Tack så mycket. God morgon allihopa på den där friska morgon.

Mitt namn är Tomas Georgiadis, en av huvudägarna till Stenhus Fastigheter och CFO i bolaget, och tillsammans med...

Michael Candell, vice VD för bolaget.

...så har vi presentation av bokslutskommunikén för 2025. Vi börjar med lite huvudpunkter i bokslutskommunikén och vad som har hänt.

Vi presenterar ett förvaltningsresultat som har varit det högsta sen vi noterades 2020 på 413 miljoner över perioden och 114 miljoner över kvartalet. Vi har även börjat jobba lite mer med Crona, så vi äger nu 40% av Crona och i morse har vi också via vårt bolag Crona Bidco lagt ett bud på resterande bolag, ett mandatory bud.

Vi har även avlistat Backaheden och konsoliderat den helt och hållet i Stenhus. Samt på finansieringssidan så har vi en ICR på 2,5 gånger, exkluderat lite engångskostnader som vi har haft med inlösen av obligationen, samt också att räntan är ner på 3,8%, totalränta som vi betalar.

Mera intressant är ju vår avkastning på eget kapital som är uppe i 8,8 för kvartalet, börjar närma sig vårt mål på 12%. Och sist men inte minst goda nyheter för alla aktieägare, vi har en ökning av utdelningen, en höjning av utdelningen till 28 öre per aktie.

Vilket faktiskt betyder en ökning med hela 40%. Tittar vi lite mer på Q4 stand-alone så kan vi konstatera att vi hade 271 miljoner i hyresintäkter, vilket var högre än Q4 i fjol.

Vi ökade förvaltningsresultatet med 30% till 114 miljoner precis som Tomas just sa. Vi har en värdeförändring i portföljen för kvartalet på 30 miljoner, och vinsten efter skatt i kvartalet blev summerade till 131 miljoner.

Under det här kvartalet så har vi då avslutat budet på Backaheden, vi har avlistat Backaheden och vi är klara för att ta in hela Backaheden. Förvaltningen har vi skött sedan 1 januari fullt ut.

Vi har löst in obligationen under Q4, som vi sa att vi skulle göra under Q3, på 600 miljoner. Och vi har som sagt vad garanterat nyemissionen i Crona, vilket har gjort att vi har ökat vårat ägande till 39,99%.

Jag kommer återkomma lite grann till Crona alldeles strax. Och efter kvartalet så har vi då, som Tomas sa, bildat ett gemensamt bolag som heter Crona Bidco, som äger 70% av Crona, vilket gör att vi måste lägga ett mandatory bid på bolaget, vilket vi har gjort idag på morgonen, med målsättningen om att på ett eller annat sätt kunna hantera Crona på ett bra sätt för både bolaget och för Crona framöver.

Vi har också gjort ett stort återköp under Q1, så att vi idag äger ungefär 6,7% utav bolaget. Tittar vi på grafen längst upp till höger så vill jag att ni ska titta på den gula kurvan.

Det är vad vi har levererat för förvaltningsresultat per aktie. Vi är rätt stolta och glada över den fina kurvan som vi kan presentera, och idag ligger vi på ungefär 32 öre per aktie i kvartalets stand-alone.

Om vi går in och tittar på våran fastighetsportfölj och vad vi pratar om framtiden så bedömer vi att vi kommer ha, allt annat lika, ungefär dryga miljarden hyresintäkter. Vi kommer landa på ett driftnetto på ungefär 820 miljoner, vilket kommer leda till ett förvaltningsresultat på drygt 460 miljoner kronor.

Vi har ett EPRA NAV i dagsläget på 17,77 kr, vilket gör att vi handlas till en relativt stor rabatt på börsen idag. Våran netto-LTV ligger på 53,2 och våran ICR på rullande 12 ligger på 2,23, strax under våran långsiktiga målbild på 2,25.

Och då ska man ha med sig att vi också har tagit i den här siffran i beaktande våran lösenkostnad för obligationen på 10,8 miljoner. Rensat för den så ligger vi över 2,25.

Vi har idag 138 fastigheter. Vi har en hyresduration på 6,3 år, 13,7 miljarder i fastighetsvärde.

Här lovade vi för ett år sedan att vårat fastighetsvärde skulle vara högre vid utgången av 2025 än vad den var ingången 2025. Vi har ökat fastighetsvärdet med ungefär 300 miljoner, och det har vi gjort både genom att sälja sånt som vi inte långsiktigt ska äga och köpa sånt som vi ska långsiktigt äga.

