Klockan är 14:00 och det är dags att dra igång detta IR-webbinarium med Freja eID Group med mig, Christoffer von Beetzen, som är produktchef, och vår VD, Johan Henrikson, som ska prata om den kvartalsrapport för andra kvartalet som vi offentliggjorde i morse. Och utöver det så kommer Johan inleda med och ge en liten hisspitch på vad vi håller på med för som är nya för bolaget, och vi kommer också ha ett temaämne även denna gång där vi kommer prata om mjukvara som infrastruktur.

Och vi avslutar med en frågestund. Det har kommit in några frågor via mejlen, men annars är ni jättevälkomna att bara fylla på i chatten och ställa era frågor där, och så tar vi dem antingen om det är lite enklare klargöranden så kan jag ta dem efter hand, annars så tar vi en frågestund mot slutet.

Och det här webbinariet kommer spelas in så att alla ni som anmält kommer få det tillsänt via mejl om det skulle vara så att du av någon anledning tvingas hoppa av eller sticka iväg på något annat så vet du att du får helheten i mejlen sen. Och med det, varsågod, Johan, scenen är din.

Tack så jättemycket, Christoffer. Och ja, precis som Christoffer sa, vi börjar med en väldigt snabb recap om vad vi gör för någonting för de som är helt nya.

Och det första jag tänkte nämna, det är ju att vi har ju två olika segment i verksamheten. Vi har ju ett historiskt segment som kallas Security Fulfillment och sedan så har vi det relativt sett nya segmentet Freja eID som vi satsar på framåt.

Security Fulfillment tillkom ju redan när vi startade bolaget 2002 när smartphonen ännu var bara en dröm och inte existerade. Och då var ju dosan det som de flesta människor använde för att identifiera sig, och den lever ju kvar men har ju visat minskning då under de senaste åren, och det var ju ingen överraskning och det kom inte som en överraskning för oss heller, men det har varit en väldigt bra kassako genom åren.

Freja eID blev ju konsekvensen utav ett antal beslut som vi fattade 2000 ja, 15–16 och påbörjades 2017, och det är ju den infrastrukturen som vi har byggt i Sverige och som vi satsar på framöver, och det är ju där jag kommer lägga huvuddelen utav fokus i presentationen förstås. Om vi tar hisspitchen som Christoffer utlovade, Freja är ju identitet som tjänst, det är ju en infrastruktur på det sättet.

Vi levererar ju identiteter både för privatanvändare och för organisationsanvändare. Vi levererar ju identiteter både för svenska användare och för utländska användare, så det gör oss lite unika på det sättet.

Är kvalitetsmärkta både i Sverige utav DIGG som är den granskande myndigheten i Sverige och inom EU för eIDAS 1.0. Nu kommer det 2.0 strax, men det är fortfarande så att vi inte har någon svensk kvalitetssäkringsorganisation så att det kommer att dröja lite framöver.

Vi är också ISO-certifierade både vad gäller kvalitet och IT-säkerhet, och det är en viktig del utav vår verksamhet att kunna visa upp att vi uppfyller de kraven som ställs på oss som en tillitsfull leverantör. Vi har visat snabbväxande abonnemangsintäkter i väldigt många kvartal och vi fortsätter att visa en stark tillväxt.

Och de senaste par åren har vi jobbat väldigt mycket för just att förbereda en internationell expansion och skalbarhet. Och vad gäller produkten så handlar det väldigt mycket om white label-satsningen som jag kommer att återkomma till, men där vi också har tagit kliv framöver och där faktiskt intresset senaste kvartalet har ökat väldigt mycket och jag kommer tillbaks till det också.

Om vi tar Freja eID i Sverige specifikt för det är ju där vi har vår hemvist så börjar vi närma oss 1,8 miljoner användare. Det är upp 25% från föregående år, vilket fortfarande det är en väldigt, väldigt stark utveckling och helt och hållet organisk fortsatt.

Och det är ju väldigt mycket kopplat till olika användargrupper som kommer in, och jag tänkte ge några exempel om ett par bilder bara för att exemplifiera de här användargrupperna för de som är lite nyfikna. Sedan så har vi ju då även växt starkt på antalet abonnemangskunder, 31% senaste året till 626.

Och en abonnemangskund definieras ju som den kunden som betalar oss för tjänsten, men det är också så att en abonnemangskund av typen Transportstyrelsen eller Skatteverket kan ju i sin tur ha många digitala tjänster, så att den säger ingenting om antalet tjänster som man kan logga in på Freja utan den säger någonting om antalet betalande kunder snarare. Och det är bara en viktig distinktion där.

Vi ser fortsatt stark efterfrågan, väldigt kraftiga nätverkseffekter. I takt med att användare kommer in så blir ju fler företag intresserade utav att stödja Freja, och i takt med att flera företag ansluter sig så kommer det också in flera användare.

Så att jag har ju tjafsat om det här i ganska många kvartal, men jag tänker fortsätta göra det ett litet slag till bara för att verkligen hamra hem poängen för att det här är svårt att åstadkomma från början när man börjar med noll användare och noll tjänster, men det är otroligt kraftfullt när hjulen väl börjar snurra. De flesta kunder som vi har sålt till idag har ju långt ifrån kommit upp i sin maximala potential.

Många kunder börjar ju med en installation utav kanske en funktion som vi har eller motsvarande, och utvecklas sedan till att stödja flera olika funktioner som vi erbjuder. Det här har ju inneburit att vi också har väldigt stora uppsäljmöjligheter till befintliga kunder, och det ser vi också lite senare i presentationen i NRR-siffrorna till exempel, att vi har väldigt hög NRR på grund utav att befintliga kunder utökar sitt åtagande i Freja.

Vi har också sett bra framsteg i piloten för white label. Jag tänker inte ta mer om det på den här bilden för jag har faktiskt en specialbild kring det, så att jag går vidare här.

Nej, det gör jag inte, för nu har någonting hänt. Nu ska vi se här.

Sådär. Och då kommer vi till nyheterna under Q2.

Och de som lyssnade in på KPI-presentationen här precis efter kvartalets slut har ju hört en del utav det här. Jag har lagt till några grejer som jag tyckte var relevanta, men under kvartalet så slöt vi ett avtal med Inera och det passerade ju kanske förbi för många, tänkte inte så mycket på vad den typen utav avtal faktiskt innebär.

