Välkomna hit idag. Mitt namn är Per Nilsson och jag är VD på John Mattson.

Jag ser fram emot att tillsammans med våran CFO, Ebba Pilo Kart, presentera vår delårsrapport för perioden januari till mars. Trots en kall och snörik inledning av året så levererar John Mattson en fortsatt stark tillväxt i förvaltningsresultat per aktie, samtidigt som vi har en fortsatt positiv värdeutveckling i vårt fastighetsbestånd.

Förvaltningsresultatet ökar med 9,8% per aktie jämfört med det första kvartalet föregående år, och det långsiktiga substansvärdet per aktie ökar med 7,1% jämfört med samma period föregående år. Vi har fortsatt vårt arbete med att öka den riskjusterade avkastningen i vår fastighetsportfölj, och det här genom att avyttra bolagets mest lågavkastande tillgångar för att frigöra kapital för investeringar med högre avkastning.

Under inledningen av året så ombildade vi två fastigheter, båda till premie jämfört med bokfört värde, vilket också då visar på värdepotentialen i vår fastighetsportfölj. Vi har också haft en fortsatt framdrift när det kommer till arbetet med en återgång till nyproduktion här under 2026, där vi under kvartalet då ingick hyresavtal med Vardaga och efter kvartalets utgång då ingick entreprenadavtal med RO-Gruppen.

Och det här för det vård- och omsorgsboende i Abramsbärg då som kommer bli det första projektet som vi startar upp här under 2026. Vi har också haft framgång i vårt arbete med att utöka vår projektportfölj i tidiga skeden, där vi efter kvartalets utgång erhöll ett planbesked för ett vård- och omsorgsboende i Larsberg på Lidingö.

Och vi har också då efter kvartalets utgång ingått ett JV med Besqab avseende genomförande av två stycken bostadsprojekt. Totalt sett så rör det sig om 340 lägenheter, och jag kommer återkomma till det senare.

Efter kvartalets utgång så har vi också fått information då om att Turacos styrelse föreslagit en utdelning som är hänförlig till försäljning av deras förvaltningsfastigheter. Och John Mattson är ju delägare i det här bolaget, och givet då vår ägarandel så skulle det här innebära då, om årsstämman beslutar på styrelsens förslag, att en utdelning skulle då motsvara ungefär 23 miljoner kronor för John Mattson.

Och Ebba kommer att berätta lite grann mer om det här senare i presentationen. Om vi går vidare till måluppfyllnaden då, så kan vi konstatera att vi har ett utfall som ligger i linje med våra finansiella mål.

Och våra finansiella mål är att vi ska ha en tillväxt i förvaltningsresultat per aktie om minst 10% och en tillväxt i långsiktigt substansvärde per aktie om minst då 7%. Om vi börjar med tillväxten i förvaltningsresultat så ökar intäkterna för kvartal ett jämfört med samma period föregående år med 4,1%, där det är framförallt ett resultat av de årliga hyresförhandlingarna, men också ett resultat utav de värdeskapande lägenhetsuppgraderingarna som är genomförda, vilket ökar hyresintäkterna, och också då ett fortsatt framgångsrikt arbete med att hyra ut då de kommersiella fastigheterna, vilket har resulterat i då ökade intäkter i vårt kommersiella bestånd.

Och som jag nämnde tidigare så har vi ju inledningsvis haft en väldigt kall och snörik vinter. Trots det så lyckas vi faktiskt ha väldigt bra kostnadskontroll, så fastighetskostnaderna ökar med endast 0,2% för kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år.

Så högre intäkter och god kostnadskontroll gör att driftöverskottet ökar med 6% för kvartalet jämfört med föregående år, och att vi då uppnår en överskottsgrad om 69,2% för kvartalet och hela då 72,6% för den senaste 12-månadersperioden, vilket är för bolaget rekordhög nivå. Och trots att vi har då högre genomsnittlig ränta för första kvartalet i år jämfört med föregående år, så ökar då förvaltningsresultatet med hela 9,8% per aktie.

