran känslighet för konjunkturen.

Vi hade en hög orderingång i kvartalet. Det var den högsta orderingången någonsin.

Vi hade 18,3 miljarder i orderingång att jämföra med föregående år då den låg på 13,2 miljarder. Den höga orderingången har bidragit till en högre orderstock.

Vi ligger nu på en orderstock som är 57,3 miljarder. Det ska vi jämföra med att vi låg på knappt 52 miljarder vid den här tiden förra året.

Orderstocken har en god riskspridning. Det är över flera affärsområden och produktsegment och sen är det dessutom så att ett flertal av de projekt som vi har tagit in kommer vi att ha pågående under en längre tid.

Som vi har pratat om under en längre tid så har vi också pågående tidiga dialoger med beställare inom entreprenadverksamheterna, alltså Bygg och Anläggning, inför planerade projekt, så kallade föravtal. Och vi ser en bra efterfrågan i våra föravtal och vi har haft ett stort inflöde av projekt som nu går in i projekteringsfasen.

Under det här kvartalet har vi också haft ett flertal projekt som har gått från stocken av föravtal till att gå till produktion och därmed orderanmälas i andra kvartalet. Det potentiella värdet av de här föravtalen per 30 juni uppgick då till 19 miljarder kronor.

Vi har också en förlängd orderstock över tid. När vi tittar på den för innevarande år så ser vi att vi har 22,3 miljarder i order, knappt en miljard högre än vad vi hade motsvarande tid föregående år.

Det är alltså hur mycket vi har i boken för att utföra under andra halvåret 2026. Men vi ser också att vi har ökat påtagligt avseende de order som ska utföras under 2027 och även åren därefter.

Och nu utgör 61% av våran orderstock till order eller värden som ska utföras 2027 och framåt. Kassaflödet, även här känner vi igen mönstret.

Vi har ett normalt säsongsmönster. Vi har svaga kassaflöden eller till och med negativa kassaflöden i det första och andra kvartalet som sen ska efterföljas av starka kassaflöden i kvartal 3 och 4.

Så är det även nu. Det är normalt och det negativa kassaflödet, en väldigt stor del av det kommer från affärsområde Industri där rörelsekapital byggs upp under andra kvartalet då beläggningsverksamheten startar och sen så kommer resultaten och kassaflödet i huvudsak de efterföljande kvartalen.

Det är också så att merparten av våra investeringar gör vi under första och andra kvartalet vilket än mer påverkar kassaflödet i och med att de här maskininvesteringarna då görs under inledningen av året. Vi har en lägre nettoskuld när vi jämför mot föregående år.

Vi har en nettoskuld nu uppgående till 8,7 miljarder. Föregående år låg den på 9,5 miljarder.

I den här nettoskulden så ingår också vår projektfinansiering för den osålda delen av våra pågående bostäder i egen regi, ingår med 1,8 miljarder. Nettoskulden har säsongsmässigt ökat utifrån det som vi nämnde tidigare med uppbyggnaden av rörelsekapitalet.

Förutom det så har vi också betalat utdelning till aktieägarna uppgående till ungefär 500 miljoner och vi har dessutom återköpt egna aktier under andra kvartalet med 154 miljoner kronor. I det här sammanhanget kan vi också nämna att under kvartalet så ingick vi ett avtal med Nordiska investeringsbanken om en ny 6-årig kreditfacilitet på 125 miljoner euro.

Det stärker vår finansiella bas, men det är också naturligtvis ett erkännande för vår förmåga att med vår breda verksamhet, egna insatsvaror och vår höga andel egna medarbetare underkalla närvaro kunna bidra till det nordiska totalförsvaret. Sammantaget ger den här nettoskulden och den goda finansiella ställningen oss en stabil finansiell bas och handlingsutrymme för framtiden.

Och vi fortsätter ju med löpande investeringar i våra verksamheter och som vi sagt tidigare också så startar vi då egna bostadsprojekt i egen balansräkning för att bygga värde. Då ska vi gå igenom de mål som vi stämmer av efter andra kvartalet och jag kommer börja med de två finansiella målen.