Men när vi pratar om nätverkseffekt så handlar det ju väldigt mycket om att fler och fler ska kunna börja använda redan utfärdade identiteter också. Så att i det här fallet så handlar det alltså om anställda i olika kommuner som har en tjänstelegitimation och behöver komma åt vissa centrala tjänster och de ligger faktiskt i många fall hos Inera när det gäller sjukvårdstjänster.

Och det här innebär ju i praktiken att vi säljer ju organisations-eID eller tjänstelegitimationer till kunderna och nu säljer vi åtkomst till Ineras tjänster ytterligare en gång för de här kunderna, vilket innebär att användaren får ju betydligt mer användbarhet, kommunen får bättre hävstång i den investeringen de redan har och vi tjänar ju givetvis pengar på att Inera stöder Freja och tillåter inloggningen där. Så den typen av ökad användning är också otroligt viktig, men den kanske inte var supertydlig i pressmeddelandet, men det är därför jag väljer att lyfta fram den här att det har också drivit Inera till att tycka att det är rimligt att stödja Freja i takt med att vi har fått fler och fler organisations-eID-kunder.

Jag tänkte hoppa över den nya lagen just nu för den tänkte jag släppa till Christoffer om 2 minuter, utan jag tänkte prata färdigt kring de här andra bubblorna där. Men nu kommer vi till Försvarsmakten och projektet med Teracom.

Det är ju alltså white label-projektet vi pratar om där. Två saker hände ju under kvartalet.

Det ena var ju att vi faktiskt fick säga Försvarsmakten, vilket var ju jätteskönt att slippa hymla med det. Det var ju många som hade gissat det ändå, men nu blev det ju faktiskt tydligt.

Det andra var ju att vi gick ifrån så att säga PoC, proof-of-concept-läget och började ta fram en utvecklingsmiljö som ska användas framöver. Det är fortfarande så att för att de här grejerna ska bli verklighet så måste ju de här certifieringarna eller ackrediteringarna som det kallas i förhållande till NATO:s krav, de måste ju slutföras.

Och det är ju tyvärr ingenting som jag rår över till 100% och därför har jag inte världens bästa svar när det ska bli klart. Det vi vet är ju att Teracom har tidigare kommunicerat att det här ska ju vara i produktion innan årsskiftet, och räknar man baklänges så måste således ackrediteringen vara klar ett slag innan dess och vi måste också ha tecknat ett avtal kring produktion och se till att beställa saker och få saker installerade.

Och det i sin tur innebär ju att det ligger inte hur lång tid framöver som helst, men en exakt tid kan jag inte ge. Men vi har i alla fall kommit vidare i ackrediteringen.

Vi ser inga större hinder när vi tittar på kraven, så att vi fortsätter den processen och det är ju som sagt ett gemensamt arbete mellan oss, Teracom, Försvarsmaktens olika delar och givetvis de andra leverantörerna som är en del utav det här projektet. Jag nämnde inledningsvis lite grann att intresset för white label har ju ökat, inte minst faktiskt utav att vi har kunnat publicera de här nyheterna kring Försvarsmakten och white label-projektet.

Intresset har kommit faktiskt både ifrån tilltänkta slutkunder och då är det fråga om telekombolag och bankkonsortier i första hand, men också faktiskt en hel del förfrågningar kring partnerskap och som har fokus på olika regioner och faktiskt olika typer utav tänkbara partners i andra länder. Så att där känner jag också att vi börjar göra lite mer framsteg även i att etablera en systematik kring hur vi ska nå ut till en bredare marknad med white label-erbjudandet.

För det är ju ett mer komplext erbjudande om vi ska vara ärliga än Freja i Sverige. Det är ju egentligen bara att koppla på sig och köra och sen så är det klart.

Här handlar det om dimensionering, vad är det för funktioner, det är en långsiktig investering för en tilltänkt operatör i ett annat land att införa det här, så det är ju förstås en betydligt mer omfattande process på det sättet. Sedan så har jag en lite konstig rubrik där, Ladok och studenter, bärplockare och golfare.

Det här handlar ju om användare och den här organiska användartillväxten som jag nämnde lite tidigare. Och det är ju mest för att prata lite grann kring olika grupper som kommer in, att när vi annonserar till exempel att Ladok skriver ett avtal eller en högskola skriver ett avtal, då innebär ju det i praktiken att det kommer in studenter.

Vi har haft ett bra tillflöde av golfare under våren och sommaren, och det är ju inte en homogen användargrupp på det sättet, det är ju både unga och äldre och kvinnor och män och så vidare. Och en lite överraskande grupp som vi kanske inte hade räknat med jättetydligt, det var ju bärplockare.

Plötsligt fick vi in väldigt många thailändare som behövde Freja för att identifiera sig, och då dyker de in som användare i Freja. Och kopplat just till bärplockare och kanske då framförallt utländska medborgare som ska komma hit och läsa eller arbeta eller motsvarande så har vi också det här samarbetet Welcome to Sweden.

Och nu vet jag att det har kommit in en fråga kring just Welcome to Sweden så jag kommer spara den lite till senare för att Christoffer ska få besvara den. Men jag tänkte Christoffer, du har ju varit mer insatt i det här med lagen och krav på stöd för Freja, vill du säga ett par ord kring det?

Ja, absolut. Och det är ju någonting jag pratat om i flera år och drivit den här frågan att alla statligt godkända e-legitimationer ska kunna användas överallt.

Och det tog ju fart i och med den här planen och utredningen kring att staten ska ha sin egen e-legitimation, Sverige-ID, och då insåg ju staten att om de också lanserar en e-legitimation så kommer ju den inte per automatik att kopplas ihop med alla de olika e-tjänsterna som finns där ute. Det har ju vi med ganska stor tydlighet visat genom åren, att bara för att det kommit ett alternativ till bankernas e-legitimation så stod ju inte alla på kö, utan det har varit ett försäljningsarbete att få in alla de här mängderna av tjänsterna som vi har idag.

Och då i lagstiftningsarbetet så la man fram förslaget att alla offentliga tjänster och offentligt finansierade tjänster då måste stödja de här e-legitimationerna som uppfyller vissa krav då, där Freja är ett utav de här alternativen. Och efter många års utredningsarbete och lagstiftningsarbete så klubbades lagen faktiskt den 17 juni, vilket ju var jag tror den sista dagen innan riksdagen tog sitt sommaruppehåll.

