Ni släppte ju Q2-rapport förra veckan, så idag ska du få svara på lite frågor från investerarkollektivet. Du har ju ett eget frågebatteri med som vanligt som du ska få gå igenom.

Men innan det vill jag uppmana som tittar att använda av frågeformuläret så kommer vi ta upp era frågor i slutet av sändningen. Med det sagt så ska jag dela din skärm och lämna över ordet till dig.

Varsågod.

Tack så jättemycket och tack till där hemma som tar tid. Jag vill rikta ett särskilt tack till de som tar sig tid att samla ihop de olika frågorna som ställs på olika forum och så vidare och skickar de till mig.

Det det sparar väldigt mycket tid för mig så tack så hemskt mycket för det. Och i vanlig ordning så har jag som Jakob säger ett ett frågebatteri som då har fått skickats till mig från olika aktieägare och de kommer jag gå igenom först och sen så så finns det ju då möjlighet för att ställa frågor under tiden som jag sen kan besvara i slutet.

Ska vi se om vi kan få det här att fungera. Så frågorna är ju då uppdelade per ämne och vi börjar med ett antal frågor kring Lantmännen och de lyder så här: Förseningen av produktion av djurfoder, innebär det att projektet blir försenat eller gäller tidsplanen som kommunicerades i Q1-rapporten?

Om den tidsplanen inte gäller längre, vilken är då den nya sluttidpunkten av projektet inklusive rapport? Då kan vi börja med att berätta vad det den här förseningen som som frågeställaren hänvisar till vad det gäller.

Det är att i när för att vi ska producera den här proteiningrediensen som ska gå in i djurfodret så har vi först ett fermenteringssteg och sen har vi ett antal så kallade nedströmssteg vilket inkluderar filtrering och torkning och så vidare. Och allting fungerar, det är väldigt viktigt att säga, men den torkutrustningen som vi har hade mindre kapacitet än vi hade räknat med, vilket innebär att det blir en en flaskhals för produktionen vilket vilket, ja, innebär att det tar tar längre tid.

Och det är ett par saker som ska matcha här, för vi ska genomföra produktionen och sen ska vi då det den här proteiningrediensen sen blandas i in i ett foder som i sin tur ska användas i utfodringsförsök. Viktigt att säga är att vi, som det ser ut nu i alla fall så har vi löst torkfrågan.

Vi har har identifierat en betydligt större tork som vi kan använda vilket kommer snabba på allting ganska radikalt, vilket innebär att vi tror inte att förseningen blir så stor, men som sagt så är det ett par saker som ska passa passa ihop för att alltså då med foderblandningen och utfodringstesterna. Så vi vet inte riktigt hur när utfodringstesterna kommer påbörjas och därmed kunna slutföras.

Men den troliga förseningen är någon eller några månader. Det det handlar inte om flera kvartal.

Nästa fråga: Om utfodringsförsöken visar lika bra eller bättre tillväxt och foderomvandling än dagens proteinråvaror, vad återstår då innan fjäderproteinet kan kommersialiseras? Som jag som jag tror att eller som jag är ganska säker på att jag kommunicerade i senaste rapporten och även i det pressmeddelandet där det här projektet offentliggjordes så är ju syftet med den projektplanen vi har att utvärdera eller utröna samtliga de frågor som måste besvaras innan innan processen kan kommersialiseras och det inkluderar då både utfodringsförsöken men även frågor kring produktionskostnad och även logistiken.

Och vad jag menar med logistiken det är att de här typerna av material kan ibland vara ganska svåra att hantera, de suger åt sig mycket vätska och så vidare. Och samtliga de utvärderas parallellt med produktionen och utfodringsförsöken.

Så tanken är ju att det inte ska finnas någonting kvar att utvärdera innan innan processen kan kommersialiseras. Nästa fråga: Om resultaten blir bra, ser ni framför en modell där tekniken licensieras till många slakterier eller proteinproducenter ungefär som PHA-tekniken och hur stor skulle en typisk anläggning kunna vara?

Väldigt bra fråga. Det som det som avgör här det är eller faktorer som spelar in det är dels att man inte vill behöva förflytta fjädrar särskilt långt och det begränsar ju storleken på anläggningar.

Så man kan å ena sidan sätta ut många små anläggningar i närheten av slakterier och där man bara använder fjädrar från ett slakteri, man kan ju också centralisera det. Men om man centraliserar det innebär det ju då att man behöver transportera längre och andra sidan så har ju en större anläggning stordriftsfördelar.

Men för att ändå försöka besvara frågan så ser vi framför oss snarare många något mindre anläggningar snarare än ett fåtal stora. Framförallt i Europa så är ser den ser den strategin mest trolig ut.