Om vi går vidare sen då till tillväxten till långsiktigt substansvärde, så har den här trenden som vi har haft då sen inledningen av 2024 med stigande fastighetsvärden kvartal för kvartal hållit i sig. För det första kvartalet så har vi fortsatt stabila avkastningskrav, vilket då i kombination med förbättrat driftöverskott, men även också värdeskapande i våran projektverksamhet och realiserade värdeförändringar från de ombildningar som vi genomfört under det första kvartalet, att vi har då en positiv värdeutveckling om 0,5% för kvartalet, och det här bidrar ju till då att vi har en tillväxt i långsiktigt substansvärde per aktie om 7,1%.

Om vi går vidare till vårt fastighetsbestånd så är det endast mindre förändringar som har skett jämfört med föregående kvartal, och det här är ju hänförligt då till de två ombildningar som vi genomförde under första kvartalet. Antalet lägenheter har gått ner med 47 stycken och uppgår till 4 255, och den uthyrbara ytan uppgår till 340 000 kvadratmeter, vilket är 2 000 kvadrat lägre än föregående kvartal, och 82% av den uthyrbara arean utgörs fortsatt av bostäder.

Om vi går vidare till våra utvecklingsprojekt så har vi haft fortsatt bra framdrift när det kommer till att utveckla byggrätter och också förbereda då för en återgång till nyproduktion under 2026. Om vi börjar med projekt Djurgårdsboken, vilket är det första projektet som vi avser starta här i år, så har vi haft en bra framdrift i det projektet, där vi då under kvartalet tecknade hyresavtal tillsammans med Vardaga för att bli operatör då för det här vård- och omsorgsboendet, och där vi efter kvartalets utgång tecknade entreprenadavtal med RO-Gruppen för genomförande utav projektet.

Och det som är glädjande i det projektet också, det är att vi har ju fortsatt att utveckla det här projektet, vilket gjort att vi har fått ett förbättrat klimatavtryck. Vi har ju som tidigare kommunicerat att vi har ett klimattak för det här projektet som uppgår till 270 kg koldioxidekvivalent per BTA, och den siffran uppgår nu till 237, vilket gör att vi ligger en bra bit under det tak som vi har satt upp.

Så vi fortsätter nu förberedelserna och målet är att vi fortsatt ska ha en produktionsstart här under andra kvartalet 2026. Om vi går vidare till nästa projekt då, projekt Ekporten, så har ju det projektet antagits här av miljö- och stadsbyggnadsnämnden på Lidingö, och det gör att vi fortsatt då går mot en lagakraftvunnen detaljplan här under det andra kvartalet, och det här är ju ett av de två projekten som det här JV:et med Besqab omfattar.

Sen så som jag nämnde tidigare så har vi ju fått det här positiva planbeskedet då för ett nytt vård- och omsorgsboende i Larsberg på Lidingö. Om man inte inkluderar det projektet i våran projektportfölj så uppgår ju utvecklingsprojekten till 733 lägenheter.

Inkluderar man det projektet, som vi då fick planbesked efter kvartalets utgång, vilket är anledningen till att det inte finns med i sammanställningen, men inkluderar man det så uppgår projektportföljen istället till 839 lägenheter. Och på den här bilden så ser ni det projekt då som vi fick positivt planbesked för här efter periodens utgång, och det är ju ett vård- och omsorgsboende i Larsberg som omfattar då 100 vårdplatser och även LSS-boende.

Platsen för det här vård- och omsorgsboendet är mycket attraktivt. Det ligger precis nere vid vattnet på Lidingö, i direkt anslutning till natur.

Närheten till Larsberg centrum och goda kommunikationer gör att det är ett ypperligt läge för en sån här typ utav verksamhet. Och tittar man på behovet av vård- och omsorgsboenden så ser vi ju ett kraftigt ökat behov i hela Stockholmsregionen, och bakgrunden till det är ju att vi har en förändrad demografi där åldersgruppen som överstiger 80 år bedöms öka kraftigt framöver, och därför så är ju vi glada att kunna möta en del av det här behovet genom det här projektet.

