Sådär, god förmiddag och välkomna till Freja eID Groups IR-webinarium efter den bokslutskommuniké som vi släppte i morse. Och med mig idag är som alltid, ingen större överraskning, Johan Henrikson, VD, och jag är själv då Kristoffer von Beetzen, produktchef här på Freja.

Förutom bokslutskommunikén så ska vi prata lite grann om de här drivkrafterna som gör att vi ser vår tillväxt i Freja eID. Vi har tidigare gått igenom ett antal olika delar i den tillväxtresan med compliance och regleringar och teknik och annat, och vi fortsätter med ett antal att sluta den cirkeln med att titta på alla delar som gör att vi ser den här tillväxten fortsätta.

Och då har det faktiskt kommit en del ytterligare intressanta nyheter under det här innevarande kvartalet, med ett lagförslag bland annat, som gör att vi tror att det kan fortsätta växa i god takt. Men jag ska inte prata mera om innehållet, utan jag ska släppa Johan in att prata om precis det vi ska göra idag.

Så varsågod Johan, scenen är din.

Tack så jättemycket Kristoffer och precis, vi ska ju fokusera på Q4:an, men som alltid när man stänger ett kvartal så är man ju inne i nästa kvartal så att det är klart att vi kan även besvara frågor som vi har gått ut med efter kvartalets slut. Och det gör vi jättegärna och skriv gärna frågorna i chatten så ska Kristoffer försöka moderera dem och sammanfatta dem lite grann för jag vet att det är lite olika frågor på olika teman som har kommit in på förhand.

Men vi sätter igång med själva presentationen och det är som sagt Q4 vi ska prata om. Och som vanligt så går jag igenom några grundläggande saker för de eventuellt nya tillkomna lyssnarna.

Vi har ju två segment, Security Fulfillment som är egentligen en kassako som härrör från 2003 som vi hållit på med ganska länge, distribuerat nästan 11 miljoner såna här dosor i Sverige och det hör man ju bara på antalet att det är ju i princip alla människor som bor i Sverige har någon enhet som har kommit från oss vid något tillfälle genom åren. Och den ska vi prata lite mer om senare, och sedan har vi då Freja eID som vi startade 2017, lite som svar på att vi såg en tillväxt eller en framväxt utav mobila e-legitimationer och e-legitimationer som tjänst.

Och om vi fokuserar då precis på Freja eID bara väldigt kortfattat också för de som har tillkommit som lyssnare, så handlar ju Freja eID om då att leverera identitet som tjänst, som en SaaS-tjänst mer specifikt. Och till skillnad från väldigt många e-legitimationer så levererar vi ju inte bara privata identiteter, utan vi levererar ju också då tjänstelegitimationer i form utav att man bevisar vilken roll eller befattning man gör saker i, vi kan leverera intyg i vår plånbokstjänst, och vi kan hantera en väldigt bred kategori användare inklusive internationella användare som gör oss väldigt unika på både den svenska men faktiskt också på den europeiska marknaden.

Vi är kvalitetsmärkta sen i princip början på 2018 i Sverige och strax därefter så blev vi också kvalitetsmärkta inom EU och vi kan användas då inom ramen för eIDAS 1.0 som det nu kallas. Det kommer ju en plånbok längre fram och vi kommer säkert få anledning att återkomma lite kring det.

Vi gjorde ju lite framsteg förra kvartalet så jag tänkte jag skulle nämna det om ett par bilder. Vi ser ju väldigt, väldigt snabbväxande abonnemangsintäkter fortsatt inom just det här segmentet, och fördelen med det är att nu har vi bevisat att det här funkar i ett svenskt kontext, vi kan expandera tillsammans med våra svenska kunder internationellt, och vi har möjlighet att växa lösningen internationellt också genom vårt white label-koncept och det kommer vi också komma tillbaks till lite senare.

Tittar vi specifikt på segment Freja eID i siffror så närmar vi oss nu 1,6 miljoner användare, jättebra tillväxt från föregående år och fortsatt helt och hållet organiskt. Det vill säga när vi lägger till nya tjänster, oavsett om det är Golfförbundet eller någon annan kund, så är det de som driver nya användare.

Och det här har den stora fördelen att vi inte behöver göra så mycket marknadsföring just kring användaranskaffning, utan det här är organisk tillväxt och det är tillväxt som grundar sig i att man har behov utav Freja också, vilket gör att vi får användare som har nytta utav Freja redan från dag ett. Tittar vi på våra abonnemangskunder, de som betalar oss för tjänsten, så har vi också en stark tillväxt.

Vi landade på 564 och för de som lyssnade på vår KPI-redogörelse precis efter kvartalets slut så såg vi ju en lite kraftigare ökning senaste kvartalet just kring abonnemangskunder kopplat till kampanjer vi gjorde just inom apotek och hälsa där vi fick in ett antal förvisso mindre abonnemangskunder, men ändock det var via återförsäljare och det var ett bra styrkebesked och gjorde oss också mer användbara inom just det segmentet. Vi ser fortsatt en stark efterfrågan.

