Hej och varmt välkomna till Arlandastad Groups presentation av första kvartalet 2026. Jag heter Mattias Karlsson och kommer att moderera dagens sändning, och med mig här i studion så har vi VD Dieter Sand, välkommen!

Tack så mycket!

Och CFO Henrik Morén.

Tack.

Men innan vi kör igång så vill jag bara påminna att ni kan också ställa frågor i chatten så tar vi dem i en gemensam frågestund efter presentationen. Och med det så är vi intresserade av att höra vad som hände med Arlandastad Group.

Varsågod!

Tack så mycket. Tack.

Om vi börjar med Arlandastad Group, vad är vi för ett djur? Jo, vi är ett fastighetsutvecklingsbolag.

Vi utvecklar platser där staten investerar miljarder i infrastruktur. Vi äger två väldigt stora områden.

Ett, det ena är kopplat till Arlanda flygplats och området runt Arlanda flygplats, och det andra är kopplat till Skavsta flygplats nere i Nyköping. Båda platserna är fantastiska infrastrukturnav och gigantiska utvecklingsprojekt.

Totalt sett så har vi en projektportfölj på närmare 45 till 50 miljarder. Och när vi utvecklar såna här stora projekt, då krävs det att vi gör det i nära samverkan med både stat och kommun.

Vi har en affärsmodell som bygger på att vi förvärvar områden till fördelaktiga priser. Vi försöker se utvecklingsmöjligheter med potential i innan andra ser det.

Så vi förvärvar råmark, vi driver detaljplaner, vi bygger, utvecklar och förvaltar. Men inte nog med det, vi gör det gärna i samarbete med andra bolag i form av joint ventures eller bjuder in företag som vill utveckla områdena med oss genom försäljning av mark, antingen färdigutvecklad mark eller mark som ligger i detaljplaneskede.

Tittar vi på Q1 2026... Vi har ju under 2025 och 2024 gjort en hel del strukturella åtgärder som vi ser fortsatt effekt av.

Vi minskar våra kostnader. Vi arbetar successivt med att bygga upp vår intäktsportfölj i form av hyresintäkter och operativa intäkter.

Och tittar vi på värdeutvecklingen av våra markområden som har byggrätter, så växer den också kontinuerligt om än långsamt i det här kvartalet. Vi har likvida medel på 113 miljoner vid ingången eller utgången av mars 2026.

För 1,5 till 2 år sedan beslutade vi att öka utvecklingstakten på våra områden. Vi har historiskt utvecklat allting i egen regi, byggt, förvaltat, ägt, och då har vi utvecklat cirka 15 till 20 000 kvadratmeter per år.

Då vi har sådana här enormt stora områden så har vi de senaste åren fokuserat på att öka utvecklingstakten. Och den här ökade utvecklingstakten har inneburit också att vi har öppnat upp mer för partnerskap och försäljning av områden.

Under 2026 så aktiverade vi över 100 000 kvadratmeter byggrätter. Och när vi pratar om aktiverade, då är det sätta igång projekt för byggrätter, antingen genom försäljning, utveckling i partnerskap eller egen utveckling.

Så vi har bortemot mellan fem- och tiodubblat vårt utvecklingstempo. Och många av de affärerna som vi gjorde under 2026 har vi också jobbat med i uppstarten av 2026.

Och den fjärde rutan på det här bilden visar ökad flexibilitet. Vad vi också gjorde, vi fokuserade lite extra på kostnadsbesparingar och valde att jobba mer med konsulter vid utveckling av våra projekt och ha en lite mindre, tajtare organisation med fokus på att kunna anpassa den styrkan vi behöver arbeta med utifrån hur mycket projekt vi faktiskt startar upp och driver.

Vi har under Q1:an gjort en avsiktsförklaring med Fortum nere i Skavsta. Skavsta, ett område som är 4,8 miljoner kvadratmeter mark, har en flygplats på området och Fortum utreder nu tillsammans med oss möjligheterna att etablera hållbara energilösningar, vätgasproduktion och framförallt tillverka hållbart flygbränsle.