Och vilket ju var betryggande med tanke på att det är val och sen så vet man ju inte vad som händer med andra lagar som ska kanske hinna före så att det var väldigt skönt att få det där på plats innan sommaruppehållet. Och det innebär att från den 1 januari så kommer det då, eller 1 december så kommer den här lagen att träda i kraft.

Och sen kommer det naturligtvis finnas en del undantag och det finns respit och så vidare, men i grund och botten handlar det om att överallt där du använder din e-legitimation idag och som är en offentligt finansierad tjänst, alltså kommun, region, statliga myndigheter, men även privata verksamheter som i huvudsak har sin finansiering via offentliga medel så som vårdcentraler och privata skolor och annat, alla de kommer då behöva erbjuda alla de här godkända e-legitimationerna för det fall att de kräver e-legitimation av användarna. Så att om det är en liten vårdcentral lokalt någonstans som inte har e-tjänster som kräver e-legitimation så finns inget krav att de ska införa det bara för att den här lagen har tillkommit.

Och för vår del är ju det som sagt någonting vi har propsat på under många, många år och vi tror ju då att det kommer ju definitivt att innebära att många, många fler tjänster görs tillgängliga med Freja. Det innebär ju däremot inte automatiskt att intäkterna ökar, därför att alla de här tjänsterna kan ansluta sig via det här auktorisationssystemet som ju är igång sedan årsskiftet där vi får en fast peng utav DIGG upp till ett visst antal transaktioner och det är först när antalet transaktioner överstiger det tröskelvärdet som vi får mer pengar.

Men vad vi kan konstatera, därför att redan då när auktorisationssystemet infördes i början på året då infördes det här obligatoriet, om man kallar det så, för de statliga myndigheterna och nu kommer resten då så att säga. Men för de statliga myndigheterna har det varit ett obligatorium sedan början utav året.

Och då såg vi att många av de här myndigheterna de vill inte bara ha de här grundtjänsterna som ingår i auktorisationssystemet, de kanske vill ha en API-koppling direkt mot Freja istället för att det är smidigare i deras uppsättning och deras teknikstack så att säga. De kanske vill ha utländska användare, de vill använda det med samordningsnummer och då finns det möjlighet för oss att sälja de här tilläggstjänsterna som genererar intäkter.

Och det ser vi också av alla de här tillkommande kommuner och vårdcentraler och skolor och allt vad det kan vara, att det finns en väldigt stor potential för oss att sälja på olika tilläggstjänster då utöver det vad som ingår i auktorisationssystemet om man nu väljer den vägen. Så att för oss och för hela säljteamet så är det väldigt starkt fokus på detta med obligatoriet här nu framåt och se till att det ska bli så enkelt som möjligt för de här olika organisationerna att ansluta och också kunna se till att de får den hjälp de behöver för att kunna köpa olika tilläggstjänster.

Så att det är en otrolig drivkraft att ha lagen i ryggen och vi kommer göra allt vi kan för att maximera det här under ja, kommande period.

Jättebra, tack så jättemycket, Christoffer. Vi går vidare.

Och då kommer vi in på de här sifferbilderna och då har vi ju då nettoomsättningen här med de staplarna och så har vi ju justerad EBITDA i grönt. Och som ni ser så är det ju en stark tillväxt på nettoomsättningen, 70% under senaste året.

Vi fortsätter att ha väldigt, väldigt god kostnadskontroll, vilket har varit viktigt för oss historiskt och viktigt för oss framöver också. Med det vill jag dock lägga in en liten brasklapp att bara för att vi har kostnadskontroll betyder ju inte att vi inte satsar framåt, utan vi har ju rekryterat ett antal resurser här under senvåren, inledningsvis i sommaren, och vi har några som kommer in här under hösten också.

Och det är ju tanken för att just förstärka upp kring white label-erbjudandet och för att kunna fortsätta den här starka tillväxten framöver. Men börjar vi inte rekryteringen och ser till att folk kommer in så kommer vi ju förstås ja, hamna i ett läge där vi helt enkelt har brist på resurser och det vore väldigt olyckligt när vi har den här starka tillväxten.

Så att jag vill bara nämna det för de som är intresserade. Det handlar inte om några hundratals medarbetare utan vi pratar om mindre än en handfull, men det är ändå viktiga roller just för att stärka upp på säljsidan, på säljteknik och på operations och drift därför att det är där vi ser att vi kommer att behöva förstärkning under kommande sexmånadersperiod.

Stabilt kassaflöde trots att vi har amorterat av en hel del på befintliga lån så har vi ju ett fortsatt liksom stark kassa, vilket är jättepositivt. Går vi in på årligt återkommande intäkter, också stark tillväxt, 33% senaste året, bra ökning utav antalet abonnemangskunder också.

Det varierar ju som jag har pratat om tidigare kvartal lite grann, ibland är det färre, ibland är det fler, ibland är det större, ibland är det mindre, det är lite svårt att säga om någonting är bra eller dåligt, men jag tycker att det här är en ganska typisk utveckling och det är helt i linje med vad vi hoppades på. Vi såg att några projekt blev förskjutna in i Q3 från Q2:an, så att jag förväntar mig att de dyker upp under Q3:an istället.

Sånt händer ibland när projekten är lite större, men trots det så stark utveckling på ARR:en under andra kvartalet. Tittar vi på NRR:en, det är Net Revenue Retention, det handlar ju alltså om hur mycket befintliga kunder egentligen köper mer från oss.

Och allting över 100 är ju bra, 122 är väldigt starkt i jämförelse med andra SaaS-bolag i Sverige, men där kan man ju då notera en nedgång och den kan ju se väldigt dramatisk ut. Då ska man ju komma ihåg, och jag tror att jag nämnde det i samband med KPI-siffrorna, att det här handlar ju väldigt mycket om att siffran baserar sig på en rullande 12 månader och går vi tillbaks 12 månader så var det ju framförallt Migrationsverket som ökade väldigt, väldigt kraftigt när de klev in från sin testverksamhet till produktion och det gjorde att också NRR-siffran drog iväg väldigt kraftigt och har legat väldigt högt då senaste året.

