Då har det blivit dags att spela in vår Q&A på bokslutskommunikén för 2025. Som vanligt är det jag och Lina Brattsström som läser frågorna och med mig i studion har jag vår vd Peter Balod.

Hej hej! Och vår CFO Jenny Gabrielsson.

Hej! Hej!

Jag tänkte inleda med att säga att vi har fått in jättemånga frågor den här gången, vilket är superkul, det tackar vi så hemskt mycket för. Vi kommer dock att vara lite fräcka och dela upp det här i två steg, för det är ganska många frågor som berör avyttringen av Blendify.

Den affären är ju faktiskt inte stängd än rent formellt, utan vi har closing bokad för den här veckan och vi kommer därför att återkomma med en Q&A kring detta lite senare. Så ni får ha lite tålamod med oss där, så tar vi frågorna som rör bokslutskommunikén här idag.

Ska vi dra igång direkt? Vi börjar med några frågor om plattformen.

I rapporten så redovisas nykundsinflödet och SaveLand når nu över 50 000 investerare. Hur ska ni fortsätta växa?

Och hur ska bolaget vända trenden med lägre nykundsanskaffning per kvartal? I rapporten så redovisade vi hur många nya konton som registrerades på plattformen under kvartalet och också under helåret.

Vi har tittat här lite och jag vet faktiskt inte riktigt var frågeställarna har kommit fram till de här 50 000 investerarna, för internt så följer vi både antalet konton på plattformen men också antalet investerare som har minst en krona investerad. Tyvärr så summerar ingen av dem till 50 000 exakt.

Så antalet konton är betydligt fler och aktiva investerare är färre än 50 000. Men vi ser ju en ökning trots allt.

Och så kan vi säga att varje månad så både aktiveras och inaktiveras konton på plattformen. Och i regel så ser vi också en viss fördröjning mellan att själva kontot startas och att första insättningen görs.

Och eftersom det kan fluktuera upp och ner så här så har vi i vår finansiella rapportering valt att kommunicera utvecklingen på plattformen i fråga om totalt kapital och inte i antalet investerare, eftersom vår intjäning ligger som bekant i hur mycket kapital vi lyckas förränta och inte i antalet konton eller i antalet investerare som äger det kapitalet. Sen var det några fler frågor där om hur vi ska fortsätta växa och så.

Och i det korta perspektivet är vår målsättning att öka inflödet av nya kunder genom att satsa ännu mer på marknadsföring och försäljning. Både genom att öka investeringen i ren marknadsföring eller reklam under det här året än vad vi har gjort förra året, men också faktiskt satsa både personal på sälj och marknadsavdelningarna.

Sen i det längre perspektivet så kommer vi få ytterligare en försäljningskanal när det kommer till pengar in på plattformen. Och det är ju att vi får en ny kundgrupp som kommer in via inlåningen som vi också kan bearbeta för att bli investerare på plattformen.

Investeringsgraden rapporteras till 91,5% i Q4. Det är den lägsta nivån på fyra år.

167 miljoner står oinvesterat, upp från 143 miljoner i slutet av föregående år. Finns det några förklaringar till den lägre investeringsgraden?

Varför har 2025 haft en så pass mycket lägre investeringsgrad än tidigare år? Ja, investeringsgraden fluktuerar ju ständigt, men det är en väldigt viktig KPI för oss och den har stor påverkan på investerarnas avkastning på totalt kapital och därmed också på bolagets intäkter.

Anledningen till den lägre investeringsgraden under Q4 under året har främst att göra med två olika saker. Dels för att vi är mer selektiva i vår kreditgivning till konsumenter vilket gör att det tar mer tid att få ut kapitalet som man har aktiverat, specifikt för just den kredittypen.

Och sen så beror det även på den stora ökningen vi har sett av factoringkrediter vilket gör att vi måste hålla mer likviditet på plattformen för att kunna hantera kortare krediter än vad vi tidigare har gjort. Det förmedlade kapitalet uppgick till 350 miljoner, den högsta siffran på två år.

Hur väntas denna siffra utvecklas framöver? Målsättningen är enkel, det ska öka.

Vi har under de här två senaste åren arbetat hårt med att ställa om modellen så att vi tjänar en större andel av våra intäkter från utvecklingen av kreditportföljerna istället för nyutlåningar eller ny förmedling. Det har gett en bättre stabilitet och tillförlitlighet i våra intäkter framåt.

Men nu med rätt modell så är det genom tillväxt som vi skapar större marginaler och får bättre avkastning. Så det är fokus framåt att öka.