Efter kvartalets utgång så har årsstämman fastslagit att Arlandastad skall ha en utdelning om 98 miljoner kronor, motsvarande 1,55 kronor per aktie 2000... för 2025.

Och vi har också förhandlat om våra lån på 1,29 miljarder kronor och förlängt dem i två... Vi har två stycken lån så det ena lånet är förlängt med tre och det andra lånet är förlängt med fyra år, vilket vi tycker är ett bra kvitto på våra goda relationer med banker.

Det här är den absoluta lejonparten av våran lånevolym. Tittar vi på några av de praktiska projekt som fysiskt är igång så håller vi uppe i Arlanda på att bygga upp en av Sveriges största snabbladdningsstationer med upp mot 100 snabbladdare och upp mot ett par hundra laddplatser i området.

Det här tillsammans med att vi öppnar en restaurang för Pontus Frithiof i direkt anslutning till de här snabbladdarna är vi övertygade om kommer göra att området blir absolut mycket mer attraktivt och välbesökt. Vi har precis färdigställt byggnation av 1 300 uppställningsplatser och en rekonditioneringsanläggning för Vi köper din bil eller Autohero.

De har varit hos oss sedan 2000... ja, mellan 2015 och 2017 och successivt vuxit för att nu ha ett antal tusen kvadratmeter fasta etableringar och då 13...

1 300 parkeringsplatser för de fordon de köper och säljer. Tittar vi ner i Skavsta så håller vi på och bygger en skola åt Nyköpings kommun.

Nyköpings kommun har valt att flytta ut alla praktiska yrkesutbildningar till Skavsta flygplats. Så vi bygger ett gymnasium för bygg och anläggning, transport, flyg ute vid flygplatsen.

Det här kommer färdigställas i etapper med första inflyttning i början av 2027. Vi driver ju en del projekt i joint venture-konstellationer också och vi har ett projekt uppe i Arlandastad som handlar om att utveckla 125 000 kvadratmeter mark, och det driver vi tillsammans med Swiss Life, som är världens största fastighetsfond, och Kilenkrysset, och där har vi precis påbörjat etapp två, vilket omfattar att vi bygger en fastighet för bland annat Ramirent och Emil Lundgren som hyresgäster.

I Skavsta driver vi en detaljplan som vi kallar Västra terminalområdet, ett utvecklingsprojekt tillsammans med BRA Bygg, det är ett område som är en halv miljon kvadratmeter i direkt anslutning till landningsbanor och lyftbanor på flygplatsen. Detaljplanen beräknas vara antagen under fjärde kvartalet 2026 alternativt första kvartalet 2027 och kommer att innehålla mellan 200 till 250 000 kvadratmeter nya outnyttjade byggrätter.

Skavstalund, ett annat projekt som vi driver tillsammans med en joint venture-partner nere i Skavsta, handlar om en företagspark innehållande fyra stycken hus à 2 500 kvadratmeter vardera samt 40 000 kvadratmeter uppställningsytor. Och ett fantastiskt projekt med tanke på att Ostlänken, Sveriges största infrastrukturprojekt någonsin, har dragit igång och huvudetableringsplats för Ostlänken är Skavsta.

Det kommer alltså finnas hantverkare nere i Skavstaområdet i tusentals fram till 2032 åtminstone. När vi äger så här stora områden så har vi också fantastiska möjligheter att jobba med energi och energioptimeringslösningar.

Jag har berättat om den energiaffär som vi håller på och tittar på tillsammans med Fortum. Jag har berättat om Sveriges största snabbladdningsstation uppe vid Arlandastad.

Vi har under föregående år investerat både i sol- och batteriprojekt som ger möjlighet att lagra förnybar energi, vilket såklart då möjliggör våran möjlighet att bli självförsörjande på energi. Och vi har dessutom, med anledning av att vi har så stora uppställningsytor för bilar vid båda våra utvecklingsområden, ett projekt som heter Vehicle to Grid, där det handlar om att nyttja elbils kapacitet medan de står uppställda, att plocka ut energi från parkerade bilar medan de som använder bilarna är bortresta, för att sen tanka upp dem igen när det är billig energi och på så sätt göra de här områdena mer oberoende av omvärldens energilösningar.