I USA ser det lite annorlunda ut på grund av att de har ett antal väldigt stora dominerande proteinproducenter som Tyson Foods till exempel som har större slakterier vilket innebär att man kan ha väldigt stora anläggningar utan att behöva transportera fjädrar särskilt långt. Sen går vi över till Conspac.

Där har vi tre frågor som är ganska relaterade till varandra så jag tänker att jag tar alla samtidigt. Den första är: Ligger allt arbete med Conspac nere?

Nummer två: Har ni någon löpande dialog med ledningen om nästa steg? Och nummer tre: Har ni någon information om Conspacs plan för PHA-produktion?

För att igen påminna om vad som har hänt så har vi ju ett licensavtal på plats med Conspac Conspac som de har betalt för, men eller där de har rätt att producera PHA då upp till en viss volym. Men de kommunicerade ju också under våren att finansieringsarbetet att säkra finansiering fortfarande pågår och där i den frågan har vi egentligen ingen uppdatering utan enligt vad vi vet så pågår finansierings insatserna fortfarande.

Men Conspac har inte lyckats säkra tillräckligt mycket finansiering för att få den första anläggningen på plats. Men vi har en löpande dialog med ledningen, då VD:n och styrelseordförande i Conspac.

Går vi vidare. Kemiföretaget: I juli kommunicerades att avtalet med kemibolaget var signerat och att det första projektavtalet skulle signeras inom kort.

Hur lång tid kan vi förvänta oss att det tar? Vad återstår tekniskt respektive kommersiellt innan projektavtalet kan ingås?

Om vi då börjar med den sista frågan vad som återstår innan det kan signeras, det återstår ingenting. Vi vi det är väldigt små detaljer kvar innan det kan signeras.

Om jag Man ska vara alltid försiktig att att ge tidsprognoser, men jag förväntar mig att det här avtalet är på plats väldigt snart, veckor inte månader. Nästa fråga: Har ni fler projektavtal som diskuteras?

Finns det möjlighet till down payments i dessa? Det som ligger närmast till hands det är ju SPF-boostern där vi då kan använda vår PHA för att öka mängden SPF, alltså sun protection factor, i solkrämer.

Kemiföretaget testar det här materialet och än så länge så är resultaten väldigt bra. Huruvida det finns möjlighet till down payment i det här avtalet, det det är ju där ska vi väl säga ja, det finns ju möjlighet till det och det kan väl vara värt att säga här att vi har ett väldigt stort intresse för från ett stort antal olika aktörer för den här SPF-boostern och det innebär ju i sin tur att vi är i en väldigt stark förhandlingsposition när vi diskuterar med olika potentiella kunder som då vill ha exklusivitet, vilket de flesta vill ha för den här typen av produkt.

Nästa fråga: Det första projektkontraktet som är tänkt att avse en biologiskt nedbrytbar filmformare, är det endast tänkt att appliceras i en typ av produkt, till exempel läppstift, eller till flera olika produkter? Det är för flera olika produkter.

Läppstift är en av dem, men det är även andra typer av så kallad colour cosmetics som mascara, olika typer av hudkrämer och även hårprodukter är inkluderat i det här projektet. Nästa fråga, sista frågan om kemiföretaget: Kommer ni själva kunna producera det material som behövs för den tänkta pre-launchen inom det första planerade projektkontraktet eller kommer ni behöva använda en kontraktstillverkare?

Vi kan producera själva, men vi kommer troligen använda en kontraktstillverkare av två skäl: dels på grund av att om vi skulle använda vår anläggning till att producera så skulle den i princip vara helt dedikerad för den här produktionen och vi har annat att ägna oss åt också. Och nummer två det är att på sikt så kommer vi ju inte producera i den typen av setup som vi har på plats i Lund, utan vi kommer producera i en typ av anläggning som som mer liknar en kontraktstillverkare.

Då är det rätt bra att så tidigt som möjligt börja använda en representativ typ av produktionsutrustning. Så har vi ett antal frågor om Chematur.

Fråga nummer ett: Enligt Q2-rapporten så betalade kunden fas 1 någon gång i juli. Innebär det att fas 1 förskjutits cirka två månader från det att avtalet signerades i början av maj, det vill säga att fas 1 är färdigt i slutet av november?

Så det är ingen förskjutning utan det var ju redan från början bestämt att den här perioden, alltså basic engineering-perioden påbörjas i och med att betalningen sker och det framgick också av det pressmeddelande som skickades ut vid tillfället. Vi förväntar oss att vara färdiga med basic design före årsskiftet och sen så har ju kunden ytterligare lite tid på sig att ta beslut då om investering och, ja, gå vidare därifrån.