I vilken utsträckning påverkar Lendify-krediterna Saveminds omsättning idag? Exklusive synergier skulle affären ge ett kassaflöde om 20 miljoner kronor fram till och med 2027.

Hur stor del av den affären återstår? Har Savemind haft en acceptabel migrering från Lendify över till fortsatta investeringar via Savemind?

Och hur stor del av Saveminds AUM utgörs av krediter utgivna av Lendify innan förvärvet? Ja, men det var många frågor på en gång men jag försöker bryta upp det lite.

Sedan förvärvet i juni 2023 till och med utgången av 2025 så har Lendify-portföljen stått för knappt 6% av de totala intäkterna. Totalt har de 30 månaderna hittills inbringat ett kassaflöde om drygt 17 miljoner.

Då utan att räkna på synergieeffekter såsom intäkter hänförliga till före detta Lendify-investerare som har skapat Savemind-konton. Vår bedömning är därför att vi troligen kommer att överträffa målsättningen om 20 miljoner i kassaflöde per 2027-12-31.

Jag vill inte direkt spekulera eller guida externt hur stort kassaflöde vi kommer se från portföljen från 2028 och framåt. Men vi prognostiserar såklart intäkter även efter utgången av H2027.

Vi tycker att migreringen av kunder från Lendify-portföljen har varit lyckosam. För sista december kan vi väl se att omkring hälften av alla investerare som togs över i förvärvet har någon form av sparande på Savemind-plattformen.

Om man tittar på låneportföljen som togs över i Lendify-förvärvet så stod den vid årsskiftet för cirka 12% av plattformens totala AUM. Nyligen presenterade ni att Nordics utökar sin investering med 120 miljoner kronor under 2026 vilket ökar ert AUM med 6% allt annat lika.

Nordics har uppenbarligen varit en mycket bra partner till SaveLand. Finns det pågående processer att attrahera nytt institutionellt kapital?

Först och främst är det väldigt roligt att Nordics väljer att fortsätta utöka sin investering hos oss och tro på oss också framåt. Som vi har sagt tidigare så arbetar vi på att få in fler institutionella investerare men faktiskt inte specifikt på just konsumentlån som är det som Nordics investerar i.

Vi har ingen exklusivitet med dem på något sätt men just nu som vi ser det så är aptiten för konsumentlån hos Nordics och resterande delar av plattformen större än vad vi lyckas förmedla. Därför är det inte fokus på att aktivera ytterligare en institutionell spelare för just konsumentkrediter enbart då.

Så vårt fokus har i första hand varit att hitta den här typen av större investerare i olika typer av företagskrediter, factoring, SMS-lån, fastighet. Men eftersom vi inte har lika lång kredithistorik där så har de flesta dialogerna som vi redan har haft landat i att de gärna vill invänta oss tillgänglig historisk data innan de är beredda att investera vilket är helt naturligt.

Eller här och nu kanske man ska säga så är vår bedömning att vi har den datan, vi kan påvisa en historik och därför kan vi flytta flera av de diskussionerna framåt. Då ska vi prata lite KNB-ansökan.

kommer en godkänd ansökan om KNB öppna möjligheter för nya affärer likt Lendify? Ja, det korta svaret är ja.

När vi har fått det här tillståndet att bedriva verksamhet som kreditmarknadsbolag så kommer vi vara en av Historiskt sett har en ansökan att bedriva finansieringsrörelse, såsom kreditmarknadsbolag, som det heter, haft en handläggningstid på minst tolv månader. Dock tror vi att det skulle kunna gå snabbare, dels baserat på att Finansinspektionen har anpassat sina processer utifrån europeiska standarder, vilket ska innebära en mer effektiv tillståndsprocess.

Och det kan vi se någon form av stöd i de två senaste ansökningarna som har gjorts om att bli kreditmarknadsbolag, det vill säga Bricks och Enyfin. Deras ansökningar tog bara sex månader från att de skickade in till att man fick ett godkänt tillsyn.

Samtidigt så vet vi också att det kommer komma in ett antal ansökningar nu under våren från andra bolag som vi har haft kontakt med. Och det kan ju såklart också påverka handläggningstiden.

Så sammantaget så kan vi faktiskt inte göra mer än att gissa. Rimligen, om jag ska gissa, så skulle jag säga att den här processen skulle kunna vara klar mellan sex och tolv månader.