Vi lämnar över...

Tack.

...med varm hand till dig, Henrik.

Tack så mycket. Vi tänkte fokusera på några nyckeltal då hänförliga till det här första kvartalet.

Dels våra marknadsvärden på vår fastighetsportfölj som har gått upp ytterligare, och där vill jag egentligen bara poängtera det har gått upp på grund av nya hyreskontrakt och ny affär. Det har inte gått upp på grund av någon yieldkompression eller nånting sådant.

Vi tittar på intäkter och kostnader, intäkterna upp litegrann och kostnaderna ner. Det här är ju nånting som vi har pratat om länge, att vi vill söka öka intäkterna och minska kostnaderna samtidigt och på det sättet få en resultateffekt.

Det ser vi under första kvartalet. Det är fortfarande ett negativt resultat, men det är på en bättre nivå än tidigare i alla fall då.

Tittar vi litegrann på våra boxar här som vi har till höger i den här bilden så lyfter vi fram några som jag vill belysa. Det ena är då att vårt net asset value per aktie är upp med nästan 4%, vilket känns kul att skapa de värdena åt aktieägarna.

Ett annat box som vi har med här, som faktiskt är ny för som har följt oss tidigare, det är den här som påvisar vilka underliggande hyresvärden vi har i våra JV:n. Dieter pratade om det tidigare, vikten av att jobba i vår utveckling av våra områden inte bara för egen maskin, utan även tillsammans med andra.

Och vi har gjort det under en period och idag har vi faktiskt underliggande hyresvärden i de här JV:na som är mer än 10% av vad vi har i vår egen bok så att säga. Och den där utvecklingen fortsätter och den är viktig att bära med sig när vi tittar på hur vi bygger värden i områdena.

En sista som jag vill beröra är bara avkastning på eget kapital, är låg, men den är positiv. Det känns kul.

Vi pratade om värdeskapandet i fastighetsportföljen. Det här är en bild som vi har justerat litegrann, dels med då marknadsvärdena i intresseföretagen för att påvisa återigen vilka värden vi skapar över tid.

Den här utvecklingen visar på lite drygt fem års förändring i vår tillgångsportfölj och då kan man konstatera att vi har skapat ungefär 1,2 miljarder, det är lite drygt 20% på de här fem åren. Det kanske inte är jättemycket i årlig procentuell förändring, men det är rätt mycket i kronor och ören, vilket ändå är det som at the end of the day är intressant för aktieägarna tänker vi.

Vi skapar värden i JV-bolagen, vilket också finns med i den här redovisningen. Avslutningsvis skulle jag vilja påpeka att det är lite roligt nu att se att värdena som vi har byggt upp i förvaltningsfastigheter och JV-bolagen är högre än det värde vi har i våra byggrätter.

Vi har ju tidigare pratat litegrann om det, och du har pratat om det Mattias, att vi har mycket värde i våra byggrätter som kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om för en investerare, men den fördelningen ändras successivt i takt med att vi utvecklar våra områden. Vi har i det här kvartalet och från och med nu 2026 valt att ändra litegrann hur vi redovisar.

Vi har tidigare redovisat i segment. För som har följt oss så känner ni säkert igen det.

Vi tycker att redovisning av verksamhetsområden bättre speglar hur vi jobbar och hur vi styr och hur vi fokuserar på den här utvecklingen i våra två områden, Arlandastad respektive Skavsta. Vi tycker att det är en rättvisande bild av bolagets styrning och utveckling, och den information som har funnits där sedan tidigare finns nu också, men det här påvisar mer hur vi fördelar resurser och hur vi jobbar i den här utvecklingen.

