God förmiddag och varmt välkomna till detta IR-webbinarium med Freja eID Group efter vår kvartalsrapport för första kvartalet som vi offentliggjorde i morse. Vi kommer gå igenom en liten pitch generellt sett om vad Freja är och hur vi tjänar pengar för som kanske inte känner oss så väl, och sen kommer vi kika på lite kommentarer och utvecklingen som man kan utläsa från rapporten.

Och sen har vi också en temapunkt den här gången, och det är tema tillväxt. Vi kommer titta på de här förslagen om digital åldersverifiering som har kommit från olika politiska partier och från regeringen och inte minst EU och vad det kan innebära för oss och vår framtida tillväxt.

Frågor får ni jättegärna ställa i chatten så samlar vi upp allting i slutet om inte det är något enkelt klargörande som vi kan ta i chatten på en gång. Så ställ gärna era frågor där.

Och med det så vill jag lämna över scenen till VD Johan Henrikson. Varsågod.

Tack så jättemycket, Kristoffer. Och som sagt, det har kommit in några frågor faktiskt på förhand så de har Kristoffer tagit hand om, så de kommer han att ställa så småningom också.

Men ställ gärna frågor löpande där. Och sedan så såg jag lite kommentarer i Discord-kanalen strax innan presentationen, så de kommer jag adressera tänkte jag i den här presentationen.

Sen vill jag också påminna om att Redeye har kommit med en uppdatering här på förmiddagen också, snabbanalys utav det material vi skickade ut. Så att ni får gärna gå in och titta på det.

Men om vi tar och tar det här från början och då blir det lite repetition för många utav, men vi kör ju det här för alla nytillkomna tittare. Vi har ju två olika segment i verksamheten.

Vi har fulfillment-segmentet som egentligen härrör från när vi startade bolaget 2002 och som har funnits med oss väldigt länge. Det har varit en kassako under en lång följd utav år och bidragit till att vi har kunnat göra en del utav de investeringarna vi har gjort.

Det är en verksamhet som nu successivt håller på att minska och det kommer jag gå igenom också och lite tankar kring det framöver. Sen har vi Freja eID som vi startade upp 2017 och som handlar väldigt mycket om det vi satsar på framtiden.

Så jag kommer lägga störst fokus på Freja eID förstås, för det är där vi lägger vår kraft, vårt fokus. Men jag ska givetvis kommentera fulfillment-segmentet för det påverkar ju då givetvis resultatet för koncernen som helhet.

Och så ska jag få den där. Och då börjar vi med vad är då Freja eID för de som precis lyssnar på oss första gången?

Ja, det är ju en identitet som tjänst, en SaaS-tjänst helt enkelt där vi säljer identiteter. Och det gör vi både för privatanvändare, det vill säga när jag som Johan Henrikson loggar in till Skatteverket i egenskap av privatperson.

Men det kan också vara så att jag vill logga in någonstans i egenskap utav att jag har en anställning, till exempel VD i Freja eller om jag är socialsekreterare på en kommun. Och då tillåter vi den typen utav inloggning också och det kallar vi organisations-eID då.

Vi tillåter också internationella användare. Vi har ett internationellt personnummer i vår infrastruktur som gör att vi kan ta hand om internationella användare på ett sätt som inte tidigare har varit möjligt i Sverige eller för övrigt i väldigt många länder där vi har fört diskussion kring just de här frågorna.

Vi är kvalitetsmärkta inte bara av myndigheter i Sverige, utan faktiskt har vi granskats utav 13 EU-länder som godkänt oss för användning inom ramen för eIDAS 1.0. Det är alltså det som var den första utgåvan utav EU-plånboken kan man säga lite löst, men det är e-legitimationsinitiativet från EU som gäller fortfarande just nu och som ska ersättas då så småningom utav EU-plånboken.

Den kallar vi eIDAS 2.0 då. Vi är också kvalitetsmärkta enligt ISO 9001 och 27001 och det är ju relativt nytt.

Det kom ju här i kvartalet och det tänkte jag ägna lite särskild tid åt för att det passar väl in i vår strategi framöver. Vi har ju sett väldigt snabbväxande abonnemangsintäkter i en lång rad kvartal och det fortsätter vi göra även det här kvartalet.

Och de här abonnemangsintäkterna, de bygger egentligen på att vi avtalar med de kunder som vill använda Freja för inloggning. Så till exempel Skatteverket när de använder Freja för inloggning, då betalar de oss för den tjänsten.

De kallar vi förlitande parter. Och de avtalar vi normalt sett i, ja, ett par 3 upp till 7 år framåt i tiden med någon form utav månadsabonnemang, lite beroende på vad är det de köper utav oss.

Är det legitimering utav privatpersoner eller tjänstepersoner eller är det utländska användare? Och på så sätt så varierar priset för olika kunder beroende på hur många användare och vilken typ utav produkt de använder från oss.