Första finansiella målet det är att vi ska ha en rörelsemarginal överstigande 6%. Vi ligger nu rullande på 4,8%, en bit ifrån målet, men som vi sagt tidigare ligger alltså i en positiv trend där vi har förbättrat rörelsemarginalen sedan sist.

Andra finansiella målet var en nettoskuldsättningsgrad. Vi har ett mål att vi ska ligga inom ett intervall 0,3 till 0,7.

Vi ligger nu på 0,5, det vill säga mitt i det här intervallet och då ska man också ha med sig med det säsongsmönster vi har så är normalt sett nettoskuldsättningen som högst vid halvårsskiftet. Det var de finansiella målen och då lämnar jag över till dig igen, Jesper.

Japp. Har vi två icke-finansiella.

Det första är rekommendera Peab som arbetsgivare, det vill säga vår attraktivitet som arbetsgivare och den mäter vi två gånger per år och vi har som mål att det här eNPS-värdet ska ligga över benchmark för branschen. Och vi hade en ny mätning här i våras och kan bara konstatera att vår trend fortsätter uppåt.

Vi hade ett värde på 33 jämfört med 31 vid föregående mätning och benchmark faller från 17 till 16. Så det här gapet mellan vårt eNPS och branschens det växer, vilket vi tycker naturligtvis är trevligt och det finns ett antal faktorer som sticker ut.

Den här gången så ser vi att den tydligaste ökningen av eNPS-värdet då noteras bland yrkesarbetande kvinnor. Så det tycker vi är väldigt trevligt och det är också glädjande att medarbetarna lyfter fram som viktiga faktorer bakom att vår attraktion det är samarbetet med kollegor och den gemenskapen som finns inom vår kultur.

Så det är väldigt starkt. Sen har vi en mindre trevlig utveckling och det är ju de allvarliga olyckorna som ligger på en högre nivå än vad vi vill.

Tittar vi bakåt så är det på nivåerna som vi var på 2022 så att denna här gången så ser vi att ökningen sker inom underentreprenörerna och det har att göra med att vi har en annan projektmix i dag mot vad vi hade tidigare med flera större projekt där vi har underentreprenörer på ett annat vis inne. Så det här gäller bara hålla i, jobba på, nöta på och ha arbetsmiljöfrågan högst upp på agendan hela tiden.

Det här är en sån här fråga som tenderar att flytta runt. Förra gången vi hade höga siffror här så var det inom byggverksamheten, nu är de låga där men har flyttat över till anläggning i stället så att det är bara till att på bollen igen och fokusera hela tiden.

Det var andra kvartalet och om vi sammanfattar det i några punkter så som sagt Peab växer med stärkt lönsamhet. Vi har marknadsutsikter i Norden som är i princip oförändrade, det vill säga stabila nivåer och ökande.

Vi har en orderstation som är bra med en hög orderingång och en rekordhög orderstock. Vi levererar både omsättningstillväxt och stärkt resultat och stärkta marginaler brett.

Vi har som Niclas var inne på en stabil finansiell bas med en nettoskuld mitt i intervallet och vi tycker verkligen att den här bredden som vi har av våra affärer tjänar oss väl med våra fyra ben som är lokalt förankrade och som bidrar till att vi faktiskt presterar ett starkt kvartal. Det var vad vi tänkte dra.

Ja, tack så mycket för det, Niclas och Jesper. Då är vi redo för frågor och vi börjar med muntliga frågor och då trycker man alltså fyrkant fem på telefonerna om man vill ställa en fråga och så trycker man fyrkant sex sen när man är klar.

Så vi börjar och ser om vi har fått frågor. Varsågod.

Ja, hejsan och god eftermiddag. Jag har ett par frågor och jag tänkte börja med Bostad Sverige.

Nu har vi pratat länge om att kunden har en tendens att köpa närmare att projektet blir klart, men nu hör man vissa som säger att det har börjat ske en liten förändring där att kunderna är lite mer benägna att köpa tidigare i projekten. Är det här någonting som ni ser eller tycker ni fortfarande att det är den här tendensen att man köper väldigt nära att det är klart faststår eller har det rört sig någonting?