Och bara som jämförelse så kan jag ju säga att tecknar vi då ett produktionsavtal med Försvarsmakten under hösten, de har ju redan ett avtal då via Teracom förvisso, men utökar de det med produktionsavtal så kommer ju beloppet givetvis öka i det avtalet och då kommer ju NRR:en förstås påverkas väldigt kraftigt utav det. Så att jag tror inte man ska stirra sig blind på svängningarna i just den siffran, men den fortsätter vara hög och stabil, men jag nämner det bara att man kan hålla lite koll på den att den kan sticka iväg och det är ju positivt, men det här är ingen förlust utav någonting utan det här är ju egentligen bara en beräkningsteknisk orsak att just Migrationsverket faller ut efter 12 månader i den här beräkningen.

När det gäller Gross Revenue Retention så är den stabil på 96, den fortsätter vara hög. Det handlar ju om hur mycket churn vi har, eller hur lite churn snarare kanske jag ska säga.

De flesta utav våra kunder väljer att fortsätta med oss och väljer ju att köpa mer utav oss, så att båda siffrorna är ju väldigt, väldigt starka i det här sammanhanget. Fulfillment, det återkommer jag ju till att jag tror jag sa det redan i Q4 faktiskt att jag förväntar mig att nu kommer vi ligga någonstans på den här nivån under åtminstone det här året.

Det här var ingen överraskande utveckling på det sättet, vi ligger och taktar någonstans där runt 2 miljoner. Och precis som jag har sagt tidigare, allting tyder på att den här kassakon nu successivt sinar och därför så kommer den ju också att avvecklas egentligen i takt med att vi ser att efterfrågan går ner.

Och det är ingen dramatik i det, jag tror att det är över 86% utav intäkterna kommer ju idag från Freja och det fortsätter att öka, så att på det hela taget så är det här en ganska naturlig avveckling och det handlar mer om att avveckla det här både med kostnadskontroll men också se till att vi hanterar våra befintliga kunder på ett bra sätt. Det här är ju stora banker och i vissa fall väldigt internationella banker som vi vill ha en bra relation med framöver och vi har ingen orsak att misshandla den här verksamheten, men det handlar om att anpassa kostnadskostymen väldigt mycket efter att volymerna har sjunkit efterfrågemässigt.

Så det kan man väl förvänta sig under '26 och kanske in i '27 att den här kommer att successivt försvinna eller åtminstone hamna liksom på en lägre nivå eller motsvarande nivå som den ligger på idag. Då kommer vi in på tema och precis som Christoffer sa så handlar ju temat om infrastruktur som SaaS, för att man kan ju erbjuda SaaS-tjänster och erbjuda verktyg som SaaS-tjänster, men Freja är ju inte riktigt bara ett verktyg utan det är ju faktiskt en infrastruktur som vi har byggt sedan 2017.

Och jag har ju använt ibland i olika sammanhang järnvägsbygge som en liknelse, vi ska inte tjata ihjäl den, men parallellen är ganska slående. Man måste lägga väldigt mycket räls och göra klart det arbetet innan man kan börja trafikera större sträckor och det är tidsförbrukande och kostnadsförbrukande och det har vi ju tagit oss igenom.

De som har följt oss i flera år vet ju att vi har ju kämpat med röda siffror på grund utav att vi har haft väldigt, väldigt stora investeringar kopplade till det här infrastruktursbygget och nu börjar vi se resultatet utav det. Och det är ju som sagt, nackdelen är att det tar tid och det kostar pengar, men det finns väldigt stora fördelar när man kan börja trafikera järnvägen och bygga stationer och tjäna pengar.

Och jag tänkte ta en del utav dem därför att det är ändå viktigt som investerare att förstå vad det är vi skapar för värde. Det ena handlar ju om vallgravar eller på engelska barriers to entry om man tycker att det är ett roligare begrepp, men det blir väldigt svårt att kopiera det vi gör när det inte bara är en produkt.

Om man bara säljer en mjukvara så finns det ju alltid risken att någon kan utveckla det här snabbare, bättre, billigare, enklare och nu finns det bättre verktyg med AI till exempel. Men i vårt fall så är det ju någonting mer.

Visst, det är ju teknik i botten och där handlar det ju om vägval och så vidare som vi gjorde 2017, och vi vet från väldigt många diskussioner och från väldigt många kundmöten att vi har gjort väldigt, väldigt välavvägda teknikval därför att det har skapat en väldigt flexibel plattform. Sen är det inte helt billigt att bygga sån här teknik om vi nu bara håller oss till tekniken.

Jag har pratat med andra e-legitimationsutfärdare i våra grannländer, i Norge till exempel, de uppskattar ungefär 1 miljard har det kostat att bygga en motsvarande infrastruktur. Det är väldigt, väldigt mycket pengar.

Och det är klart att vi har ju lagt ja, en fjärdedel utav det för att skapa Freja, men det är fortfarande väldigt, väldigt stora investeringar och det handlar om att göra rätt från början. Men om vi släpper tekniken så handlar det ju också om att bygga tillit och där kommer vi in på lite sådär mjukare delar, certifieringar, compliance, det handlar om tillitsramverket i Sverige i förhållande till DIGG, det handlar om ISO-certifieringar, nu pratar vi ju väldigt mycket om NATO och ackrediteringar.

De som har följt just den här proof-of-concept-diskussionen med Teracom och så vidare vet ju att vi började med det här i höstas förra året och nu är vi inne i en ackrediteringsprocess. De här grejerna tar tid och det skapar också barriärer för andra att komma in.

Det handlar också om att finnas på ställen som förmedlar tillit på olika sätt. Mycket utav vårt initiala arbete handlade ju om att finnas på Skatteverket, finnas på de stora myndigheterna, finnas på kommunernas hemsidor, och det är ju därför att vi som svenskar tenderar till att lita på de här myndigheterna.

Man behöver ju inte gilla dem, men man kan ju åtminstone lita på dem. Och det gör de flesta svenskar och det var ett annat sätt att bygga tillit, inte bara genom certifieringar och olika former utav intyg, utan också att skapa ett implicit tillit till plattformen.

Och det är också någonting som tar tid och arbete. Sen kommer vi in på användare och tjänster där.

Det här är ju precis som Christoffer var inne på, det är ju ett enormt säljarbete som ska göras. Det handlar ju om att kontakta olika bolag, organisationer, kommuner, myndigheter, det handlar om att sälja in tanken på en e-legitimation, det handlar ju om avtal förstås, integrationsarbete som ska göras hos dem och det innebär ju i praktiken en prioritering utav deras tid som oftast är begränsad också.

