Hej och hjärtligt välkomna till Investor Studios kvartalsrapporter. Idag med Grangex och vi har VD Christer Lindqvist och finanschef Paul Jonsson.

Och de kommer ju då att presentera delårsrapporten för 2026 och svara på frågor från, så ni kan börja ställa dem redan nu. Och vi kommer hantera frågorna efter bolagspresentationen.

Så med det är det hög tid att hälsa Christer och Paul välkomna. Hej, Christer!

Hej!

Och Paul, han sitter med oss i studion och kommer komma upp och prata siffror. Så ytterligare ett hektiskt kvartal, så varsågod, ta oss igenom presentationen!

Ja, tack. Tack, Carl-Olov.

Ja, vi släppte ju halvårsrapporten nu här nu i morse. Och det är ju en verksamhet som rullar på enligt den plan, förutom att finansieringen laggar ju just nu.

Ska prata om det. Den här bilden, bara så att ni förstår vad det här är, det där är direkt ifrån Sydvaranger, det är en av kulkvarnarna.

Det är då förberedelser för den omstarten som vi håller på med. Det ni ser där inne, det är då kulor, malkulor, va?

Så att det är en en situationsbild ifrån Kirkenes. Halvårsrapporten fokuserar ju på några delar naturligtvis, och det som är absolut mest centralt, det är ju finansieringsarbetet då under hela perioden.

Vi har ju haft stora och många intensiva investerardialoger. Och de fortsätter ju här och jag kommer beröra dem.

Men samtidigt har vi ju också då jobbat med förberedelserna för omstarten. Det som också har hänt under perioden och även efter, det är ju att den, vad ska man säga, ökade geopolitiska betydelsen för Sydvaranger har har blivit ännu mera accentuerad, skulle jag säga.

Så att det är mycket som händer, pågår, men som sagt, utan en förberedelse och saker på plats så blir det inget projekt. Ingen finansiering heller för den delen.

Och under perioden då så har vi ju då sen feasibility-studien jobbat med att förfina projektet och avriska det successivt. Och det är ju tre delar som vi jobbar med.

Det är ju när det gäller gruvan, gruvdriften, som är den absolut största kostnadsposten i en produktion, framtida produktion. Där måste vi ha kontroll, va?

Och därför så valde vi att gå med en entreprenörlösning istället för att ha direkt egen personal i gruvdriften. Vad vi får med det är ju en en komplett organisation och struktur från dag ett.

Och det den upphandlingen som vi gjorde då och som Hartikainen vann gjorde ju det att vi har säkrat upp hela gruvdriften från dag ett egentligen och under så att säga omstarten då, under projektets uppstart. Det är väldigt, väldigt bra.

Det andra vi har gjort, det är ju då att säkra alla long långa long-lead items som man kallar det för, alltså utrustningar med långa ledtider. Och de har vi ju, så att säga, rullar vi ju vidare framåt, så att vi håller allting, så att säga, i beredskap.

Och det gäller ju även Hartikainen. När det gäller driften av eller uppstarten av den befintliga anläggning Vi har ju en helt komplett anläggning i Kirkenes som har underhållits under hela perioden sen 2016.

Och det är ungefär investerat någonstans norr om 300 miljoner kronor i underhållsarbeten och drift sen den fram nu då under de här 10 åren. Det är nog ännu mer, men någonstans där.

Det är en väldig styrka när vi nu ska dra igång. Det betyder att vi har god kunskap om anläggningen, driften, funktionen och så vidare, men vi vet också vad vi måste renovera.

Så att det är ett renoveringsarbete som kommer behövas. Vi har även byggnader som måste ses över så att vi säkrar dem då för för lång tid framåt.

Och det är viktigt för att vi inte ska få onödiga oplanerade underhållsstopp när vi väl går igång och startar driften. Då är det här en processindustri.

Den ska gå 24/7, 24/7, hela hela året och under flera år med planerade underhållsstopp. Och därför är det där väldigt, väldigt viktigt.