Kristoffer var lite inne på att de här nya lagförslagen som har kommit som vi har gått ut med, de tyder ju på att vi kommer fortsätta den här resan. Vi såg auktorisationssystemet som gick igång 1 januari efter kvartalets slut.

Där har det redan kommit in drygt 100 statliga myndigheter in i auktorisationssystemet och många utav dem är intresserade utav att utöka med internationella användare och samordningsnummer så att det har också bidragit till en fortsatt stark efterfrågan. Vi ser också att identiteter som vi har utfärdat tidigare, organisationsidentiteter till exempel till kommuner och till olika organisationer, de börjar nu efterfrågas att man ska kunna använda utanför ramen utav sin egen organisation.

Till exempel en anställd i Malmö stad till exempel, önskar att komma åt en statlig myndighet eller en statlig tjänst till exempel. Och just den här nätverkseffekten skapar också faktiskt helt nya möjligheter för oss därför att det innebär att det är nya tjänster som behöver stödja Freja på olika sätt.

Det ökar nyttan för den anställde och för de som har utfärdat org-id:t. Så att de här sakerna driver varandra och skapar extra möjligheter säljmässigt.

Vi ser också fortsatt stora upsell-möjligheter som det kallas, eller merförsäljningsmöjligheter på svenska, kopplat till att kunder som har kommit in och kanske använder Freja för privata identiteter utökar med tjänstelegitimationer, utländska användare och så vidare. Så att där ser vi också en kraftig efterfrågan.

Jag vill också säga ett par ord om white label-projektet. Jag har sett en del spekulationer i olika trådar på Discord bland annat och så vidare.

Och jag kan lika bra ta det nu med en gång. Det avtalet vi signerade i höstas, det handlar ju om en proof of concept och den löper i princip till slutet på första kvartalet.

Det kan mycket väl bli så att det blir förlängt ytterligare någon månad, men det har vi inget besked om idag. Men just nu så löper det här på.

Tanken var ju redan från början att vi skulle leverera en hel white label-lösning på bara några veckor, det gjorde vi, vilket bevisar bara styrkan och snabbhet man kan komma igång med en egen så att säga instans utav Freja. Så den resan gick bra och testmiljön finns nu och jobbas vidare med.

Så att det vi jobbar med parallellt det är nu att diskutera en vidare fortsättning, det vill säga hur ska det här avtalet se ut framåt i tiden och i en produktionsmiljö. Och då får vi också förhoppningsvis skäl att återkomma med lite mer detaljer och då blir det också tydligare storleken på affären.

Men som jag har sagt tidigare också, det här är ingen liten affär, det här är inte att jämföra med att vi säljer ett Freja-abonnemang. Det här är betydligt mer komplext och bara produktionsmiljön kanske skulle kosta, nu killgissar jag lite, mellan 10 och 15 miljoner i hårdvara så att det ger lite perspektiv på vad vi pratar om i storleksordning.

Går vi vidare så några nyheter från Q4:an som kan vara intressant att bara stanna upp vid. Vi hade ju fortsatt väldigt bra tillväxt just vad gäller internationella användare och efterfrågan kring dem.

Det är en viktig kategori användare för svenska bolag, både svenska bolag som är utomlands, men också myndigheter i Sverige som vill ha med internationella användare att göra. Och det driver på just att man inför Freja som metod, men också utökar med just den här specifika gruppen.

Vi lanserade också en åldersverifieringstjänst. Den kanske har passerat lite obemärkt förbi just nu.

Det handlade väldigt mycket om ett EU-direktiv som kom i somras som handlar om att kunna möjliggöra åldersverifiering på sajter som ska vara åldersbegränsade på olika sätt. Och det kan handla om spel till exempel eller pornografi eller vuxet innehåll av olika slag.

Och där man vill bevisa sin ålder utan att för den delen göra en identifiering där man släpper hela sin identitet, så att det som det här handlar om det handlar om att bara släppa faktum att du är över 18 i det här fallet. Och det är ett EU-direktiv, det ligger helt i linje med den här nya EU-plånboken och vi såg det som en väldigt bra möjlighet att införa funktioner kopplade till EU-plånboken väldigt tidigt eftersom vi har ju funktionaliteten där och vi kommer ju gå i den riktningen att stödja EU-plånboken i takt med att den införs.

Så den diskussionen som pågår nu är ju med olika tilltänkta kunder som skulle kunna ha användningen utav det här och jag har försökt träffa både ministrar och andra som är relaterade i den här frågan för att just diskutera möjligheten att testa det här på olika sajter i Sverige där det skulle vara relevant. Det vi också gjorde under kvartalet var att vi införde uppdragsanalys.

Vi har ju haft det för många år sedan, men valde ju att inte fortsätta med det i takt med att vi hade lite besparingskrav under ett antal år. Nu har vi tagit tillbaks Redeye som uppdragsanalys och för de som är intresserade så är det bara att logga in eller man behöver inte ens logga in, man kan bara gå in på deras sida och ladda ner den.

