SaveLend Group AB

SaveLend Group AB

SSTO:YIELD
1.47
SEK
+0.04
(+2.45%)
97.39MMarket Cap

Q2 FY2026 · Earnings Call TranscriptAugust 13, 2026

Lina Brattström

Då har det blivit dags att hälsa alla hjärtligt välkomna till våran Q&A för H1-rapporten. Jag heter Lina Brattström och jobbar med våran kommunikation, och med mig i studion har jag våran VD Peter Balod och våran CFO Jenny Gabrielson.

Hej, hej.

Peter Balod

Hej, hej.

Jenny Gabrielson

Hej.

Lina Brattström

Vi går väl som vanligt rakt på sak och börjar med första frågan. Hur ska Savelend aktivera det outlånade kapital som finns på plattformen, som per utgången av H1 var investerat till 91%?

Peter Balod

Ja, alltså målsättningen är ju att ligga på en investeringsgrad om 95%. Med det sagt så är då 91% vid utgången av H1 är ju helt klart för lågt och det här ger ju som bekant en negativ effekt både för våra kunders avkastning på det totala kapitalet de stoppat in på plattformen, men också för vår egen intjäning.

Det man också ska säga är att den här investeringsgraden är ett snabbrörligt nyckeltal och det blir liksom en ögonblicksbild i slutet av månaden, inte alltid helt rättvisande. Tittar jag istället nu då på liksom snittet för utgången av samtliga månader under halvåret så är investeringsgraden då knappt 94% och betydligt närmare vårt mål om 95%.

Det finns liksom en naturlig fördröjning i att låna ut krediter från det att kapital kommer in och investeringsgraden påverkas ju då såklart i stor utsträckning av om det kommer stora engångsisättningar från institutionella investerare som Nordix exempelvis då som under Q2. Det vi kan se som är positivt är ju att juli har varit bra sett till förmedlingen och investeringsgraden då ligger över det halvårssnitt om cirka 94%, framförallt för att vi har kommit igång bra med konsumentlånen.

Så att egentligen så är det inte att vi måste aktivera väldigt mycket outlånat kapital, utan det är egentligen en fråga om när ska vi titta på den här siffran och det här nyckeltalet. Och vi har diskuterat det här förut och vi ska än en gång se över och undersöka om det faktiskt går att få fram ett snitt, ett riktigt snitt per tidsperiod och presentera det istället för den ögonblicksbild som vi presenterar idag.

Lina Brattström

Hur stort kapitalinflöde kan Savelend hantera utan sjunkande investeringsgrad?

Peter Balod

Ja, alltså enkelt uttryckt så påverkas ju investeringsgraden direkt om inflödet av kapital är större än den volym krediter som lyckas förmedlas eftersom de här oinvesterade medlen man då drar ner investeringsgraden. Men investeringsgraden påverkas också i princip av allt som sker på plattformen under en månad då, såsom tillgängliga kreditflöden, löpande amortering, förtida återbetalningar, förseningar och så vidare och så vidare.

Och vi jobbar ju ständigt med att planera då våra inflöden framåt för att ta in tillräckligt kapital för att supportera den förmedling som vi har budgeterat med då syftet och målet att behålla en investeringsgrad omkring 95%. Och som jag nämnde i förra frågan då så vi har lyckats hyfsat bra under halvåret ändå genom att hålla investeringsgraden ungefär där vi vill ha den.

Och utöver det här då löpande arbetet så har vi också då möjlighet att ta emot större enskilda investeringar, men då vill vi framförallt koppla det till antingen då kanske ett större fastighetsprojekt exempelvis, eller som i fallet med Refino en viss kredit eller kreditportfölj. Och i de här pågående dialogerna vi har som med olika institutionella aktörer så är det ju en viktig fråga för oss hur snabbt vi kan aktivera det kapital som sätts in.

Och våran modell är ju inte ta in stora engångsbelopp om vi inte också ser att vi kan aktivera det under en skälig period så vi vill inte ligga med för låg investeringsgrad.

Lina Brattström

Vilka trender ser ni i det kapital som frigörs genom försäljning på andrahandsmarknaden?