Och där har vi ju en organisation idag som har varit med redan från start när vi start tog eller när projektet var i drift förra gången skulle jag säga fram till 2015 och sen har de gått över i den här underhållsorganisationen. Så att vi har alltså en organisation däruppe som är synnerligen kunnig kring anläggningarna i i Kirkenes och utrustningarna.

Så att det är en unikt bra situation för för för oss. Och det är också en avriskande faktor, skulle jag säga, va?

Det här är ju också sånt som våran partner Anglo American har tittat mycket på med sin kunskap och sina ögon utifrån egen driftserfarenhet och kunskap kring de här typerna av installationer. Så att det är väldigt, väldigt tryggt, skulle jag kunna säga.

Det som då jag nämnde tidigare, det är ju kanske det som accentuerats under den här perioden. Och det är ju det geopolitiska läget och betydelsen av Sydvaranger som en del av, vad kan vi kalla det för, beredskapen i Östra Finnmark eller i norra Norge.

Man satsar väldigt mycket på en militär beredskapsuppbyggnad. Stora värden investeras.

Samtidigt så har Kirkenes samhälle straffats väldigt, väldigt hårt av de sanktioner som har kommit i och med sanktionerna mot Ryssland. Det här gör att vi ser en avveckling av verksamhet i i Kirkenes och det enda som kan vända detta är återstarten av Sydvarangergruvan.

Det är det perspektivet som vi också då ligger på, jobbar med, ska vi säga, norska staten, olika institutioner, men framförallt regeringen. Det finns ett väldigt god god support kring det här, men vi behöver, vi tränger ett ja eller nej.

Och vi hade en seminarium här för två veckor sedan i Arendal, den politiska veckan i Norge, likt det som är i Almedalen på Gotland. Och där kunde vi ju då också verifiera en hel del av det vi vi själva påstår, att det finns en väl förankring inte bara, så att säga, i de vi pratar med, utan i det breda publika samhället kring eller politiska samhället och i Stortinget.

Vilket är väldigt bra. Det finns ju en parlamentarisk situation i Norge som gör det att det behövs förankras inte bara med regeringen, men också med stödpartier och opposition.

Vi ser en väldigt god gott stöd i i de samtalen, va? Så att det finns en vilja.

Nu gäller det bara att visa action. Och det är det vi väntar på och vi driver på hårt där.

Men jag kan inte säga mycket mer om det idag. Jag och jag har fått frågan tidigare: Behöver vi norska staten eller behöver är det norska staten som behöver Sydvaranger?

Det är det senare som gäller. Så att vi kommer ju kunna lösa det här i alla fall.

Det kanske tar längre tid, men vi kommer att lösa det. Det är jag övertygad om.

Så att det här är mera en fråga om ett, vad kan vi kalla det för, ett större ansvar, samhällsansvar som Grangex tar genom att vi också ligger på regeringen för det här, för det här är långsiktigt viktigt, strategiskt viktigt i en sån här viktig geopolitisk hotspot som ändå Öst-Finnmark är. Nog om det.

Så finansieringen då. Vi har ju jobbat, rapporterat om det tidigare.

Vi startade ju det här i och med ja, i början på året egentligen så blev det då en accentuerad aktivitet med roadshows och sitebesök uppe i Kirkenes. Och de som så fort man kommer till Kirkenes och får se anläggningarna, va, då blir man också en troende på Sydvarangers framtid.

Det kan jag definitivt säga. Och vi har ju jobbat med ett antal Dels är det finansiella investerare som har varit uppe och det finns intresse där, men det vi behöver är den strategiska investeraren, en ankarinvesterare.

Och det är den vi har jobbat med att jobba upp den den, vad kan vi säga, kåren av investerare. Och just nu så har vi ett antal som vi jobbar med och det har skett mycket under den här perioden efter ja, under sommaren också, men det tar lite längre tid.

Ja, semestrar kanske, men icke desto mindre så ligger vi ju på och vill ha liksom det här komma till till ett slut. Och ankarinvesterare på plats så sätter vi den här finansieringen därefter.