Och det sista jag ville bara nämna det var ju det här med auktorisationssystemet. Vi har ju pratat om det så många gånger så att det ibland känns det lite tjatigt, men det trädde ju i kraft i början på året och som jag nämnde så är vi redan över 100 myndigheter som har tecknat det avtalet så att det är helt igång.

Och vår målsättning är givetvis att många utav de här myndigheterna också ska köpa andra tjänster utav oss, men i praktiken innebar det ju att från och med 1 januari så löper ju det här avtalet som innebär 4,5 miljoner extra i ARR, så att det vet vi att det kommer att speglas i siffrorna när vi redovisar Q1:an så det kan vara bra att känna till det. Tittar vi på segmentet Freja eID i siffror mer fokuserat så ser vi just en fortsatt väldigt stark tillväxt, 63% från föregående år, så att här ser vi en väldigt, väldigt bra ökning.

Vi ser på resultatet att det viker ner aningens i Q4. Q3:an gick ju upp väldigt mycket från Q2.

Det här handlar väldigt mycket om bokföring och semestrar, just den här lilla differensen, så det ska man inte haka upp sig för mycket på. Och tittar ni tillbaks på 2024 så ser ni precis samma trend.

Det här är alltså semestereffekter som hanteras bokföringsmässigt så det är ingenting som jag uppehåller mig vid speciellt. Vi har fortsatt en väldigt stark kostnadskontroll.

Vi behöver ju inte växa så mycket i antal anställda för att göra nya affärer och fortsätta växa, och det innebär också att vi stärker vårt kassaflöde. Vi har kunnat amortera av en hel del lån så att jag känner att vi definitivt är på rätt väg.

Tittar vi på abonnemangskunder och årligt återkommande intäkter, så årligt återkommande intäkter växer ju väldigt starkt också, 52%, ser en bra ökning. Och här ser ni också den något starkare ökningen i Q4 på antalet abonnemangskunder.

Där ser man att det går från 496 till 564 och den ökningen är något större än tidigare kvartal och det här handlar just om en kampanj som vi gjorde med en återförsäljare under kvartalet. Och det är också lite testande med hur vi jobbar med partner och kampanjer för att rikta in oss på en specifik målgrupp.

Och jag vet att det kom en fråga nu minns jag inte i vilken kanal den dök upp, men den handlade om elbolag specifikt och där är det ju så, vi har partnerskap med bland annat CGI som är väldigt starka på just elbolag och vi jobbar mot dem som en riktad målgrupp just därför att de faller inom NIS 2-direktivet och har behov utav den här typen utav lösning som vi representerar. Så att vi adresserar så många målgrupper vi kan, men i vissa fall så går vi helt och hållet via partners därför att vi har inte samma direktrelation som de här olika partnerna kan leverera.

Tittar vi på Net Revenue Retention och Gross Revenue Retention, NRR:en handlar ju väldigt mycket om köper våra kunder mer utav oss? Det är egentligen det den svarar på frågan.

Och som ni ser, 134%, ligger vi över 100 så köper de mer, och i det här fallet så väldigt starkt besked att våra kunder gillar det vi har, gillar det vi gör och gillar de nya produkterna vi kommer ut med och därför köper de också mer. Så fortsatt stark utveckling på den sidan.

Vad gäller Gross Revenue Retention så handlar det ju om i grund och botten churn, alltså hur många kunder tappar vi överhuvudtaget. Och som ni ser så behåller vi 96% utav våra kunder just nu.

Det är också ett väldigt starkt besked. Det finns alltid ett visst tapp över tiden och det kan ju handla om alla möjliga saker, det kan handla om konkurser eller andra saker som gör att kunder faller bort av olika slag.

Men i grund och botten så de flesta kunder är nöjda, de köper mer och de stannar kvar. Det är väl egentligen det viktiga beskedet i den här bilden.

Tittar vi däremot på Fulfillment så ser vi fortsatt en nedgång. Det här var ju inte alls oväntat, det är till och med förvånande att det inte har kommit tidigare givet att det här handlar om de här dosorna som jag nämnde inledningsvis.

Det här var ju en utveckling som vi förutspådde, det var ju lite killgissat för ett år sedan, men det gjorde att vi inledde faktiskt ett besparingsprogram kring just den här verksamheten för att kunna bibehålla lönsamheten i den. Så från 1 januari i år så har vi sänkt kostnader i den verksamheten med ungefär 1 miljon kronor och det handlar väldigt mycket om att dimensionera lokalerna efter lägre volymer.

Men det är ju så, där har det varit en kassako, den har burit verksamheten eller varit en starkt bidragande del till att vi har kunnat finansiera Freja eID under uppbyggnadsfasen. Och en kassako ska man ju kunna mjölka och kan man inte göra det, då kanske man inte ska ha den kvar.