Ja, men alltså man kan säga att när bostadsmarknaden är på den här nivån, den här så pass låga nivån som hon är nu, så blir det här väldigt projektspecifikt. Och det är klart att har du ett projekt i ett väldigt bra mikroläge i en tillväxtregion, alltså typiskt bra läge i Stockholm, så går det definitivt att sälja bostäder på ritning medans det absolut inte fungerar i andra delar.

Så det går inte att säga ett generellt svar, utan det är väldigt projektspecifikt.

Ja, jag förstår. Och på Bostad Sverige igen eller bostad generellt, alltså ser man att ni ökade starterna ganska mycket i kvartalet både på egen balansräkning då och på bostadsrätter.

Kan man tolka det här lite som en ny trend eller skulle ni fortsätta säga att det fortfarande är volatilt?

Nej, men det är återigen, alltså det här blir projektspecifikt när man pratar om de här nivåerna som är nu. Och i det här kvartalet så tajmade både ett projekt som är ett klassiskt bostadsrättsprojekt in i tiden i samma kvartal som vi var färdigprojekterade med två andra projekt som produktionsmässigt passade bra så vi startade egen balansräkning så att det är volatilt över kvartalen.

Men det är ingen tvekan annat än att Stockholmsmarknaden är piggare än vad många andra delmarknader är, och det ser vi också till de här 501 bostäderna vi startade i detta kvartalet så är det ju väldigt stort fokus på Stockholm.

Toppen. Och vidare då så tänker jag på orderstocken då som är på en rekordnivå.

Går det att säga någonting om marginalprofilen här framåtblickande då?

Nej, det gör vi ju inte, utan vi har ju våra lönsamhetsmål som vi jobbar utifrån och det är mer en fråga kring riskprofil tycker jag, där vi vill gå in och ha en sund projektportfölj med en balanserad risk för det brukar leda till stabilitet i marginalerna. Så nej, men jag kan konstatera att vi ser en positiv utveckling så här långt.

Och du är inne lite på riskprofil där och då tänker jag på att man har ju sett att andelen stora projekt ökar här samtidigt som vi ser att kostnadssidan är ju fortsatt volatil och jag tänker geopolitiskt. Hur bekväma är ni med att ha andelen större projekt som ökar?

Ja, men många utav de här större projekten eller i princip alla dem det är ju projekt som vi har jobbat med ifrån tidigt skede och det innebär att man sitter ner och ordentligt analyserar och projekterar hur projekten ska genomföras och vilka risker som finns, hur man ska hantera risker, bland annat prisökningar. Det kan man hantera på många olika vis.

Man kan hantera det genom att man har olika typer av index, man kan komma överens med kunden om att man gör vissa inköp, försäkrar köpen. Så att de där större projekten har ofta kanske en större systematik vad gäller de här riskfrågorna vad kanske mindre projekt har.

Ja men det låter bra. Och en liten [unclear] här kanske, men den här stora datacenterordern som ni tog, går det att säga någonting marginalmässigt på den?

Nej.

Nej.

Inte mer än att vi tycker det är trevligt och att vi landade in det första projektet där. Det är inget särskilt komplicerat bygge, det är ett väderskydd i stora delar det vi ska utföra, men det är ett stort bygge och det är ju en marknad som finns där som kommer att finnas till.

Och bara en sista fråga där. Net financials var ganska hög i kvartalet.

Går det att säga någonting där?

Ja, det var Niclas här. Man kan säga att den net financial som vi har i andra kvartalet i år är mer av en normaliserad nivå.

Förra året såväl första som andra kvartalet så hade vi intäktsräntor utifrån Målselv Eiendom som sen en del av dem ju skrevs bort i samband med att vi gjorde uppgörelsen vid halvårsskiftet förra året. Så man kan betrakta framförallt vårt räntenetto som normaliserat under 2026 och något så att säga stört 2025.