Så det beror lite på vad man menar med fas 1, men vi räknar med att basic design eller basic engineering är färdigt i år i slutet av Q4 och därefter har de ju 30 dagar på sig att efter att vi har levererat den har de 30 dagar på sig att att ta ett beslut. Nästa fråga då: Basic engineering för den första POBV-fabriken har pågått ett tag.

Vilka konkreta steg återstår innan kunden kan fatta slutgiltigt slutligt investeringsbeslut och när bedömer ni att beslutet behöver tas för att fabriken ska kunna vara i drift enligt plan? De behöver ju vår levererande levererade basic design innan de kan ta beslutet.

Så det är inte så att så att säga att de gör det löpande under under basic design utan de de får ett ett paket i slutet av den här perioden och baserat på den så tar de tar de ett investeringsbeslut. Viktigt är ju att det vi levererar i den här basic design det är de garanterade CAPEX- och OPEX-siffrorna och det är ju väldigt mycket det som kunden tar beslut baserat på.

Så jag tror det besvarade frågan. Nästa då: Hur ser intresset ut från andra potentiella POBV-producenter?

För ni idag konkreta diskussioner om ytterligare fabriker utöver projektet i Västra Asien? Jag svarade ja, det pågår diskussioner med ytterligare aktörer och vi har siktat in oss på viss geografisk region och också vissa typer av aktörer på den eller inom den regionen.

Och Chematur planerar ett besök då i i den här i den här delen av världen för att då förhoppningsvis kunna säkra ytterligare avtal och driva de här diskussionerna vidare. Nästa fråga: Om den första Chematuranläggningen byggs, hur mycket av det engineering-arbetet kan återanvändas för fabrik nummer två och tre?

Kan tiden från avtal till färdig fabrik då kortas väsentligt? Det här beror lite på.

Dels beror det på om då samma råvara kommer att användas i i de två olika fabrikerna. Det det är ju fråga nummer ett.

Nummer två det är också att det engineeringen ser lite olika ut beroende på var i världen en anläggning står. Exempelvis spelar temperatur roll för behov av kylning, lokala regler kring vattenhantering och så vidare spelar roll också.

Men med det sagt så, ja, det är ju mycket som kan återanvändas. Men det viktigaste är inte att att engineeringen går snabbare.

Det viktigaste är att vi har en en demonstrationsanläggning som vi kan visa upp för att visa att teknologin fungerar och det är det som kommer att förkorta införsäljningstiden. Det är det som är det viktigare snarare än att engineeringtiden går ner.

Det innebär ju också förstås då att vi behöver inte rabattera vår licens eftersom vi det det kunden behöver inte ta samma tekniska risk i i uppskalningen. Nästa fråga: Om den första storskaliga fabriken verifierar den kostnadsbild ni sett i mindre skala, vad ser ni då som det största hindret för att Bioextrax teknologi ska bli ett standardval för nya PHA-fabriker?

Om om så att säga vi vi kan producera eller inte vi, våra kunder kan producera med den kostnad som vi ser framför oss tror vi att det kommer vara göra väldigt stor skillnad för PHA-marknaden och vi tror att ett stort antal nya aktörer kommer välja vår teknologi för att producera PHA. Med det sagt så så finns ju den typen av råmaterial som vi arbetar med inte överallt.

Så det kommer ju fortfarande finnas anledning för vissa aktörer att använda andra råmaterial. Det kan också vara så att de inte vill producera exempelvis POBV utan vill producera en annan typ av PHA som heter POBH som ett exempel som är snarlik POBV men inte exakt likadan ur materialegenskapsperspektiv och då kommer de inte heller kunna använda vår teknologi eftersom vår ja, vår utöver PHA-O då som den här mjuka materialet så så producerar vår vår standardteknologi bara POB och POBV och inte POBH då.

Sista frågan om Chematur: När avtalet med Chematur går in i fas 2 och därmed blir bindande och ger tydligare definierade intäkter, skulle det vara möjligt att ta lån med avtalet som säkerhet för att minimera utspädningen för aktieägarna? Jag kan ju inte kommentera på möjligheterna för just oss baserat på just det här avtalet, men det är klart att har man säkrade framtida intäkter så det så öppnas det upp nya finansieringsmöjligheter som inte finns tillgängliga när man inte har den typen av säkrade stora framtida intäkter redan.

Godisproducenten: Ligger allt samarbete nere i väntan på tuggtestet och nu också omorganisationen? Tuggtestet hänvisar ju då till den här sensoriska panelen som vi pratat om och omorganisationen syftar på att det sker en större omorganisation i godisproducenten.