Vi har skapat en internationell skalbar modell som gör att vi kan expandera till andra länder och det gör vi då nu löpande tillsammans med svenska företag och myndigheter som väljer att använda Freja även i internationella sammanhang. Men det är också möjligt för myndigheter i andra länder att använda Freja för till exempel internationella användare av olika slag, och det kan jag också komma tillbaks till lite grann.

Var befinner vi oss just nu? Ja, nu närmar vi oss 1,7 miljoner användare.

Det är per Q1. Och det är en stark organisk tillväxt och jag har nämnt det här tidigare för de som har lyssnat, vi gör ju ingen reklam egentligen för Freja till privatpersoner, utan de som hittar oss hittar oss därför att vi har kopplat på en ny tjänst.

Och det här är ett ganska bra tillfälle att kommentera en utav diskussionerna som var på Discord och det gällde just Golfförbundet som gick ut igår med ett mejl och det gjorde de faktiskt till nästan en halv miljon svenskar som sa att de satsade på Freja för att lägga in golf-ID och så vidare och uppmanade då golfare att skaffa Freja. Och det gjorde ju förstås att på bara några timmar så gick vi ju från att vara den 50:e mest nedladdade appen i Sverige till att vara den tredje mest nedladdade appen i Sverige.

Nu har vi sjunkit tillbaks lite till den femte mest nedladdade, men det var väl observerat faktiskt på Discord och det är helt riktigt. Det är det här som driver vår användaranskaffning.

Det är den här typen utav kampanjer som sker mot riktade målgrupper. Så alla kanske inte har fått någonting där det står Freja, men de som känner igen sig känner igen sig och det är det som driver vår användaranskaffning.

Och nu hoppas vi förstås att vi får in väldigt mycket golfare kommande veckor och månader. Vi har vuxit antalet abonnemangskunder också väldigt kraftigt, 31% från föregående år, vilket är också ett styrkebesked.

Det är fler som avtalar med oss, vilket ökar de här årligt återkommande intäkterna som jag kommer tillbaks till. Jag har haft med den här tredje punkten faktiskt så många kvartal så att jag undrar om jag ska fortsätta behålla den, men så länge den är sann så får den stå kvar där.

Men den står inte kvar på grund utav att jag har varit lat, utan för att den fortfarande är väldigt giltig. Det vill säga att vi ser ett väldigt starkt inflöde utav intresse för Freja och vad man kan göra.

Och det här med Golfförbundet var ju bara ett utav alla användningsområden och exempel som vi har sett då. Tillsammans med att många nya kunder tecknar avtal med oss så får vi ju givetvis också stora uppsell-möjligheter, eller vi kan sälja mer på befintliga kunder.

Och det ser vi i KPI:er som NRR:en till exempel som jag också kommer att belysa lite närmre. Vi har också gjort ganska mycket framsteg i piloten för white label och jag förstår alla investerare och intresserade som undrar när kan ni berätta mer och vad är det som händer.

Och jag kan bara säga att det har gått otroligt bra i den här piloten. Det handlar inte om någon osäkerhet vad gäller funktionalitet eller någonting sånt, utan nu handlar det väldigt mycket om att det här är en komplex lösning som består utav flera olika delar som måste certifieras tillsammans.

Och det arbetet tar en del tid. Och innan det certifieringsarbetet är klart och man känner sig trygg med det så är det svårt att komma vidare med avtalstecknande och sådana saker.

Så att just nu så jobbar vi på med den typen utav certifiering och bistår Teracom i det arbetet för att se till att påskynda det arbetet så fort som möjligt. Så att det har löpt på bra och löper vidare.

Några utav nyheterna i första kvartalet, för de som lyssnade in på KPI-uppdateringen strax efter kvartalets slut så är det här inga nyheter, men auktorisationssystemet gick igång precis som planerat och det förklarar ju en del utav ökningen i årligt återkommande intäkter som vi också såg i kvartalet. Men det var ju inte det enda utan vi gjorde ju ett antal väldigt bra affärer utöver det också.

Det som är intressant med auktorisationssystemet är ju att väldigt många myndigheter har kopplat på sig på det här och precis som jag säkert har nämnt i ett antal kvartal så var ju tanken att många utav de här myndigheterna också skulle kunna lägga till tilläggsfunktionalitet. Alltså utöver svenska medborgare så skulle de kunna till exempel lägga till internationella användare eller personer som inte har personnummer och sådana saker.

Och det är precis den utvecklingen vi har sett också så det har möjliggjort en hel del uppsell-möjligheter. ISO-certifieringarna, de har jag också nämnt tidigare och de här är viktiga därför att under flera kvartalsrapporter tidigare så har jag ju pratat lite grann om vad som driver marknaden för e-legitimationer och en utav de centrala delarna är ju de här regulatoriska vindarna som har blåst.

Och lite grann för att möta upp de vindarna och för att dra en båtliknelse så är ju det här vår spinnaker i vår regulatoriska medvind. Det är ju att ha 9001- och 27001-certifieringar för det gör livet så mycket enklare för oss när vi ska svara upp mot olika krav som ställs.

