God morgon alla, välkomna till Trianons rapport utav Q2-resultatet 2026. Marie-Louise Hedbys heter jag och jag är tillförordnad VD i Trianon och kommer att vara så fram till dess att vi kan välkomna Petra Krüger till oss den 3 augusti.

Och med mig idag har jag Nina.

Ja, Nina Wallenberg heter jag och jag är kommunikationschef IR på Trianon.

Har vi någon konstig ljudstörning här så [unclear]? Vi kör vidare i alla fall.

Vi går rakt in på siffrorna här. Första kvartalets siffror, vi ökade hyresintäkterna med 9% till 208 miljoner kr.

Vi ökade driftöverskottet med 11% till 145 miljoner kr. Och sedan så har vi faktiskt också ett rekordhögt förvaltningsresultat för att vara ett andra kvartal i Trianons historia.

Det är alltså det bästa förvaltningsresultatet i miljoner kronor för ett andra kvartal som vi har haft i bolaget. Och det tycker jag är jättekul.

67 miljoner kr redovisar vi förvaltningsresultat och det här är faktiskt också så att det här är ett bättre förvaltningsresultat för en enskild Q2:a än vad vi hade under rekordåren 2021 och 2022. Och nu så får man ju också då komma ihåg att nu har vi ju faktiskt dubbelt så höga räntekostnader som vi hade de här rekordåren 2021 och 2022.

Så det ser väldigt, väldigt bra ut i vårt förvaltningsresultat. Vi ökar förvaltningsresultatet per aktie med 18%.

Avkastningen på eget kapital vill jag kommentera något, 2,4%. Kvartalet belastas utav ungefär 53 miljoner kr i negativa värdeförändringar på våra derivat.

Och räknar vi bort det så skulle vi ha haft en avkastning på eget kapital på ungefär 5,5%. Och räntorna, som ni alla känner till, är ju väldigt volatila.

Så att tittar vi på den derivatskulden som vi har idag så hade den faktiskt varit 27 miljoner kr bättre. Så det här slår ju väldigt, väldigt mycket gentemot avkastningen på eget kapital.

Och sedan så redovisar vi ett resultat per aktie på 17 öre per aktie. Första halvårssiffrorna då, vi ökar hyresintäkterna med 4% till 413.

Vi ökar driftöverskottet med 5% till 273 miljoner kr och en ökning av förvaltningsresultat per aktie, som också är ett utav våra finansiella mål, ökar till 20%. Gör vi samma räkneexempel och drar bort den här derivatförändringen som har slagit ganska så hårt under det här första halvåret eller egentligen mest det andra kvartalet så hade vi haft en avkastning på 4,6%.

Och vi redovisar ett periodens resultat på 107 miljoner kr. Det motsvarar 58 öre per aktie.

Och vi har ju haft en fantastisk tillväxt i förvaltningsresultatet. Tio utav elva kvartal i rad, under de senaste kvartalen, så har vi då haft en tvåsiffrig ökning av förvaltningsresultatet.

Så den här trenden fortsätter, så det här ser väldigt trevligt ut tycker jag i våra siffror för kvartalet och de senaste elva kvartalen.

Kommer vi till väsentliga händelser och under kvartalet så har vi omfinansierat vår tidigare obligation om 600 miljoner kr. Det har vi gjort genom ett helt nytt ramverk och vi löser samtidigt in befintlig obligation på 500 miljoner kr.

Det här har vi gjort till en ränta på 15 punkter lägre än vanligt. Kapitalmarknaden är väldigt stark just nu kan vi konstatera.

Vi har tecknat hyresavtal med Svedala vårdcentral. Det gäller det kommande kvarteret Melassen i Svedala med hyresvärdet där på cirka 5,5 miljoner kr per år.

Och det är ett längre avtal på 10 år och det är primärvård då som sagt. Vi har nu bostadsfastigheter i Svedala och det är en kommun alldeles i anslutning till Malmö.