Så alla de här sakerna sammantaget gör ju att det är inte helt enkelt att bara skapa en ny teknik och tro att ja men det här kommer ju gå undan bara jag skapar en ny plattform, utan man måste också tänka på alla de här andra delarna i en helhet. Och till det har vi ju förstås att attrahera användare, att få in de här användarna som jag har pratat om, vår organiska tillväxt.

Det tar vi ju för givet idag, men 2018, 2019 var det här en utav våra absolut största problem. Det var ju att hur kommer vi ut till de här individerna och ser till att de motiveras till att skaffa Freja?

Och vi använde ju väldigt många olika metoder då, bland annat TikTok och andra saker för att komma åt de här yngre användarna som vi ville adressera vid just det tillfället. Och det gäller att få igång den här nätverkseffekten som vi nu ser i plattformen.

Utöver så att säga vallgravarna som skapas när man byggt infrastruktur så dyker det ju också upp ett antal affärsmöjligheter och jag berörde ju en del utav det i en tidigare bild, men en utav dem det är ju att har man en plattform och den redan används utav ja, 600 plus kunder, så är det klart att lägger man till nya funktioner så blir det ju väldigt mycket lättare att sälja till sina befintliga kunder än att hitta helt nya kunder. Så att genom att bygga på plattformen med funktionalitet löpande så har ju det skapat fantastiska möjligheter för oss, däribland organisations-eID, utländska användare och såna saker.

Det är ju de här uppsäljmöjligheterna som man får. Den andra saken som skapas det är ju en möjlighet att faktiskt se till användarna och möjliga tjänster för de 1,8 snart miljoner användare som en del utav infrastrukturen.

Vad kan man mer erbjuda till dem, för att de finns ju också i den här plattformen på det sättet. Och där har vi ju egentligen inte börjat skrapa på den ytan riktigt, utan där har vi idéer framöver och det finns möjligheter att lägga till tjänster som skulle kunna attrahera just olika grupper utav användare framöver.

Men det skapar också uppmärksamhet när man bygger en infrastruktur och man kommer över en viss kritisk massa så märker ju andra vad vi gör för någonting. Ett väldigt bra exempel som jag pratade om bara för någon bild sedan, det var ju Migrationsverket som uppmärksammade det arbetet vi hade gjort och de utländska användarna och stödet för dem, och det var ju attraktivt för deras användningsområde.

Men tack vare att de var villiga att prata med oss och föra en dialog så blev det också en möjlighet att skapa förutsättningar för att förenkla deras hantering vad gäller utländska studenter och folk som skulle komma hit och jobba under en begränsad period, att kunna registrera sig och skicka upp alla handlingar som de normalt sett behövde åka till en ambassad för att skicka in, men också faktiskt möjligheten för många utav de här som skulle komma till Sverige att ladda upp sina barns pass i sitt befintliga Freja-konto och se till att få med dem i transaktionen med Migrationsverket. Så det skapas faktiskt helt nya möjligheter när folk ser vad vi gör för någonting och är villiga att ta en dialog, så har vi också möjlighet att anpassa plattformen utan att göra våld på den därför att vi har redan funktionaliteten där.

Och det här skapar ju en ganska stor stickiness eller klibbighet om man vill översätta det till svenska när man skapar den här nätverkseffekten. Och det ser vi ju också på senaste kvartalet.

Jag pratade om Ladok, CSN och studenter och så vidare, det är ju grupper utav användare som nu har börjat se möjligheterna med Freja och som nu kopplar upp sig och börjar använda Freja i större omfattning. Att försvaret väljer att välja ut Freja som den lösningen som man vill satsa på framöver är ju också en del utav att vi bygger infrastruktur i Sverige, men det skapar ju också en enormt bra referens avseende tilliten till den plattformen vi har byggt.

Och det här är ju jätteviktigt när vi tittar på andra möjliga white label-projekt framöver. Det ska inte underskattas hur viktigt det är att vi går igenom de här NATO-ackrediteringarna och granskningarna för förtroendet.

Christoffer var inne på lagstiftningen, det skapar också en klibbighet i de här lösningarna därför att det blir en naturlig del utav väldigt många offentligt finansierade verksamheters verksamhet att ha Freja och i takt med att vi kan växa de kontona så blir det ju också betydligt svårare att släppa Freja så småningom. Det här är sammantaget otroligt viktigt.

Och då kan man fråga sig, hur passar det här då in i white label-erbjudandet? Är inte white label bara egentligen en produktplattform då?

Ja, delvis är det ju det därför att vi har ju en mjukvara som vi kan exportera till olika länder och så vidare, men det handlar ju om så väldigt mycket mer än det. Det handlar ju om know-how.

Vad är det som behövs för att kunna lansera en sån här plattform i en ny marknad? Vad är det för funktionalitet som erbjuds och som efterfrågas på den lokala marknaden?

Man kan se den svenska installationen väldigt mycket som en proof-of-concept jämfört med vissa länder som har väldigt, väldigt mycket större befolkning. Den know-howen vi har fått från Sverige är också saker vi kan ta med oss in i samarbeten med partners utomlands som värderas väldigt högt i dialogen med oss, därför att de har inte den här erfarenheten.

De har inte bott i Sverige hela sina liv och de har inte upplevt hur det är att ha ett återanvändbart ID. Det är ju saker, erfarenheter vi kan ta med oss som man inte får genom att bara skaffa teknik på det sättet.

Så att vi har en beprövad teknik med väldigt mycket marknadsmässiga funktioner och de har ju vuxit fram väldigt mycket på grund utav att vi ligger långt framme i Sverige, och det ska vi fortsätta göra framöver också. Med det, Christoffer, så kan vi ta lite frågor.

Ja, tack så mycket, Johan. Och tiden går fort när man har roligt, så att jag tror nog inte vi kommer riva av alla de här frågorna på 5 minuter.

Men jag tänker så här, vi gör som vanligt att vi kör vidare och ni som måste avvika 14:45 får göra det och så kan ni sen följa frågestunden på inspelningen. Jag börjar med en fråga som kom in via mejl här, och då är det: "Vilka andra typer av organisationer och företag än försvaret är tänkta målgrupper gissningsvis då för white label-plattformen?"

Ja, nej, men det var ju en jättebra fråga. Och jag skulle vilja dela upp det kanske i just nu i alla fall i fyra kategorier.