Det är Det är väl egentligen så vi ser det. Så det är det vi fokuserar på.

Och då undrar ju alla: Ja, vad är det för några då? Ja, det här är väldigt stora investerare.

Och de begriper det här och de uppskattar framförallt Anglo-kopplingen. Det ger ju dem de här stora investerarna väldigt mycket comfort.

Vilket då gör att vi har den bästa av världar för Sydvaranger på det viset, men det tar lite längre tid och vi jobbar ju mot just den tidplan vi har, Q3. Dock så styr ju inte vi de här investerarnas beslutsprocesser, det har jag sagt tidigare.

Men det är det vi driver och det är det som är fokus egentligen just nu. Vid sidan om att hålla allting annat så att säga i väl god beredskap.

Men vi gör inga större investeringar just nu fram till dess att vi har det finansieringen på plats. Och det gäller ju Sydvaranger.

Så att med det tror jag ska jag lämna över till Paul och prata lite grann om finanserna.

Ja, tackar. Rapporten menar jag om det kommer några knepiga frågor, vi får se.

Jo, jag ska prata lite om siffrorna. Ska vi se, där har vi resultaträkningen.

Om vi tittar övergripande så har vi ju nettoomsättningen har gått ner lite grann. Det var lite svag start i Sala Bly, men de har kommit ikapp här under det här kvartalet.

Sen har vi de övriga externa kostnaderna som har gått upp ser man. Och där ligger det mycket juristkostnader och finansieringskostnader som vi tar i avtalsförhandlingar och under finansieringsprocessen här.

Personalkostnader har gått ner lite grann beroende på att vi aktiverar mer av dem i samband med gruvstarten här som vi tänkt. Avskrivningar har gått upp lite grann.

Men de stora posterna är ju finansiella intäkter och kostnader. Som ni ser så är det 109 miljoner i intäkter och 212 i finansiella kostnader.

Jag kan säga räntekostnaderna där, de ligger ju på runt 97 miljoner, och det är ingen ränta vi betalar annat än lite leasingräntor. Det som är, det är ju att Grangex bruttoredovisar valutakursdifferenserna månad för månad.

Och det är ju främst den norska kronan och dollarn som vi är beroende på. Vi har ju tillgångarna i Sydvaranger i norska kronor redovisat.

Och här ser man hur den norska kronan då har gått upp. Och sen finns det en annan som jag tycker är lite kul, det här är Brentoljan, prisutvecklingen.

Och vi vet ju varför den har gått upp. Men om man bläddrar tillbaka till norska kronan här så ser man att de följer varandra lite grann med en peak i maj här för norska kronan och peakade oljan kanske i april.

Och det är ju inflödet av pengar till norska staten som ökar på den norska kronan. Sen har vi dollarkursen här som nästan alla lån vi har är denominerade i.

Så det påverkar ju också valutakurserna. Så att netto valutakursförlust på 5,7 miljoner.

Men när man nettoredovisar det som vi gör, nej, nu gick jag åt fel håll här. [laughter] Här har vi den.

Då får man det utfallet. Man kan tycka att det blåser upp resultaträkningen, men det här är enligt IFRS så som vi redovisar efter.

Så i korthet så kan man se även då om vi tittar på balansräkningen att tillgångarna har ökat och det beror delvis då på att vi har investerat i anläggningstillgångar under kvartalet eller halvåret. Och sen så har vi ju även den här valutakursdifferensen på norska kronor som ökar värdet på dem.

Och på skuldsidan då så har vi en starkare dollar som gör att skulderna ökar på andra sidan och egna kapitalet går ner. Sen har vi kassaflödet.

Då har vi kassaflödet från den löpande verksamheten, 35 miljoner, i paritet med förra året skulle man kunna säga. Likadant investeringarna eller förvärvet av då immateriella anläggningstillgångar som det står här.