Jag ska väl tillägga, jag är osäker på om jag nämnde det i rapporten, men den här omorganisationen är som en konsekvens av ett större förvärv som som godisproducenten gjorde så det är så att säga vad såvitt jag vet i alla fall inte inte beroende på nedskärningar eller liknande utan det är en så att säga en offensiv omorganisation om man så vill. Men det det det projektet väntar på det är att den här sensoriska testerna ska genomföras.

Vi håller ju på med kontinuerlig processoptimering på vår sida för att trycka ner kostnaderna och så vidare vilket vi då tror kan bidra till det här projektet på längre sikt för tuggummi är ju exempelvis i förhållande till personal care ett mer prispressat segment. Så, ja, jag skulle inte säga att att samarbetet ligger nere, men det vi väntar båda parterna på att den sensoriska panelen ska genomföras.

Nästa fråga: Vet ni säkert att godisbolaget fortsatt är intresserat eller är det senaste halvårets förseningar ett tecken på att intresset försvagats signifikant eller vilka indikationer har ni på att de faktiskt är intresserade av just Bioextrax? Om vi börjar på det senaste då vad att de är intresserade av just oss beror ju på att vi är de enda som kan producera den här typen av material i stor skala.

Men huruvida deras intresse försvagas signifikant så har vi inte fått några sådana indikationer. Det enda vi har fått höra det är att det det sker den här omorganisationen vilket i sin tur har lett till förseningar inte bara i vårt projekt utan i egentligen alla innovationsrelaterade projekt som godisproducenten har.

Fråga nummer tre då kring godisproducenten: När den sensoriska utvärderingen utvärderingen väl är klar och sammanställd, vad är nästa konkreta beslutspunkt? Är nästa steg ytterligare formuleringstester, pilotproduktion eller diskussion om kommersiell produktion?

Det som det som händer efter en framgångsrik sensorisk utvärdering är dels en uppskalning vilket man då skulle kunna kalla pilotproduktion, det vill säga att tuggummi ska produceras i större skala och det är betydligt större skala som kräver flera 100 kg material från oss. Och då vi som vi ser det så är det ju också startskottet för de mer ingående diskussionerna om hur detta ska se ut på längre sikt, det vill säga när kommersiell produktion har påbörjats.

Fjärde frågan om godisproducenten: Ni har tidigare beskrivit ett potentiellt värde för Bioextrax på över 1 miljard kr årligen vid fullskalig användning. Har bedömning av den långsiktiga potentialen förändrats sedan dess?

Svaret är nej på den frågan. Sista frågan: Eftersom det nu inte finns något generellt förbud mot dagens fossilbaserade gumbase, vad upplever ni är kundens främsta drivkraft att faktiskt byta redan innan lagstiftningen tvingar fram det?

Man ska väl först och främst säga att det centrala är egentligen inte huruvida det är fossilbaserat eller biobaserat, det centrala är den biologiska nedbrytbarheten. Men det är mycket riktigt så att det inte finns något som förbjuder icke-biologiskt nedbrytbar gumbase i tuggummi vilket då har som konsekvens att i princip samtliga tuggummi som finns är icke-biologiskt nedbrytbara.

Det som det jag det finns en viss mått av spekulation här, jag kan ju inte tala för godisproducenten, men som vi förstår det så är det som driver dem i detta att de ser potential att PHA-O kan ersätta en existerade existerande icke-biologiskt nedbrytbara gumbasen utan att de sensoriska egenskaperna förändras och inte heller prisnivån förändras. Det innebär i sin tur att de kan ha de kan byta ut allt de använder idag vilket förstås är en försäkring för framtiden om det nu kommer en förändring av lagstiftningen.

Men det innebär också att de kommer kunna kommunicera kring faktum att vi vi stoppar i oss icke-biologiskt nedbrytbar plast när vi tuggar tuggummi och då kommer ju de genom samarbetet med oss vara de enda som har lösningen på det problemet. Så jag tror det är ett sätt för dem att att sticka ut på marknaden.

Sen har vi ett ganska stort antal övriga frågor och jag börjar ovanifrån. Förutom de mer etablerade samarbetena så pågår många diskussioner och tester.

Finns det några av dessa som är på väg mot mer seriösa avtalsdiskussioner, exempelvis kosmetika eller något annat område? Ja, kan man väl då enkelt svara på den här frågan där vi framförallt rör oss väldigt snabbt och där vi har stort intresse som jag lite hänvisade till tidigare också det är ju inom den här SPF-boosting eller SPF-boostern då där vi kan använda PHA som en biologiskt nedbrytbar SPF-booster.

Vi har väldigt bra resultat som ett antal olika potentiella kunder har gjort och det som är viktigt det är att det materialet vi producerar direkt från vår process är redo att börja säljas. Det vill säga det här behöver inte formuleras med något annat typ av material vilket minskar tiden till marknaden ganska radikalt.