Tittar man på vård- och omsorgsboenden som del utav våra JV:et med Besqab som vi ingick här efter kvartalets utgång, så kommer ju det JV:et att omfatta då genomförande av två stycken bostadsprojekt, och det här är ju den initiala omfattningen. Och då är det ju ett bostadsprojekt som John Mattson då tillför JV:et och det är ju projekt Ekporten som jag precis berättade om, som avser då cirka 90 lägenheter på Lidingö.

Och sen så har vi ju ett bostads- och hyresrättsprojekt om 250 lägenheter i Huvudsta i Solna, som då Besqab säljer in då i JV:et. Och en positiv aspekt med det här JV:et det är ju att John Mattson har option på att då förvärva de färdigställda hyresrätterna.

Och tittar man på logiken i det här JV:et så är det ju verkligen kompletterande kompetenser som både vi och Besqab tillför det här JV:et. John Mattson har ju en väldigt lång erfarenhet när det kommer till utveckling och förvaltning av hyresrätter, medans Besqabs kärnkompetens ligger i utveckling av bostadsrätter.

Och tittar man på John Mattsons förutsättningar att generera byggrätter så ligger ju våra fastigheter oftast i väldigt centrala, attraktiva områden, vilket gör att det oftast är mest lönsamt att utveckla bostadsrättsprojekt i våra områden. Det är också bra utifrån att blanda upp våra ofta ganska homogena hyresrättsområden med bostäder för att få en större mångfald i våra områden.

Men det här gör ju att de byggrätter som vi utvecklar inte bidrar till att långsiktigt utöka våran fastighetsportfölj, men genom det här JV:et med Besqab så kan vi då sälja in bostadsrättsbyggrätter, medans då Besqab primärt då säljer in hyresrättsbyggrätter, vilket gör att vi då med option att förvärva dem kan då nyttja bostadsrättsbyggrätterna för att också då kunna utöka våran fastighetsportfölj långsiktigt. Och det här är ju ett långsiktigt samarbete, så ambitionen är ju att vi ska gemensamt växa det här projektbolaget med fler projekt över tid.

Och med det vill jag lämna över till Ebba.

Tack så mycket. Ja, resultaträkningen för första kvartalet 2026 då.

Vi har ju ett ökat förvaltningsresultat och ett positivt resultat. I den första blåfärgade kolumnen ser vi resultatet för första kvartalet.

Hyresintäkterna för perioden uppgår till 172,2 miljoner kronor. Det är 6,8 miljoner kronor högre jämfört med förra året, och de sålda fastigheterna har påverkat den jämförelsen med cirka -1 och en halv miljon.

För jämförbart bestånd är då intäktsökningen främst beroende på årliga hyresjusteringarna. För bruksvärdeshyror så var ju de i Sollentuna 3,2%, Lidingö 3,4% och Stockholm 3,6%.

Samtidigt så påverkas intäkterna något negativt av ökade vakanser om cirka 0,5 miljoner kronor som är kopplat till Rotebro-projektet som är igång nu. Vi har en ekonomisk uthyrningsgrad på 97,3% vid utgången av kvartalet.

Det är något lägre än förra kvartalet och Q1 förra året, och det beror på den ökade projektverksamheten. Om vi exkluderar att vi har 54 lägenheter där uppgraderingar nu pågår så är den ekonomiska uthyrningsgraden för våra bostäder hela 99,6%.

De där övriga som är outhyrda, det är tillfälliga vakanser, bland annat då lägenheter som inväntar renoveringar. Kostnadssidan, fastighetskostnaderna för helåret, 53 miljoner kronor.

Det är i linje med Q1 föregående år, trots att vädret har varit mycket kallare och mycket snörikare i år än förra året. I jämförbart bestånd är fastighetskostnaderna 0,8 miljoner kronor högre än förra året, och det är ju främst relaterat till ökade kostnader för snöröjningen.