Så att det arbetet som vi satte igång förra hösten som har inneburit en hel del tid och kraft för att baxa igenom har redan nu börjat ge resultat därför att vi ser att det blir mycket enklare att möta upp mot olika krav som kommer från olika håll. Och det här gäller ju både inom ramen för specifika projekt, till exempel Teracom-projektet där vi har stor nytta utav att ha den här strukturen.

Det hjälper oss i förhållande till svenska myndighetskrav och till EU-regler som kan drabba olika branscher, till exempel banker och så vidare. Så att det här var ett helt riktigt beslut att ta även om det har tagit en del kraft så nu har vi det på plats och nu kan vi utnyttja det framöver.

Det som också stack ut under kvartalet var att vi såg flera lite större kommunlicenser komma in. Och vi har ju haft kommuner som en viktig kundgrupp under lång tid, men många kommuner har ju börjat med att köpa mindre licenser, till exempel för socialtjänsten eller för äldrevården eller en begränsad användning inom kommunen.

Det vi har sett nu, det är snarare tendensen att man går direkt på en kommunlicens, det vill säga att man tecknar för hela kommunen på en gång därför man inser att alla tjänstepersoner ska ha någon form utav tjänstelegitimation. Och det har ju gjort att värdet på de enskilda affärerna har gått upp och det är ju förstås jättepositivt för oss.

Sedan har det kommit en hel del förslag på ny lagstiftning. Just nu så finns det ju då förslag om att göra alla godkända e-legitimationer tvingande för alla offentligt finansierade verksamheter.

Och det kom ju då mot slutet på året och det här förstärker ju egentligen bara den här regulatoriska medvinden som jag pratar om. Men vi har precis som Kristoffer var inne på också hört väldigt mycket kring det här med åldersverifiering.

Och det talas väldigt mycket. Vi får se vad som händer i Almedalen strax, men jag skulle inte vara förvånad om i samband med Almedalen eller strax efter sommaren att det kommer väldigt tydlig lagstiftning kring just åldersverifiering inom sociala medier.

Och det har ju förstås gjort att vi har fört dialog med stora sociala medieföretag för att förstå lite grann hur de är positionerade om det kommer en sån här lagstiftning. Så att det händer ganska mycket även på det området och det är otroligt intressant för oss att bevaka det även framöver.

Och då täckte jag faktiskt den sista punkten där, åldersverifiering, men det handlar ju om samarbete som vi har med Samsung, men det handlar ju också om utveckling som vi har gjort själva i den riktningen att vi ser att EU-plånboken är ju på väg även om den har blivit försenad i Sverige så ser vi att delar utav det här sätts på plats mycket tidigare och åldersverifiering är en utav dem och det är klart att då ska vi vara redo när det här även blir lagstiftning då. Så att det är också ett område vi kan titta på framöver.

Tittar vi lite på siffrorna så ser vi ju en väldigt stark tillväxt i intäkterna för Freja. Vi är 69% på årsbasis.

Vi har behållit en stark kostnadskontroll. Jag vet att några har påtalat att kostnaderna har gått upp i Freja eID och det är helt riktigt och det har jag ju nämnt tidigare att vi har ju förstärkt inom till exempel sälj och sådana områden och det är helt nödvändigt för att vi ska kunna bibehålla den här höga takten i försäljning.

För från det att vi rekryterar någon till att någon är uppe och snurrar och produktiva så tar det ju tid. Så att vi måste ju hela tiden ligga precis på gränsen så att vi har resurser när vi verkligen behöver dem.

Men i övrigt väldigt, väldigt stark kostnadskontroll. Och vi ser det också i kassaflödet otroligt positivt och det uppmärksammade ju också Redeye att EBITDA minus capex var ju positivt.

De hade förväntat sig att den fortfarande skulle vara negativ, men nu var den positiv. Och det visar ju, om man nu översätter alla de här bokstavskombinationerna till svenska, att vi är självfinansierade i det här kvartalet, vilket är ytterligare en milstolpe som var viktig för oss att komma till.

Om vi går vidare till årligt återkommande intäkter, också de vuxit kraftigt. Den starka ökningen i Q1 är ju precis som jag var inne på tidigare, ett resultat utav auktorisationssystemet eller en stor del utav det och det visste vi ju på förhand.

Men nu finns de i siffrorna och blir lite mer synliga. Utöver det så är det ju ett antal större kommunlicenser och andra affärer som bidrar till den här starka ökningen under första kvartalet.

Den gröna linjen visar ju antalet kunder och här ser man ju just den här slagigheten jag pratade om förra kvartalet. Då hade vi en stark ökning utav antalet förlitande parter eller kunder som kom in, men de var lite mindre just det kvartalet och det var ju väldigt mycket läkemedelskopplat, mindre bolag som apotek och liknande som kopplade på sig.

Och det här kvartalet så ser vi då aningens färre kunder som kommer in, men betydligt större till antalet kronor. Så det där kan variera lite beroende på kampanjer som vi gör och erbjudanden som vi har och vilka kunder som ligger i pipelinen förstås.