Många konsumentkreditbolag kommer inte kunna fortsätta med konsumentkrediter. Är Saveon intresserad av att agera opportunistiskt genom att förvärva kreditportföljer, likt tidigare affärer som exempelvis Lendify?

Ja, under det här året som har gått, sedan det stod klart att den nya lagen skulle träda i kraft, så har vi haft dialoger med, jag skulle säga, det är majoriteten av konsumentkreditinstituten som finns kvar. Men även flera av de mindre nischbankerna och kreditmarknadsbolagen för att få en bild av var marknaden är på väg.

Och det vi kan se är att vi tror att det kommer ske en viss konsolidering, kanske något mindre än det vi först trodde. För vår del så är vi såklart alltid intresserade av att agera opportunistiskt om det kan göra bra affärer.

Och det finns ju såklart möjligheter på en marknad som förändras så här mycket som den nu gör på svenska konsumentkreditmarknaden. Men det man ska komma ihåg är också att det finns en del risker förknippade med att förvärva kreditportföljer eftersom kreditkvaliteten är det som avgör.

Den måste verkligen noga säkerställas. Om man tittar på de bolag som redan har de här tillstånden, som är kreditinstitut och förvärvar portföljer, så riskerar de på nedsidan att kreditförlustreserveringarna blir större och med högre kapitaltekniskt krav som följd om då kvaliteten på den förvärvade portföljen är sämre än förväntat.

Och för oss så är det minst lika viktigt, då det är våra investerares avkastning som kommer påverkas om vi förvärvar en portfölj med deras kapital och det skulle ära sämre än förväntat. Så därför är vi extremt, extremt noggranna när vi nu utvärderar ett par portföljer, men vi har ännu inte tagit något beslut om det är någon vi vill gå vidare med.

Var kommer det primära värdeskapande fokuset att ligga efter att KNB-ansökan har lämnats in? Är det lönsamhet, volymtillväxt, produktbreddning eller organisatorisk uppbyggnad?

Det främsta värdeskapandet kommer att komma från lönsamhet. Det modell som vi har byggt har potentialen att kunna placera bolaget som en av de mest lönsamma kreditinstituten på den svenska marknaden sett till avkastning på eget kapital.

För att åstadkomma det här så ser vi absolut ett behov av volymtillväxt, av kapital på investeringsplattformen, men också genom att ta in sparpengar i själva kreditmarknadsbolaget. Den nuvarande affärsmodellen handlar som bekant om att förmedla krediter till investerarenplattformen och den nya modellen kommer att handla om kreditgivning med vidareförsäljning till plattformens investerare.

Tittar man på den månatliga volym som just nu förmedlas av krediter så är det ungefär i nivå med det som vi initialt planerat ge ut från kreditmarknadsbolaget. Därför så är vi ganska återhållsamma i våra prognoser för de första tolv månaderna, men sen ser vi såklart att de månatliga utgivna volymerna också ska öka.

Sen kommer vi att addera sparprodukter under kreditmarknadsbolaget med en statlig insättningsgaranti, men vi har inte för avsikt att addera fler kredittyper i det här läget. För vi ser en styrka i att förstå i detalj de krediterna vi ger ut och vi ser att vi kan också växa ordentligt på de fyra huvudsakliga krediter som vi jobbar med idag, det vill säga konsument, företagslån, fakturaköp och fastighetskrediter.

En förklaring till den förbättrade omsättningen i Q4 är en ökad utlåning där nu factoring utgjorde 40% av denna volym. Vad ligger bakom denna ökning och väntas den fortsätta?

Vilka kredittyper är tillväxtdrivarna framöver? Factoring har stått för en alltandel av volymen som förmedlats varje månad under hösten.

Och det som ligger bakom är först och främst den starka triten plattformens investerare för just den kredittypen. Dels för att det upplevs som en bra säkerhetsställt avkastningen att finansiera en faktiskt faktura med risk mot utställaren.

Men också för att löptiderna generellt sett är korta. De ligger mellan 30 till 60 dagar.

Den andra anledningen skulle jag säga är att vi aktivt har investerat i systemstöd och anställt personal som kan både branschen och driver factoring på ett sätt som bolaget inte har haft möjlighet att göra tidigare. Så helt enkelt hårt och dedikerat arbete som har gett sina resultat.

Vi förväntar oss att vi kommer att fortsätta öka factoring under 2026. Men jag vill inte gå in på exakt hur mycket eftersom det både är beroende av tillgängligt kapital på plattformen och möjligheterna att skala onboarding av nya fakturautsäljare.

