Tack så mycket. Hej och välkomna hit idag.

Kul att det var så pass många som ville ansluta och lyssna på vad vi har att säga här på dLab. Rickard Jakobsson heter jag, VD i dLaboratory Sweden AB eller dLab som vi kallar det.

Jag kommer idag ge en lite kort introduktion till bolaget. Sedan kommer jag prata om året som har gått finansiellt och även kvartalet.

Vi kommer sen djupdyka in i highlights från året, prata lite om vad vi har gjort och vad det innebär för framtiden. Efter detta kommer jag prata lite om vad vi kallar dLab 2.0, vägen framåt nu efter avyttringen av Svensk Linjebesiktning och sen avslutar vi med en Q&A där jag hoppas på många kluriga frågor.

Så om vi börjar väldigt kort här och på en hög nivå om dLab, så är vår vision det är ju att göra elnäten världen över säkrare och mer förutsägbara för ett samhälle som aldrig stannar. Och hur gör vi då det?

Jo, vi ger elnätsaktörer kraften att agera snabbare genom att omvandla data till insikt och insikt till handling. Med andra ord så monitorerar vi näten med hjälp av diverse utrustning.

Vi analyserar väldigt mycket data. Vi komprimerar detta till ett litet format vad vi då kallar actionable data som vi sedan presenterar för våra kunder så att de i förlängningen kan undvika strömavbrott, övervaka hur mycket effekt som går i ledningarna och göra olika typer av prognoser på sitt elnät.

Hoppar vi in i siffrorna då som vi presenterade i morse i vår bokslutskommuniké, så kommer jag först prata lite om koncernen. Koncernen innefattar då dLab och det innefattar Svensk Linjebesiktning.

Eftersom att Svensk Linjebesiktning inte är med i våra böcker från och med 1/1 2026, så kommer jag sedan då lägga lite mer tid på att prata om dLab isolerat. Men koncernen då under kvartalet hade en marginellt bättre omsättning än jämförelseperioden förra året.

Vi hade positivt EBITDA under kvartalet. Dock något sämre än året innan och mycket av det beror på att vi hade högre personalkostnader framförallt i dLab både under året, men även under kvartalet.

Tittar man sen då på helåret så marginalt sämre omsättning än året innan och en marginellt sämre resultat återigen då påverkat av högre lönekostnader då vi har satsat i slutet av 2024 på att anställa och biffa upp organisationerna framförallt på sälj- och marknadssidan. Hoppar vi då in i dLab isolerat så är det den ni ser längst ner och det är de siffrorna som sen kommer vara till grund framåt som vi tittar på i kommande rapporter.

Så gjorde vi en omsättning på 4,3 miljoner under kvartalet vilket var marginellt bättre än en jämförelseperioden 2024. Ett något sämre resultat återigen förklarat lite högre personalkostnader, men det ska också sägas att vi hade lite högre externa kostnader som berodde på att vi tog in lite konsulter på slutet av året för att hinna ikapp och kunna leverera på vår nya produkt dSense som vi då redan hade sålt till marknaden.

Helåret då landar vi också ungefär 1 miljon sämre än året innan och cirka 2 miljoner sämre på resultatet återigen då förklarat med de här högre kostnaderna. Vad man kan punktera här som sticker ut, det är att bruttomarginalen i dLab isolerat har ökat från 65 till 77%.

Detta till stor del av produktmixen och när jag säger produktmixen så menar jag relationen av det vi säljer. Och då är det framförallt licensintäkter versus engångsintäkter i form av hårdvarainstallation där vi då har ökat på andelen licensintäkter vilket gör att marginalen totalt sett blir bättre.

Och summerar man 2025 versus 2024 så hade vi då en ARR- eller licensintäktsökning på ungefär 44%. Så att ARR:en fortsätter växa och framförallt så växer den på sig för varje år eftersom vi då fortfarande har 0% churn.

Tittar man då på lite highlights från 2025 så är det så att vi har faktiskt 41 kunder. Den första kunden kom in 2013 och sedan dess har ingen lämnat som jag nämnde vilket innebär att vi bygger på fler och fler kunder varje år.