Jag nämnde det här med NRR tidigare, net revenue retention som det kallas. Och det handlar ju i grund och botten hur mycket köper våra befintliga kunder.

Det är ju hur mycket mer köper våra befintliga kunder. Och allting över 100 är ju bra därför att då köper de ju mer än vad de har, men vi ligger ju på 145% vilket är en väldigt, väldigt stark siffra.

Och det ligger lite i sakens natur med den typen utav licens som vi säljer också. Man börjar kanske i någon omfattning och stödjer svenska medborgare och sen utökar man med olika produkter löpande.

Och det har ju gjort att vi har fått en väldigt stark net revenue retention. GRR eller gross revenue retention, det handlar ju om hur mycket kunder tappar vi då om man vänder lite på det.

Och då kallas det ju churn istället. Och vår churn är väldigt låg.

Den gick ju upp aningens i det här kvartalet och precis som jag berättade i presentationen som gällde KPI:er för ett antal veckor sedan så handlar ju just den här väldigt lilla ökningen, den handlar ju om ett misslyckande från statens sida i lanseringen utav digitala nationella prov. Det är ju det det handlar om.

Och inför de här digitala nationella proven så fick vi ju ett antal nya avtal framför allt med skolkoncerner som sedan insåg att det här blev skjutet på framtiden och vissa utav de här har då valt att säga upp avtalen för de inte kommer att behöva det för digitala nationella prov. Personligen ser jag det bara som en tidsfråga.

Det är klart att vi kommer digitalisera nationella prov och i samband med det så kommer flera utav de här kunderna också givetvis återkomma. Då kommer vi till fulfillment-delen och det här är precis som jag inledde med, det här är ju den delen som har funnits längst sedan 2002 faktiskt.

Och den har burit oss väldigt, väldigt väl genom alla år. Det är nästan magiskt hur lång tid vi har kunnat hålla på med de här dosorna.

Och det har varit en kassako och vi har använt den precis som man ska använda en kassako, det vill säga att vi har mjölkat den för att kunna investera i saker framöver och som har en tillväxtpotential. Och det har vi gjort.

Det vi såg under 2025 och det var ju en nedgång i antalet dosor. Den var ju förväntad.

Jag hade ju personligen förväntat mig det här för 10 år sedan kanske, men nu dröjde det här betydligt längre innan nedgången kom. Vi såg en ganska successiv nedmontering under 2025.

Den har stabiliserat sig nu och jag känner mig ganska trygg att vi ligger på den nivån som vi kommer att ligga på, ja, säg i 12 månader framöver. Det kommer inte vara så väldigt stora svängningar i just den delen därför att nu ligger vi på en nivå som matchar det vi ser efterfrågan.

Men det har varit en nedgång och precis som den diskussionen som var i Discord varför är förlusten på koncernnivå lika mycket som den var för ett år sedan? Ja, det beror ju huvudsak på att fulfillment var mycket starkare för ett år sedan.

Och nu har den gått ner en hel del under året och det här var ju någonting vi räknade med. Vi har lagt in ganska mycket besparingsdelar kopplat till fulfillment, vi har minskat lokalerna till exempel.

Den syns ju bara i avskrivningsdelen så den syns ju inte i EBITDA-siffrorna utan i EBIT-siffrorna faktiskt och det beror ju på att IFRS 16 gör att vi måste behandla hyran som en avskrivning. Men där ser man den effektiviseringen som man har gjort i lokaler och vi kommer fortsätta och bevaka det här för att som jag har sagt tidigare, om vi inte kan tjäna pengar på en kassako så ska den inte finnas kvar.

Det är ju hela poängen med en kassako att man ska ha någon nytta utav den. Så det är en del utav arbetet som jag och några andra håller på med under året att bevaka det här, omförhandla avtal, se till att vi kan minska ner den här verksamheten så att den även i fortsättningen bidrar och successivt avvecklas i takt med att kunderna inte längre efterfrågar några dosor.

Men det här var inga stora nyheter egentligen, men nu ser vi den effekten som vi har förväntat oss sedan tidigare. Då kommer vi in till temabilden som Kristoffer inledde med lite lockande.

Jag tror att Kristoffer och jag har inte riktigt pratat igenom exakt vad vi ska prata om till den här bilden för att jag valde ut ett lite annan vinkling som jag tyckte var intressant. Och jag tänkte att vi skulle köra tillväxttemat i flera delar under kommande kvartal.

Och den första delen som jag tänkte fokusera på, det handlar om attribut. Och vi pratar väldigt sällan attribut i den här typen utav presentation, men det handlar i grund och botten om vad är det för data vi lagrar om våra kunder av olika slag.

Och då i grund och botten kan sägas de flesta e-legitimationer i Norden eller de som vi har stött på i alla fall, de lagrar någon form utav personnummerbegrepp och namn och efternamn. Det är i princip det som man lagrar om sina användare.