Vi har vidare tecknat ett femårigt hyresavtal i en av våra kontorsfastigheter. Kontor är ju en liten del av Trianons fastighetsbestånd, endast 2%.

Vi har hög aktivitet i vår uthyrning och har en positiv nettouthyrning och vi har faktiskt tecknat nya kontrakt under perioden för 10 miljoner kr det första halvåret. Efter periodens utgång så har vi gjort förvärv som vi är väldigt glada för.

Vi har förvärvat i både Malmö, vår huvudmarknad, och Staffanstorp, en annan kommun som är alldeles i anslutning till Malmö. Det här är hyresgäster med stor stabilitet.

Det är livsmedelsaktörer och det är samhällsservice såsom Staffanstorps kommun till exempel. Och det här är bra förvärv som är viktiga för vår genomsnittliga direktavkastning.

Vidare så har vi en detaljplan i Burlöv. Det här är ett stort stadsutvecklingsprojekt.

Där har detaljplanen nu vunnit laga kraft. Det är på egen mark som det nu möjliggörs för 630 nya bostäder och även kontor, service och ny stadsmiljö.

Här ser vi resultaträkningen. Jag har kommenterat de flesta siffror här tror jag när det gäller kvartalet på hyresintäkter och den tillväxten som vi har både i hyresintäkter, driftnetto och förvaltningsresultat.

Så extra nöjda är vi ju naturligtvis med det här rekordhöga förvaltningsresultatet som jag nämnde. Avkastningen på eget kapital har jag också kommenterat lite grann och ni ser ju här på den raden som heter värdeförändring derivat att där har vi en minuspost på 53,7 miljoner kr och det drabbar ju kvartalet då väldigt hårt.

Och om vi rensar för den hade vi haft en avkastning på eget kapital som är i nivå med vad vi har haft tidigare, det vill säga 5,5%. Det är ju klart att det är en bit kvar till de 10% som vi har haft som finansiellt mål, men vi jobbar väldigt mycket med värdeskapande för att vi ska nå dit.

Räntetäckningsgraden hade jag kommenterat tidigare, 2,08 för kvartalet och 1,99 för halvåret och där ligger vi också då med en god marginal till vårt mål. Överskottsgraden är vi också nöjda med i kvartalet, 69,7% i andra kvartalet och 66,1% ackumulerat hittills i år.

Ni som lyssnade på Q1-presentationen kommer ihåg att Q1:an drabbades utav en del lite högre kostnader för snöröjning och för värme eftersom vi hade en av de mer kalla vintrarna här faktiskt nere i Malmötrakten. Balansräkningen då, vi redovisar ett fastighetsvärde på 13,1 miljarder kr.

Vi har värdeförändringar på 19 miljoner kr för perioden. Fortsatt positiva värdeförändringar för bostäder framförallt och det tycker vi är positivt såklart.

Vårt långsiktiga substansvärde per aktie ligger på 34,12 kr och belåningsgraden har också förbättrats från 55,3% som vi hade förra kvartalet till 55,2%. Belåningsgraden genom balansomslutningen har också förbättrats från 50,8% till 50,5%.

Och det är ju efter att vi har haft utdelning det här kvartalet. Vi är tillbaks på utdelningsbanan också, så att under kvartalet har vi delat ut 46 miljoner kr till våra aktieägare.

Den finansiella ställningen då, vi var ju inne lite grann på derivat och som vi sa i förra kvartalet så skulle vi öka vår räntebindning till att ligga någonstans runt 3 år igen. Vi var ju tillfälligt nere på lite kortare räntebindningsperiod när vi gjorde en omstrukturering av swapportföljen.

Vi har nu en räntebindning det här kvartalet på 3,1 år och vi har en swapvolym som nu är tillbaks då på 4,6 miljarder kr. Säkringsgraden är ju då också tillbaks på den nivån där vi ska ligga någonstans mellan 60% och 70% så att nu ligger vi med en 71% i säkringsgrad.