Toppen. Tack för svaren, ja.

Tack så mycket, Julia. Då släpper vi fram nästa frågeställare.

Tack så mycket. God eftermiddag.

Jag hade väl egentligen två frågor. Jag tänkte börja med energiprisutvecklingen, kanske framförallt inom industri.

Jesper, har ni sett någonting utav de här effekterna under första halvåret och vad förväntar ni framöver och vad är det framförallt ni fokuserar på att hålla koll på och kanske litegrann hur den utvecklingen går?

Nej, men man kan säga att om vi tar asfalten för sig först så kan man säga som så att där har vi en struktur där vi säkrar rätt stor andel av de bitumenbehoven som vi tror att vi ska behöva under ett år. Så att vi jobbar med säkring där plus att vi har dessutom klausuler i många avtal med kunden där vi har index och så, så att den där frågan vad gäller beläggningstillverkningen den har blivit en icke-fråga eller ja, vi har helt enkelt lyckats och hantera den utan att det har blivit några förluster på det.

Det kan till och med vara en liten plusreserv så här långt då. Sen har vi den stora frågan i övrigt och det är egentligen transport energirelaterat och det gäller ju både då transporter av asfalt naturligtvis då, men det gäller också transporter överhuvudtaget i vår bransch.

Och där har vi ju drabbats av ökade energikostnader, bränslekostnader och liknande då. I många fall så har de kunnat gå rakt ut genom indexklausuler och annat.

I andra fall så har man haft en diskussion med leverantörer kring hur man ska hantera frågan. Det jag kan notera är att det har inte fått någon så att säga väsentlig påverkan på vår verksamhet så här långt.

Sen vet man ju då inte var den här världen tar vägen. Det är ju lite dagsform på det här då tyvärr, men om det skulle visa sig att det så att säga inte blir värre än vad det har varit hittills så känner inte jag att det är en fråga som inte vi kommer kunna hantera.

Vi har en helt annan attention på de här frågorna i dag sedan egentligen Rysslands anfall på Ukraina där vi fick lära oss the hard way att här finns det saker som vi måste ta. Vi har ju inköpsstrukturer och avtalsstrukturer på plats i dag och dialog med kunder som ja, men nu vet man hur man ska ta dialogerna så att hittills inga väsentliga effekter.

Och ni upplever inte att det finns en fundering hos kundsidan när det kommer till just efterfrågan, alltså hur kunders budgetar ser ut för till exempel beläggning för resten utav året? För det är en sak att man kan naturligtvis kanske putta kostnaderna vidare till kund, men det finns väl en efterfrågekomponent drivet utav budgetar också.

Jo, visst är det så. Nej, men och det kan säkert vara så att det har fått en viss effekt redan då.

Det är svårt att säga exakt, men det är precis som du säger att blir det höga prisökningar så dämpas då volymerna inom beläggning då. Så den risken finns där.

Men vi har inte känt av några väsentliga frågor så här långt.

Okej. Bra.

Och sen tänkte jag återgå lite på orderingången och det här som ni var lite inne på med ert första stora projekt inom datacenter i Finland. Kan du säga någonting om hur ni ser förutsättningarna för att kunna ta ytterligare projekt, alltså hur ser pipelinen ut för den här typen av projekt för som ni tittar på?

Det är den ena frågan. Den andra frågan är: Är ert uppdrag i det här projektet, är det på något sätt kopplat till att ni är ansvariga på att få fram strömtillförsel till det här projektet bara så man får en känsla för risker?

Nej, men om man tar den första frågan så det är klart att här finns ju en marknad som är i tillväxt och det är klart att vi har en ambition att kunna vara med på den marknaden och ta del av det. Och nu har vi tagit in ett projekt och nu ska vi genomföra det projektet och så tar vi oss vidare därifrån.