Men redan 2017 så sa vi att data kommer att vara viktigare och vi ska försöka kunna lagra så mycket data som möjligt om våra kunder som har ett värde givetvis för våra förlitande parter och som skapar också värde för våra användare. Och det gjorde ju det att vi valde ju helt andra tekniska lösningar än de flesta e-legitimationer som fanns.

Vi valde helt annan databasteknik som gjorde att vi kunde utöka antalet attribut eller också komplexiteten i attribut som vi lagrar. Om man tänker sig att ett födelsedatum är ju relativt enkelt attribut, det är ju ett datum som man lagrar.

Men till exempel ett körkort, det innehåller ju behörigheter och en massa annan information, det är ju mer komplext attribut. Så att det är det jag menar med olika typer utav attribut och också att kunna uppdatera det här löpande.

Och den här insikten den byggde vi in redan från början. Vi kommer att behöva byta eller utöka med vad vi lagrar om användaren i olika sammanhang.

Och den insikten har ju spelat oss otroligt väl när vi har jobbat vidare med e-legitimationen från 2017 och framåt. Dels att skapa värde för de förlitande parterna, men också givetvis för som användare.

När Golfförbundet nu går ut och säger att golf-ID:t ska ligga i Freja så det skapar ju ett enormt värde för dem, det skapar ett enormt värde för golfklubbarna och underlättar deras administration och kontroll givetvis. Men det gör också att man har med sig golf-ID:t i telefonen så det underlättar även för användarna.

Och den här typen utav funktionalitet som vi har kunnat lägga in, det driver ju efterfrågan. Det är precis det vi ser.

När vi införde organisations-eID till exempel att kunna lagra vilken roll man har i ett bolag i vår infrastruktur, då skapar vi också förutsättningar för innovation och givetvis också efterfrågan från olika kundgrupper. När det gäller org-eID så har det ju varit väldigt mycket kopplat till offentliga myndigheter och så vidare.

Men det ska också sägas att den här insikten och sättet att vi kan hantera attribut dynamiskt över tiden och utökningar och så vidare, det har ju också gjort att vi är betydligt bättre rustade än de flesta när vi ser ny lagstiftning komma eller när till exempel EU-plånboken blev annonserad. För den fanns ju inte på kartan 2017 när vi började.

Men det här ligger ju helt i linje med den tanken att man ska kunna hantera betydligt mer komplexa attribut och hämta dem från myndigheter och lämna över dem till andra myndigheter. Och det här har vi ju haft stöd för i princip sedan 2017 när vi skapade arkitekturen.

Det är först nu den börjar bli mer standardiserad. Så vi ligger helt i linje med det också och det skapar ju en trygghet för väldigt många utav våra nya kunder och också existerande kunder att vi är på rätt väg i de besluten som vi fattade tidigare och de besluten som vi har fattat nu.

Så det var det jag tänkte säga, Kristoffer, om attribut faktiskt.

Toppen, stort tack! Och kanske bara något litet tillägg då om det här med åldersverifiering och vad det egentligen kan komma att innebära.

Och vi har ju sett i internationellt sett Australien var först ut för något år sedan att sätta en åldersgräns på 16 år för sociala medier och man vill göra detta för att skydda barns hälsa helt enkelt. Och den tanken har ju då spritt sig till Europa.

EU har en tanke om att man ska kunna facilitera någon form utav åldersverifiering. De har väl inte något lagförslag på att EU just nu då ska ställa krav på det, men då har enskilda länder som Sverige, Danmark och flera andra sagt att nämen det här är intressant och det är viktigt att titta på därför att så som barn konsumerar sociala medier i en enorm utsträckning, 6-7 timmar per dag på mobilen får konsekvenser för hälsan och annat har man kunnat konstatera.

Och att då införa en åldersgräns är någonting som man från politiskt håll har tagit initiativ till. Så att på regeringsnivå finns det en utredning som är tillsatt och som kommer lämna sitt första delbetänkande i juni.

Och precis som Johan var inne på så är det ju vältajmad publicering av det här delbetänkandet inför Almedalsveckan. För det här är någonting som ja, få frågor som faktiskt kan se en samsyn från höger till vänster.

Även Socialdemokraterna har varit inne på detta och då regeringen med Tidöpartierna har ju lagt det här utredningsförslaget. Och vi tror att det här kommer kunna bli verklighet.

Det återstår att se naturligtvis, men det innebär att då kommer sociala medier och andra ja, även sajter med innehåll som inte är för barns ögon behöva ha någon form utav åldersverifiering. Och vad vi tror, alltså dels kan man ju göra det idag, du kan ju använda Freja för åldersverifiering och då skickar vi med ditt personnummer eller din ålder.

Men det är fortfarande en e-legitimering där du säger att det här är Kristoffer, jag är 53 år gammal. Så, nu vet ni det.

Och men det är inte bara min ålder utan det är liksom min identitet också. Tanken med det här EU-regelverket som släpptes förra året, det är att man ska kunna identifiera sig till en sajt och säga: jag är 53 år gammal, punkt slut, och ni vet inte vem jag är på andra sidan.