Snitträntan något ner under kvartalet, ackumulerat är det 3,36% i snittränta för första halvåret men 3,31% för det enskilda kvartalet. Och vi har en kapitalbindning på 2,1 år.

Men som ni vet, det är ju väldigt volatilt nu på räntorna. Vi tycker det känns bra att vi har en längre räntebindning men det gör ju också att vi får de här slagen i derivatskulden, men sen får man ju då också komma ihåg att derivatskulden är ju en orealiserad skuld.

Behåller man derivaten fram till förfall så är ju då derivatskulden lika med noll. Våra finansiella mål, det här är halvårssiffror där vi har utfallet då.

Vi ligger ju högt uppe när det gäller förvaltningsresultat per aktie, en ökning med 20% jämfört med vårt mål på 12%. Avkastning på eget kapital, det är ju där vi då inte når upp till vårt mål på 10%.

Där har vi ju planer för vad vi ska göra. Vi ska prata om det lite, mål och fokus framåt, så småningom.

Belåningsgraden då på 55% och vi har ju legat på den här belåningsgraden under ganska många år. Genomsnittet på de senaste fem åren är 55% så att det tycker vi är en rimlig nivå för ett bostadsbolag och för oss.

Räntetäckningsgraden som sagt på 1,99 gånger jämfört med 1,75 som är vårt mål.

Våra hållbarhetsmål, vi har våra två gröna mål. Vi jobbar målmedvetet med energieffektivisering.

Det här ger oss en avkastning på 8% till 10% och där har vi faktiskt kontinuerligt minskat energiförbrukningen med 3% per år och senaste perioden här med 1%. Det här gör ju att vi sänker kostnader men också ökar fastighetsvärdena.

Vi jobbar med trygghet och trivsel i våra fastigheter. I bostadsförvaltningen mäter man upp det här regelbundet och framgångsfaktorn för Trianon här är vår nära förvaltning med vår egen personal som är med och skapar den här tryggheten och trivseln.

Vi har även ett mål om hållbar finansiering och i samband med våra förvärv och nya lån så har vi ökat den hållbara finansieringen till 75%.

Våra segment då, vi har ett totalt hyresvärde på 873 miljoner kr. Det är samma fördelning som vi hade förra kvartalet.

Vi har 77% bostäder och 23% samhälle/kommersiellt. Direktavkastningen är faktiskt också på samma nivå, 4,8% och bostadsfastigheterna är värderade till 9,6 miljarder kr, en avkastning på 4,5% och 29 000 kr per kvadratmeter i snitt.

Vi kan ju se att transaktionsmarknaden här nere i Malmö kom ju igång. Vi har ju sett transaktioner här på enskilda bostadsfastigheter på mellan 3,5% och 4% och nu senast så blev det ju också en ganska så stor transaktion här nere när det gäller kommersiella fastigheter på i snitt 5%.

Våra samhällsfastigheter är då bokade till 28 000 kr per kvadratmeter. Vi jobbar ju med värdeskapande i vårt bostadssegment som är det största segmentet för oss.

Vi renoverar lägenheter, det är en del utav värdeskapandet här. Vi har renoverat 22 lägenheter det här kvartalet.

Vi renoverar vid omflyttning. Vi kan se att snitthyran har gått upp lite grann, den är 1 731 kr per kvadratmeter.

Och där har vi ju också nyproduktion som vi då har färdigställt här under de tidigare åren som ligger på en betydligt högre snitthyra. Vi jobbar ju också då med bruksvärderingar.

Vi har bruksvärderat i fjol 600 lägenheter. Vi jobbar med bruksvärdera mellan, ja, jag skulle väl säga 1 300 lägenheter i år.

Vi får se hur långt vi når. Där får vi också väldigt bra avkastning på det.

Renoveringar ökar intäkterna och också energiinvesteringar som du var inne på Nina. Där får vi också väldigt bra avkastning på de investeringarna, så 8% till 10% får vi i avkastning på den här typen utav investeringar.