Sen har vi nyupptagna lån och det är ju två brygglån vi har fått under halvåret. Det är till Anglo American eller från Anglo American, $5 miljoner, och sen så tog vi upp brygglånet från Excelsior på 72 miljoner.

Och det här är nettoredovisat i kassaflödet. Sen har jag satt en liten stjärna på nyemissioner.

0 kr står det där. Men vi gjorde ju en nyemission till Orion på 3,6 miljoner för som en avgift kan man säga för att få förlänga lånet.

Och den gav ju ingen kassaflödespåverkan, alltså den är inte med här. Likvida medel när vi slutar kvartalet är på 53 miljoner och vi började på 17 miljoner vid årets ingång.

Jag tänkte höra med Carl-Olov om du har någon fråga på siffrorna direkt till mig här?

Ja, vi har ju fått in en del frågor innan sändningen här och då är det ju just det negativa egna kapitalet för koncernen. Man höjer ju på ögonbrynen.

[laughter] Kan du utveckla det?

Det ser ju inte jätteroligt ut, det tycker inte jag heller. Men samtidigt så är det inte så oroligt.

Vi ser det egna kapitalet där på -237 miljoner och sen så har vi ju kortfristiga skulder där. Det har varit en förskjutning mellan långa och korta och anledningen till att det är mer korta nu det är att alla räntebärande lån nästan är korta då vi räknar med FID under året och de löper ut delvis.

Och av de 1,2 miljarderna där i lån så är det ju 380 miljoner som är royaltyn till Anglo American.

Jaha.

Och vid FID så har Anglo lovat att skriva av den för att få offtake-avtalet,

Mm.

vilket då ger en positiv resultateffekt på lika mycket, vilket gör att bara den exercisen i sig ger ett positivt eget kapital.

Ja, det svarar ju egentligen på den andra inskickade frågan där hur då det utökade royaltyavtalet skulle påverka avkastning och kassaflödet och med royaltyavtalet med Anglo American från Sydvaranger då så att säga. Och det var ju skönt att vi redde ut det då.

Ja, då kan vi kanske kalla upp Christer här så ska vi fortsätta presentationen. Tack.

Tack. Tack.

Säger ja. Ja, nej, men det är det.

Det kan vara förbryllande med det egna kapitalet och utvecklingen där, va, men jag tycker det var en jättebra klarläggande det där och som vi fick möjlighet att göra nu då. Det var bra.

Ja. Framåt då.

Vad är det vi jobbar med? Ja, finansieringen förstås.

Det är tjatigt, men så är det, det är ju helt avgörande. Men det finns ett område som vi också flaggat upp lite grann.

Vi har berört det tidigare, vill lyfta det lite grann igen för att det börjar nu formera sig en struktur kring det här projektet som är väldigt spännande. Vi har ju i Sydvaranger ungefär lika mycket avgångsmassor, alltså anrikningssand, ren, fin, inert silikasand som man har deponerat tidigare och det är ju det som vi har tillstånd att göra.

Men vi ser ju efterfrågan på den här typen av inert sanden i marknaden. Och vi har indikationer och det har gjort det att vi har börjat titta på det här och vi identifierar det som ett möjligt kommande affärsområde också.

Och det är inte bara Sydvaranger, men det kan vara Dannemora, det kan ju vara också apatitprojektet, för där kommer det ju också anrikningssand. Men det är fokus nu på Sydvaranger då, för där har vi tillräckligt stora volymer vilket då gör det intressant för de här större aktörerna i marknaden också.

Och det vi fokuserar kanske på just nu, det är då att jobba mot cementindustrin. Cementindustrin har ju ett behov av att reducera sin koldioxidutsläpp och det kan man bäst göra med att sänka produktionen av bränd kalk, det vill säga klinker.

Och då jobbar man med att leta efter ersättningsmaterial och det är i det här sammanhanget som vi ser att det finns möjligheter. Vad det innebär, det måste vi ju verifiera tekniskt.