Det är väl egentligen det jag kan säga att vi kommer att se över den här verksamheten löpande under året för den ska fortsätta bidra med pengar. Vi ska inte ha en sällskapsko, utan vi ska ha en kassako.

Och kan vi inte ha det så får vi helt enkelt se om vi kan avveckla den eller sälja den på något sätt. Men det här var en ganska förväntad utveckling och man ska komma ihåg att det behövs väldigt lite för att Freja eID-intäkter ska kunna helt och hållet ersätta de intäkterna vi får från den här verksamheten.

Så att det är inte överraskande, inget chockerande besked och hittills har ju egentligen inte marknaden värderat den här verksamheten speciellt mycket heller, så att jag hoppas att vi helt enkelt planar ut på en kanske lägre nivå, att den fortsätter bidra med pengar och sedan att vi annonserar att vi lägger ner den här verksamheten eller säljer den så småningom. Men det blir en framtida nyhet i sådana fall.

Då kommer vi fram till vad är det som driver affären? Och de senaste två kvartalen så har jag ju kört i tre delar lite olika delar som driver affären.

Och då har vi kommit fram till del 3 som jag har valt att kalla teknik och positionering. Och det här är ett ganska viktigt område för att det här avgör också både klibbigheten i lösningen, men också varför vi får så pass mycket efterfrågan.

I grund och botten, den första punkten här, vi har ju satsat på kvalitet och tillit som varumärkespositioner för Freja. Redan från början 2017 så inledde vi just certifieringen eller kvalitetsmärkningen utav lösningen.

Vi gjorde samma sak vad gäller EU något år senare. Just nu tittar vi på ISO-certifiering i delar utav verksamheten som ett komplement just till det här därför att vi ser att det efterfrågas utav vissa kundgrupper och det skulle stärka vår varumärkesposition ytterligare just vad gäller det här.

Och det här är viktigt när det kommer till digitala identiteter. Man köper ju inte det för att man inte litar på nånting, utan det här handlar ju om IT-säkerhet, cybersäkerhet, man vill veta att vi är ett kvalitetsbolag.

Men det är samtidigt ganska stora inträdeshinder för andra, det är inte helt enkelt att uppnå de här olika kraven. Och i takt med att vi ser behovet utav certifieringar antingen i andra länder eller i förhållande till andra standarder så kommer vi titta på dem om det finns en marknadsmässighet och en efterfrågan för det.

Ofta så har vi jobbat med partnerskap också sen början. Redan 2017 när jag körde investerarpresentationer pratade vi just om partner som en utav de här nyckelkomponenterna i expansionen.

Och det är viktigt att komma ihåg att även om Sverige inte är ett så väldigt befolkat land så har vi ju ändå 290 kommuner som exempel, varje kommun kanske har ett 60-tal olika system och det är olika systemleverantörer. Ska man in i de här systemen och skapa stöd för de här olika, då måste man jobba med olika typer utav partnerskap och det kan vara systemleverantörer som levererar programvara för skolor till exempel, men det kan också vara systemintegratörer som hjälper till att sy ihop lösningar.

Utan dem så kommer vi inte in hela vägen i organisationen och det är det här som skapar klibbigheten. Och genom att ha jobbat så pass många år med de här olika partnerna och se till att vi får stöd i olika systemlösningar så går ju också det mycket snabbare idag att rulla ut Freja i olika sammanhang.

Vi valde ju också tidigt att vara oberoende utav nationella personnummer. Det såg vi ju som en brist i befintliga lösningar 2017 när vi skapade lösningen och gick till marknaden.

Och det har blivit än viktigare senaste åren när vi har börjat stödja internationella användare och så vidare där vi kan hantera olika typer utav personnummerbegrepp, men vi kan också ge ut vårt eget, vilket gör att helt plötsligt så kan myndigheter utnyttja vårt internationella personnummer till exempel för att hantera och spåra och låta folk som kom till Sverige logga in av olika slag. Så att väldigt stark arkitektur i botten som inte är så beroende utav saker som görs specifikt i Sverige.

Sen är den ju uppenbarligen mobilbaserad och det kanske inte låter som speciellt unikt eller drivande, men vi ska ju komma ihåg att vi har med oss mobilen i princip överallt. Barn har mobiltelefoner idag, man glömmer inte mobiltelefonen hemma utan då åker man tillbaks hem och hämtar den.

Det är en enhet som är hela tiden närvarande och det gör också att det är en väldigt kraftig plattform att lägga identiteten på till skillnad från att ha med sig någon extra enhet. Men det får också till följd att vi kan utnyttja väldigt mycket utav den tekniska utvecklingen som sker i mobilplattformen.

Om vi tar till exempel att kunna läsa NFC-chip, att använda mobiltelefonens kamera till exempel, det är ganska uppenbara saker men givet att vi kan använda de här funktionerna så kan vi också stärka erbjudandet successivt över tid när vi ser utveckling utav nya funktioner i mobilplattformarna som rullas ut brett. Och vi kan komma ut mycket bredare genom just mobiltelefonens App Store och motsvarande, jag kommer inte på något bra ord för det just nu.