Och vi har investerat i vårt befintliga bestånd ungefär 50 miljoner kr det här kvartalet, så det är ganska så mycket som vi stoppar in och stoppar tillbaks i våra fastigheter. Vi har en stor potential med renovering efter att vi köpte det här stora beståndet i Sofielund som vi tillträdde i januari så har vi 47% som vi har som renoveringspotential.

Det är över 2 300 lägenheter och här finns ju en stor potentiell värdeförändring på ja, nästan 1 miljard kr, 940 miljoner kr om vi renoverar alla de här lägenheterna. Nu renoverar vi inte alla på en gång, men vi renoverar vid omflyttning.

Vårt segment kommersiellt/samhälle, här har vi som enskilt största hyresgäst Malmö stad som har vårdboenden såsom äldreboenden, förskolor och andra kommunala förvaltningar. Vi har även i det kommersiella segmentet där större livsmedelsaktörer som ICA, Coop och Axfood.

Det är alltså långsiktiga och säkra hyresgäster.

Lite grann om våra stadsutvecklingsprojekt. På den här bilden högst upp till vänster ser ni kvarteret Spiran.

160 lägenheter kan vi bygga där. Här kommer vi ju då ha ett stort värdeskapande framöver.

Det är ju sånt här värdeskapande då som vi satsar på för då att öka vår avkastning på eget kapital. Ni ser också Silorna, där håller vi på med detaljplanen.

Den är inte riktigt färdig men vi förväntar oss att det ska hända någonting här i slutet utav året. Det som är till höger då vill jag prata lite mer om och det är ju då vårt projekt i Svedala.

Det är ju här vi har tecknat ett avtal med den här vårdcentralen som Nina pratade om, 5,5 miljoner kr per år i kontraktsvärde. Och det är om man tittar på den nedersta bilden så är det de lägre huskropparna där vårdcentralen kommer att flytta in när det här projektet står färdigt.

Och vi har ju andra fastigheter också i Svedala och det här är ett väldigt bra läge i förhållande till Malmö. Så här kan vi då bygga 120 lägenheter.

Här är 12 000 kvadratmeter BTA och ett nytecknat avtal med en kommersiell aktör. Det här är vi extra glada för det här kvartalet, stadsutvecklingsprojektet i Burlöv.

Bara precis för ett par dagar sedan så vann detaljplan 2 som vi kallar den laga kraft i Burlöv. Det som man ser till vänster på bilden här, det lite platta, det är ju själva centrat idag.

Och den här detaljplanen möjliggör ju då 630 bostäder. Vi har ju redan en detaljplan där vi redan har sålt byggrätter.

Vi har sålt till Tornet, vi har sålt till Riksbyggen och vi håller på och planerar och bygga det Stora Kvarteret som man ser ja, lite grann till vänster om mitten i den här bilden. Det är lite synd att man inte kan peka.

Men vi är väldigt, väldigt glada att den här detaljplanen nu har vunnit laga kraft. Vi köpte ju den här fastigheten 2020 tillsammans med Walfast och har jobbat intensivt med detaljplanen här.

Och det här är ju väldigt mycket kvadratmeter. Här är 72 000 kvadratmeter BTA för bostäder och verksamheter och det är inte sagt att vi kommer att utveckla allt det här själva.

Både Riksbyggen och Tornet har ju då optioner på att köpa byggrätter i den här detaljplanen. Så det är väldigt, väldigt glädjande tycker jag.

Intjäningsförmågan, vi ökar intjäningsförmågan per aktie med 14% jämfört med samma period föregående år. Vi ökar både intäkterna, driftöverskottet och förvaltningsresultatet.

Och vad jag vill peka på här i intjäningsförmågan det är faktiskt att vi minskar våra vakanser. Om man tittar i den detaljerade rapporten så har vi högre så att säga vad vi kallar kontrakterade vakanser.