Men jag ser väl ingenting annat än att vi ska kunna fortsätta och vara med i den marknaden. Sen vad gäller risken som du berör där kring vad det egentligen vi gör, så vad vi bygger är egentligen ett stort väderskydd kan man säga, en stor industrihall som inte i sig är särskilt komplicerat och sen allting som har med elektronik och teknik och sånt att göra det ansvarar sidoentreprenörer för då, utan det här man kan säga utmaningen i ett sånt här projekt det är tiden för att det är en rätt så snabb färdigställandetid på det, men i övrigt så är det inga speciella risker i det som sticker ut.

Okej, ja men tack så mycket, det var mina frågor.

Tack så mycket.

Tack så mycket, Erik. Och så ser vi om vi har någon till som vill ställa frågor.

Varsågod.

Tack. Också lite uppföljningsfrågor här från mig när det gäller just order.

Det är ju en väldigt gynnsam orderbok känns det som ni har här i Q2:an. Frågan är bara lite: Har ni någon begränsning, ser ni, hur mycket order som ni kan ta på?

Ni nämner lite att ni använder mer kanske underentreprenörer än tidigare givet projektmixen och jag tänker också på de här föravtalen som jag tror ni nämnde på 19 miljarder eller är det mer att ni är i ett läge nu där ni kan välja och vraka lite bland de order som finns där ute?

Ja, men det blir en mix utav det. Det är klart att när man befinner sig i en sån här orderposition så kan man allt annat lika välja och vraka kanske lite mer då.

Men det är ju också så här alltså i de här siffrorna så ska man ju komma ihåg att det är väldigt mycket inflation. Alltså om man jämför vår orderstock i dag med innan den här inflationskrisen som var, så är det ju ganska mycket inflation i det, men det är rätt mycket inflation så att armar och ben och timmar och spik och sånt, det är inte riktigt lika mycket upp så.

Det är det ena perspektivet, men även om man rensar för det så det är klart att jag har respekt för det här och vi skall inte ta på oss projekt där vi inte har resurser och det gör vi inte heller, men det är klart att någonstans så blir ju resurserna en trång sektor. Vi är inte där ännu, men det är klart att resursfrågan måste hela tiden adresseras.

Så är det.

Bra. Och sen så på bostäder som du säger, centrala lägen funkar och så vidare.

Om man tittar på landbank, känner ni att ni sitter med den landbanken som är lämplig för dagens marknads situation eller hamnar vi i ett läge där ni saknar så att säga de här centrala och har mer ut till landet?

Ja, men generellt kan man säga att jag tycker att vi har en bra landbank, men det förekommer ju också till exempel i Oslo då som är där det också är en helt okej marknad där man kan få betalt det som krävs för att vi ska täcka våra kostnader och tjäna vår marginal, men där hade vi inte den landbanken utan där fick vi köpa ett markområde här tidigare under året. Medans jag tycker att i Sverige och i Helsingfors så tycker jag att vi har bra områden i de här tillväxtområdena då.

Sen har vi också väldigt mycket byggrätter som finns i de mer klassiska regionstäder och sånt som fortfarande inte har återhämtat sig, men det brukar ju vara så att den här utvecklingen sprider sig i nån typ av takt från innerstaden i Stockholm till nästa ring i Stockholm till den tredje ringen i Stockholm och så fortsätter ut till regionstäder och så, så att vi har en blandad byggrättsstock kan man säga som både består av bra projekt i nuvarande tillväxtområden, men även i kommande så att säga.

Bra. Och som en sista fråga vad gäller om man tittar på den här kommersiella fastighetsportföljen som ni har så tillkom Karlstad här under kvartalet.

Så frågan är väl egentligen också: Planerar ni att expandera den här portföljen ytterligare eller på sikt tror ni att ni kommer vara säljare av den här portföljen säg inom det närmsta året eller så? Pågår det några diskussioner?

Ja, men alltså det kan man ju säga det som jag har sagt innan också, vi är ju inga långsiktiga ägare utan vi ska utveckla och sälja. Sen är det en tajmingfråga och så vidare då, men det är klart att man kan inte utesluta att här ska något av de här projekten gå vidare till en slutkund så att säga.

Så är det ju.

Jättebra, tack, det var mina frågor.

Mm.