Vi har en BB-rating hos NCR och vi har en ekonomisk uthyrningsgrad på 94,6%. Tittar man på våran fastighetskarta så har det inte skett några större förändringar sedan tidigare, utan det är fortfarande Stockholm, Mälardalen och den så kallade bananen ner ut med västkusten där vi har vårat huvudbestånd.

Den här tänkte jag inte beröra så mycket, men man kan framför allt titta på det jag sa alldeles nyss: Q4 2024, 13,4 miljoner och idag 13,7. Våra långsiktiga mål är att vi ska leverera 12% i avkastning på eget kapital, vi ska ha en LTV som ska understiga 60%, netto-LTV under 55% och en ICR på 2,25.

Om vi då pratar om våran affärsmodell, den är väldigt enkel. Det är kassaflöde, kassaflöde, kassaflöde som är våran core business.

Vi har fyra stycken affärsområden för att stötta det. I storleksordning så är vårat största lager, lätt industri och logistik, och det är precis som det låter.

Vi har handel, hos oss är det big box, lågpris enbart, med inslag av livsmedelshandel. Vi har offentliga fastigheter, det är vård, skola, omsorg, ingenting annat hos oss.

Och det sista segmentet som också är det minsta, där vi har haft kanske de största utmaningarna, är kontorssegmentet. Om man tittar på kontoren i Stockholm så är ena kontorsbyggnaden vårat polishus i Järfälla och det andra är kommunhuset i Tyresö.

Så vi har en väldigt stor andel utav våra kontorshyresgäster kommer från den offentliga delen, men vi kallar det för kontor för det är ett generiskt kontor. Som en add-on till det här så jobbar vi även med projektutveckling, och projektutveckling för våran del är inte att vi köper en greenfield och hoppas på det bästa, utan vi utvecklar våra befintliga fastigheter, tar fram nya byggrätter och om vi bygger nytt så ska det alltid vara uthyrt, lite blåljus här, och uthyrt på minst 10 år innan vi sätter igång.

ESG jobbar vi framför allt med både de sociala delarna, både internt i bolaget, men vi stöttar även en del verksamheter utanför bolaget. Tittar vi på den gröna delen så har vi valt att jobba med BREEAM-certifiering, och det arbetet fortgår löpande.

Vi brukar ha någonstans mellan 10 och 15 kåkar som vi jobbar igenom för att vi ska få våran gröna certifiering. Och i årsredovisningen så kommer ni återigen få se våran eminenta hållbarhetsredovisning.

Om man tittar på några projekt som vi håller på med just nu, längst till vänster är ett projekt i Uppsala, och som ni ser på den fina gula skylten så får vi inte visa den här kåken för det är för svenska polisväsendet som vi bygger. Den uppbyggnaden är faktiskt klar nu.

Vi hade inflyttning här för ett par veckor sedan, men när vi släppte rapporten var den fortfarande inte färdig. Huset i mitten är ett kontorshus i Södertälje där vi håller på och bygger om dels till Arbetsförmedlingen som flyttar in i dagarna och resterande yta så kommer vi starta en ombyggnation för Södertälje kommun.

Ja, det är fullt uthyrt idag, men där har vi också Skattemyndigheten som hyresgäst. Längst till höger så har vi Tyresö kommunhus.

Det är ett projekt som kommer ta rätt lång tid. Vi är mitt uppe i programarbetet och vi räknar nog inte med att det kommer vara byggstart på rätt lång tid framöver.

Där har vi också signat ett 15-årigt hyreskontrakt med Tyresö kommun när det är färdigt. Tittar vi lite mer specifikt på de olika segmenten så kan vi konstatera att för marknadsvärdet så är lager, lätt industri den största delen som jag sa tidigare, ungefär 57%.

Där har vi en ekonomisk uthyrningsgrad på 95%. Tittar vi på handelssegmentet så består det ungefär utav 14% utav marknadsvärdet idag.

Likadant där, uthyrningsgraden är 95%. Den publika sektorn, som står för ungefär 20%, har vi idag ungefär 90% uthyrningsgrad på.

Förlåt, lager, lätt industri ska vara 96%, inte 95 som jag sa. Och på kontorssidan, som jag sa, där har vi haft en del utmaningar precis som alla andra.