Och det är ju allt det här uthyrningsarbetet som ger resultat. Så att det som då är kontrakterade vakanser, där har vi redan kontrakt på de här lokalerna och de kommer att flytta in.

Och det är så vi vill se att vakanserna ska minska. Vi har 1,8% i vakanser i vårt bestånd och vi har många förhandlingar på gång på olika lokaler.

Så att vi ser en stark, stark efterfrågan här i Malmö. Här visar vi då också att räntetäckningsgraden går upp till 2,15 och intjäningsförmåga per aktie då 1,49 kr.

Ja, så här når vi våra mål. Det är det här vi ska jobba med.

Vi ska jobba med fastighetsutveckling. Vi ska jobba med våra uthyrningar.

Väldigt god efterfrågan som jag nämnde. Lägenhetsrenoveringar är en del, energieffektiviseringar och bruksvärderingar andra.

Förvärv och försäljningar, jag ska komma in lite på det framöver. Och sedan är det ju stadsutvecklingsprojekten där vi ska driva våra detaljplaner, sälja en del byggrätter men också kanske nu börja då kika på nyproduktion som vi gör i Burlöv med Stora Kvarteret.

Den affären är på väg tillbaka skulle vi vilja säga. Om ni kommer ihåg, ni som lyssnade in på Q1-rapporten så gjorde vi ett teoretiskt räkneexempel på hur vi ska kunna växa på vår egen balansräkning.

Och då visade vi på att de kassaflöden som vi har i bolaget tillsammans med värdeförändringar som vi har i takt med inflationen ska kunna göra att vi kan växa och teoretiskt sett förvärva för 1 miljard kr och fortsätta ha en tvåsiffrig tillväxt i förvaltningsresultatet. Ni skulle ju då inte förväxla det med en prognos utan det var ju ett räkneexempel.

Men det kan vi också då göra med att bibehålla vår belåningsgrad om 55%. Men en förutsättning för det, det är ju för oss då, det är ju att de förvärv vi gör ska öka den genomsnittliga direktavkastningen.

Så därför vill jag peka på de två förvärv som vi har gjort i år. Vi köpte ju 18 fastigheter i Sofielund för 428 miljoner kr.

De tillträdde vi i januari. Där har vi en avkastning som ligger över 5% initialt.

Här finns väldigt stora potentialer i det här området dels med att göra renoveringar, energieffektiviseringar där vi har en väldigt bra avkastning. Det här området är också ett sånt som vi har möjlighet att lyfta och skapa mycket värden.

Det här är ju någonting som Trianon är bra på. Och det här beståndet köpte vi då för 18 000 kr per kvadratmeter ungefär och här finns en stor potential.

Här planerar man faktiskt också i nära anslutning till det här området planerar då staden att samla ett campus med Konsthögskola, Musikhögskola och Teaterhögskola. Musikhögskolan finns redan i anslutning här.

Så det här kommer att bli ett väldigt, väldigt bra område med väldigt stora värden för oss framöver. Sedan har vi också gjort ett lite mindre förvärv som vi kommer att tillträda i oktober, två stycken fastigheter med livsmedel och samhällsservice för 94 miljoner kr och en avkastning som faktiskt överstiger 6%.

De här två affärerna är off-market-affärer. Det här sista förvärvet det är ju då en privat fastighetsägare som vi känner ganska väl som vi har köpt av tidigare.

Och i det här fallet så kom de till oss och ville sälja de här fastigheterna och de här passar väldigt, väldigt väl in i vårt kommersiella segment. Vi har ju ökat på bostadssidan så att det här är ett väldigt bra komplement.

Och de här affärerna hade vi inte kunnat göra egentligen om inte vi hade haft den här lokala förankringen som vi har. Och jag nämnde lite grann det med de transaktioner som har gjorts här i Malmö.

Där har vi ju sett även en stor affär på det kommersiella segmentet på 13 miljarder kr som ni säkert har läst om och där var ju då avkastningen 5%. Så att det är den här typen utav affärer som Trianon är bra på.