Så det är lite nyhet som jag ville lyfta fram för som följer oss och också blir lättare tror vi att i framtiden följa upp på när vi pratar om de här områdena. Finansieringssidan ligger med så som vi redovisar per den sista mars.

Nu nämnde Dieter tidigare att vi har precis här nyligen omförhandlat huvuddelen av våra lån. Vi har knappt 1,7 miljarder och 1,3 av dem har vi alltså omförhandlat nu med förlängning till tre respektive fyra år.

Så den här snittlöptiden på 1,1 år som kunde te sig lite låg i rapporten kan vi bortse från nu. Ni kommer få en ny snittlöptid när vi släpper vår Q2-rapport.

I princip oförändrad storlek på lån, vilket gör att belåningsgraden är fortsatt låg. Jag kan också nämna två ytterligare saker: marginalerna på det här lånen är lägre än vad vi hade tidigare och vi kommer att räntesäkra våra lån framåt, i alla fall de här lånen som nu är omlagda, framåt upp till ungefär 60% av vår räntekostnad, vilket förhoppningsvis skapar en större trygghet och förutsägbarhet för hur våra finansiella kostnader utvecklas framåt.

Med det lämnar jag tillbaks till dig, Dieter.

Ja. Och vägen framåt, det är att fortsätta som vi har gjort de senaste åren.

Vi har ökat tempot, vi minskar kostnaderna, vi har ett stort tryck och en stor mängd intressenter som vill vara med och utveckla de här fantastiska områdena. Och det man kan säga om man tittar på marknadsutsikter och makrofaktorer, vad det har inneburit för oss, det är väl egentligen att det här kvartalet har vi haft något lägre antal avslut av affärer, men det är lika många intressenter och lika många affärsprojekt som vi jobbar med och haft fullt fokus med att faktiskt dra igång alla de projekt som vi genererade och startade förra året, så att vi fortsätter på inslagen väg helt enkelt.

Tack.

Stort tack, Dieter, Henrik.

Tack.

Då går vi till frågestund. Och vi kan ju börja med alltså kvartalssiffrorna då.

Ni visar ju något högre intäkter, förbättrade bruttoresultat jämfört med föregående år och även då mindre förlust före skatt. Så om man tittar på det då sammantaget då, vad tycker ni är de viktigaste så här faktorer rent operativt som en signal i kvartalet?

Vi som Dieter nämnde, sedan ett och ett halvt ja, ett och ett halvt år så har det varit mycket fokus på kostnader. Och det var en nyttig övning.

Jag tror alla företag behöver göra det emellanåt och se över hur kostnadsmassan ser ut. Och det har ju lett till att vi har bättre flexibilitet, bättre styrning på kostnaderna idag och det är någonting som vi jobbar väldigt mycket med även framåt.

Det skulle jag säga är en viktig del. Att vi bygger intäkter, det kommer ju successivt i takt med att vi utvecklar våra områden.

Det är lite, ja, det kan komma lite trappvis och det är inte alltid att det syns så stor utveckling från ett kvartal till ett annat, men det är ju någonting vi jobbar med förstås på lång sikt. Men just det här att vi jobbar hårt med och kontrollera våra kostnader känns, det känns kul att se att det ger en positiv effekt.

Och jag skulle lyfta en sak som inte syns i siffrorna. För att när vi då genererar kassaflöde och realiserar värde genom försäljningar så ska man komma ihåg det att när vi säljer markområden, då är det en avstyckningsprocess, en lantmäteriprocess, så att det tar mellan 9 till 12 månader att de facto få in likviditeten på kontos från vi gör våra affärer.

Så många av de affärerna vi gjorde förra året kommer vi få se färgen på pengarna av detta året.

Japp. Och då kommer vi direkt in på det du skriver i rapporten här att utvecklingstakten då som ni hade i 2025 att den består.

Och då undrar jag litegrann, vilka är de viktigaste, vad ska jag säga, bevispunkterna som vi ska följa under 2026 för att kunna se om ni faktiskt fortsätter i det här tempot?