Jenny Gabrielson

Ja, vi ser en ganska jämn procentandel som säljs på andrahandsmarknaden ställt mot aktivt kapital på plattformen från månad till månad. Sen vi la om strategin att prioritera andrahandsmarknaden före nya krediter har vi nu i drygt 2 år lyckats med vår målsättning att nolla andrahandsmarknaden varje månad.

Och i regel går det snabbare än så. Nästan i princip på dagen som en kredit publiceras till försäljning så köps den också upp.

Som investerare i strategierna har man även sedan slutet av april i år haft möjlighet att sälja krediter för upp till 100 000 per år utan någon avgift och trots den här förändringen så ser vi ingen markant ökning, vilket visar att det är relativt få investerare som behöver komma ur sin investering direkt och att våra aktiva investerare överlag är nöjda med sin investering och avkastning.

Lina Brattström

Innebär den befintliga kassapositionen att Savelend kan förmedla de mest lönsamma krediterna vid varje enskilt tillfälle, eller håller bolaget fortfarande tillbaka på exempelvis konsumentkrediter med anledning av den högre provisionskostnaden?

Jenny Gabrielson

Vi har idag inga likviditetsbegränsningar i förhållande till förmedling av krediter. Det vill säga vi håller inte nere volymen av konsumentkrediter till följd av provisionskostnader, utan vi har mer fokus på god kreditkvalitet vid utgivning av konsumentkrediterna.

Däremot så är det viktigt för oss att vi löpande utvärderar förmedlingskostnaderna och så långt som möjligt håller nere dem då vi har stort fokus på kostnadseffektivitet i allt vi gör.

Lina Brattström

Omsättningen i förhållande till förmedlad volym av krediter nådde en historisk lägsta nivå i Q2. Är det enkom ett resultat av ny periodisering som alltså medför släpande förhöjda intäkter i kommande kvartal eller en ny strukturell omställning?

Peter Balod

Ja, alltså först kan jag säga det stämmer. Omsättningen i förhållande till förmedlad volym är lägre, men det har också naturliga förklaringar.

Och jämför man med historiken innan Q2 2025 så är den största anledningen att vi sen då mars 2025 inte längre tar ut den här interna förmedlingsavgiften för konsumentlån. Och den drev ju liksom intäkter väldigt hårt kopplat till den förmedlade volymen under en och samma period.

Men jämför man lite senare då, alltså Q2 2025 och framåt, så är det ytterligare två saker egentligen som står ut. Som vi nämner i rapporten så har konsumentkreditportföljen i genomsnitt varit 15% mindre under halvåret och det slår ju ganska direkt på vår intjäning.

Och även om vi då under Q2 ökar nyförmedlingen så har liksom inte fått den intäktseffekten än eftersom portföljen då ändå är mindre. Det andra är att vi numera faktiskt har fler kreditprodukter än tidigare som driver upp den förmedlade volymen men inte driver direkta intäkter på samma sätt.

Ett bra exempel på det kan vara de populära fastighetskrediterna. Fastighetssegmentet som sådant för oss är en bra och lönsam affär, men vi har inte samma intäkt per förmedlad krona som vi har exempelvis från konsumentlånen.

Så lite enkelt uttryckt då, ju mer fastighetslån vi gör, desto lägre intäkt per förmedlad krona får vi om vi jämför med att exempelvis bara göra konsumentkrediter. Samtidigt så är den här utvecklingen viktig att se i ett bredare perspektiv.

Att kunna erbjuda flera olika kredittyper har ju ett värde i sig för oss. För våra investerare så skapar det bättre möjligheter att bygga väldiversifierade portföljer med exponering mot krediter med olika egenskaper, löptider, riskprofiler.

Och för oss som bolag så innebär också en mer diversifierad affär, en mer robust affär där vi inte blir lika beroende av utvecklingen inom en enskild kredittyp eller att en lagförändring eller nånting som sker. Så en lägre intäkt per förmedlad krona är därför inte egentligen i det här fallet ett tecken på en svagare affär, utan en naturlig konsekvens av att mixen förändras och att vi förmedlar större volymer inom fler kredittyper.

Lina Brattström

I samband med Q4 2025 guidade Peter att eget kapital ska öka under 2026 från den löpande verksamheten under året. Hur ska detta uppnås?