Kan ju också sägas att den regulatoriska belastningen för den typen av produkt är väldigt låg. När man har ett UV-filter i en solkräm så krävs det viss certifiering enligt enligt ett antal olika EU-regelverk, men för en sån här SPF-booster så räcker det att man gör gjort egna in-house-tester och vi har gjort en hel del av dem redan tillsammans med ett antal kunder.

Så jag skulle säga det är det som ligger absolut närmast till hands utöver de då som som redan har kommunicerats kring. Nästa fråga: Hur går det i de EU- eller andra typer av myndighets- och/eller statsfinansierade projekt som Bioextrax deltar i?

Som frågeställaren mycket riktigt har noterat så är vi en del av ett antal olika EU- och offentligt finansierade projekt. De varierar i i inriktning.

En del så har att göra med PHA, andra har att göra med mikrofiber från fjädrar. Men det kan sägas att anledningen till att vi deltar i de här projekten är framförallt för att få in data.

Alltså våra de här partnersarna som vi har i de här projekten de gör karakterisering och så vidare av de materialen vi kan producera och det är det som är den stora behållningen för oss snarare än den kortsiktiga kommersiella potentialen. Sen är ju en annan fördel förstås att att vi får intäkter från dem också.

Och det för mig ju då över till nästa fråga som är hur när får Bioextrax betalt för sin del av dessa projekt. Jag kan inte påminna mig om att det redovisats någon intäkt för detta på över ett år.

Jag tror det inte stämmer att det inte redovisats någon intäkt på över ett år, men det är ju så att de här intäkterna från de här projekten som är ganska betydande för vår del kommer man kan säga de kommer inte löpande. Det är inte så att vi får betalt varje en gång i månaden eller i slutet av varje kvartal utan de utbetalningarna kommer när EU då exempelvis har godkänt en viss rapport.

Det innebär i sin tur att det kan komma en större betalning exempelvis direkt efter en kvartalsrapport som då inte syns eller då bokslutstidpunkt vilket gör att intäkterna är väldigt ojämna. Men vi får vi får då och då kan man väl säga pengar från de här olika projekten utbetalda och ibland ganska betydande utbetalningar.

Nästa fråga har med varumärken att göra: Kan du kommentera på de ansökta varumärkena och strategin kring dessa? Om, ja, det är en smula osäkert att inte alla som lyssnar känner till att vi under juli var det ansökte om två stycken varumärken och det är för två olika specifika material som vi kan producera.

Och anledningen till att vi har gjort detta det är att vi ser att de här materialen har väldigt unika egenskaper som vi vi ser stort intresse hos hos våra olika kunder och för att enklare kunna kommunicera med kunderna, att det då exempelvis kunna särskilja vår PHA-O med vissa specifika egenskaper från andra typer av PHA, så har vi valt då att ansöka om varumärken. Och det kommer ske en större lansering av de här varumärkena lite fram lite längre fram i höst.

Nästa fråga: Hur ser planen ut vad gäller finansiering? Kassan räcker en till två kvartal max.

Som de flesta säkert vet så har jag inte möjlighet att kommentera kring våra planer kring finansiering och inte heller hur länge kassan räcker. Som sagt tidigare så finns det ju ett antal olika intäkter både från Chematur och från EU-projekt som som så att säga inte infaller linjärt i i vår kassa.

Men det jag kan försäkra om det är att jag tillsammans med styrelsen har stenkoll på på hur kassan ser ut. Nästa fråga: Ni skriver att den nya processen med melass gett väsentligt högre utbyte och kan sänka produktionskostnaden för PHA.

Kan ni kvantifiera förbättringen, ungefär hur många procent högre PHA-utbyte får ni jämfört med tidigare melassprocesser och hur mycket bedömer ni att den totala produktionskostnaden per kilo PHA kan minska jämfört med när raffinerat socker används som råvara? Det finns inga etablerade tidigare melassprocesser så egentligen är det väldigt svårt att jämföra med dem och anledningen till det det är att det är otroligt svårt att använda melass.

Det som händer om man så att säga med andra processer försöker använda melass det är att processen går aldrig över till det som kallas ackumulationsfasen, det vill säga när bakterierna börjar bygga PHA inuti inuti cellerna. Det blir så det blir extremt låg nivå PHA i cellerna.

Det finns några företag som har försökt sig på att blanda socker med melass och det går i viss utsträckning, men där de har hamnat såvitt vi vet i alla fall det är att de har successivt minskat mängden melass som är då inkluderad i i i substratmixen vilket i sin tur innebär då att själva vinsten då kostnadsbesparingen blir väldigt liten för det blir väldigt lite av det rena sockret som är eller raffinerade sockret som ersätts av melass. Men det fanns en annan del av frågan här som är hur mycket den totala produktionskostnaden kan minska jämfört med när raffinerat socker används som råvara.