Nej men jag tycker det viktigaste som ni ska följa, det är ju att vi kommer att komma till nya affärsavslut samtidigt som de affärsavsluten vi gjorde förra året landar genom avstyckningsprocesser så att de här bolagen som har köpt mark hos oss till exempel faktiskt också tillträder. Så att det är en serie, det är en följd av affärshändelser som man måste förstå från början till slut.

Och ett, ja, det ska rulla in nya, två, vi måste landa dem vi har igångsatt, så att följ att vi håller det vi lovar.

Ja. Och du nämnde ju det, Dieter, att ni har inte fått likviden för de här affärerna som ni avslutade 2025.

Hur mycket kapital har ni fått in och hur mycket förväntar ni i 2026 från de här redan så här avklarade affärerna?

Ja, vi har fått in handpenning, det vill säga ungefär 10% av det som vi faktiskt har avslutat förra året och resterande 90% då får vi in antingen under året här nu eller vid årsskiftet, då en hänger ihop med detaljplan i Västra terminalområdet nere i Skavsta. Så att det är en hel betydande del som är på väg in.

Hur mycket alltså

De affärerna vi har kommunicerat så handlar det om 160 någonstans 160 ja men 160 till 200 miljoner, någonstans där.

Ja. Och om man då tittar litegrann på den här pipelinen då i termer av markförsäljningar, joint ventures, projektutveckling och ja uthyrningsdrivna affärer och vad ser ni är största sannolikhet för för mer konkreta affärer år 2026?

En gång till, vad var frågan?

Alltså om ni har den här pipelinen framför då i termer av markförsäljningar, joint ventures eller ja projektutveckling, vad tror ni att de nästa affärerna kommer?

För så här, vi har ju ett utdelningsmål som du känner till. Vi ska dela ut 98 miljoner här nu i år och det kommer ju också styra lite hur vi tänker kring då försäljning av mark, starta igång saker tillsammans med andra bolag och egen utveckling, så att för oss handlar det om en balansering av alla de intressenter vi har.

Hur mycket kan vi gå på försäljning av mark? Hur mycket kan vi starta upp själv så att vi får helt enkelt det likvidflöde som krävs för att göra de här utdelningarna?

Ett tillägg där är att säga att i och med att vi har så stora områden så är det ju en blandning av små, väldigt intressanta konkreta transaktioner. F60 till exempel så händer det en hel del spännande saker som vi tror kan materialisera.

Och då kan det vara en hyresgäst som vill bygga 6, 7, 8 000 kvadrat, jätteintressant, spännande hyresgäst som kan skapa intressen som följer på varandra. Men vi har ju också de här jättestora områdena och vi har ju pratat litegrann om vad vi gör nere i Skavsta, inte minst Västra terminalområdet är ju ett exempel på det.

Vi har ju pratat om det vi kallar för Training Academy där vi har då en option på och förvärva och det är ju områden där vi pratar om flera hundratusen kvadratmeter. Båda de här utvecklingarna är lika intressanta för oss, men det som skapar kanske mest konkret värde det är väl på kortare perspektivet det är ju de här uthyrningarna vi gör då som vi jobbar hårt med.

Och där kan man väl också säga, även om du håller med mig, vi har ju stort intresse nere i Skavsta. Det händer mycket intressanta förfrågningar och diskussioner som förs kring Skavsta och utveckling av det området.

Och det är väl också så att när man nu har börjat bygga Ostlänken så blir det mer konkret det som kommer att ske där nere och då lockar det intressenter. Dels sådana som vill bygga och utveckla, men också sådana som vill etablera sig där.

Okej.

Och det finns även ett JV som F60 som jag har pratat om, som är ett område på 125 000 kvadratmeter, där är det ju bygga, utveckla och sen sälja av i deletapper så att där har du flera komponenter liksom. Vi bygger, utvecklar nu i etapp två.

När vi har etapp ett och etapp två så kanske vi paketerar det och säljer det för att dra igång en ny etapp tre, liksom. Så att då blir det en kombination av både försäljningar och egen utveckling.