Och det är liksom ett led i den här EU-plånbokstanken att man ska kunna dela attribut och data utan att nödvändigtvis behöva dela med sig utav sin personliga information i övrigt. Och det får man ge EU att det är faktiskt en väldigt bra tanke.

Och nu har vi då utvecklat den här tekniken så att man ska kunna göra detta med Freja. Och det är bland annat det som vårt pilotprojekt med Samsung handlar om.

Och nu är vi i fas att snart kunna lansera detta. Men så länge det inte finns några regleringar så tror ju inte jag att Facebook och Instagram och TikTok självmant kommer införa några åldersgränser.

Det är ju kanske lite kontraproduktivt i förhållande till deras egna målambitioner att locka unga användare. Så jag tror att detta kommer vara väldigt regulatoriskt drivet.

Men sen finns det en annan del utav det som jag tror är minst lika intressant och det handlar om åldersverifieringen i fysisk miljö. Därför att vi har ju haft ett digitalt ID-kort i Freja i 3-4 år nu.

Ett ID-kort som är mycket mycket säkrare än ett plastkort. Och jag har själv tonårsdöttrar som tack och lov nu är över 18 och kan gå på krogen med sina egna identitetshandlingar.

Men jag vet ju från liksom deras uppväxt och kompisar och annat hur många av deras polare som har fastnat i en krogkö med ett förfalskat leg. Det har ju bara gått sådär.

Det är ju ett enormt problem egentligen. Men det stora problemet det är när det finns förfalskade fysiska ID-handlingar när du hämtar ut en iPhone som du har beställt i någon annans namn eller andra bedrägerier där identiteten är en centralkomponent.

Och då sitter vi i en situation alltså här i Sverige där vi har fysiska ID-handlingar som är lätt förfalskade och som är helt omöjliga att validera. Och andra sidan har du då de digitala ID-korten i Freja och i BankID som du kan validera mycket enkelt och vara 100% säker på att det här är rätt person du har framför dig.

Och där tror jag vi kommer se parallellt med den här åldersverifieringsförslaget som kommer från regeringen att man kommer öppna upp för att godkänna digitala ID-kort i fysisk miljö. Och det är faktiskt någonting som DIGG har initierat sedan ett år tillbaka, en utredning om hur man skulle kunna lägga till i tillitsramverket för e-legitimering att även då kunna gälla fysisk identifiering.

Och då är det inte EU-standarden egentligen, utan då är det mer den standard som vi skapade och som sen BankID har tagit efter. Så det är ytterligare ett spår med åldersverifieringen som jag tror kommer bli intressant i när tid.

Men som Johan var inne på, jag tycker åldersverifieringen är ett väldigt väldigt bra sätt att illustrera vad ett attribut är, att du behöver inte dela hela din identitet när du bara ska dela en datapunkt som din ålder, ditt golfmedlemskap eller vad det nu kan vara. Så med det så tänkte jag att vi skulle kika på lite frågor.

Det har inte kommit in någonting i chatten ännu, men vi har två frågor här som har kommit in via e-post. Då lydde den så här: "Jag har fått intrycket att tänkta internationella expansion främst varit inriktad på att med någon partner i ett målland få till ett större avtal där konsumenter är slutanvändare.

Om detta stämmer, borde ni inte även rikta in på att stegvis gå utomlands genom att sälja tjänste- och organisations-eID direkt till utländska organisationer? Exempelvis följa upp framgången bland svenska universitet med att sälja direkt till utländska universitet i närliggande länder?"

Vad säger du, Johan, om det?

Ja, nej, jag säger att det är en kusligt välställd fråga. Och det skulle nästan kunna vara så att frågeställaren skulle kunna jobba på ett universitet, men det vet jag inte förstås.

Men det är helt riktigt och så går ju också våra tankar. Universitetsvärlden är en del förstås där vi ser den möjligheten, men samarbetet med Migrationsverket har ju också gjort att vi har fått kontakt faktiskt med migrationsverk i andra länder också som är intresserade utav just hanteringen utav icke-EU-medborgare som ska komma till olika länder.

Och det fina med den typen utav expansion är egentligen att vi använder vår befintliga miljö i Sverige. Vi drabbas ju inte utav fler investeringskostnader där, utan att vi kan sprida oss in i andra länder med tjänstelegitimationen, men också faktiskt med privat-ID så att säga och förflytta positionerna framåt.

Så att det är absolut på gång och det har vi ett antal sådana dialoger väldigt mycket kopplat till arbete som är gjort med universitetsvärlden och med myndigheter i Sverige, så det är en del utav internationaliseringsstrategin. Sen fortsätter vi ju dialogen, den är ju lite längre förstås, att hitta de här partners i olika länder som egentligen tar plattformen till ett nytt land och erbjuder en e-legitimation.