Och lite då avslutningsvis, vad har vi för styrkor och vad är det vi jobbar med? Jag tycker en utav våra styrkor det är ju faktiskt vår fastighetsportfölj.

Vi har en hög genomsnittlig direktavkastning, 4,8% och det vi förvärvar det ser vi ju nu att det ligger över vår genomsnittliga direktavkastning. Vi har en lågriskfastighetsportfölj, vi har väldigt stabila intäkter, stabila hyresgäster och det är samma med det här nya förvärvet vi har gjort nu.

Det är stabila livsmedelsaktörer och samhällsservice. Sedan har vi också marknaden.

Vi har en stark efterfrågan, vi har gjort jättebra uthyrningar. Vi har hyrt ut för 10 miljoner kr i år och vi har många förhandlingar på gång.

Sedan har vi också en befolkningsökning i Malmö, vi är 1 000 nya invånare i år. Och ganska så nyligen så läste vi ju då om SAS rekordsatsning där man då ska satsa på en ny flygplansflotta som ska utgå ifrån Kastrup.

Vi har 15 minuter till Kastrup med tåg ifrån Malmö och det här kommer att skapa väldigt mycket jobb i den här delen utav regionen. Man räknar med 25 000 nya jobb totalt varav 4 000 jobb i Skåne.

Så det här kommer också att vara väldigt, väldigt positivt för oss och driva tillväxten i vår region. Sedan har vi fortsatt minskade vakanser, det har vi visat på, och fortsatt stigande fastighetsvärden.

Och vi tror ju på den här marknaden, vi tror på Malmö. Så att jag tror att vi avslutar där och öppnar upp för frågor.

Ska vi se, har vi några frågor?

Hej, och tack så mycket för en bra presentation. Jag tänkte fråga lite, kan ni utveckla lite kring projektet i Burlöv?

Vad för hyresvärde kan man förvänta sig och vad är tidslinjen på projektet?

Alltså i och med att det är så här mycket som ska byggas i Burlöv så kommer det här ju då utvecklas under en väldigt lång period. Den här andra delen som vi kallar då detaljplan 2, jag skulle gissa vi har ju skissat på det här och det är kanske fram till 2038.

Det kan också vara ännu längre. Men det finns ju en plan för hur den utvecklingen ska ske etappvis.

Jag har inte detaljer på det när det gäller hyresvärde så långt fram i tiden tyvärr, utan det här kommer ju att ge sig lite framöver, men det är en väldigt, väldigt stor utveckling. Däremot så är det ju vad vi är närmare i tiden, det är ju Stora Kvarteret.

Det här är ju då på den befintliga marken på Burlöv Center, det är alltså parkeringsplatsen på Burlöv Center. Så när vi köpte Burlöv Center så ingick ju en del detaljplanerade byggrätter och sedan då resten som vi har detaljplanerat.

Så det här ingår i befintlig fastighet. Men det som är närmast i tid för mig då att säga är Stora Kvarteret och det är ju ungefär 200 lägenheter.

Det är utöver de här 630. Så att vi har tyvärr inte några detaljerade siffror till dig där och det är kanske lite tidigt att räkna med också.

Det här är ju vårt JV med Walfast där vi äger 50%.

Och nu nämnde ni också att en del av byggrätterna ska avyttras. Har ni någon idé om hur stor andel det är eller förtida avyttrelser eller detta?

Ja, tiden får nog utvisa det lite faktiskt. Riksbyggen och Tornet som köpte byggrätter i den första detaljplanen har ju då option och har lite önskemål om vissa kvarter.

Det här kommer ju byggas kvartersvis i etapper. Men det är faktiskt också för tidigt att säga.

De byggrätter som vi har sålt här i Burlöv däremot, det kan man ju nämna, där sålde vi ju för 4 000 kr per kvadratmeter och jag tror 3 500 kr per kvadratmeter. Det är ju några år sedan nu så att säga när vi sålde dem, men det är bara en liten indikation.