Det beror ju väldigt mycket på eller det beror helt och hållet på kostnadsskillnaden mellan melass och socker och den i sin tur varierar väldigt mycket mellan olika delar av världen. Exempelvis i Europa så är prisnivåerna mellan melass och socker ganska lika.

De är inte det melass är billigare, men det är ingen det är ingen drastisk skillnad, medan i andra delar av världen så är det väldigt stor skillnad. Och det som ska sägas, det man jämför är ju inte 1 kg melass mot 1 kg socker, utan det man jämför det är 1 kg av det sockret som finns i melassen jämfört med 1 kg socker.

Men för att ge ett litet räkneexempel av normal PHA-produktion så består ungefär 70%, 70-75% av kostnaden i i då råmaterialet eller rå kolkällan och om man då kan använda melass där sockret är hälften så billigt som som raffinerat socker så innebär ju det att produktionskostnaden minskar med ungefär 30 35% eller förlåt, 35 35-40%. Så det är en radikal kostnadsförbättring om man kan använda melass lika effektivt som raffinerat socker.

Nästa fråga: Ni har sagt att storskalig kommersiell PHA-O-produktion i princip saknas idag. Om en kund efter lyckade tester vill ha exempelvis 5000 ton PHA-O per år, hur lång tid skulle det realistiskt ta att få en sådan kapacitet på plats?

Jag kan säga då att kommersiell produktion i prin- ska man säga det är inte i princip, det saknas idag utan det saknas idag, punkt. Om en kund kommer och vill ha 5000 ton per år då kommer det ta kanske två år att få den produktionen på plats.

Vi kan ju jämföra med det här projektet i Västasien och hur lång tid design och och byggnation av anläggningen tar. Den ska ju producera 10000 ton per år.

I praktiken är det ju så att det alltid finns en upp upprampning av av både då produktionen och efterfrågan så man börjar kanske med 1000 ton och sen så så ökar det därifrån. Och det man vi gör i praktiken det är att initialt så används en kontraktstillverkare för att då minska CAPEX-risken medans då den den den dedikerade anläggningen byggs.

Så det är inte så att de här, ja, två åren som det tar att att designa och bygga anläggningen att vi inte kommer att producera PHA-O då utan det sker ju via en kontraktstillverkare. Nästa fråga är relaterad till den tidigare: Om både tuggummi, personal care, adhesives skulle gå kommersiellt ungefär samtidigt, är den största flaskhalsen då att producera tillräckligt med PHA-O eller finns det andra större hinder?

Som sagt, det det produktionskapaciteten är inget ingen jätteflaskhals just eftersom det finns kontraktstillverkare tillgängliga. Sen så blir ju produktionskostnaden per per kilo högre hos en kontraktstillverkare för de måste ju också tjäna pengar och de har ju inte ett en skräddarsydd skräddarsydd helt optimerad anläggning för att producera just PHA-O.

Det innebär ju att vi så snabbt som möjligt vill gå över till att ha en dedikerad anläggning, men nej, det är inte en stor flaskhals utan det är egentligen något som bara inom citattecken påverkar vår våra marginaler. Tidigare, nästa fråga alltså: Tidigare har mycket av personal care-diskussionen handlat om PHA-O medan ni i Q1 specifikt lyfte POBV och dess SPF-förstärkande effekt.

Ser ni nu både POBV och PHA-O som kommersiellt relevanta inom kosmetik, men för olika funktioner? Det stämmer.

Vi ser de som mycket relevanta båda två, men det är för olika funktioner då. PHA-O är en filmformare i olika typer av produkter vilket då säkerställer att den exempelvis den aktiva ingrediensen är kvar mot huden.

Det enklaste exemplet är läppstift där man blandar pigmenten med PHA-O. PHA-O:n bildar en film som i sin tur då håller fast pigmenten mot läpparna.

POBV har en helt annan funktion. Det är ett då ett SPF en SPF-booster vilket innebär att när man blandar POBV med ett UV-filter och de här POBV-partiklarna reflekterar ljus vilket innebär dels att det reflekterar bort ljuset från huden, men det reflekterar också ljuset inuti UV-filtret vilket i sin tur innebär att ljuset reser längre inom UV-filtret vilket gör att det blir effektivare.

Så det är två helt olika funktioner, men båda är väldigt intressanta ur ett kommersiellt perspektiv. Nästa fråga: Arbetet med paper coating med kemiföretaget skulle enligt tidigare info sträcka sig till Q3 2026.

Vad är status där? Vi enligt det senaste vi har hört så har vi så kommer vi fortfarande få resultat från kemiföretaget vad gäller paper coating under tredje kvartalet.