Och de genomförda energiinvesteringarna har resulterat i att kostnaderna för taxebundet har kunnat hålla sig på förra årets nivå trots kylan och trots prishöjningar från våra energileverantörer. Och då kan vi ju nämna att en fjärrvärmeleverantör höjde priset med 6% och en vattenleverantör höjde med 15%.

Så att det har ju varit bra med de här energiinvesteringarna. Driftöverskottet för perioden uppgår till 119,2 miljoner.

Det motsvarar en ökning på 6,7 miljoner eller ja, 6% jämfört med Q1 2025. Under perioden uppgick kostnader för central administration till 13,1 miljoner.

Det var 14,7 miljoner föregående år i Q1 och det beror mest på periodiseringseffekter av vissa poster. Finansnettot för perioden är -55,2 miljoner och det har försämrats med 4,2 miljoner jämfört med förra året, och det är en följd av att vi nu har högre genomsnittlig räntenivå i portföljen.

Längst ner i tabellen ser vi den genomsnittliga räntan som per balansdagen var 3,1% jämfört med 2,8% som den var vid utgången av Q1 2025. Och nu i Q1 så har vi också inkluderat i det här finansnettot en aktieutdelning relaterad till tidigare år från Turaco om 0,4 miljoner kronor.

John Mattson äger ju en liten aktiepost i Turaco, 4,28%, och som Per nämnde inledningsvis så förväntar vi oss ytterligare utdelning från Turaco i år som kommer påverka årets resultat med 23 miljoner kronor ungefär. Förvaltningsresultatet för perioden blev 50,9 miljoner jämfört med 46,8 vid utgången av Q1 föregående år, och det motsvarar en ökning om 9,8% per aktie.

För perioden så hade vi räntetäckningsgraden 2,0 gånger och överskottsgraden 69,2%, och det är faktiskt den högsta överskottsgrad som uppmätts det första kvartalet något år sedan börsintroduktionen, vilket är glädjande. Kan gå vidare till förändringen i fastighetsvärdet för perioden som syns i den första blå kolumnen i tabellen.

Idag värderas John Mattsons fastigheter till 14,6 miljarder kronor. Det är en ökning på 30 miljoner sen årsskiftet och det har blivit avyttringar till belopp om 101 miljoner kronor där efter avdrag för latent skatt och transaktionskostnader.

Och de här avyttringarna ledde till realiserade värdeförändringar om cirka 5 miljoner kronor. Investeringarna i våra fastigheter uppgick i kvartalet till 63 miljoner kronor.

Vi har då de orealiserade värdeförändringarna. De uppgår till 63 miljoner kronor.

Avkastningskravet i hela portföljen är 3,4% och det ligger ju oförändrat ända tillbaka till Q1 2024 faktiskt. Driftnettot i portföljen har ökat, främst på grund av hyreshöjningarna för bostäder och effektiviseringen av fastighetskostnaderna, och det ger 23 miljoner kronor i värdeförändring.

Och så har vi förändring av direktavkastningskrav i ett fåtal fastigheter som har bidragit positivt med 22 miljoner. Man ska säga att i de fåtal fall där avkastningskraven har sänkts så har ju också ökade driftkostnadsantaganden i de värderingarna neutraliserat den värdeeffekten.

Vårt fokus på projektverksamhet fortsätter också att synas och bidrar till orealiserade värdeförändringar i pågående projekt och byggrätter, totalt 18 miljoner kronor under perioden. Och då är det 15 miljoner av dem som är från Rotebro, det projektet som pågår där som kommit längre, och 3 miljoner från nyproduktionsprojekt som ökat i värde på grund av att projekten har kommit in i nya faser i planprocesserna.

Totalt sett har de realiserade och orealiserade förändringarna från driftnetton och från projektportföljen och de sålda fastigheterna haft effekt på värdeutvecklingen med hela +46 miljoner eller +0,5% för kvartalet. De här förändringarna har resulterat då i vårt fastighetsvärde som är 14,6 miljarder vid periodens utgång.