Det är också en ganska så hälsosam ARR-stock vi har eftersom att den är fördelad på ganska så många kunder. Vi är idag närvarande i åtta länder.

Det är självklart så att Sverige är vår hemmamarknad, det är vår största marknad, men vi börjar även få traction på andra marknader och jag vet det har kommit in en del frågor på det så vi kommer djupdyka lite mer i det senare. Men det som framförallt har tillkommit under föregående år är att vi då har dragit igång vårt första system i Norge och därmed kommit igång på den marknaden och börjat rulla ut.

Vi har även haft lyckade projekt i en ny marknad som är Saudiarabien där vi då har lyckats få till två piloter under året och ser ljust på framtiden hur vi kan fortsätta framåt. Vi har 746 000 analyserade händelser, en ganska svår siffra att relatera till, men jag tycker den är väldigt viktig att ha med i denna eran av artificiell intelligens och maskininlärning för att data är ju nyckeln för att kunna göra bra prediktioner och kunna göra bra resultat med maskininlärning eller artificiell intelligens.

Och eftersom att vi har kört detta som en cloudtjänst sen 2013 så har vi en oerhörd mängd data på störningar från elnätet, väldigt mycket mer än de flesta andra vågar jag påstå. Och detta ligger ju då till grund för framtida utveckling, framtida applikationer som kommer bygga och lyfta bolaget framåt.

Nämnde det innan, vi ligger fortfarande på 0% churn, ingen kund har valt att lämna här sedan 2013 vilket är ett styrkebesked. Vi har, som ni säkert vet, sålt vårt dotterbolag Svensk Linjebesiktning i slutet på förra året och lämnade över det den 14 januari i år.

Det var ett beslut som vi tog då vi kände att det var en bra möjlighet. Vi fick propåer om att sälja bolaget och vad vi tyckte var en rimlig och bra värdering och kände att de pengarna kan vi ha till bättre nytta i dLab att fokusera på den kärnverksamhet som faktiskt kan skala och bli väldigt stor framåt.

Vi har tagit fram en ny AI-driven lastprognos när man pratar funktionsmässigt. Vad det innebär är att vi tittar på historisk data som vi har sparat.

Vi tar in väderdata och sen så kör vi en AI-motor på det och sen så predikterar vi då hur kommer förbrukningen se ut de kommande 48 timmarna. Med hjälp av detta kan då våra kunder styra till exempel stänga av en billaddare eller starta ett batteri eller nånting för att balansera och se till så att man klarar effekten i nätet.

Så vi kommer ju då vara så att säga inputen för att kunna ta de här besluten. Så återigen datadrivna beslut som kunderna baserar på vår input.

Och det är väl kanske inte något jättestort problem på de flesta ställen i Sverige idag, men jag tror att ingen har missat att vi ska dubblera effekten i nätet på 20 år. Då kommer det krävas intelligenta beslutsverktyg för att kunna klara av den energiomställningen helt enkelt.

Med det då så kommer ju då storskaliga batterier, BESS, Battery Energy Storage Systems, och vi har under året också släppt en funktion för övervakning av dessa. Och då är det egentligen att övervaka dem ur våra kunders perspektiv, alltså elnätsägarna.

Hur påverkar detta batteriet mitt nät? Hur kör det?

Körs det så som jag har avtalat med min kund som då är operatören av batteriet? Eftersom att det har funnits en ganska så stor oro bland våra kunder hur batteriet egentligen beter sig i deras nät och eftersom att det har funnits en oro så har det också funnits ett hinder för att släppa in batterierna vilket ju är väldigt dumt för då stoppar vi den energiomställningen som vi är mitt inne i.

Så vi kände att vi vill ta fram en funktion för att skapa trygghet i batterierna som i nio fall eller 9,9 fall av 10 beter sig precis som de ska och inte skapar några problem, men det skapar en trygghet för våra kunder. Sist på listan här då, dSense.