Peter Balod

Ja, jag förstår det på frågan som att vi kanske har varit otydliga, vilket lett till ett missförstånd. Det jag syftade på efter bokslutskommunikén var att målet för 2026 är att fortsätta den fina utvecklingen som vi har påvisat under 2025 som då slutade med ett positivt EBITDA för helåret.

Ett positivt EBITDA visar på att resultatet från den löpande verksamheten stärker det egna kapitalet, men eftersom vi alltjämt har ganska omfattande avskrivningar i månad så har målet för 2026 inte varit att vara positiva på sista raden, men på EBITDA. Som jag också nämner i VD-ordet så är vi inte nöjda med det resultat som vi gör under första halvåret.

Framförallt eftersom vi inte lyckats skala upp konsumentkrediterna så snabbt som vi önskade. Och det ger tyvärr en tydlig negativ påverkan på intäkterna.

Investeringarna mot kreditmarknadsbolagsansökan har varit omfattande, men de har ju också skett mer eller mindre enligt plan. Men de då i kombination med att vi inte når dit vi vill på intäktssidan gör ju att EBITDA för H1 är svagare än budgeterat.

Det är tydligt. Och det leder ju till att vi måste växa intäkterna ännu kraftigare under H2 än vi först planerade.

Hur vi ska göra det? Jo, vi har som jag nämnde tidigare fråga också att vi har sett konsumentlånen komma igång här nu bra under sommaren och vi ser en fortsatt bra nivå här under augusti.

Fokus är att fortsätta skala det benet nu under hösten tillsammans med att fortsätta den tillväxt vi har planerat i factoring och fastighetskrediterna. Dessutom så ser vi en fortsatt bra tillväxt i affärsområdet Refino och om den fortsätter så ska det finnas möjlighet att även det kan hjälpa till att stärka vårt EBITDA-resultat här under hösten.

Lina Brattström

Hur stor del av de tio nyrekryteringar som är planerade för 2026 är tillsatta i Q2?

Jenny Gabrielson

Under andra kvartalet så har tre roller tillsatts och totalt under det här första halvåret så har fem stycken nya personer börjat hos oss. Därutöver så har vi signerat ett par till i kvartalet som precis påbörjat sin anställning här efter sommaren.

Vi har bland annat stärkt upp inom kontrollfunktionerna, legalavdelningen, kredit- och ekonomiavdelningen, då omställningen till kreditmarknadsbolag kommer att påverka arbetsbördan inom dessa områden, bland annat avseende hanteringen av treasury samt även utökad rapportering till Finansinspektionen.

Lina Brattström

Hur är det egna kapitalet idag i förhållande till de krav som FI ställer på KMB?

Peter Balod

Savelend Group redovisade eget kapital på 97,5 miljon i delårsrapporten här per den 30 juni. Lagen om bank- och finansieringsrörelse ställer krav på banker och på kreditmarknadsbolag att ha ett kärnprimärkapital på motsvarande 5 miljoner euro.

Det är där kravet ligger. Kärnprimärkapital beräknas utifrån det egna kapitalet, varpå man sen gör regulatoriska justeringar framförallt för immateriella tillgångar, men också utvecklingsutgifter och skatter.

Per den sista juni så har vi ett preliminärt kärnprimärkapital om cirka 45 miljoner, vilket alltså då är lägre än det krav som ställs. Det här är anledningen till att vi innan sommaren ställde ut den här konvertibeln som en del i förvärvet av Refino.

De 14 miljon kronorna utgör ju ett lån då fram tills att de konverteras och räknas därför inte in som kärnprimärkapital i nuläget. Om och när SBL Finans erhåller tillstånd som kreditmarknadsbolag sker enligt villkoren då för den här konvertibeln en tvingande konvertering till stamaktier.

Proforma-uträkningen då efter konverteringen skulle innebära att vi har ett kärnprimärkapital med samma regulatoriska antagandena på ungefär 60 miljoner.

Lina Brattström

Hur stora kostnadsökningar innebär omställningen till KMB på årsbasis?

Peter Balod

Ja, omställningen till kreditmarknadsbolag driver ju framförallt kostnader nu relaterat till ansökan. Och vår bedömning är att vi nog har tagit majoriteten av dem här under H1.