Den ena är väl det som kallas CSP:er eller communication service providers, eller om man vill på svenska telekombolag skulle jag väl kanske vilja säga. De är ju väldigt, väldigt intressanta i vissa delar utav världen, speciellt när det kommer till Afrika där vi ser att flera telekombolag har ju engagerat sig i kringtjänster, alltså som inte handlar om mobiltelefoni utan man erbjuder även andra tjänster såsom betalningar och så vidare.

Och det är ju värdeadderande tjänster ovanpå själva kommunikationen så att säga. Så just i Afrika, delar utav Asien, Mellanöstern där ser vi att telekombolag är en otroligt intressant grupp som skulle kunna drifta, som har storleken, som har en digital relation med kunderna och som har en långsiktighet i sitt åtagande i respektive land.

Banker är en annan kategori. Jag tror att det är ju ganska uppenbart när man tittar på Sverige, bankerna har ju valt i ett konsortium att gå ihop och erbjuda bankernas lösning.

Samma idé finns i andra länder och det är ju oftast bolag som kanske samägs utav banker, motsvarande Bankgirocentralen och liknande som är intresserade utav att bygga en sån här infrastruktur. Oftast sneglar ju de på två saker samtidigt.

Det ena det är ju den digitala identiteten och att stärka upp den, men också sedan koppla det till direktbetalningar, läs Swish eller motsvarande då. Så att ofta dialogen handlar om båda de sakerna och möjligheterna att erbjuda det och det ja, så det är en kategori i alla fall.

Sedan så har vi en kategori som vi kan kalla lite grovt regeringar då, det är ju stater som är intresserade utav att införa en e-legitimation. Det är inte den vanligaste som vi upplever just nu utan det är ju framförallt CSP:er och banker där vi ser det största intresset, men vissa regeringar har ju ansett att man behöver ha en egen e-legitimation.

Men går man till vissa länder i Asien till exempel och pratar med dem, regeringarna är inte jätteintresserade utav att göra det här själva utan man ser framförallt att det är telekombolag eller banker som ska lösa det här problemet. Sedan har vi en kategori som vi kan kalla större företag och organisationer, där kan vi väl lägga in försvarsindustri just nu i alla fall, men det handlar ju egentligen om att man har speciella behov.

Låt oss säga att du är ett spelföretag som erbjuder spel online i hela världen och du har miljontals användare, det är klart att då behöver du någon form utav stark inloggningslösning, då kan ju en white label vara väldigt attraktivt när det är cloudbaserat och man ska erbjuda en lösning som fungerar över hela världen. Alternativt, så som i Försvarsmaktens fall, man har väldigt speciella krav på både tillgänglighet och redundans och säkerhet och så vidare och vill styra allting själva, då handlar det ju inte om volym användare i första hand utan det handlar ju om andra saker som jag nämnde.

Så att jag skulle säga det är de fyra kategorierna som vi huvudsak sett just nu och som vi arbetar vidare på.

Tack, Johan. Den andra frågan via mejl är: "Hur många användare finns nu inom Welcome to Sweden?"

Och det kanske bara ska förklaras lite snabbt att i och med att vi har en stor andel användare som kommer in via Migrationsverket, nya studenter som kommer till Sverige för att studera, Skatteverket, ID06, folk som ska jobba som byggarbetare och annat, så får vi väldigt många människor vars första kontakt med Sverige är just Freja. Och då har vi utvecklat en del i appen för den här användargruppen som vi kallar då Welcome to Sweden där vi dels guidar dem med artiklar om hur det fungerar i Sverige och det svenska samhällslivet, men tanken är på sikt också att ha en palett utav verktyg och tjänster de kan använda.

Och en utav de här tjänsterna som vi har lagt till där då när vi lanserade detta precis i början på sommaren är ju Billo som har en global brevlåda där du som utländsk medborgare kommer till Sverige så kan du direkt skaffa en digital brevlåda och lösa hela postfrågan. Och tanken med detta är ju att vi ska försöka komma åt en massa intressanta kundgrupper som vi kanske inte annars har så lätt att komma åt som till exempel banker.

Om det då kommer tusentals människor till Sverige som behöver ett bankkonto ja, plötsligt kanske Freja är mer intressant för den här banken eller det här försäkringsbolaget, telekombolaget, elbolaget eller vad det nu kan vara. Så det här Welcome to Sweden-tjänsten den är verkligen i sin linda och vi har bara varit igång här nu någon månad under sommaren.

Och på frågan hur många användare vi har där, man kan väl säga att egentligen antalet användare är ju hela det universum av användare som på något sätt har tagit sig till Sverige och använt någon tjänst som gör att vi kan se att de här människorna är utländska användare som ska ha någon aktivitet i Sverige. Det kan vara en student, det kan vara då en byggarbetare och så vidare.

Och just nu i första skedet har vi bara öppnat upp det för de som kommer via Migrationsverket. Och vi har inte gått ut med några exakta siffror på detta, men man kan väl säga att det totala inflödet till Sverige med arbetskraftsinvandring, studenter och så vidare ligger någonstans mellan 75 000–80 000 personer per år, så där har man väl som det här universat vad man kan tänka sig den här användargruppen kan ha i form av storlek då.

Och jag tycker det är en rätt intressant målgrupp att kunna komma till ett antal olika företag och säga: "Så här många tusentals användare kommer till Sverige varje år och så här många av dem kan ni nå via Freja, är ni intresserade av att bidra på det här sättet eller vara en del av den här av det här ekosystemet?" Så det är ett litet nytt annorlunda sätt att tänka när det kommer till e-legitimation, men fortfarande early days och jag kommer återkomma när vi har kommit igång och fått igång produkten lite mer så att vi kan redovisa siffror på ett lite tydligare sätt.

Men då går vi tillbaka till chatten här. Här är från Clas: "Den snabba AI-utvecklingen som nu sker, hur ser ni att den påverkar, både produktion, utveckling och era produkterbjudanden gentemot kund?"

Och Johan var ju inne lite grann på detta med att debatten här, SaaS-frossan som det har pratats mycket om att ett SaaS-bolag som tillhandahåller ett verktyg med mjukvara, något analysverktyg eller vad som helst, plötsligt kan du göra samma sak enkelt med ChatGPT, varför ska du betala det här SaaS-bolaget? Så det är ju den viktigaste frågan, vi tillhandahåller en infrastruktur så att även om du vibecodar ihop en e-legitimation så är det inte självklart att det blir någonting som Freja för att det kräver användare, integrationer, det kräver regulatoriska tillstånd och så vidare.