Vi har pratat lite om detta i olika rapporter och PM, men jag är inte säker på att det riktigt har nått igenom så jag tänkte djupdyka lite i det idag för att förklara varför vi tycker det är en så pass stor grej. dSense är ju då en produkt som vi har utvecklat tillsammans med vårt partnerbolag, en partner till oss i Karlskrona som heter Techinova, och det är en produkt för nätstationer.

Och om man inte är helt on top på vad en nätstation är, så tänkte jag göra en liten snabbdragning här, en crash course i hur elnätet är uppbyggt. Så jag har lånat en bild här från en av våra äldsta kunder E.ON där man då beskriver elnätet i stort.

Och då har vi såklart en kraftproducerande källa, det kan vara kärnkraft eller vattenkraft, vad det nu må vara. Vi har ett transmissionsnät som sedan distribuerar effekten nedåt.

Och sen kommer vi till första stoppet och det är fördelningsstation. Fördelningsstation är ju där dLab historiskt under alla år har opererat, alltså det är där vi installerar hårdvara eller jobbar med data som kunden har.

Och så tittar vi på alla utgående ledningar från fördelningsstationen och ser vad är det som händer här. Det är en väldigt bra trade-off tycker vi i att få en väldigt bra överblick i kontra installationskostnad och infrastruktur som man behöver.

I Sverige idag har vi cirka 3 000 fördelningsstationer. Det vi då gör med dSense är att vi hoppar ett steg längre ut i nätet och då hamnar vi i det man kallar nätstation.

I Sverige finns det ungefär 200 000 nätstationer så att det är ju signifikant fler än antalet fördelningsstationer. Och när vi då tar steget längre ut så gör det att vi kan få mycket mer högupplöst data och vi kan också ge våra kunder en mycket mer komplett bild över deras elnät när vi väver ihop informationen från fördelningsstation tillsammans med den på nätstation.

dSense då, ja det blir ju naturligt högre volym eftersom att marknaden är så pass mycket större. Vi ser också att det är en väldigt mycket större digitaliseringsvilja från kunderna när man pratar om nätstationsnivå kontra fördelningsstationsnivå.

Inte att det är ointressant på fördelningsstationsnivå, det är inte det jag säger, men mycket fokus idag eftersom att nätstationen ligger närmre kunderna så är det där man ofta tittar först. Det finns en uttalad strategi från de tre största elnätsbolagen i Sverige att ungefär 30% av nätstationerna ska digitaliseras framåt.

Ingen given tidsram, men att det är någonstans målet ligger. Och det skulle då ge en adresserbar marknad på ungefär 60 000 nätstationer eller då dSense.

Det fina på dLab då när vi har utvecklat detta tillsammans med en partner som står för hårdvaran är att vi har en möjlighet till engångsintäkt för basfunktionalitet. Och när jag säger basfunktionalitet så är det egentligen att vi bara berättar att ett fel har passerat eller inte.

Då får vi en royaltyintäkt per såld enhet, men när väl enheten sitter där så kan kunderna också koppla upp den mot vår analysplattform och då helt plötsligt säljer vi en SaaS-tjänst och börjar då ticka licenspengar för detta. Det som varit väldigt glädjande är att det var ett stort intresse från start.

De som följer oss har kanske läst lite PM och redan när produkten faktiskt var på ritbordet så lyckades vi få vår första kund, Affärsverken Karlskrona, att hänga med på tåget. Så det har varit en väldigt spännande och rolig resa där vi då redan innan produkten är färdig faktiskt har signat tre kunder totalt och nu börjar rulla ut det till dem.

Jag nämnde i början här dLab 2.0 så vad kan man då som aktieägare eller blivande förhoppningsvis aktieägare förvänta sig framåt? Vi kommer fortsätta renodla verksamheten.

Vårt fokus är, precis som jag pratar om i vision och mission, det är digitalisering av elnät. Vi vill genom digitalisering hjälpa våra kunder att ta datadrivna, kloka beslut som framförallt hjälper till med den energiomställningen som vi står inför.

Stora utmaningar när elnätet, men det är också väldigt stora möjligheter att med de rätta digitala verktygen ta kloka beslut, korta vägar för inkoppling av nya typer av energikällor, etcetera. Från och med kvartalsrapport 1 2026 så kommer vi på allmän efterfrågan särredovisa våra intäktsströmmar när vi nu renodlar verksamheten.