Kan sägas att det är två helt olika delar av företaget som vi pratar med för då kosmetika och för paper coating. De sitter i olika delar av världen och har egentligen inte så mycket med varandra att göra och vi har väldigt mycket närmare kontakt med personal care än vad vi har för vad vi har gällande paper coating eller coating generellt.

Nästa fråga: Ni har länge beskrivit Bioextrax process som mycket energieffektiv och med billiga råvaror. Hur hur stor bedömer ni idag att produktionskostnadsfördelen är gentemot de bästa konkurrerande PHA-processerna i verklig industriell skala?

Här får jag vara lite försiktig. Det finns en del regler kring marknadsföring och så vidare som man får hålla sig till och vi vet ju inte vad de de då för att citera frågeställaren, de bästa konkurrerande PHA-processerna, vilken vilken kostnad de har i full industriell skala, men vår bedömning baserat på det vi vet det är att vi har en mycket kostnadseffektiv process och det speglas ju också då av dels att Chematur väljer att arbeta med oss efter att ha gjort en en grundläggande DD av marknaden, men även då att den här kunden i Västasien efter att ha tittat på ett antal andra aktörer har valt att gå vidare med vår teknologi.

Och sen har vi sista sliden då med frågor: Arbetet med lim har pågått ett tag och det lät redan i slutet av 2025 som att någon applikation bör närma sig ett nästa steg. Hur framskrider arbetet där?

Det vi har gjort det är att vi började väldigt brett och tittade på hela då lim och klister eller adhesives-segmentet som har smalnat in och så fokuserar nu på två stycken typer av adhesives. Den ena är pressure sensitive adhesives och det andra är hot-melt adhesives.

Båda är ju väldigt stora marknader där det finns både premiumsegment vilket vi är det vi fokuserar på, men det finns även mer bulksegment. Det vi har gjort det är att vi har tagit fram två stycken man kan kalla dem proof of concept-formuleringar som som är baserade på vår PHA-O för att visa hur hur bra de fungerar.

Vi har insett att det det vi behövde göra det arbetet för att visa att det verkligen fungerar och det är någonting vi har lyckats med ganska nyligen, de senaste sex sju veckorna bara, så har vi har vi tagit fram formuleringar som har en kort setting time. Kommer jag inte kommer inte ihåg vad det heter på svenska, men det vill säga det är inte så att man behöver det tar inte lång tid för klistret att börja verka och som då även de här formuleringarna vi har gjort ger en väldigt stark klistrande effekt.

Så det går framåt och baserat på de här senaste resultaten som vi har i labbet så så kommer vi göra en så en marknadsföringspush gällande adhesives för för det det är väldigt starka resultat och vi har också gjort en benchmark mot andra aktörer som som har gjort biologiskt nedbrytbara adhesives i olika former och tittat framförallt på patent då och baserat på det så så tror jag att vi har ett väldigt konkurrenskraftigt material. Nästa fråga: Vad gör bolaget för att få in fler långsiktiga ägare nu då flera kundprojekt har mognat?

Det vi gör är väl dels att vi Först och främst ska vi väl säga att vi har ju många långsiktiga ägare redan och det är vi väldigt glada för. Utöver det så så är vi på olika former av konferenser, både så att säga mer kommersiella konferenser för att träffa kunder, men även investerarkonferenser för att bygga den typen av nätverk.

Men vi vi tar om det är några någon som lyssnar som har idéer kring specifika aktiviteter vi ska göra så får ni gärna gärna höra av till mig. Nästa fråga är lite relaterad: Hur ser du på möjligheten att få in institutionella ägare när vi väl har fått ett par konkreta avtal på plats, exempelvis första projektavtalet med kemi och Chematur ingår det mer bindande fas 2-avtalet?

Vi har ju någon institutionell ägare redan på på vår cap table, men det är klart att desto ju ju så att säga mer vi går framåt i våra olika kundprojekt och kanske framförallt med kemiföretaget och Chematur, men även exempelvis Lantmännen, så ser vi ju att intresset från institutionella ägare blir större och större. Näst sista frågan: Det senaste halvåret har Bioextrax skrivit avtal med både Chematur och kemiföretaget.

Ändå ligger kursen på samma nivå som vid senaste nyemissionen och kassan är snart tom igen. Vad kan ni göra för att öka bolagets värde och minimera utspädning vid kommande emissioner?

Jag kommer inte kommentera på det här med att kassan är snart tom igen, men generellt kan vi väl säga att vi vi fokuserar på att driva verksamheten framåt med de olika kundprojekten vi har och nya kundprojekt för det är det vi menar bygger långsiktigt värde i i bolaget. Sen hur aktiekursen rör sig det är tyvärr utanför för vår kontroll, utan vi fokuserar på att då som sagt bygga långsiktigt värde genom de kundinteraktionerna vi har.