Den dialogen fortsätter och det ska vi ju fortsätta jobba med, men där inser jag ju också att här är ju säljcyklerna helt annorlunda så att här kommer vi få ta saker löpande och informera. Men helt rätt från frågeställarens sida.

Nästa fråga var: "Vem är största konkurrent inom digitala tjänstelegitimationer i Sverige?" Och den kanske jag kan svara på.

Det finns ju ett antal privata utmanare, men ingen av dem har någon större traction ännu i förhållande till vad vi har med Freja Org-ID. Så att egentligen den största konkurrenten är SITHS som är en ja, gammal lösning, har funnits länge och den ägs och drivs av Inera som är SKR:s bolag för digitalisering.

Men den är framför allt inriktad inom vården så att vi ser ju att de kommuner vi pratar med och privat sektor och så vidare, där är liksom Freja Org-ID har ett helt annat momentum än SITHS. Vad som istället faktiskt händer, det är att Freja kommer in mer och mer på SITHS område.

För att precis som att det har funnits ett privat monopol med bankernas e-legitimation under många år så har det funnits ett slags SITHS-monopol där vissa nationella tjänster inom vården som till exempel Nationell patientöversikt och andra nationella tjänster endast går att komma åt med det här SITHS-kortet. Och kommunerna som vi har nu en tredjedel lite drygt som använder Freja Org-ID, de vill använda Freja Org-ID även till de här tjänsterna och det driver de mot Inera.

Och vi har nu också fått ett avtal med Inera, ett återförsäljaravtal som inte direkt innebär att de här tjänsterna kommer öppnas, men jag tror att vi är på väg i en riktning där Freja snarare kommer expandera in i Ineras område eller SITHS område än tvärtom. Så att det är väl det när det gäller tjänstelegitimation.

Om man sen utsträcker begreppet tjänstelegitimation som Johan var inne på, golf-ID-kortet är ju egentligen ett slags tjänstelegitimation eller snarare sagt en rollbaserad e-legitimation baserad på samma teknik. Där kan jag inte egentligen nämna någon annan som är en spelare av någon signifikant betydelse, så där ligger vi väldigt långt fram och har ett stort försprång.

Nu ska vi se, "Hur ser ni på rekrytering för resterande delen av 2026, Johan?"

Ja, vi har pågående just nu en rekrytering kopplat till presale, alltså säljteknik, och den pågår nu faktiskt i dagarna med förhoppning att vi kan få in någon, ja, till eller strax efter sommaren som kan vara igång någon gång framåt jul. Vi har en pensionsavgång i säljorganisationen som gör att vi kommer att påbörja en ersättningsrekrytering av den tjänsten så att säga.

I övrigt så kommer det här vara lite avhängigt hastigheten som vi ser också i det här POC-projektet med Teracom. En del utav det projektet kommer ju handla om att vi ska drifta delar av ett system.

Kopplat till det så kommer vi när vi vet exakt hur det avtalet landar och hur det ser ut, så kommer vi också då sannolikt att rekrytera 1 eller 2 personer av mer teknisk karaktär för att stötta upp inom ramen för det projektet. I övrigt så har vi inga direkta planer.

Ytterligare en fråga här från Fredrik som jag kanske kan svara på: "Kan ni berätta lite mer om intresset från kommuner? Varför tror ni att fler kommuner satsar stort från början just nu?

Har ni nått över någon typ utav tröskel?" Och det finns ju flera skäl.

Dels så har vi ju den här ketchupeffekten eller vad ska man säga, gravitationen. När man kommer över en viss andel utav marknaden så känner de övriga på den här marknaden, om vi tar kommunmarknaden med 290 kommuner, om de ser att en tredjedel har skaffat Freja och fler och fler skaffar Freja så blir det så här: "Ja men vad är det vi missar som alla andra verkar ha insett?"

Så dels finns det här momentumet som är en förklaring och där har vi ju så att säga kommit en bra bit på väg. Det andra är det här rekommendationerna som då SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, kom ut med för ungefär ett år sedan i ett dokument som kallas för Handslaget för välfärdens digitalisering.

Och där säger man klart och tydligt, vår rekommendation är att alla kommuner ska ha en tjänstelegitimation till alla sina medarbetare. Och ska du ha en tjänstelegitimation till alla dina medarbetare då är inte till exempel SITHS-kortet den effektivaste lösningen, en kortbaserad lösning som kostar ganska mycket pengar och är svår att administrera.

Då är det egentligen Freja man kikar på för att det är en mobilbaserad, otroligt smidig, flexibel och skalbar lösning. Så att de två kombinationsfaktorerna tror jag är det som gör att vi ser detta hända just nu.

Och inte minst fantastiskt duktiga säljare. Emmet Johansson som har varit med oss många år, jag vet inte hur många kommunmöten han har haft genom åren, men det är personliga relationer.

Joel också, vår säljchef, jobbar väldigt mycket. Och när nya säljare kom in på den här marknaden allt mer, vi har bearbetat den här marknaden oerhört mycket och det visar sig till slut att trägen vinner.