Vi har tagit vissa mått och steg redan nu, men det som behövs det är ju att verifiera det här ytterligare då och kanske i samråd med partners. Så att vi jobbar ju med stora cementproducenter och har kontakter med dem för det här och det råder intresse.

Vi ser ju också att beroende på hur det här utvecklas så kan det som sagt vad jag sa bli ett ganska intressant eget affärsområde. Vi kommer också att genom det här naturligtvis jobba med att titta på den kommersialiseringen och vad som krävs för detta när vi nu har den tekniska kunskapen framme, då kommer vi också kunna börja identifiera riktiga affärsmål här.

Så att allt det här ligger också i det som vi förbereder nu då för att när vi passerar projektfinansieringen, vi är klar med den, då trycker vi på knappen för det här projektet. Det här är jag ganska optimistisk kring det här.

Men som sagt, det är tidigt, men det är viktigt framtida mål för oss, inte minst Sydvaranger, men också inom Grangex totalt sett. Vi kommer återkomma i ärendet.

Så att om vi då tittar framåt så är det ju förutom det här då är det ju finansieringen och jobbet med det. Vi jobbar ju väldigt intensivt nu då med att få de här någon av de här strategiska investerarna över linjen.

Parallellt med det då norska staten naturligtvis. Vi räknar ju med att kunna gå i mål.

Vi har sagt att det är Q3 som gäller. Jag menar ju på att man måste ha med i sitt sinnevärld eller att vi påverkar inte investerarnas beslutsprocesser.

Vi kan uppmuntra dem, men vi kan inte tvinga dem in i nånting, utan det här är ju ett samarbete och vi gör ju vad vi kan. Vi har så mycket underlag och jag vill poängtera ytterligare än en gång samarbetet med Anglo.

Anglo kommer inte tjäna en spänn om inte de får leveranser ifrån Sydvaranger på vårt superkoncentrat. Så deras incitament att verkligen möjliggöra det här i de samtal som de också deltar i med investerare är ju unikt på det viset, va?

Så att vi har alltså en major som partner som hjälper till att få de här investerarna över linjen. Och det är det här som för mig i alla fall, får jag gå tillbaks när jag jobbade på ABB, att man hade den powern.

Fast det är länge sen. Men ändå.

Vi håller ju, som jag nämnde också då, våra partners aktiva och beredda att starta så fort vi har stängt projektfinansieringen. Ja, det är väl där vi är just nu och det är mycket som kan hända väldigt snabbt.

Men vi ska vara beredda också på att vi får tidsförskjutningar. Det är väl egentligen det budskapet just nu i alla fall.

Ja.

Tack för det, Christer och Paul. [coughs] Ursäkta.

Vi har ju fått in en hel del frågor här och de rör sig väl mycket om finansieringen och liknande. Det här är inte en fråga utan det här är mer ett utrop och det är ett stort grattis i efterskott, Christer.

Jag gissar att du har fyllt år. [laughter]

Ja, tack.

Ja. Men då tänker väl jag egentligen så här då innan jag ska läsa igenom de här frågorna så om jag rekapitulerar förra sändningen då pratade ni om att målet då för Final Investment Decision, FID, som alla refererar till, den ligger kvar med alltså Q3 2026.

Så egentligen är det ju inte så konstigt att ni inte har någonting att presentera blir min första reflektion. Sen går jag in på detaljfrågor här och jag läser väl av de här då, va?

Har någon av de potentiella equity-investerarna, alltså institutionella eller strategiska aktörer, ställt krav på att norska staten ska vara med för att de ska vara villiga att teckna? Hur mycket kan du svara?

Ja, det här var ju tydligt.

Ja, det kan jag säga. Nej, det finns inga sådana.

Vi vet ju det att det skulle ju hjälpa till. Det skulle ge extra comfort i sammanhanget, men det är inga direkta krav.

Vi får frågor ifrån investerare var är norska staten? Och det är ju på den nivån egentligen, men det är inget så att säga avgörande besluts så att säga krav från investerarna.

Nej.