Och jag vet att den här frågan har kommit upp tidigare också, men jag tänker bara hur ser ni på era återköp av aktier då substansrabatten är så stor för tillfället?

Ja, vi resonerar ju på samma sätt så att jag kan ju egentligen då nästan svara samma som vi svarade i Q1:an, att vi ser ju att de här förvärven som vi kan göra här till över 5% för bostäder och över 6% för samhälls- och kommersiella lokaler, det ger ju en bättre utväxling för aktieägarna än återköp av aktier i de här affärerna. Men vi ställer ju varje affär i förhållande till det naturligtvis.

Sedan har vi ju också en nackdel att vi har så liten likviditet i aktien så ett stort återköp av aktier skulle ju påverka likviditeten att den blev ännu sämre. Sedan har vi också gjort ett återköp av aktier i samband med en transaktion för något år sedan, då köpte vi tillbaka 16 miljoner aktier.

Så att vi har gjort det och vi tittar på affär för affär.

Men toppen. Tack så mycket, det var mina frågor.

Tack, tack.

Ja, hej. Jag hade två frågor då.

Det ena var på transaktionerna som du refererar till, Marie-Louise, i marknaden. Ni låter ju era avkastningskrav vara ganska oförändrade.

När tror du eventuellt att det skulle ha en positiv påverkan på?

Nej, men det är väl klart att vi gör ju interna värderingar, men vi externvärderar ju också ett antal fastigheter per kvartal. Och jag kan ju tycka att det är positivt att det nu blir lite så att säga så kallade riktiga affärer i marknaden så att de externa värderarna också får lite referensaffärer att luta sig på i de externa värderingarna helt enkelt.

Så att jag tror ju då att vi ser lite grann en vändning här nu när vi ser de här transaktionerna.

Om jag ställer frågan ännu lite aggressivare på det sättet att om ni skulle applicera de här yieldarna som ni tycker ni ser i marknaden, skulle det innebära att ni värderar upp era fastigheter?

Ja, absolut. Man kan ju säga att vi har ju varit relativt försiktiga i de fastigheter där vi internvärderar.

Vi externvärderar ju väldigt mycket i det sista kvartalet rent historiskt så att vi har ett rullande schema, så att det hoppas jag ju också att de externa värderingarna kommer att spegla det i slutet utav året.

Yes. Och den andra frågan jag hade var alltså aktuell skatt, den är ju noll under första halvåret.

Historiskt så har ni gjort en liten justering i Q4:an. Är det det man ska vänta sig i år också eller är H1 representativt för helåret?

Alltså nu är det ju det räknas ju uppskjuten skatt även på den här derivatförändringen. Det är ju den som gör att det blir om du kommer ihåg att vi hade en derivatförändring som var negativ på 53,7 miljoner kr.

Det innebär ju då att den uppskjutna skatten blir positiv i det här kvartalet. Och vi kommer ju nog ligga på samma aktuell skatt så att säga, betald skatt, skulle jag gissa.

Men det är väldigt svårt med så att säga att beräkna den aktuella skatten. Är du med vad jag menar Albin?

Ja, ja precis. Att den aktuella skatten är ungefär i linje med förra året, är det det du säger?

Ja. Ja, ja.

Det skulle jag gissa. Det är bara en gissning.

Ja, ja, nej jag förstår. Nej men då ska man inte anta H1 egentligen, det förmodar jag, eller i varje fall att inte jag gör det i alla fall.

All right, tack så jättemycket.

Ja, tack.

Vi hanterar dem med egen personal. Och speciellt det här sista förvärvet då, det är ju relativt enkla fastigheter att förvalta.

Och vi har faktiskt lite luft i den kommersiella organisationen också så att den här typen utav förvärv som vi gjorde nu när vi tecknade avtal om de här i Malmö och Staffanstorp är ju perfekt för oss. Det kompletterar ju det andra förvärvet som vi gjorde på bostadssidan.