Sen ska vi inte glömma att vi är ju väldigt mycket en API-baserad lösning, och vad betyder det? Jo, det betyder att våra kunder har integrerat med oss på olika slag.

Och det innebär att när vi gör funktioner så kan vi göra dem tillgängliga direkt för användaren i mobiltelefonen, men vi kan också skapa direkt programmatiskt stöd för våra kunder att kunna nyttja de här funktionerna väldigt, väldigt fort. Och det gör att vi kan hålla en extremt hög utvecklingshastighet och införa nya funktioner löpande över tiden och testa av olika saker.

Och det skapar en helt annan flexibilitet i lösningen. Det kombinerat med att den är molnbaserad gör den också extremt skalbar och alla de här sakerna är ju olika variabler som våra kunder just gillar med oss och det här driver efterfrågan utav den här typen utav lösning, det vill säga mobiltelefonbaserade e-legitimationer, men specifikt en del utav de här drev ju just Freja eID, bland annat det här oberoendet utav personnummer, men också bredden utav partnerskap och stödet i olika lösningar som vi kan erbjuda.

Och med det så har vi egentligen gått igenom de tre olika drivkrafterna för Freja och e-legitimationer i stort. Det vi har pratat om de tre senaste gångerna det är ju marknad och användartrender, det vill säga en ökad efterfrågan av säkra digitala identiteter, vi pratade ganska mycket om regleringar och compliance och jag nämnde några under den här presentationen, NIS 2 bland annat, men där har vi även AML hos bankerna och det handlar ju om penningtvätt.

Vi har eIDAS 2 och EU-plånboken som kommer och sedan det sista området som vi pratade om idag, teknik och positionering. Så att nästa kvartalsrapport ska vi hitta något annat område att djupdyka i som vi får en del frågor om så jag kommer att monitorera de olika chattkanalerna och forumerna och se var de största frågorna finns och se om vi inte kan djupa i något sånt område.

Med det har vi kommit fram till frågor och svar, Kristoffer.

Toppen, stort tack för det. Vi dyker rätt in i frågespalten här och det är Nils-Åke som frågar så här, "10 till 15 miljoner i hårdvara i white label, för Freja eller för kunden?"

Det kan vara värt att förtydliga kanske.

Jaha, nej, det är för kunden i det här fallet så att det är inte vi som ska ut med de pengarna. Men jag försökte bara sätta lösningen in i något form utav perspektiv, att det här är ganska dyra saker om man ska etablera en infrastruktur.

Sen var det Nils-Åke igen, jag vet inte om det är så mycket en fråga, men en kommentar, "Följande bör uppmärksammas, kassaflödet före amortering Q4 är positivt." Du kan kanske ändå då kommentera nånting kring kassaflödet?

Ja, det har ju fortsatt varit starkt. Vi fortsatte ju att som jag nämnde amortera av olika lån och det handlar ju om att stärka balansräkningen, så att ja, jag vet inte vad jag ska säga mer just om det.

Sen har vi en fråga från Claes, "Om ni eller när ni genom organisk tillväxt skulle femdubbla verksamheten på eID, låt oss säga fem gånger, vilka utmaningar internt i bolaget skulle ni möta på om ni får motsvarande volymer ni har i Sverige i fyra andra olika länder?" Så att frågan är om vi växer kraftigt och femdubblar verksamheten, hur blir våra interna utmaningar för att hantera en sådan tillväxt?

Oj, det är en ganska stor fråga. Men om vi förenklar den något, skulle vi femdubbla verksamheten i Sverige, alltså vi fortsätter och växer men blir fem gånger större i Sverige, då handlar det egentligen om ett antal saker vi måste göra i vår tekniska miljö, mest relaterat till hårdvara och lagringsutrymme för att se till att hantera den användarvolymen.

Det är inte vansinnigt dyrt, men det skulle kosta lite pengar. Vi kommer att behöva stärka upp lite på operationssidan, de som sitter och driftar, men det handlar om kanske en till person, det är inte avgörande heller.

Säljmässigt för att komma dit också på marginalen, det är ganska lite i kostnadsökningar. När du däremot ställer frågan på det sättet som du gör i fyra eller fem andra länder eller i fler andra länder, då är ju snarare frågan, kommer vi behöva sätta upp en Freja i flera olika länder?

Och det kommer vi ju inte göra ensamma, utan det gör vi ju i sådana fall kopplat till en sån här white label-affär, att vi gör det tillsammans med en partner eller någon lokalt i landet som också får bära en del utav de här kostnaderna. För som jag var inne på i den tidigare frågan, bara själva infrastrukturen, och nu pratade jag bara hårdvara, då pratar vi inte alla internetkopplingar och massor med andra saker man behöver bara för att ha infrastrukturen på plats, är ju ganska dyrt.