Ja. Om vi stannar kvar lite vid just kassaflöde, för det är ju väldigt viktigt nu framåt med tanke på att ni har ändrat eran utdelningspolicy.

Du pratade om 98 miljoner i år som ska delas ut. Sen då om ni följer eran utdelningspolicy så ska ni dela 5% av det egna kapitalet, vilket ligger ungefär runt slängar 220 till 230 miljoner.

Så det innebär ju också då att för att möta den utbetalningen om så att säga ett år, då ska vi tänka också att ni måste jobba upp det kassaflödet också.

Och bara för att du ska förstå då, säljer vi 40 000 kvadratmeter byggrätt i Arlandastad så är det 200 miljoner. 40 000 kvadratmeter byggrätt, det är inte många procent av de potentiella 1,2 miljoner kvadratmeter byggrätter vi har.

Så att det är en väldigt, väldigt liten del vi behöver sälja för att frigöra 200 miljoner.

Ja. Ja men det är ju en bra perspektiv så att man förstår storleken här så att ja, verkligen.

Ja.

Annars låter ju 200 miljoner väldigt, väldigt mycket.

Ja. Okej.

Och vi kan ju fortsätta på just kassaflödet då här när vi ändå håller på. Vi konstaterar att ert operativa kassaflöde före alltså rörelsekapital är fortfarande negativt.

Och det kan ju förklaras då såklart av just Skavstas flygplatsverksamhet då. Men där är det ju en så att säga trygghet i att fortsätta med ett negativt kassaflöde för att utveckla verksamheten runt omkring Skavsta för att ja helt enkelt kristallisera värden då?

Ja men det är väl lite som vi har gjort i Arlandastad, att det vi utvecklar, vi är en fastighetsutvecklare, vi utvecklar områden och i de områdena finns det verksamheter. Vissa verksamheter äger inte vi, vissa verksamheter äger vi där vi ser att det finns ett intresse av att skapa trafik, skapa flöden in i området.

Du kan säga i Arlandastad har vi Training Partner och Expo, det är ju samma sak egentligen som flygplatsen i Skavsta, att det är ett viktigt nav för att skapa de värdena som vi skapar. Kassaflödesmässigt negativt, värdeskapande väldigt positivt.

Så utmaningen är ju förstås att se till att man har råd med de där kassaflödena som flödar ut just i den verksamheten under den här uppbyggnadsfasen då. Så det är såklart något som vi tittar väldigt mycket på hela tiden, hur vi sköter våra kassaflöden.

Kassaflöden, operativa verksamheter är ju en del av våra samlade kassaflöden, transaktioner en annan, finansieringar en tredje. Så att det jobbar vi ju med hela tiden och därför var det väldigt kul också med den här finansieringen som vi gjorde nu, att se att det finns ett intresse från finansiärer att vara med och fortsätta och stötta oss i vår utveckling.

Och man ska komma ihåg för att förstå vår grundbasidé, det är att komma in på områden som är stora där andra bolag inte uppenbarligen har sett potentialen och vända marknadens uppfattning om områden. Du måste vara uthållig, du måste ha ett långsiktigt perspektiv och våga ja jobba precis så som Henrik säger.

Och med tanke på Skavsta, det blir ju väldigt viktigt med Ostlänken när den kommer på plats. Har det skett några förändringar där i termer av timing?

Vet vi någonting mer konkret? 2032 har jag hört tidigare.

Vi vet ingenting mer konkret. Det vi vet det är att Linköping inte ska få en station dock.

Men inget annat. Det byggs för fullt och vi blir kontaktade av entreprenörer som behöver ställen att lägga sina saker, etablera, bo, så att det är fullt ös på Ostlänken just nu.

Jag tror att det Ostlänken visar på också är ju det strategiska värdet av Skavsta för hela regionen. I och med att du får den här pulsådern genom regionen som komplement till E4:an och för den delen djuphamnen i Oxelösund så har du ett nav av flöden och transporter som är jätteviktiga för hela regionen.