Sen ska man då nämna såklart då att vi är ju inne i själva ansökningsprocessen nu, och beroende på mängden, omfattningen och vilka frågor som Finansinspektionen ställer som kompletteringar till den här ansökan, så kan vi behöva ta in ytterligare stöttning av konsulter också nu i höst. Men den modell som vi har arbetat fram med att driva då ett kreditmarknadsbolag i kombination med vår investeringsplattform kräver i sig inte en särskilt mycket större kostnadsbas än den nuvarande verksamheten.

Vissa kostnader kommer såklart tillkomma, till exempelvis då personal och systemstöd för att hantera den ökade rapporteringen som innebär att vara kreditmarknadsbolag. Det är också mer omfattande krav på kontrollfunktioner och högre tillsyn som myndighetsavgifter och så vidare.

Men tillsammans så rör det här sig inte om några enorma summor, utan det är några procent liksom ökning ansett från totala kostnaden som bolaget har. Det här är också en av anledningarna till att vi har valt att gå den här vägen, för den nuvarande modellen med de regulatoriska krav som redan har driver redan nu en ganska stor kostnadsmassa och det vi ser när vi tittar på modellen med ett kreditmarknadsbolag är att det ger stora mervärden att skala intäktssidan.

Så därför, förhållandevis lilla ytterligare kostnaden vi har är en liten investering ställt till den potential som vi ser i nya modellen.

Lina Brattström

Kvarstår tidigare målsättning om att minska andelen konsumentlån givet de nya förutsättningarna som väntas med KMB? Vad är resonemanget beträffande dagens spridning av krediter?

Jenny Gabrielson

Vi ser fortsatt ett stort värde i att ha en väldiversifierad kreditportfölj både för våra investerare och för Savelend som bolag. För våra investerare så innebär det en bredare fördelning, att kapitalet kan spridas över många krediter med olika egenskaper, löptider och riskprofiler, då det minskar koncentrationsrisken och skapar bättre förutsättningar för en stabil, riskjusterad avkastning över tid.

Diversifieringen är även väldigt viktig för Savelend. Olika kreditsegmenten påverkas på olika sätt av exempelvis konjunktursvängningar, förändrade räntor och nya regulatoriska krav som vi ser kommer hela tiden.

Genom att ha flera starka kreditvertikaler blir verksamheten mindre beroende av utvecklingen inom ett enskilt segment och därmed mer motståndskraftig över tid. De nya förutsättningarna med ett framtida kreditmarknadsbolag förändrar samtidigt möjligheterna inom konsumentkrediter.

Vi ser fortsatt god potential inom det segmentet och har kommunicerat att konsumentlån, fastighetslån och factoring är några av våra viktigaste tillväxtdrivare framåt. Det innebär dock inte att vi på något sätt vill växa konsumentkrediter på bekostnad av en diversifiering.

Tvärtom så ser vi ett värde i att fortsätta att utveckla samtliga våra huvudsakliga kredittyper och låta fördelningen utvecklas utifrån vad vi ser en attraktiv riskjusterad avkastning och efterfrågan från investerarna. Så att sammanfattningsvis kan man säga att målsättningen är att vi vill ha en välbalanserad och diversifierad portfölj snarare än en viss på förhand bestämd andel konsumentkrediter.

Lina Brattström

Och då har vi kommit fram till dagens sista fråga. Vilka produkter är prioriterat att lansera vid eventuellt grönt ljus från FI gällande Savelends ansökan om att bli KMB, och på vilken tidshorisont väntas första lanseringen efter eventuellt godkännande?

Peter Balod

Ja, de produkter som vi kommer lansera är ju först och främst inlåningsprodukterna, det vill säga sparkonto och fasträntekonto då med statlig insättningsgaranti. Och ambitionen är ju att kunna vara redo att lansera de här produkterna och påbörja verksamheten som kreditmarknadsbolag egentligen så omgående som möjligt efter att ansökan har blivit godkänd.

Och det här var också lite syftet till att vi väntade med att få in våran ansökan under första halvåret eftersom vi ville komma så långt som möjligt tekniskt och se att vi hade en bra chans att inte behöva ha liksom någon ledtid från att vi då får ett tillstånd till att vi kan gå igång.

Lina Brattström

Och med det så tackar vi så mycket för inskickade frågor och tack till Peter och Jenny.

Jenny Gabrielson

Tack så mycket.

Peter Balod

Tackar.