Så det är ju den delen om man tittar på jämfört med andra SaaS-bolag då, att vi är ett infrastrukturbolag snarare. Och sen använder vi ju AI i många sammanhang inom bolaget, men vi är också försiktiga när det kommer till att använda AI när det kommer till kodning och så vidare.

Vi är ett säkerhetsföretag, det är inte helt självklart att vi använder det hur som helst så att vi arbetar med det i olika delar, men man kan säga när det kommer till innehållsproduktion, förra året så expanderade vi ju till att ha 10 språk på både app och hemsida och det lyckades vi göra med en kille på bara några veckor, vilket hade tagit enorma resurser att lansera produkten på 10 språk tidigare. Så att det finns många exempel, inte minst chatbotar för användarsupport och annat.

Så det är ju en fantastisk utveckling och det händer mycket hela tiden så att där är vi på tårna hela tiden. Nästa fråga handlar om: "Hur många nya kunder som har anslutit sig via auktorisationssystemet och även valt att köpa tilläggstjänster?"

Jag har inte den exakta siffran på hur många som har anslutit via auktorisationssystemet. Många av dem var ju tidigare kunder redan via det här valfrihetssystemet, men vad vi kan säga, vad vi kan konstatera, det är att av de som har tillkommit sedan årsskiftet eftersom det blev obligatoriskt för dem, där kan vi säga med god marginal är det en majoritet som har köpt någon form utav tilläggstjänst.

Framförallt handlar det om att man vill bibehålla sin integration som man har med sin integrationspartner som kan vara CGI eller Svensk e-identitet, att de vill bibehålla den befintliga integrationen, lägga till Freja och då får de betala en API-avgift. Men sen kan det också vara för utländska användare och så vidare.

Så vi ser ju en stor andel av de som tillkommer köper någon form av tilläggstjänst. Samarbetsavtalet med Inera, om det har hunnit ge något konkret resultat?

Nu bränner jag på lite här, Johan, du får hoppa in.

Ja, men gör det.

Men vad gäller Inera så det är fortfarande early days. Vad detta innebär att vi har ett ramavtal, ett återförsäljaravtal, och sen har ju Inera olika tjänster som var och en måste integrera med Freja, och vi hoppas nu att kommuner och andra vårdgivare kommer driva de här kraven mot Inera att se till att de skapar stöd för Freja.

Så att det är fortfarande early days, men ett väldigt, väldigt viktigt avtal. "Hur fortskrider samarbetet med Samsung, ser ni någon möjlighet till intäkter kopplat till detta samarbete i närtid?"

På den frågan ska jag säga att alltså intäkter i närtid är nog inte så där jättemycket att hoppas på, därför att samarbetet med Samsung handlar om att vi tillhandahåller Samsung åldersverifiering som en användare kan ha i sin Samsung Wallet när den personen sen ska göra åldersverifiering på nätet. Och nu kom det ett lagförslag eller första delbetänkande här i juni om åldersverifiering på sociala medier och andra nättjänster, och lagstiftningsprocessen har en bit kvar och jag tror att man sa att lagen föreslås att börja gälla den 1 januari 2028.

Jag tror inte många tjänster där ute, sociala medier och andra, kommer frivilligt införa åldersverifiering, så detta är ju en tjänst som drivs av regulatoriska krav. Det är inte så att kunderna ringer oss och säger: "Snälla, kan vi få åldersverifiering på våra tjänster?"

Och att vi gjorde det så här tidigt tillsammans med Samsung, det är att vi vill testa tekniken, börja komma ut och prova det med möjligtvis några pilotkunder, men att det genererar intäkter så här i närtid är inte kanske sannolikt. Och sista frågan från Carl här var: "Antalet abonnemangskunder var 626 vid utgången av kvartalet och den nya lagen att erbjuda statligt godkänd e-legitimation omfattar upp mot 20 000 om jag inte minns fel, nämnde ni själv att det var rimligt att man kunde handla om 7 000–8 000 kunder, men fortfarande är det ju då mer än 10 gånger fler än vad vi har idag.

Hur många skulle ni uppskatta är anslutna om ett år?" Ja, alltså det är ju riktigt att alla de här 20 000 som omfattas av lagstiftningen, de har ju inte e-legitimation i sina tjänster.

Den här siffran 7 000–8 000 den tror jag handlar mer om att det är väl ungefär så många organisationer, myndigheter, företag etcetera som har e-legitimation idag, så det är väl maxtaket idag om alla som har e-legitimation skulle skaffa Freja idag så skulle man väl landa någonstans på 7 000–8 000. Vi vet inte hur många det är, det återstår att se nu, men det kommer ju bli en betydande ökning mot de 626 vi har idag.

Den intressanta frågan är ju egentligen inte det. Jo, det är det ju utifrån ett användarperspektiv att du kan använda Freja på massa fler ställen, men ur ett intäktsperspektiv är det ju hur många av dessa väljer att teckna tilläggstjänster.

Och det är alldeles för tidigt att säga. Att vi har vissa statliga myndigheter nu där den majoritet av de tillkommande tecknar tilläggstjänster, det är en sak, det kanske inte alls är samma sak med den här målgruppen vi nu ska adressera.

Så att vi får återkomma till det, men det är ju inte tu tal om att det är en fantastisk drivkraft på nya kunder. Och nu, Johan, är det din tur.

"Ni har tidigare nämnt att norska motsvarigheten till Migrationsverket visat intresse för motsvarande lösning, hur har den dialogen utvecklats?"

Ja, kul att den frågan dök upp just nu faktiskt, för att det har ju varit lite lugnt under sommaren för även norrmännen tar ju semester som bekant, så att det har dragit igång direkt efter sommaren och jag vet att vi har ett besök bokat med dem här inom kommande veckor och kommer fortsätta den dialogen. För precis som jag har sagt tidigare, det här handlar ju om att egentligen göra en copy-paste på det arbetet vi har gjort med svenska Migrationsverket och där ska jag tacka svenska Migrationsverket för att ha varit så pass säljande som de har varit i sin relation med det utländska migrationsverket för där har det blivit en hel del intresse.

Så att jo, det har inte blivit något avtal ännu, men dialogen fortsätter och vi kommer ha möten här under kommande veckor för att se hur vi kan gå vidare med det arbetet, så jag får återkomma i mer detalj senare.

Ännu en fråga: "Vad är det senaste avseende Kivras satsning på eID?" Och det korta svaret är: Vet ej.