Så att ja, det är nåt som vi förstås diskuterar väldigt mycket med myndigheter och andra i regionen.

Det talas om 39 eller 41 minuter från Stockholms station. Båda är ganska snabba.

Säger vi 40 så ungefär.

Ja. Nej men definitivt.

Det är ju helt okej.

Och framförallt så är det väl typ 15 minuter från Norrköping. Det knyter ihop området.

Ja, men exakt. Precis.

Och sen ni pratar ju också om i rapporten om att kanske marknaden är lite svårtolkad nu och det kan man ju förstå varför, men hur ser ni själva lite mer konkret? Vad är det som gör investerare mer så här restriktiva, att man väntar litegrann längre idag?

Jag skulle säga utländska investerare har en tendens till att vara lite oroliga för, ett, ränta eller två, samma som hände under covid eller Ukrainakriget att byggkostnaderna som en konsekvens av ränteökningar eller som en konsekvens av att vi inte kan köpa utrustning från de drabbade länderna eller material från de drabbade länderna ska driva i höjden. Så att det är fortsatt högt intresse, men man avvaktar för det kan ju vara ett budskap på måndag, ett annat på torsdag och ett nytt budskap på måndag igen.

Ja, just nu i Mellanösternkriget framförallt.

Man kan väl i och för sig göra en reflektion också. Under de senaste fem åren, om vi tar den här perioden som vi visade tidigare på värdeutvecklingen i fastighetsportföljen, så har vi haft rätt många knepiga situationer.

Om det inte har varit covid så har det varit räntespikes eller så har det varit dålig efterfrågan och tillväxt eller så har det varit krig. Så att det är den vardagen vi lever i och det går bevisligen att göra affärer även i den vardagen.

Men alltså målet för 2026, det är åtminstone hålla samma takt som ni gjorde i 2025?

Det kommer vi göra.

Okej, det lät konfident. Bra.

Okej, jag tänkte bara hålla mig kvar då litegrann vid jag tror från investerarperspektiv så blir det ändå viktigt att med tanke på att ni har då ett mål och det är ju den här utdelningen då, 5% av eget kapital, och nu delar ni ut då ungefär hälften av det i år då, lite knappt. Men alltså hur så här konfidenta ska man vara som investerare att det här så här utdelningsmålet bibehålls på en kontinuerlig bas, eller kan det vara så att det kommer fluktuera beroende på den verksamhet som ni exekverar på?

Nej men det är ju så för alla bolag som har ett utdelningsmål, att det är ett mål som man vill uppnå och hålla sig till. Samtidigt så är det ju också så med alla bolag att man vill ju försöka undvika fluktuering i utdelningen.

Och en tredje parameter är ju såklart att det finns ju inte en styrelse som sätter bolag på dekis genom att dela ut pengarna. Ja det kanske finns, men de är inte så många.

Och vår styrelse är inte en sådan, utan de är ju väldigt långsiktiga. Det är ju styrelsens beslut vad man rekommenderar till stämman och vad stämman sen beslutar, men det är väl inte orimligt att anta att det kommer att finnas en stabilitet i den utdelningen och en tillväxt i den utdelningen i linje med det mål som man har kommunicerat.

Exakt hur den resan ser ut, det vet inte jag, jag vet inte om någon vet det riktigt, men man är högst medveten om att det här utdelningsmålet är satt där av en anledning och efter noggrann analys, så att det finns goda förhoppningar i att fortsätta leverera på det.

Ja, och som du nämnde, Dieter, 40 000 kvadratmeter byggrätt, 2 miljoner...

200.

200, ja nej, 200 miljoner. Och jämfört då med den så att säga totalen som ni har i antal byggrätter, så då känns det ju lite tryggare.

Ja men man måste förstå den proportionen på något sätt.

Ja men bra. Stort tack för den här diskussionen och presentationen, jättebra.

Tack själv, tack så mycket.

Och tack till alla som har lyssnat. Ha en bra dag!