Detta innebär att vi då kommer presentera såklart hur ser intäkten ut och hur mycket härrör sig till hårdvara, hur mycket kommer från installationsarbete, hur mycket kommer från vår ARR, löpande licensintäkter, och hur mycket har vi i royaltyintäkter så att på så sätt ska man få väldigt bra inblick i de möjligheter som bolaget har och hur fina intäktsströmmar vi faktiskt redan idag har och hur de växer för varje år som går. Vi kommer under året också titta på potentiellt strategiska förvärv som ligger i linje med bolagets strategi.

Så det ska liksom vara nånting som kompletterar hårdvara, mjukvara inom digitalisering av elnät. Det kan vara högre upp i elnätet, det kan vara längre ner i elnätet, men det ska liksom vara inom den ramen där vi är idag och där vi är väldigt duktiga, kanske några av de bästa.

Och med detta då så ska vi kunna få en lite större body och bli ett större, mer komplett leverantör för våra kunder. Vi ser att de möjligheterna finns idag med den kassan som vi sitter på efter avyttringen av SLB då den ger oss mer än runway framåt.

Så det var en liten kort dragning jag hade idag och nu ser jag fram emot att det finns lite frågor här att besvara.

Ja. Ja men jättebra och, skulle jag säga, högst relevant fråga.

Och det tråkiga svaret det är ju tyvärr att det är en inneboende tröghet i marknaden. Vi jobbar med kritisk infrastruktur.

Det gör att beslutsvägarna är ganska långa för att komma in. När vi sen väl är inne så ser vi ju att kunderna fortsätter varje år och köper och bygger på tills att de har byggt ut i hela nätet.

Och en utmaning är det också ska sägas att lite beroende på vilken produkt, vilken mjukvaruapplikation man tittar på inom vår produkt, pratar man om det som heter dAnalyzer som är dLabs kärnkompetens där vi då predikterar fel, så är det ofta att vi kommer med information som kunden inte har idag. Och när du kommer med liksom informationstyp som man inte har idag, så krävs det framförallt i medelstora och stora bolag så krävs det en organisationsförändring för att ta nytta av den informationen.

Pratar vi små elnätsbolag där dLab historiskt har varit väldigt duktiga så är det ofta att man sitter på flera roller och då är det lättare att anpassa organisationen efter den nya informationen som har kommit in. Men ju större elnätsbolaget blir, desto mer silos har man och desto svårare är det liksom att få till den organisationsförändringen att gå från ett reaktivt till ett proaktivt beteende, för det är ju det vi driver våra kunder mot.

Pratar vi sen då internationellt så är det givetvis så att det jag pratar om nu det är ju ett globalt fenomen, där är en inneboende tröghet i den marknaden vi opererar i. Men återigen fördelen med det är att när man väl har kommit in så sitter man väldigt bra med kunden, de uppskattar det vi gör så vi hänger ju kvar, men det är svårt att komma in.

Adderar vi sen då att det är andra länder så är det såklart att då har du ju en annan utmaning i det som är språket och kanske lite andra kulturella förutsättningar. Och det räcker ju faktiskt att man rör sig utanför Sveriges gränser så är det ganska så stora skillnader.

Och det vi märker då är att vi behöver starka lokala partners som kan stötta oss i de marknaderna för att vi ska vara framgångsrika, som kan översätta det vi håller på med till liksom den lokala känslan eller hur man jobbar lokalt. Och det är intressant och kul att Finland kommer upp för jag är helt med på det.

Vi gjorde en installation, jag ska inte kalla det pilot för de har kört på i fem år och de fortsätter betala sina licenser varje år och är väldigt nöjda, men vi har haft lite svårt att komma vidare. Nu har vi sedan Q4 signat två nya partners i Finland och ser ljust på framtiden att kunna få lite mer traction där då just Finland är en marknad som är väldigt svår på grund av språket.

Så elnätsbranschen generellt sett i varje land är väldigt lokal. Tar vi sen då Indonesien så kanske jag kan ta tillfället i akt och passa på och tona ner den.