Och då tar vi balansräkningen per 31 mars 2026. Vi ser högst upp de här 14,6 miljarderna som är vårt utgående fastighetsvärde per balansdagen, och där är ju jämförelsen också till föregående år då det var 14,3 miljarder.

Kassan är 77 miljoner och det var 40 miljoner vid utgången av Q1 2025. På skuldsidan har vi ökat eget kapital med periodens totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, ökat då med 152 miljoner kronor.

Och räntebärande skulden, den är 6,7 miljarder, vilket är en minskning mot föregående år på 83 miljoner, som ju beror på att vi amorterat kopplat till de sålda fastigheterna. Nettoskulden, 6,6 miljarder vid utgången av perioden.

Det är ungefär i linje med föregående år, den var 6,7 miljarder. Och det betyder ju att de projekten vi har igång än så länge finansieras av kassaflödena från verksamheten samt ombildningarna.

När investeringstakten nu ska öka under 2026 så finns lånelöften att utnyttja och vi har mycket goda relationer med flera banker. Längst ner i tabellen ser vi belåningsgraden vid utgången av perioden.

Den uppgår till 45,3%, vilket kan jämföras med 47,2 som den var vid utgången av Q1 2025. Och den förbättringen i belåningsgrad beror ju då på att fastighetsvärdet har ökat.

Långsiktigt substansvärde uppgår till 103,29 kronor per aktie jämfört med 96,48 som den var vid utgången av Q1 2025, och det är en tillväxt på 7,1% per aktie, vilket är mycket glädjande. Då tar vi finansieringsbilden.

Här kan vi börja längst ner i vänstra hörnet med räntebindningen. Hela 96% av våra lån har en räntebindningstid som är längre än ett år och genomsnittliga räntebindningstid uppgick per balansdagen till 3,1 år.

Det kan jämföras med 3,0 som den var vid utgången av Q4 och 3,3 för ett år sen. Den aktiva räntesäkrade volymen var 94% av de Stibor-kopplade lånen per balansdagen.

Det är ju en ökning, det var 81% när vi gick ut ur Q1 2025. John Mattson har som långsiktig strategi att ha en hög räntesäkringsgrad och en hög andel räntesäkring i portföljen för att minska exponeringen för volatilitet på räntemarknaden och skapa förutsägbarhet för räntekostnaderna.

På grund av våra lågavkastande tillgångar är det extra viktigt för oss att ha den här beredskapen för situationer då räntemarknaden kan sticka iväg uppåt. Och under första kvartalet nu så har ju långräntorna rört sig kraftigt, först ner och sen kraftigt upp och varit volatila efter inledningen av konflikten i Iran.

John Mattson har varit aktiva med att säkra upp en halv miljard kronor med nya ränteswappar i början och i mitten av februari, vilket var när priserna var som lägst innan Irankonflikten. Och det var mycket glädjande att den timingen blev så bra denna gång.

Under kvartalet steg den genomsnittliga räntan från 3,04, som den var per 31 december, till 3,10 nu per 31 mars. Stapeldiagrammet där i mitten syftar till att förtydliga våra räntesäkringar.

Det visar för varje kvartal hur stor volym som är antingen räntesäkrad med swappar eller med fastrentelån, och den gröna linjen visar räntenivån på den säkrade volymen exklusive kreditmarginal i varje kvartal. Och det är med andra ord inte en prognos för snitträntan i den totala lånportföljen.

Men jag vill ändå understryka att bolaget har en så hög andel räntesäkring i portföljen att det gör att vi har några år på oss att agera om det är så att Stibor skulle gå upp långsiktigt till höga nivåer. Ett exempel: om Stibor nu blev 5% och stannade där, så skulle räntenivån i den här låneportföljen hålla sig under 2,8% exklusive marginal de närmsta två åren, alltså ända fram till 2028-03-31, och detta gör att vi har manöverutrymme att anpassa oss om något sådant händer.