Och så sista frågan. Den kanske bästa frågan, det det är alltså inte jag som har valt att klassificera den som sådan utan det är frågeställaren själv: Den kanske bästa frågan, om vi träffas igen om två år och utvecklingen har gått ungefär så bra som ni själva hoppas, vilka tre konkreta saker skulle du då vilja kunna säga att Bioextrax har uppnått?

Jag vill säga fyra saker och det är ganska enkelt. Det första är fullskalig produktion av POBV med vår teknologi.

Det andra är fullskalig produktion av PHA-O eller medium-chain-length PHA med vår teknologi och det tredje är fullskalig produktion av hydrolyserat protein från fjädrar med vår teknologi. Och den fjärde saken är ju då förstås att vi är ett väldigt lönsamt bolag.

Och med de orden, Jakob, så välkomnar jag dig tillbaka.

Tusen tack. Ja, vi tackar för det.

Det var väldigt mycket information och väldigt mycket bra information också. Vi ska se, vi ska kika om vi har några frågor.

Jag vill uppmana än en gång att använda frågeformuläret så ni får en chans att ställa era frågor innan vi avslutar. Det är sista chansen.

Här har vi en: Du sa att ni så snart som möjligt vill gå från kontraktstillverkare till egen dedikerad anläggning. Skulle Bioextrax äga den produktionsanläggningen?

En bra fråga och det var nog lite slarvigt uttryckt. Vi tror att PHA eller PHA-O-produktionen var det jag pratade om då generellt gynnas av att gå från kontraktstillverkare till en dedikerad anläggning så snart som möjligt.

Så det var inte meningen att så där kommentera på huruvida vi äger den eller någon annan.

Nej, förstår. Jag har några egna frågor också medans vi väntar in några fler eventuella tittarfrågor.

Jag vill också fråga om socker- och melasspriser, men jag låter bli efter den utläggningen. Ja, det är ju tråkigt att godisproducenten slajdar, men det var ju tacksamt att höra att det var en offensiv omorganisation istället för en defensiv sådan.

Men jag vill ändå ställa frågan: Har ni fortfarande kontakt med samma personer innan och efter?

Det har vi. Det är en grupp då bestående av en projektledare från deras sida och sen så finns det två stycken, vad ska jag säga, sponsorer i ledningsgruppen, två stycken vice presidents som är våra kontaktpersoner och såvitt vi vet så är de kvar på samma position nu och framöver vad det verkar också.

Okej, så det är ingen större förändring för del egentligen då?

Nej, inte såvitt vi vet i dagsläget. Ska väl vara tydlig med det.

Jag vill återvända till kemi och mer specifikt personal care. Skulle du kunna förtydliga lite om de här olika projektavtalen?

Vi pratar om SPF-booster och läppstift, att PHA-O är en filmformare för läppstift och POBV som en SPF-booster. Ligger dessa i två helt separata då projektavtal?

Precis, så det är två separata saker. Det ena är ju då PHA-O som är en filmformare i personal care.

Det är det vi hållit på med länge tillsammans med kemiföretaget och det är där vi har ett då i princip färdigt draft eller projektavtal på plats. Men det ramavtalet som finns, tanken är ju att det ska just vara ett ramavtal där flera olika underavtal ingår.

Och vi levererade då material för att de skulle påbörja tester för SPF-boostern i, jag tror det var maj eller juni i år, och den feedbacken vi har fått är positiv och tanken är ju då förstås att det ska gå till samma typ av avtal då. Men som jag också vill poängtera att vi har många intressenter för den här SPF-boostern och det visst är det så att vi är intresserade av att jobba mer med kemiföretaget för de är stora och vi har en väldigt bra relation, men det finns ju förstås andra aktörer som också är intressanta för oss.

Okej, för jag kanske missförstod det, men jag fick uppfattningen att det kändes som att SPF-booster, det eventuella avtalet, kanske låg närmre i tid?

Nej, det skulle jag inte vilja säga för deras tester är inte färdiga.

Nej, ni har inte kommit lika långt i processen där?

Nej, absolut inte.

Nej, tusen tack. Det ser ut som att vi kanske har tömt alla möjliga frågor som kan tänkas komma så vi sätter nog punkt där.

Tusen tack för att du tog dig tid.

Tack själv.

Tack till också för att ni har tittat. Vi kommer lägga upp den här webbsändningen på YouTube ifall man vill gå tillbaka och kika på nånting så glöm inte att prenumerera där.

Håll även utkik i era andra kanaler efter vår analysuppdatering av Bioextrax som vi kommer komma ut med inom kort. Tack för idag.