Och det blir ju samma där lite grann att möjligtvis så att man kan ställa frågan var norska staten är, men det är kanske bättre att ställa den till norska staten då.

Precis.

Om Innovasjon Norge eller liknande ger garantier, hur mycket förbättrar det emissionspremien och hur mycket mindre utspädning räknar ni med jämfört med en ren privat finansiering?

Det var en väldigt specifik fråga.

Ja, det var en tittarfråga här.

Ja, ja, ja. Och det är ju så här att vi har ju varit igenom alla de här myndigheterna då eller virkemiddelsapparatet, som det heter i Norge.

Det är liksom det samlade begreppet för alla de olika. Det är liksom Innovasjon Norge, det är Siva, det är Nysnø, det är Eksfin, och la till.

Alla de här är designade för lånefinansiering där det är då kommersiell bank som driver. Och det där har vi ju försökt driva, men vi har ju inte fått med någon nordisk bank överhuvudtaget, va?

Och det där har ju då lett till att risken är också att tiden för en sån lånebehandling då skulle dra mycket mycket mycket lång tid framöver jämfört med en obligationsfinansiering. En obligationsfinansiering när väl vi har alla parametrar på plats, då går den ju mycket snabbare.

Och man kan väl säga det att varje dags försening egentligen jämfört med en lånefinansiering eller en obligationsfinansiering, det är ungefär $1 miljon

Ja.

i intäkter, va?

Mm.

Och med direkt svar på frågan, Innovasjon Norge kan inte ställa garantier.

Nej.

Eksfin kan göra det, men de har inte möjlighet att göra det på det sätt som vi finansierar Sydvaranger i dagsläget.

Och rent generellt sett, hur går era tankar då kring projektfinansiering och eventuell utspädning av befintliga aktieägare? Finns det något resonemang där?

Ja, alltså det

Ni är ju några stycken.

Ja, vi är ju det. Vi har ju liksom en fantastisk aktieägarkrets, får jag säga, och uthållig också.

Men när det gäller finansieringen så har vi ju sagt det att antingen är det i Sydvaranger eller så är det i Grangex.

Mm.

Det kan bli en hybrid också och det här är inte klart än. Skulle till exempel norska staten komma in, ja då skulle det vara direkt in i Sydvaranger och inte i Grangex förstås.

Mm.

Men skulle norska institutioner som Folketrygdfondet, den lilla Oljefonden, den går in i Grangex till exempel.

Ja.

Och vi vill ju hitta en balans här. När det gäller strategiska investerare så har det funnits både och.

Uppe i Grangex eller nere i Sydvaranger. Så att det beror på vem vi till slut kommer i bås med.

Det är ju en fråga som kanske är lättare att ställa än att svara på därför att det är många delar som ska på plats här.

Ja.

Och här har vi återigen en fråga då som refererar till norska staten: Hur länge är ni beredda att vänta på staten? Finns det en deadline här?

Alltså vi har ju sagt så här att ni må komma med, för Norge behöver Sydvaranger, inte tvärtom.

Det finns väl en poäng i det.

Så är det.

Påverkas finansieringsprocessen av börsvärdet eller?

Ja, det gör det ju.

Ja.

Det kommer det säkert att göra. Börsvärdet har ju en viss spärr in på det här naturligtvis.

Beroende lite grann på hur vi finansierar upp det, va, men det är klart att har vi ett lågt börsvärde så blir det ju större utspädning. Då blir det det.

Mm.

Så att det beror ju också på vilket förtroende man har kring Grangex helt enkelt, va?

Och sen nämnde du ju här att ni haft flera potentiella investerare på plats i Kirkenes då. Vad är så att säga vad är reaktionen där?

Det måste ju rimligtvis vara ett steg närmare en finansiering.

Ja, alltså det är ju så här att seeing is believing.

Mm.

Och det är det verkligen här. Alltså när man kommer upp där, det kan jag bara tala för mig själv när jag första gången kom upp där för drygt två år sedan nu då, att man tror inte att sånt här kan finnas.