Stapeldiagrammet överst till vänster visar kapitalbindningen i portföljen inklusive outnyttjade lånelöften. Kreditbindningstiden är i genomsnitt 1,95 år vid periodens utgång och jämföra med 2,9 år vid utgången av förra året.

De förfall som kommer nu under 2026 kommer användas till att jämna ut kapitalbindningsstrukturen och sträcka ut den längre i tiden. Går vi över till intjäningsförmågan.

Det är en intjäningsförmåga på 12 månaders basis per 31 mars 2026 med beaktande av hela fastighetsbeståndet som vi äger per balansdagen. Intjäningsförmågan beräknar förvaltningsresultatet utan avräkning för innehav utan bestämmande inflytande, och det här ska inte jämställas då med en prognos.

Hyresintäkterna, baserat på kontrakterade intäkter per balansdagen, de uppgår till 684 miljoner. Det är en ökning med 12,7 miljoner sen föregående kvartal, och det beror på de årliga hyreshöjningarna och uppgraderade lägenheter, men det motverkas också av de sålda fastigheterna Frisören och Gradskivan.

Driftöverskottet, 499 miljoner kronor, en ökning med 12,3 miljoner sen föregående kvartal. Det beror på ökningen i intäkterna, och de sålda fastigheterna Frisören och Gradskivan har minskat driftöverskottet i intjäningsförmågan med 3,2 miljoner totalt sett.

Fastighetskostnaderna ungefär i linje med föregående kvartal, där då drift- och underhållskostnader är baserade på rullande 12 månader i jämförbart bestånd, och kostnaden för fastighetsadministration är bedömda. Centrala administrationen är också bedömd till 52,5 miljoner.

Det är ungefär i linje med de bedömningar vi gjort under 2025. Finansnettot beräknar vi utifrån snitträntekostnad på nettoskulden per balansdagen med tillägg för tomträttsavgäld och periodiserade uppläggningsavgifter.

Eventuell ränta på likvida medel har inte beaktats. Finansnettot var här -227 miljoner, vilket är i linje med förra kvartalet, men det har ju gjorts en något lägre bedömning av periodiserade uppläggningskostnader och vi har en något lägre skuld på grund av de sålda fastigheterna, och så har det motverkats av att snitträntan ökat med sex punkter.

Sammanfattningsvis har förvaltningsresultatet i intjäningsförmågan ökat och uppgår nu till 219,7 miljoner vid utgången av kvartalet. Och arbetet med att effektivisera fastighetskostnaderna och genomföra uppgraderingsprojekt och energiprojekt för att skapa värde fortsätter och syns även i den långsiktiga trenden från senaste 12 månaderna som vi ser här.

Och med det vill jag lämna över tillbaka till dig, Per.

Tack, Ebba. Ja, men under det första kvartalet så har vi ju upplevt en tilltagande osäkerhet i omvärlden.

Den väpnade konflikten i Mellanöstern har fått stor påverkan på energileveranser, vilket gör att vi ser en stor risk framöver att det här, om den här konflikten blir utdragen, kommer att resultera i högre inflation och högre räntor, men även en dämpad ekonomisk utveckling globalt. Vi har ju ganska nyligen gått igenom en situation med hög inflation och höga räntor.

Det var ju utfallet då i 2022 och 2023 där vi hade utmanande makroekonomiska förutsättningar som påverkade fastighetsbolag. Och det här är någonting som John Mattson har tagit lärdomar av, så att vi har ju sen 2022 jobbat intensivt med att anpassa bolaget för att kunna klara mer utmanande makroekonomiska förutsättningar.

Och det här har vi gjort både genom att öka då kassaflödet från den löpande verksamheten, men också att stärka balansräkningen. Och på den här bilden ser ni då vilken utveckling som vi har haft då i viktiga finansiella nyckeltal från då slutet av 2021 fram till nu Q1 i år.