Under kvartalet så sålde vi en tom kontorskåk i Vänersnipan. Eftersom vi redovisar alla våra ägda kvadratmetrar rakt upp och ner och inte kallar det för projektfastigheter så slog den försäljningen hårt och gjort att våran vakansgrad på kontor har gått ner.

Tittar vi på våran hyresgästlista så har det inte skett så mycket. Det är ungefär samma hyresgäster som tidigare, men jag vill framför allt att vi ska highlighta Auria System AB.

Det är det gamla konkursade IAC som har tagit över de ytorna. I samband med att de tog över ytorna så har vi också skrivit ett nytt 15-årigt hyresavtal med detta bolag.

Detta bolag ägs utav Tata Group, en utav världens största företagskoncerner. Vad ska man mer säga om den här?

Ja, det är ju då Bilia som är våran största hyresgäst, Alstom som är en stor hyresgäst hos oss i Västerås, nummer två, och nummer tre är Santa Maria. Ska benämna Santa Maria lite kort.

Santa Marias fastighet som vi har är deras distributionslager. Det hör inte ihop med kryddmixverksamheten som de har haft i en annan del av Göteborg som de just nu håller på och avvecklar.

Nettouthyrningsgraden för helåret är positiv, för kvartalet är positiv. Vi hade, som ni alla vet, en liten dipp i Q3 när vi hade en stor utflyttning.

Det är inga stora rörelser, men vi kan också konstatera att typ alla våra omförhandlade hyresavtal är fortfarande omförhandlade på något högre hyresnivå än vad de hade innan. En kort titt på våra typfastigheter: längst upp till vänster en typisk kontorsfastighet hos Stenhus, det är kommunhuset i Tyresö.

I mitten en typisk bilhandlaranläggning. Just i det här fallet är det Bilias anläggning ute i Kista, Akalla för Mercedes-Benz, där den största delen av ytan är skadeverkstad, däck och allt som har med eftermarknad att göra, och den mindre delen är ren bilförsäljningsyta.

Längst upp till höger så har ni en typisk offentlig fastighet, i det här fallet Samariten i Tumba i Botkyrka, det gamla Tumba sjukhus. Och största hyresgästen här är Botkyrka kommun och näst störst är Stockholms län.

Och här har vi två stycken stora äldreboenden bland annat. Vänster i mitten så ser vi våran handelsplats i Norrtälje där vi har hyresgäster som Billus, Rusta, Normal, Jysk och Blomsterlandet.

På den här handelsplatsen finns även Lidl och ett antal utav våra tämligen kända lågprishandelsplatser. I mitten, våran särklass största fastighet: Finnslätten i Västerås, där bland annat Alstom är den största hyresgästen.

Till höger är Skiftinge. Här har vi fortfarande lite utvecklingsprojekt.

Vi har under året avslutat två projekt, 2025, och vi tittar på att utnyttja de kvarvarande byggrätterna just nu. Längst ner till vänster, en typisk logistikanläggning.

Det här är en terminal där gods ska bara in och ut. Just i det här fallet så ligger den här i Tibro och är Sveriges största möbeltransportör, bortsett från Ikea.

I mitten så har vi Skövde, Personbilen 1. Där har vi idag ett konfektyrföretag som både kör tillverkning, lagring och distribution.

Och till höger så har vi Santa Maria-kåken i Kungsbacka. Och som jag sa tidigare: avslutade projekt precis nyligen.

Jem & Fix i Skiftinge, som är det senaste projektet vi har avslutat i Skiftinge. Vi avslutade för inte så länge sedan också Blomsterlandet, som ligger vägg i vägg.

Och vårat stora projekt i Västerås där vi har omdanat ett gammalt köpcentrum till en ren externhandelslåda med hyresgäster som Dollarstore, Motonet, Lindex och Dressmann. Därmed över till dig, Tomas.

Ja, lite siffror. Del av resultatrapporten med vårt förvaltningsresultat på 114 miljoner.

Som vanligt, värt att notera att våra hyresintäkter kommer från den här fina listan av hyresgäster som består av det vi presenterade det är ungefär 40–45% av totalen kommer från dem, för 30–40%. Starka hyresgäster, starka motparter och i princip alla våra avtal är kopplade till KPI.

Mera, vi har femte kvartalet i sträck med positiva värdeförändringar, vilket resulterar i ett bra slutresultat. När man tittar på skatten på året på 42 miljoner ska tilläggas att där finns även en fastighetstransaktion som var medräknad och belastar aktuell skatt med ungefär 8 miljoner.