Hur ser kapitalallokeringsplanen ut under 2026 och 2027? Organisk tillväxt, nya kreditprodukter, teknikinvesteringar eller M&A?

Ja, främsta fokus under 2026 kommer vara att säkra att vi har tillräckligt med kärnprimärkapital för att klara det grundkrav som finns för kreditmarknadsbolag, det vill säga 55 miljoner kronor. samt att med marginal klara de stresstester och sådär som görs som en del av ansökan.

En stor del av det här hanteras såklart med Belecta-transaktionen som vi siktar på att göra klart här i veckan. Men det är också viktigt för oss att fortsätta den fina utveckling som vi har påvisat under 2025 där vi gör positivt EBITDA på helåret och vi också ska stärka vårt egna kapital framåt från den nuvarande verksamheten.

Så den tillväxt vi sett under 2025 för både factoring och fastighetssegmentet siktar vi på att fortsätta utveckla tillsammans med målsättning att igen få upp den förmedlade volymen för konsumentkrediterna och då kunna ta marknadsandelar där när marknaden efter sommaren ändras ganska drastiskt. Det kommer behövas en viss del av investeringar i teknik samt ett antal kompetenser som måste adderas i form av nyanställningar och i vissa fall med stöttning av konsulter.

M&A kan bli aktuellt men som vi var inne på i tidigare frågor så är det primärt en fråga om att vi tittar på att kanske förvärva konsumentkreditportföljer snarare än samgående med något annat bolag. Är Saveon strukturellt kassaflödespositivt exklusive tilläggsköpeskilling eller är framtida kassaflöde delvis beroende av denna?

Den plan som vi har lagt för 2026 är att vi ska vara kassaflödespositiva i den löpande verksamheten. Och det betyder att varken den initiala eller tilläggsköpeskillingen är planerad för att täcka operationella kostnader eller supportera den löpande verksamheten som vi har.

Den initiala köpeskillingen är en betydande del av att klara Finansinspektionens kapitaltäckningskrav för kreditinstitut. Men tilläggsköpeskillingen kan man se i perspektivet som ett tillskott i kassan som inte är öronmärkt för.

Hur förväntas personalstyrkan och kostnadsbasen utvecklas under 2026 och 2027 till följd av Belecta-vyttringen och KNB-processen? Under det här året så planerar vi att anställa ett tiotal personer varav hälften av dessa är relaterade till förberedelse för att kunna bli ett kreditmarknadsbolag.

Belectas personal har arbetat dedikerat Och därmed en väsentlig milstolpe i transaktionen. Ja, det stämmer ju att affären var villkorad av ett godkännande från ISP-myndigheten då.

Men däremot så var bedömningen från externa jurister både på våran och på köparens sida då att det här godkännandet var förväntat och att anmälan därför mer var en formalitet än någonting annat då. Vi nåddes ju av det officiella godkännandet på kvällen den 18 februari och eftersom utfallet var förväntat just och därför inte klassades som MAR så rekommenderades vi att vi kunde kommunicera det här i händelse under kvartalet i kommuniké, vilket vi också gjorde.

Och det är alltså inte då krävdes det bara PM. Vi kommer släppa ett PM när tillträdet är klart men även detta bedöms vara i linje med förväntningarna efter vi har skrivit på det bindande aktieöverlåtelseavtalet vilket vi gjorde den 22 december.

Därmed anses inte heller det vara MAR. Om KNB-tillståndet beviljas och exempelvis sparkonton lanseras, kommer dessa att erbjudas under Svealand varumärket eller under ett separat koncernvarumärke?

För närvarande så är ju SaveLand koncernens övergripande varumärke just SaveLand. Under det så finns det separata varumärken för exempelvis lånstef för konsumentlån, Landify som används för företagslån och sådär.

Det pågår en hel del varumärkesdiskussioner internt och vi pratar med styrelsen också för att hitta den bästa vägen framåt. Det är ju alltid så med att prata varumärken att det finns möjliga både fördelar och nackdelar och utmaningar med olika vägval.

Men den väg som bolaget beslutar kommer välja kommer vara den som vi tror skapar bästa möjliga förutsättningar för att växa bolaget och leverera på den satta planen. Så just nu så kan jag inte säga någonting om var vi kommer landa, men det kommer.

Strålande. Det var den sista frågan vi hade på det här.

Så då får jag tacka så mycket. Tack.

Tack så mycket. Tack.

Och vi återkommer som sagt med en Q&A kopplad till just avyttringen av Belecta. Så ha lite tålamod.