Arbetet med att effektivisera fastigheter och öka kassaflödet i den löpande verksamheten har gjort att överskottsgraden har gått från 61 till 73%, rörelsemarginalen har gått från 47 till 65%, och det här samtidigt då som vi har minskat den räntebärande skulden från 9,4 miljarder till 6,7 miljarder, och där vi också har sänkt belåningsgraden från 58% till 45,3%. Och som Ebba nyligen gick igenom så har vi också jobbat med att sträcka ut den genomsnittliga räntebindningstiden som nu uppgår till 3,1 år.

Det här i kombination då med våra stabila intäkter från hyresbostäder i attraktiva lägen i Stockholm gör att bolaget har en väldigt god beredskap om det är så att omvärldsläget skulle innebära att vi får mer utmanande makroekonomiska förutsättningar framöver. Om vi ska avsluta då med att summera John Mattsons första kvartal, så är det ju ett kvartal där vi visar på operationell styrka, där vi trots en kall och snörik inledning av året redovisar en fortsatt stark tillväxt.

Vi har framdrift i projektutveckling där vår återgång till nyproduktion följer plan, vi har utökat vår projektportfölj i tidiga skeden, och vi har ingått JV med Besqab. Och vi har genom stabila kassaflöden från bostäder i Stockholmsregionen, en stark balansräkning och lång räntebindningstid en god beredskap för att möta eventuella försämringar i omvärldsläget framåt.

Och med det vill vi tacka för oss. Och gå över till frågor.

Tack så mycket och god förmiddag. Jag hoppas jag hörs okej?

Du hörs bra.

Ja.

Ja, vad bra. Tack.

Jag tänkte börja med att fråga lite om investeringstakten framöver. Ni nämner ju att ni förväntar att den ska öka successivt nu när ni har fler projekt och uppgraderingar igång.

Vad tror ni ni kommer att landa på i år om ni ska jämföra lite med förra året så att man får en känsla för ökningstakten?

Ja, men som vi har kommunicerat tidigare så tror vi ju på en ökning som nästan motsvarar liksom dubblering jämfört med föregående år. Men då ska man ha med sig att det som framförallt driver det här så är det ju återgången till nyproduktion, att vi ökar takten i rotverksamheten, alltså uppgraderingarna vi gör, men också att vi ser att det kommer ha också en ökad takt när det kommer till vårt arbete med att effektivisera våra fastigheters energianvändningar, som också då kräver investeringar.

Sen ska man ju ha med sig också att det första kvartalet för oss är oftast ett kvartal där vi ligger lite lägre i investeringar jämfört med vad vi ligger på som genomsnitt för helåret.

Nej men det är förstått. Och lite på de energiinvesteringarna som ni gör och givet att portföljen utvecklas samtidigt som vi har generellt sett högre energikostnader, om ni skulle försöka bedöma lite på driftöverskott och överskottsgrad framöver och motverkande effekt av att energipriset är högre samtidigt är effektiviseringarna slår igenom, tror ni fortsatt att överskottsgraden kan stärkas framöver eller innebär det här mer att det här är en nivå som man bör förvänta sig framöver jämfört med vad vi ser i intjäningsförmågan?

Nej, men vårt mål är att fortsätta att effektivisera fastigheterna på ett sätt som gör att överskottsgraden stärks framåt. Och det är flera saker som ligger till grund för det.

Dels är det ju som du nämner energieffektiviseringar. Vi har ju ett långsiktigt mål om att minska energianvändningen med 45% fram till 2030 jämfört med 2021 års nivå, och där har vi kommit ungefär halvvägs.

Sen något annat som också bidrar kraftigt till förbättrad överskottsgrad, det är ju våra värdeskapande lägenhetsuppgraderingar. Och där har vi ju potential att uppgradera ungefär 1 500 lägenheter, vilket ja men både stärker intäkterna och sänker våra fastighetskostnader.