Tittar man på EBITDA-tabellen till höger ser man att den är på väg sakta uppåt, beror på både lite nettoförvärv och nettouthyrningar. Mera, tittar man på nästa sida här så kan vi titta lite på vår intjäningsförmåga, som är på 461 miljoner så som vi räknar.

Tittar man på våra finansiella utgifter, stapeln näst till höger i tabellen uppe till vänster, så är den på 313 miljoner framåtriktat. Värt att notera är att det här är alla våra finansiella kostnader i bolaget.

Vi har inga andra hybrider eller preferensaktier, D-aktier som har en finansiell kostnad som inte går via resultaträkningen. Vi har våra finansiella mål som vi är i god väg att uppnå, även när det gäller ICR:en, som är som vi sa tidigare 2,23 på sist och vi ska långsiktigt ligga över 2,25.

Det som är mer intressant är kanske vår avkastning som är uppe i 8,8 och senaste kvartalen är på väg upp så där målet är 12%. På känslighetsanalys för de som är intresserade kan man också se hur vår intjäningsförmåga kan variera beroende på olika STIBOR-räntor och olika driftnettoförändringar.

Balanssidan, de intressanta siffrorna är våra värden på våra fastigheter: 13,7 miljarder. De värderas varje kvartal externt.

Vi har gjort en hel del avyttringar på i princip bokfört värde, så vi har god kännedom på att vi har rätt värden i våra böcker. Och värt att notera är också att bland de här 13,7 miljarderna så har vi nästan inga byggrättsvärden.

Vi har ett par tiotals miljoner totalt i bolaget i byggrätter. När man tittar på finansieringen så är de andra stora siffrorna på höger sida i sidan, och värt att notera är att i princip 90% av all finansiering är bankfinansiering i svenska banker, 5% är en obligation och 5% på certmarknaden.

Ska vi titta på nästa. Stabil netto-LTV genom åren och en kapitalstruktur som har låg refinansieringsrisk.

De 911 miljonerna som är korta idag beror på framför allt förvärvet av Backaheden som den fastigheten kommer läggas om på längre sikt alldeles strax. Så vi har väldigt lite pengar som ska refinansieras kortsiktigt.

Värt att notera också att bland de 911 miljonerna så har vi också certprogrammet som är med, som har kreditfaciliteter som är långa bakom sig. Så de här 911 miljonerna är lite missvisande just idag.

Ja. Och vår fina aktieägarelista med Stensöns Holding, Balder och Öresund högst upp på listan.

Så, med det sagt, ska vi öppna upp för lite frågor kanske?

Främst ser vi att uthyrningsgraden har gått upp. De transaktionerna vi har gjort när vi sålde två utav våra projektfastigheter som ju faktiskt driver kostnader och så har vi växlat in dem till kassaflödesgenererande kåkar gör en stor skillnad i förvaltningsresultatet.

Därtill så har vi också en nettopositiv nettouthyrning vilket också bidrar.

Ja, nu ska vi se. Nu tror jag har lyckats.

Jo, jag hade bara en fråga kring pågående projekten. Ni kanske var inne på det men jag kan ha missat i så fall.

Men jag tänkte på vad som hände där med Tyresö. Det kändes som att den har skjutits framåt i tiden.

Och jag bara undrar när börjar ni få ta del av det hyresvärdet?

Man kan väl säga så här att Tyresö kommun sitter ju i kåken redan idag, så att den genererar hyresvärden as-speaking. När det gäller projektet så är det ett rätt komplicerat projekt och vi sitter tillsammans med kommunen och deras projektledare för att helt enkelt detaljprojektera kåken, vilket jag tror och jag hoppas att jag sa det, kommer nog pågå något år till innan vi faktiskt kan börja kicka igång projektet på riktigt.

Det här är ju ett kommunhus där kommunen ämnar att flytta in egentligen hela sin kommunala verksamhet, och det är en rätt rörlig materia, tror jag är rätt ord att säga, vilket ju gör att ett antal olika parametrar åker lite fram och tillbaka. Så därför kommer vi inte att starta det projektet så fort som vi trodde, och vi vet faktiskt inte exakt varken utformning eller omfånget utav den byggnation vi ska göra.

Men med det sagt så kan man säga att Tyresö kommun kommer hyra i kommunhuset fram till den dagen då vi sätter igång projektet, och när projektet är klart så finns det ett nytt 15-årigt hyresavtal. Så utifrån ett fastighetsägarperspektiv så kan man väl konstatera att det gör ingenting om det tar lite längre tid.