Så att det är den kombination av bra momentum, ytterligare liksom regulatorisk medvind som Johan kallade det, och väldigt målinriktat säljarbete. Ska vi se, kom en sista fråga här om white label: "Kan ni prata lite mer om white label, intäktsmodellen och möjligheterna att skala till fler samarbeten i närtid?

Och vad är en idealisk partner?"

Okej. Intäktsmodellen, om vi börjar med den då, den påminner ju väldigt mycket om hur vi tar betalt för Freja generellt så att säga.

Vi tänker oss att det är en licens som man abonnerar på som kund och att vi bestämmer så att säga ett belopp per månad som de betalar i förhållande till omfattningen. Och omfattning i det här fallet, det kan bero lite på vad slutkunden är ute efter.

Så att det kan vara antalet sajter som man vill ha till exempel uppe i drift, det kan vara antalet användare, det kan vara transaktioner. Vi har ju möjlighet att mäta alla de här och därmed så har vi en viss flexibilitet i prissättningen, men i grunden så är det samma idé att vi kommer ha det här som en årligt återkommande intäkt, men givetvis betydligt större än våra traditionella Freja eID-avtal.

Det blir ett abonnemang för en utvecklingsmiljö, en testmiljö, 1, 2, 3 produktionsmiljöer och sedan så bygger man upp det på det sättet. Sen kommer vi ju givetvis också i vissa fall kopplat till white label så kommer vi ju drifta delar utav den.

Det är inte alls otänkbart för europeiska kunder om de skulle vilja starta upp till exempel ett sådant här arbete, men inte känner att de har kraft att göra det internt just för tillfället. Vi kan dra igång en white label-lösning för ett europeiskt land i princip på 3, 4 veckor.

Det är oslagbart jämfört med vad någon annan på marknaden kan göra. Och då kan man vara igång med en e-legitimationslösning i ett annat land utan att för den delen behöva sätta upp all utrustning själv och det kan vi göra härifrån Sverige.

På lång sikt så ser jag ju att är det en samling banker i ett annat land till exempel som vill drifta det här, då kommer de vilja flytta över driften och ha den hos sig själva. Men för att komma igång snabbt så kan vi lösa väldigt många problem åtminstone i ett europeiskt perspektiv härifrån Sverige och sedan så migrerar över till en mer permanent lösning hos dem.

När det gäller de ideala partnerna så vi har utforskat lite olika och vi började ju med att titta på ja, till exempel telekombolag. De är ganska aktiva på identitetsmarknaden, inte så mycket i Europa faktiskt, men i Asien, i Afrika och så vidare, där ser man att telekombolag är väldigt aktiva på just den här delen.

Så det har varit en typ utav partnerskap vi har utforskat. Det viktiga det är ju att de är etablerade på den lokala marknaden, att de har en stor footprint eller närvaro i förhållande till antalet digitala användare redan idag.

För en utav insikterna som vi har fått sedan 2017 det är ju att man måste komma igång med användaranskaffningen och ju snabbare man kan göra det och parallellt med det bygga upp tjänster så kortsluter man en hel del utav det som har tagit tid för oss så att det har varit en viktig parameter. Det måste ju också vara en partner som värderar e-legitimation och förstår att den här infrastrukturen kan man tjäna väldigt mycket pengar på över tid, så den insikten måste givetvis finnas.

Och det ska gärna vara en välfinansierad part, alltså som är kapitalstark. För det här är inget snabbt projekt på långa vägar.

Det handlar ju om att bygga infrastruktur så då måste det finnas en ganska långsiktig commitment. Så att och telekombolag uppfyller oftast de här kriterierna.

Vi har tittat på samlingar utav banker som samarbetar i olika länder. Där har vi framför allt fokuserat på organisationer som kanske redan ägs utav banker.

Om ni tar Bankgirocentralen i Sverige, den ägs ju utav ett antal banker. Sådana organisationer finns ju i flera andra länder och där har bankerna redan ett etablerat samarbete och en organisation som levererar tjänster till banker inom ramen för betalningar.

Och då känns det ganska rimligt att jobba mot dem därför att de har redan kontaktytorna och en etablerad affärsrelation med flera banker. Och bankerna har i sin tur en stor närvaro digitalt i de flesta länder genom internetbanker och motsvarande.

Så det har varit en annan typ utav partner som vi har identifierat och där intresset också har varit ganska starkt. Så det är väl två exempel på det.

Och det fanns en tredje fråga där Kristoffer, men missade jag den? Intäkter, partner och så var det någonting mer, va?

I mejlet så var det två frågor och sen så har jag satt de frågorna i chatten här så att jag tror att vi har täckt det mesta och dessutom är vi lite grann över tiden så att andra frågor, skicka jättegärna till [email protected] och även om ni är intresserade av att komma med på vår prenumerationslista för rapporter och pressmeddelanden är det bara att skicka dit. Så med det, stort tack alla som var med, stort tack Johan och på återseende!

Tack så mycket!