De skulle ju ha lanserat det här enligt tidigare information i början utav året, men de har inte gjort det och jag vill inte kommentera deras utvecklingsplaner därför att jag inte känner till dem framförallt. Och nu går vi vidare till en fråga från Fredrik här: "Oförändrat antal anställda mot Q1 trots att ni expanderat försäljning och leverans, vad beror det på?"

Det är ju en speciellt formulerad fråga, lät som...

Det är väl nånting bra.

Det är någonting väldigt bra. Jo, men det handlar ju om att vi har ju en fantastisk möjlighet att sälja mer utan att för den delen lägga på en massa mer kostnader.

Det går ju upp till en viss gräns, sen finns det ju saker som händer och det är ju till exempel om vi ska ta ett större åtagande i förhållande till Teracom och Försvarsmakten till exempel vad gäller ja, vad gäller vissa saker, då kommer vi behöva tillföra personal i de sammanhangen. Det gäller ju till exempel om vi ska öka hastigheten i bearbetning utav white label-möjligheter, där har vi ju ingen egen säljstyrka, det är ju någonting som vi får titta på framöver, men vi lägger ju grunden just nu.

Så att mycket utav den tillväxten vi har sett under senaste åren har ju varit med befintlig personal och det beror ju helt enkelt på att vi kan sälja mer utav det vi redan har utan att för den delen dra på oss en massa mer kostnader, vilket har bidragit till att det har varit relativt enkelt, inte helt enkelt, men relativt enkelt att bibehålla en bra kostnadskontroll.

Tackar. Och även Fredrik igen här då: "De nya personerna inom försäljning och leverans, vad kommer de att fokusera på, kunder i Sverige eller white label?"

Det är lite blandat faktiskt. Vi kan säga att en utav de nyrekryterade kommer ha sitt huvudsakliga fokus i Sverige för att stödja upp säljorganisationen som jag har pratat om tidigare.

Vi utökade ju den aningens för ett slag sedan, nu utökar vi det tekniska säljstödet kopplat till den utökningen som vi gjorde och den är fokuserad på Sverige då i första hand. När det gäller förstärkningarna i operations och även en utav säljstödjande funktionerna så är den väldigt mycket inriktad på white label-erbjudandet därför att det är en betydligt mer teknisk försäljning på det sättet så att där känner vi att vi behöver förstärka antalet personer som har kompetens om vi ska kunna bearbeta flera white label-projekt parallellt.

Så blandat är svaret alltså.

Ja. "Vad ser ni som era tydligaste tillväxtdrivare just nu om vi tittar på H1 '26 och exkluderar auktorisationssystemet, vad har främst då drivit på?"

Ja, alltså det är ingen raketforskning det här. Vi har en svensk infrastruktur med en väldigt, väldigt stark efterfrågan som drivs mycket tack vare den här nätverkseffekten, det vill säga att folk upptäcker oss, vill integrera för att vi har många användare och så får vi fler användare när vi får nya tjänster.

Vi har en väldigt välfylld pipeline i Sverige, vi kan fortsätta växa långt fram i tiden bara i Sverige som bas och det ska vi göra och det kommer kanske någon gång i framtiden bli ett eget segment som vi pratar om i speciella termer. Just nu har vi inte någon sån uppdelning, men det jag ser det är ju att white label är ju väldigt, väldigt binär, det vill säga kommer den in så är det ju oftast väldigt, väldigt mycket större pengar det handlar om.

Så att min förhoppning är att vi kan få till stånd ett produktionsavtal här under hösten, att ackrediteringen går bra och att vi kan fortsätta bearbeta de här white label-kunderna som vi har utomlands. De kommer kunna driva tillväxten väldigt, väldigt mycket snabbare än vad Sverige växer, men Sverige ska fortsätta växa i en stark takt ändå därför att den bidrar till att vi kan göra de här andra sakerna.

Så att vi ska göra både och där.

Ska vi se, sista frågan ska vi hinna. Nej, där kom en till.

"När räknar ni med att ackrediteringen till försvaret är klar och när tror ni avtal skrivs?"

Ja, jag var inne på det, man får nästan räkna baklänges. Om vi ska vara klara i december med en produktionsmiljö, det är ju det som är kommunicerat i alla fall via Teracom, och vissa utav de här komponenterna som behöver beställas tar några månader för att få på plats så måste ju således saker börja landa någon gång under oktober månad.

Och det innebär ju att då ska ju ackrediteringen vara klar. Jag vet inte om ackrediteringen blir klar till oktober, men jag tänker i alla fall se till att från vår sida att vi inte är en bromskloss i det arbetet, utan så snabbt som möjligt ska vi försöka se till att få in de uppgifterna som Försvarsmakten behöver för att ackreditera oss och sen räknar jag med att vi kan få till stånd ett avtal strax efter det, om det blir oktober eller i värsta fall om det blir försenat till november.

Det är inte hela världen faktiskt, det viktiga är att det blir bra och att vi kan använda det som en stark referens framöver både för olika typer av organisationer, men även faktiskt för andra försvarsmakter inom NATO givetvis.

Och då ska vi se sista frågan: "Räknar ni med svarta siffror för helåret 2026?"

Ja, det är en sån där fråga vi inte svarar på, Christoffer. Vi säger ingenting om framtiden på det sättet än så länge, så den släpper jag lite grann.

Det jag kan säga är att vi fortsätter ju vår tillväxtresa, vi fortsätter att göra det med kostnadskontroll så långt det går, men jag kommer aldrig att kompromissa på att när vi ser möjligheter framöver och vi vet att vi måste till exempel rekrytera eller stärka upp på olika områden, då kanske vi måste tidigarelägga kostnader av det skälet. Att inte göra det vore helt oansvarigt från min sida och därför så är det en jättesvår fråga att besvara.

Men det viktiga är att vi fortsätter resan i hög hastighet och går i rätt riktning.

Stort tack, och stort tack alla ni som har varit med och engagerat så bra med alla dessa frågor. Har ni fler frågor så är ni alltid varmt välkomna att höra av till mig och Johan på [email protected].

Den mejladressen svarar vi båda på, [email protected], och där kan ni också skriva om ni vill sättas upp på prenumerationslistan för att få pressmeddelanden, rapporter och andra nyheter. Med det, stort tack för idag och ha en fortsatt fin dag.

Tack så mycket.