Det är mer än fråga om varför är det inte igång?

Mm.

Och det är egentligen det intrycket alla investerare som har varit på plats konstaterar. Det råder ingen tveksamhet om att man blir stärkt i sin uppfattning om att det här är ett väldigt intressant projekt när man väl är på plats.

Och om vi blickar framåt då nästa kommande kvartal här, vilka är de två tre viktigaste milstolparna för dig och är det samma som du vill att aktie marknaden ska titta på?

Ja, alltså det är ju publiceringen av projektfinansieringens färdigställande naturligtvis.

Ja. Mm.

Det andra som kommer här kan tänka mig är väl lite grann kring silikasanden eller det här samt nya affärsområdet.

Mm.

Och i övrigt så jobbar vi ju på i den anda som vi har, det vill säga säkerställa beredskapen för att kunna snabbstarta upp den dagen vi har finansieringen på plats. Men det är ju ingenting vi publicerar dock, va.

Men jag räknar ju med att veta mycket mera här

Mm.

ja, framgent i alla fall, va, både kring finansieringen och så vidare. Och nu kommer folk tillbaks ifrån semestern också.

Jag menar London är stängt i augusti då till exempel, va, vilket är tyvärr så. Sen har vi ju en annan aspekt som också är man ska komma ihåg, man ser ju här på den här bilden eller bakom oss här, det är ju vinter ibland och det är rätt länge.

Så att den arktiska potentialen är också en viktig bit att ta med här, va. Vi har med det i våra planer, va, men Ja, vi måste räkna med det och det är i sig då en faktor som gör att vi vill ju snarare än senare få finansieringen på plats.

Om man ser till vad som har hänt då under sommartiden här och semestern så har ju både Norge och Sverige infört nya minerallagar och restriktioner. Men om vi börjar titta på Norge då, de införde en ny minerallag i år och det uttalade målet var effektivisera tillståndsprocessen.

Så som jag tolkar det så är det nettonetto positivt för egentligen alla i industrin. Kan du kommentera det lite grann?

Ja. Ja, men det är det ju, va.

Det kan man säga. Det finns väl både bra och lite andra delar i den där också.

Men för oss så är det väl så att först och främst, vi har alla tillstånd.

Mm.

Så vi är förbi hela den administrativa regulatoriska biten. Men det som är intressant och det är ju det att staten och Stortinget framförallt har beslutat om att man ska utreda då möjligheterna att inrätta ett investeringsbolag för mineral investeringar, en fond eller ett bolag.

Och där är ju både Sydvaranger och ett projekt som heter Fensfältet, det är ett REE-projekt, utpekades som de två som är först ut på banan. Sen är det bara frågan, ska vi vänta på att det ska bli en fond och byggas?

Så att det får man ju se, va, men det är därför vi har sagt så här: Det här må ske nu, va. Ska ni vara med så är det nu.

Vi vill ha ett ja eller ett nej, inget tja.

Men alltså om man ser till den norska regeländringen så upplever jag ju att den avriskar ju egentligen om det är nånting.

Det gör den. Ja, absolut.

Ja.

Ja. Nej, men så att man kan väl säga att den har ju moderniserats den där lag med den här nya då lagen då eller mineral och strategin också då för att vara mera anpassad egentligen till framtiden.

Och det är bra. Det är väldigt bra.

Och om vi då vänder blickarna tillbaks till Sverige då, så vad innebär den nya svenska mineralstrategin då för Grangex i allmänhet och Dannemora respektive Grängesberg?

Ja, alltså det är ju intressant. Alltså när det gäller Dannemora så har vi ju också våra tillstånd på plats och de gäller ju.

Så att där är vi ju redo också egentligen. När det gäller Grängesberg däremot så ligger ju det lite efter och det är ju ett projekt som definitivt blir berörd av det här och förbättringarna egentligen.

Och det handlar ju om tillståndsprocesser. Jag berörde lite grann med det här silikasandprojektet, som vi kallar det för lite vårdslöst.