Så därför har vi ju jobbat med just den här white label-tanken, det vill säga att vi går tillsammans med någon in i ett annat land. Skulle vi däremot erbjuda Freja eID som det är till norrmän till exempel, då kan vi ju återanvända vår befintliga infrastruktur i Sverige, då innebär det inga kostnadsökningar.

Komplexiteten i din fråga handlar väldigt mycket om vad är det för länder? Är det Indien till exempel, då kan vi inte stödja indiska företag ifrån Sverige, det blir för lång svarstid i kopplingarna till exempel, då måste man finnas lokalt eller i närheten.

Så att det finns tekniska frågeställningar i din fråga som gör den lite extra svår.

All right, och en fråga om dosor då, "Hörde att ICA-banken planerar att rulla ut nya bankdosor, är de en kund inom fulfillmentverksamhet?"

Nej, det är de faktiskt inte. ICA-banken är inte en kund så jag har faktiskt ingen insikt i vad de tänker sig.

Men de kunderna vi har är ju kunder som vi har haft sen 2003, de har varit extremt lojala, och vi har jobbat med dem i många år. Några utav dem jobbar vi ju internationellt också, distribuerar dosor till över 70 länder, ganska komplexa processer som vi har.

Vi ska givetvis värna om de kunderna, men samtidigt det här måste vara ett område som tjänar pengar, så att det är väl det.

Och nu är det en fråga från Karl och en från Alf som är på samma tema som handlar om konkurrensen från aktörer som Kivra ID och här nämns även Trustly ID. Så hur kan du kommentera de här aktörerna?

Ja, alltså mitt jobb är ju egentligen inte att prata om andras produkter, det får de göra helt själva. Kivra finns ju inte på marknaden i dag, det är väldigt svårt att uttala sig om en lösning som bara egentligen har figurerat i media och i press att de kommer att göra det.

Vi räknar med att de håller sin tidsram, vi räknar med att de lanserar någon gång under det här kvartalet för det är det de har sagt i alla fall. Vår utgångspunkt är att de sannolikt kommer att stödja svenska användare, alltså det vill säga svenska personnummer, det borde ligga i deras intresse givet deras egen användarbas primärt.

Mer än så vet vi inte idag, de kommer ju egentligen från ingenstans vad gäller förlitande parter, de har ju inte det breda nätverket utav förlitande parter som vi har. Kan de skaffa det så småningom?

Absolut, det kommer att ta tid och väldigt mycket säljarbete och integrationsarbete, men det kommer att bli intressant att se vad de erbjuder marknaden och om de kan driva utvecklingen utav marknaden på samma sätt som när vi kom in och utmanade monopolet. Vad gäller Trustlys, de stötte vi inte på i våra sammanhang överhuvudtaget.

Jag vet inte om du har någonting att säga om dem, Kristoffer?

Nej, som du säger, de har vi inte stött på på det sättet, det är ju mer deras teknik bygger ju på en sån här open banking-teknik där man på olika sätt använder sin bankinloggning för att föra över pengar och så vidare, och de riktar sig mycket mot spelbolag och kanske siktet mer inställt utomlands än på Sverige. Och som sagt, Trustly ID, hur den ska fungera om de ska piggybacka på någon bankinloggning och sen sprida den vidare, det har jag svårt att uttala mig om.

Jag har i alla fall inte sett den eller hört den i några diskussioner med våra förlitande parter så att så är det ju. Men generellt sett kan man ändå säga att när vi startade då 2017 och blev godkända 2018 så sa ju alla så här, "Ja, men det behövs ju inget alternativ, det finns ju BankID."

Nu ser man ju att marknaden för identiteter det är ju nånting helt annat än vad det var då för några år sen och nu ligger vi ju väldigt långt i framkant på en marknad som håller på och mogna och expandera så att ja, jag tycker ändå på så sätt att det är intressant att flera aktörer kikar på detta. Och som produktchef så är ju mitt jobb såklart att ha koll på konkurrensen, men framförallt så måste man ha koll på vad kunderna vill ha och vad de förlitande parterna vill ha.

Det är där vi når vår framgång. Hade vi spenderat de här sju, åtta åren på och kika vad BankID gör så hade vi inte gjort så mycket, så att det är kundfokus, det är användarfokus, det har varit en framgångsrecept fram tills nu och det kommer vi fortsätta med.

Nu ska vi se, på tal om BankID då, från Fredrik, "Hur ser ni på det här att BankID kommer sluta fungera på äldre mobiler, i princip alla modeller som tillverkats innan 2017, 2018 som inte minst har iOS 16 eller Android 9? Detta måste ju vara en stor chans för att få många nya användare."

Ja, både ja och nej skulle man kunna säga. Orsaken varför BankID gör de här tekniska valen, just valet utav operativsystem och sånt som man inte längre stödjer, det är ju väldigt mycket upp till den enskilda organisationen.

Men generellt sett så kan man säga att ju äldre mobiltelefonerna blir, ju mindre uppdateras de säkerhetsmässigt från Apple eller från leverantören helt enkelt. Och nånstans går det en gräns där plattformen inte längre är trygg, det kommer inga säkerhetsuppdateringar, vi kan inte garantera tillförlitligheten om vi ligger på den mobiltelefonen.