Tack Albin. Jag undrar om det var sista frågan.

Finns möjlighet om det är någon som vill ställa någon ytterligare fråga. Annars så har vi fått en skriftlig fråga från Sigurd som frågar om: Vad har ni för erfarenhet av elektrifieringen av era fordon och arbetsredskap och hur ser ekonomin och driftsäkerheten ut på dessa, frågar Sigurd.

Okej. Nej, men vi har ju en plan kring hur vi ska elektrifiera vår flotta.

Alltså den består ju av alltifrån vanliga bilar till produktionsfordon och den erfarenheten vi har hittills det är ju att nej, men det har varit väl fungerande. Vi har ju till och med rätt tunga fordon, alltså betongbilar som går på el, som har fungerat väl, i samarbete med stora leverantörer då.

Sen så är det ju vi ska alltid få ekonomi i det där, men många kunder efterfrågar ju i sin upphandling att vi ska ha en viss grad av elektrifiering och då prissätts ju det i kontrakten och så får vi betalt för det.

Tack för det. Jag tror att vi har en fråga till via telefon som vi kan släppa fram.

Kevan tror jag på SEB.

Ja, hej. Jag har bara några frågor då och första är då egentligen kopplat till orderingången och då Bygg specifikt.

Alltså ni hade ju väldigt hög orderingång där, 12 miljarder förannonserat 7 miljarder. Jag tänkte bara: Vad är det som driver den här skillnaden där emellan då på drygt 5 miljarder?

Är det många små projekt som ligger där eller är det kanske även då projekt som ni inte kan omnämna då? Tänker vad är det som driver den här orderingången däremellan utöver det ni har annonserat?

Ja, men det är klart att det kan finnas något enskilt projekt som inte vi får eller vill kommunicera, så kan det vara och så är det. Men den stora faktorn som ligger där det är egentligen svällning i befintliga orderstocken som vi tar in som order.

Okej. Och sen också jag tänker bara på entreprenadmarginalen då.

Ni har ju nu förbättrat den är väl nio kvartal i rad, men om man tänker på mixen däremellan som ni har i då Anläggning då på 4,3% och sen Bygg på 2,7% och bägge de här ska väl generera så 3,5%. Då tänker jag med tanke på den bra orderingången då främst inom Bygg, vad ser ni för förutsättningar att Bygg ska kunna komma över 3% i marginal och hur mycket mera kan det gå att hämta från Anläggning då som har en så pass hög marginal ändå redan i dagsläget?

Ja, men som du säger vi har ju samma riktvärde i dag, det vill säga 3,5% på de här två verksamheterna och den ena just nu överpresterar mot det målet och den andra är på väg dit. Alltså jag vill inte gå in på nån typ av prognoser och det, annat än att jag bara noterar att de marginalnivåerna, riktvärdena de gäller och Bygg har ju det för sig, de ska jobba mot det målet och de är på väg dit.

Sen har de haft andra förutsättningar än vad Anläggning har med en böjd bostadsmarknad som har varit tuff och så då har konkurrensen ökat på alla de andra projekten naturligtvis när folk har rört sig från bostäder medans Anläggning har haft en annan marknad så att tittar man på det rent objektivt så är det inte så förvånande att det skiljer så åt, men båda har 3,5% som målet att uppnå.

Ja. Och sen också bara en sista fråga då kopplat till Anläggning och marginalen specifikt i det här kvartalet.

Då tänker jag: Är det någon inverkan från exempelvis någon betydande färdigställande av projekt där som driver upp marginalen i enskilda kvartalet eller hur ska man se på det?

Nej, det är ett mer löpande resultat.

Okej, tack, det var mina frågor.

Mm.

Tack Kevan. Då tror jag att vi är färdiga med frågorna för i dag.

Super. Då får vi tacka för oss i dag och hälsa välkomna på vår Q3-presentation som är den 28 oktober.

Då hörs vi igen nästa gång. Till dess så får vi önska en fortsatt trevlig sommar.

Tack så mycket.

Tack så bra.

Tack.

Hej då.

Hej då.