För våran del, jag tror kommunen har mer bråttom än oss.

Yes, okej. Nej, men bra.

Och sen tänkte jag också fråga bara nu startar ni ju och betalar utdelningar förra året och ni har ju faktiskt gjort återköp också och så vidare. Skulle det kunna finnas en idé att ta utdelningspengarna och göra återköp i stället eller vill ni sära på de här två åt?

Vi ser som två komponenter som är viktiga. Utdelning är ett friskhetstecken i ett bolag som kan dela ut delar av vinsten till sina aktieägare.

Och i ett fastighetsbolag där det är ganska lätt att se hur den är prissatt, och i stället för att bara gå mot fastighetsförvärv så har vi möjligheten att även köpa tillbaka våra egna aktier. Så man ska ju se återköpen nästan som ett fastighetsförvärv.

Det är väldigt väldigt likvärdigt. Och ja, så det är två stycken komponenter som vi jobbar med samtidigt.

Man kan väl tillägga där att vi har ju efter idogt arbete lyckats hamna i den lyckliga sitsen att vi kan jobba med flera aktiefrämjande åtgärder parallellt, både återköp och utdelning och också faktiskt öka vårat fastighetsinnehav, vilket vi både är väldigt glada och stolta över, vilket vi också hoppas att fastighetsanalytiker och aktieägare tycker är positivt.

Nej, men superbra. Tack.

Tack, Albin.

Ungefär som vi sa tror jag.

Ja, vi sitter i en situation senaste kvartalen med en rätt stor kassa, beror delvis på att vi efter ett halvårs väntan öppnade vårt certprogram i september förra året, och det kräver vissa volymer. Så antingen så är de inte så extremt kostsamma som en vanlig obligationsmarknaden.

Och vi har lyckats som sagt köpa tillbaka drygt 7% av våra aktier under tiden också, och vi har även gjort lite förvärv och kan föreslå en utdelning samtidigt som LTV-nivåerna och en netto-LTV förstås är inom de gränserna vi vill ha dem. Så det skapar bara frihetsgrader.

Och som vi egentligen sa: vi vill jobba med alla de här tre delarna. Vi vill jobba med fastighetsportföljen, givetvis investera i vår egen fastighetsportfölj, vi vill jobba med utdelning och vi kommer fortsätta med återköp.

Samtidigt ska man lägga till att man ska också se till att eget kapital håller sig inom vissa gränser, så att man ska inte ha för mycket eget kapital i systemet så blir avkastningen ganska dålig efter ett tag.

Om vi börjar med Stenhus så kan man väl säga så här: Ja, vi är intresserade av att öka vårt bestånd. Vi är rätt petiga med vad vi vill ha.

För att vi ska gå till marknaden och köpa fastigheter så vet vi tämligen väl vad vi vill ha. Hittar vi en sån fastighet eller en fastighetsportfölj, då är vi gärna tagare på den.

Pratar vi fastighetsmarknaden generellt sett så tycker jag att den känns tämligen frisk. Finns mycket propåer ute, kvalitén i det som kommer ut är väsentligt bättre och det görs även en hel del transaktioner delvis semi-off-market.

Man kan säga att den delen av marknaden vaknade väl egentligen, enligt vårat förmenande i alla fall, till liv någon gång Q2, Q3, Q4 i fjol där de försäljningarna vi gjorde, i princip alla försäljningar vi gjorde förra året, gjorde vi helt off-market. Och det är en styrka att kunna hitta en tagare och approacha den på rätt sätt och så hittar man varandra.

Det betyder att det finns en viss styrka i transaktionsmarknaden. Sen finns det säkert också en viss avmattning i transaktionsmarknaden eftersom flera fastighetsbolag som handlas med rätt stora rabatter har inte tillgång till en hyfsad kassa så kanske det är svårt att förvärva fastigheter på det sättet.

Som vi nämnde innan så vi har en utdelning från förra året som vi har som sikte och såg möjligheten att öka på den högre än till 28 öre per aktie. Samtidigt så finns det möjlighet att köpa tillbaka aktier också på marknaden, och det är inte lätt att köpa tillbaka aktier i en relativt mindre likvida aktie som vår egen, så när tillfällena ges så är vi där och köper.

Så man får vara lite selektiv där.

Tack för att ni ringde in och lyssnade på oss.

Tack allihopa.