Och det gör tyvärr att så här ser världen ut, Vår app kan inte fungera på alla gamla telefoner, hur gamla som helst, utan vi bevakar ju telefonleverantörerna så till vida att vi ser när de slutar supporta sina respektive operativsystem och det blir lite avgörande när vi inte har support längre. Sen kanske det är så att vi stödjer nånting aningens längre än BankID i det enskilda fallet, men jag skulle säga generellt sett för alla som levererar en säkerhetslösning på mobiltelefoner så är det här viktigt att hålla koll på och det gäller både oss och det gäller BankID också.

Då ska vi se, nästa fråga om AI, "Hur är AI implementerat i Frejas plattform och hur kan AI effektivisera verksamheten, hur tänker ni där?"

Ja, det är ju också en sån där härligt bred fråga som spänner över nästan hela organisationen. Men det enkla svaret att om du tittar i produkten och använder chattfunktionen för att få hjälp så är den ju AI-baserad till exempel, så att det har ju kunnat skära kostnaderna i användarsupport och i takt med att vi växer med antal användare så blir det ju förstås jätteviktigt att inte de kostnaderna springer iväg, så att det är en del utav så att säga kostnadsbesparing.

När det gäller kontroller av bilder till exempel, att verifiera saker, då finns det också AI-element som kommer in där så den bidrar också till säkerheten även om vi kompletterar med fysiska personer som gör kontroller. Sedan har vi förstås alla andra delar av vår verksamhet, compliance som är extremt mycket dokumentation och textmassor, där finns det enorma möjligheter att använda AI för att svara på frågor och som del utav certifieringsprocesser.

Ekonomiavdelningen tittar ju också på AI för att stödja i sitt arbete, samma sak inom sälj. Så att som jag ser det så det är ett fantastiskt verktyg, men det måste ner i stuprören in i verksamheten och det är verksamheten som ska egentligen säga vad den kan tillföra mest nytta, sen försöker vi ju prioritera det här.

Vad gäller kodning däremot, är det ett område vi tittar på? Det är ju många som har gått ut och sagt i media att de ersätter programmerare med AI, det ser vi inte på tapeten just nu.

AI:n är alldeles för dålig på att skriva bra kvalitetskod som också är säker. Det är jättebra om man ska slänga ihop en snabb lösning och bara testa nånting på skoj, men ska man göra nånting ordentligt som är tryggt och bra, då måste man ha människor som validerar och testar och så vidare.

Så att vi tittar på lite olika områden hela tiden, men just nu så finns den i produkten och vi använder AI-funktioner löpande.

Okej, då från AI till HI, human intelligence och kanske en av våra viktigaste resurser, våra säljare. "Hur många säljare har ni just nu, är det flera anställda på G?"

Det är inte flera på G just nu. Vi är fyra just nu.

Vi har en person som avgick under våren eller framåt sommaren. Vi kommer att ersätta den personen så att vi kommer fortsatt att vara fyra.

Sen exakt när det här blir det är lite svårt att säga för det är en rekryteringsprocess som ska ske. Men där ligger vi just nu och tillbaks egentligen till partnerresonemanget, vitsen med att ha partners är ju att kunna få hävstång från deras säljare också, så att vi ska ju försöka utnyttja dem så mycket som möjligt för att komma ut.

Men det kan absolut bli aktuellt att växa med ytterligare någon säljare längre fram, men just nu ser planen ut att behålla de fyra som vi har just nu.

All right, vi har några minuter kvar här och ett antal frågor också så att då är det från Johan, han undrar, "Kan ni berätta lite mer om de nya tänkta lagkraven mellan statliga, kommunala verksamheter som i bästa fall träder i kraft december 2026?"

Ja, det låter ju som ditt område, Kristoffer.

Ja, nej men tack. Och bakgrunden kan man väl säga är att när staten började diskutera den statliga e-legitimationen så har ju vi, ja men alltså som det är en liten bransch och vi har varit med länge och vi har haft diskussioner med både lagstiftare och utredare och andra som har varit involverade i den här frågan.

Och vi pekade ju på det att en statlig e-legitimation kommer ju ha ett begränsat värde om den inte kan användas någonstans. Och fråga oss hur lång tid det tar att få igång alla de här förlitande parterna så att om staten bara lanserar en statlig e-legitimation och sen hoppas att alla myndigheter och kommuner och vårdtjänster och skolor och vad det nu är, att de ansluter sig automatiskt, det kommer sannolikt inte att ske.

Och då gjorde man som så, ett första steg i det här auktorisationssystemet som nu trädde i kraft från och med 1 januari, de har gjort det till ett krav för alla statliga myndigheter med några få undantag att man måste stödja då alla e-legitimationer som är anslutna till auktorisationssystemet, och i det här fallet just nu så är det ju då BankID och så är det Freja. Och när man då lägger det här förslaget om den statliga e-legitimationen som ska införas i 1 januari som man säger, så säger man att då måste vi utöka detta så att även egentligen all, det är så lagstiftaren säger, all offentlig och offentligt finansierad verksamhet ska inkluderas av detta.