Men bostadssidan gör vi också. Vi har förvaltningen med egen personal.

Vi kommer anställa någon ytterligare fastighetsskötare. Ja, det har vi faktiskt redan gjort.

Så att befintlig personal är väl svaret, Fredrik. ]: Ja, tackar.

Om vi sedan tar räntorna så om jag minns det rätt så sa du att ni hade sänkt snitträntan Q2 jämfört med Q1. Och du minns ju ändå att ni har för mig att ni sa då i slutet på Q1 eller när ni presenterade Q1-rapporten att det var en del som skulle bindas och då antar att ni har bundit det då under Q2 när det var volatilt och förhållandevis höga räntor då.

Och ändå är den lägre snitträntan Q2 jämfört med Q1. Är det sänkta marginaler som hjälpt med sänkta räntor då eller vad Förstår du min fråga, Marie-Louise?

Lite positivt överraskad kanske eller så ska det inte vara det, men förklara gärna. Det är väldigt volatila räntor.

Vi har gjort den här omfinansieringen av obligationen som Nina sa, där kommer vi ner lite grann i marginal. Det var ju en jättebra transaktion.

Vi omfinansierade den befintliga obligationen där vi hade en marginal på 2,15, nu får vi en treåring på 2%. Så den enskilt är bra.

Bankmarginaler ser vi också går neråt. Sedan har vi ju då räntesäkringar och sedan så har vi ju den rörliga räntan i botten.

Vi har ju alltid en viss del rörlig ränta. Det har varit väldigt volatilt och det är ju det vi ser också i den här swapvärderingen, alltså värderingen utav swapskulden.

Vi försöker ju parera det så gott vi kan. Det är det enda vi kan göra.

Vi har ju ökat räntebindningen igen. Vi gjorde en omstrukturering som vi påbörjade i Q1 utav swapportföljen och som vi har slutfört nu i Q2.

Och nu är vi tillbaks på en räntebindning och jag tycker att vi utnyttjade ändå de här uppgångarna och nedgångarna relativt väl. Sedan kan man aldrig träffa toppen eller botten, men vi stängde ju en del swappar när räntan var hög och sedan gjort om och gått ut på kurvan igen så att säga.

Så att det är ju det vi så att säga enskilt gör. Men det är många faktorer då, det är lägre bankmarginaler, lägre obligationsmarginaler, omfinansiering av swappar.

]: Tack för det. Avslutningsvis då, du sa 1,8% vakanser, det är nästan ingenting.

Hur är då fördelningen ändå, intressant att höra lite grann, hur är fördelningen mellan bostäder och lokaler? Jag förstår att det inte finns så mycket vakans på bostadssidan egentligen men antar att det ändå finns någonting och då vill jag förstå vad den vakansen i så fall kommer ifrån, om det är pågående renoveringar av lägenheter som vakanssätts då eller hur det beräknas?

Ja, vi har en liten, liten renoveringsvakans på bostadssidan. Den här är ju väldigt liten och sedan så är det ju då kommersiella lokaler.

Så att det är väl egentligen lokalerna skulle jag väl säga som är den stora delen. I princip så har vi ju inga vakanser i bostäder förutom de här renoveringsvakanserna, så att kommersiella lokaler.

Men vi har enstaka lokaler. Vi har ju väldigt mycket blandfastigheter och då har du ju bostäder på toppen och sedan har du lokaler i botten och där är ju en viss omflyttning.

Men vi har faktiskt haft en väldigt, väldigt lyckosam uthyrning och också många förhandlingar på gång. ]: Vad bra.

Tack snälla för svaren, bra jobbat. Tack.

Har vi något ytterligare frågor? Nej?

Nej, då får vi väl tacka för oss.

Och nästa kvartalsrapport så har vi Petra på plats, då hälsar vi henne välkommen. Och sedan så får vi önska alla en trevlig sommar helt enkelt.

Tack så mycket. Tack, tack.