Det var mycket snack tidigare om det, där fanns stora möjligheter. Vi hade bra lokal backning i det som sedan tyvärr då har rört sig vidare vilket gör att vi fortfarande har en installation i Indonesien, men jag ser inte kortsiktigt på några stora stora förändringar där utan jag tror att det är mer våra lokala hemmamarknader i Europa där vi först kommer se traction, men sen givetvis utanför också.

Långt svar, men jag hoppas att det gav lite svar på det ni sökte.

Ja men det touchade jag nog lite här i förra frågan skulle jag säga, utmaningarna vi har. Vår ställning i Sverige är väldigt god.

Vi har 30-ish kunder, strax över 30 kunder. Det finns 160 elnätsbolag i Sverige varav det är en rätt så stor del som är väldigt små som kanske inte är så intressanta.

Så att vi brukar säga att vi har ungefär 25% av den svenska marknaden som kunder. Detta växer för varje år.

Vi adderar kunder. Vi har adderat kunder redan i år som vi kommer gå ut och prata om här snart.

Men för oss att göra en stor skillnad så är det ju såklart så att då måste vi vinna över en av de tre stora elnätsbolagen i Sverige. Och där är återigen den här utmaningen med den här verksamhetsförändringen att få ändra ett reaktivt beteende till ett proaktivt.

Jag har lite svårt att bedöma det då jag aldrig har sett deras produkt ute i fältet. Det verkar vara ett väldigt kompetent bolag med duktiga människor, men jag har aldrig sett deras produkt i fältet så det är lite svårt att bedöma det.

Jag skulle säga att detta är en bransch som kräver erfarenhet, långsiktighet och mycket data och det är kanske där återigen dLab har edgen att vi då har mer än 4 miljoner inspelade störningar framförallt från det svenska distributionsnätet vilket gör att vi har ju väldigt väldigt goda förutsättningar att utveckla nya AI-drivna applikationer som hjälper våra kunder ytterligare.

Ja alltså det är klart att ökad aktivitet innebär ju oftast en ökad kostnad också och det återigen långsiktig bransch, den ökade kostnaden korrelerar liksom inte månaden efter eller till och med kanske kvartalet efter till en intäkt. Och det ska man också ha med sig när vi då kanske kommunicerar ordrar i kvartal fyra så är det ju möjligt att de realiseras någonstans runt Q1 då det alltid tar en tid för när kunden beställer från oss så ska de få en hårdvara, de ska sätta in den och sen så ska vi då aktivera licenserna och där har vi ju allt mellan kanske en månad till 12 månader innan det realiseras där emellan.

Och framförallt om man köper utrustning för att sätta in för nya fördelningsstationer som är under konstruktion, då kan det kanske till och med ta mer än 12 månader innan licensintäkterna kickar igång.

Ja men det känns väl kanske lite som en icke-fråga med tanke på avyttringen av SLB och den kassan som vi då sedan 14 14 januari sitter på. Så att man får nog avvakta till nästa rapport och se hur det ser ut då, men jag kan väl säga att det är inget man behöver oroa sig över.

De vi har sålt med vad jag då kallar basfunktionalitet, alltså där vi får en royalty, det kommer börja kicka igång och levereras under Q2. Sen kommer det löpa fram till och med Q1 nästa år och det taktar på med x antal i veckan.

Den kunden som då är Affärsverken som har signat på för att också koppla upp det till vår SaaS-tjänst fick första leveransen denna veckan så att det börjar rullas ut med x antal i veckan från och med nu och därmed börjar kassaflödet också rulla för det.

Det är ju lite vad jag var inne på innan. Det stärker ju den strategiska inriktningen som vi antog förra året där vi då satsar mer på digitalisering av elnät, på den här kärnverksamheten som vi håller på med.

Och den pengapåsen gör ju såklart att vi får ju möjlighet att satsa ytterligare och kunna verkligen fokusera på det, men det ger oss också möjligheten att titta på strategiska förvärv som ligger i den riktningen.

Då tackar jag så mycket. Tack för visat intresse.