Och i lagförslaget så talas det om uppåt en 20 000 olika organisationer, allt från vårdaktörer, skolor och allt vad det kan vara, men vi vet ju idag att det finns ju inte 20 000 organisationer som använder e-legitimation om man slår ihop alla BankID och Frejas kundtotal så kommer man inte upp i 20 000. Det kommer inte bli krav att ha ett e-legitimationsinloggning om du inte har det tidigare.

Det är inte det kravet består i, utan det är att om du kräver e-legitimering i dina tjänster, då måste du också stödja alla de här tjänsterna som fyller de här förutsättningarna. Och förutsättningarna är att man ska vara statligt godkänd, man ska vara liksom ansluten till det här auktorisationssystemet och så vidare.

Så exakt hur de där detaljerna kommer se ut, men det får man återkomma till, men ambitionen från lagstiftaren och från regeringen är väldigt tydlig att det handlar om att nu måste vi liksom för inkluderingen, för redundans och alltihopa se till att kräver du e-legitimering så måste du stödja de här alternativen som är godkända där ute. Och vi får väl bara hoppas att nu är det på lagrådsremiss och sen så att det då tas genom riksdagen och att man håller tidsplanen som man har tänkt.

Så att ja, det är lite grann om det. Johan, har du någon ytterligare kommentar i den delen?

Nej, inte alls. Jag ser det lite på samma sätt som auktorisationssystemet från 1 januari nu, det kommer att driva efterfrågan, det gör Freja mer användbart för användarna och vi får mer synlighet.

Jag tror att möjligheterna till upsell är fantastiska när vi får kunder gratis så att säga när de blir intvingade i lösningen så det är jättebra.

Ska vi se, klockan slagit 10:45 så att med respekt för de som ska avvika så får ni göra det, men det kommer ju komma en inspelad variant också så ni kan ju se vidare på slutet om ni inte vill vara kvar nu. Men vi tar de där sista frågorna när vi ändå har alla på plats här.

"För ni även diskussioner med andra företag angående white label-lösningar eller avvaktar ni tills den pågående PoC:en är klar?"

Ja, det pågår andra dialoger parallellt, men jag kan säga att det arbetet vi har lagt ner nu med den här proof of concepten och det arbetet har ju slukat en hel del resurser och det kommer den också att fortsätta göra om den går in i produktion. Och då kommer vi också få kanske fundera på hur vi ska göra rekryteringsmässigt och så vidare, men då gör vi ju det med en helt annan intjäning så att säga.

Men nej, jag försöker att inte vi ska hänga upp oss på en enda tilltänkt kund, det funkar ju inte så, utan man måste ju överboka flighterna och sedan så vet vi ju att saker kommer att falla igenom och folk inte dyker upp eller kunder kommer inte in i den tiden som vi hade tänkt oss. Så att vi chansar inte på en utan vi för parallella dialoger, absolut.

Okej, sista frågan då, "Är SITHS eID en kund till eller har de en egen lösning på sina 300 000 användare? Vet att de ägs av SKR-företag."

Ja, det är ju Inera egentligen som har dem. Så SITHS är själva lösningen och vi levererar ju inte SITHS-korten.

Det är ju en kortbaserad lösning även om de har pratat om en mobilbaserad lösning i många, många år. Däremot vi överlappar en del med SITHS-lösningen därför att vi säljer ju till regioner, vi säljer till kommuner.

Kommuner är ju ansvariga för bland annat äldrevården och regioner är förstås ansvariga för sjukvården så där blir det ett överlapp och det finns en del system som stödjer SITHS-kort idag som används utav regioner och kommuner på olika sätt och det är tillbaka till det jag pratade om lite tidigare, den här nätverkseffekten att vill kommunanställda i Malmö komma åt ett system som Inera har till exempel, då behöver Inera låsa upp för Freja. Och sådana dialoger finns absolut därför att det är en jätteviktig del utav den svenska välfärden när det kommer till sjukvård och de här systemen är väldigt viktiga.

Och det är därför sådana här kampanjer som vi gjorde i Q4 kopplat till apoteksbolag och så där, där handlar det om receptförskrivning och liknande, men Inera har ett antal väldigt intressanta system för våra kunder att komma åt så att där jobbar vi för att skapa stöd för Freja på olika sätt.

Strålande, men stort tack för fantastiskt engagemang och som ni vet, [email protected], där finns både jag och Johan så har ni fler frågor är det bara att hojta till i mailkanalen så ska vi svara och där kan ni också anmäla till våra prenumerationstjänster så ni får våra rapporter och pressmeddelanden. Med det, stort tack för idag och ha en fantastisk dag.

Tack så hjärtligt.

Tack så mycket.