Så är det ju så att även i Grängesberg så har vi ju då Jan Mats-dammen med rätt mycket sand och så vidare. Och där finns det ju apatit och sällsynta jordartsmetaller.

Och nu börjar vi titta på det för att förändringen vad det gäller priserna för sällsynta jordartsmetaller har ju förändrats radikalt sen vi började med apatitprojektet. Så därför blir det intressant.

Och tillståndsprocesserna där måste gå snabbare. Därför är den här förändringen i Sverige väldigt positiv för apatitprojektet, inte minst.

Så man kan se egentligen att ska vi säga man avriskade och det innebär väl då egentligen att de här olika delarna, sum of the parts där, bör ju rimligtvis öka i värde?

Ja, det är

Eftersom det avriskar dem. [laughter] Jag påstår det.

Ja. Ja.

Vad vill du att ditt Grangex-team nu ska fokusera på framöver? Vi har ju naturligtvis finansieringen, men det är ju bara så mycket man kan göra där.

På kort sikt, några KPI:er, Hur kommunicerar ni internt med det som ni själva kan påverka?

Ja, alltså vi har ju saker som vi hela tiden måste hantera och det är inte minst de regulatoriska bitarna då i Sydvaranger till exempel med Miljødirektoratet och så vidare. Så att det pågår ju en ständig verksamhet och fokuset däruppe är ju vara redo, va, när väl finansieringen är på plats.

Och det vet jag att organisationen är. Man jobbar ju hela tiden för att förbättra och så att säga komma ett steg vidare hela tiden.

Vi utnyttjar den tiden här nu då till att göra de förbättringar och förberedelser som vi kan för att göra det ännu snabbare att komma igång när vi väl har finansieringen. Så det är fokus på det.

Det är 100 alltså 99 % fokus på Sydvaranger just nu, det ska jag säga.

Ja. Och det faktum att det kanske inte kommer ut nyheter innebär inte att ni inte gör nånting?

Nej, definitivt inte. Det är så man ska se det.

Ja.

Ja. Och det blir min sista fråga här då egentligen.

Vad vill du att aktiemarknaden liksom ska titta på och kanske ha förståelse för? Vi har ju pratat väldigt mycket finansiering, men redan under Q2 så sa ni ju att ja vi siktar mot Q3.

Så att säga saker och ting tar ju tid.

Ja, alltså det man ska titta på, det är ju det inneboende värdet i de olika projekten och vad ska jag säga, betydelsen av så att säga samarbetet med Anglo. För Anglo är ju en väldigt, väldigt viktig part för oss, va.

Vi hade inte kommit så här långt utan Anglo, det kan jag säga. De har ju också gjort sina egna due diligence, genomlysningar av det vi har gjort och vi passerar ju det där med flying colors, som vi brukar säga, va.

Och de är en stor stor supporter av Sydvaranger av självklara skäl då naturligtvis.

Av ekonomiska skäl.

Ekonomiska skäl, leveransskäl och så vidare. Så att det ska man komma ihåg, så man ska inte betrakta oss som något annat juniorbolag, va.

Vi har partners kring det här som är helt unikt alltså. Vi har ju sålt hela produktionen på 25 år

Mm.

så då kan man ju fråga sig: Ja, vad är problemet med att finansiera det här då?

Ja.

Ja, men det är det. [laughter] Det är väl kanske för att järnmalm är inte lika sexigt som koppar.

Men det går i vågor det här. Ja, det var spännande.

För ögonblicket. Men det här kommer förändras.

Det är jag övertygad om.

Ja. Tack, Christer, och vi tackar Paul.

Det ska bli väldigt spännande att fortsätta följa Grangex och vi tackar som har skickat in frågor innan och även ni som skickar in frågor under tiden. Har ni fler frågor sen som ni känner att ni vill ha besvarade så får ni vända till bolaget.

Så med det så säger vi tack och hejdå!

Tack!

Tack så mycket!