Och sen är det ju när vi väl kommer igång med nyproduktionen så kommer vi addera en successivt större andel av fastighetsportföljen där vi har intäkter som kommer från nyproducerade fastigheter, vilka har då en väsentligt högre överskottsgrad. Så att det här sammantaget gör att vi tror på att öka överskottsgraden med ungefär 1 procentenhet per år.

Okej, tack. Och sen tänkte jag fråga lite kring planen för det nya JV:et med Besqab.

Om jag har förstått det rätt så tror ni att ni kan starta Ekporten under nästa år. Hur ser det ut med de andra bostäderna som finns i JV:et?

Kommer man att kunna starta allting under '27 eller hur ser liksom planarbetet ut för starter kommande år i JV:et?

Nej, men som det ser ut nu då så omfattar ju JV:et två stycken projekt, och Ekporten precis som du säger är ju ambitionen att vi ska starta under 2027 och då är det ju det andra kvartalet som vi siktar på. Sen så när det kommer till projekt Koltrasten som är det andra projektet, alltså det som ligger i Solna, så ligger ju det tidigare i detaljplanskedet, vilket gör att vi bedömer produktionsstart där som tidigast 2029.

Okej, tack så mycket. Och då hade jag egentligen bara två frågor, det kanske blir några till, men den här utdelningen från Turaco, förväntar ni att den kommer att redovisas i Q2 givet att stämman godkänner det, och blir det då helt enkelt en engångseffekt i finansnettot?

Det är väl egentligen den första frågan kan man säga.

Ja, just det. Nej, men precis.

Det kommer ju hamna i finansnettot eftersom Turaco är en finansiell tillgång för oss, vi har en så liten andel. Och om de tar beslut idag, det är stämma idag, då kommer det komma in som en utdelning i Q2 helt enkelt, så att det slår rakt in i resultatet för oss i Q2.

Okej, så 23 miljoner in då om allting går som det är tänkt. Och då tänkte jag fråga lite, det är ju naturligtvis ett trevligt tillskott, hur ser ni på det tillskottet?

Vad har ni tänkt att använda de pengarna till? Kan ni tänka att man kan använda det för till exempel aktieåterköp eller vad är planen för den utdelningen så att säga?

Nej, men vi har inte specifikt allokerat vad de här medlen ska användas till. Men när det kommer till frågan om återköp så har vi ju ett befintligt mandat som har sträckt sig fram till årsstämman som är idag för John Mattson, och där har ju styrelsen då föreslagit ett förnyat mandat för nästkommande år.

Så där är det väl sannolikt att det är så att vi kommer att fortsätta göra återköp. Men sen så har vi ju den här stora investeringsportföljen då som vi pratade om tidigare, och då är ju det en kombination av energioptimeringar, rotprojekt och även nyproduktion som de här kapitalet kommer användas till.

Okej, tack. Och sen den avslutande frågan är kanske lite mer av en detaljfråga, men jag noterade att ni inte hade redovisat någon aktuell skatt i Q1:an.

Är det här på grund av att det i slutändan är en bedömning ni gör för året eller är det någonting särskilt som gör att det ser ut så just nu?

Nej, när vi gjorde skatteberäkningen för Q1 så hade vi med då delavslut i några etapper i Rotebro-projektet som ger ganska höga skattemässiga avskrivningar, så då blev det så att den aktuella skatten blev ja, noll då eller liksom under noll om man säger så. Men det återkommer inte exakt så varje kvartal och min bedömning är väl att på årsbasis så är det en aktuell skatt som är ja, något lägre än det vi har på rullande 12 månader bakåt ungefär, det som motsvarar en årstakt liksom.

Men i det här kvartalet har vi gjort de här delavsluten som ger stora skattemässiga avskrivningar i Rotebro då.

Okej, jättebra. Tack så mycket, det var mina frågor.

Tack.

Tack, Erik.

Ja, hej. En följdfråga på den här Turaco-utdelningen.

Skulle ni bara kunna hjälpa, är det något speciellt som händer just i år eller finns det anledning att tro att 23 miljoner kommer vara återkommande även '27 och '28?

Nej, man ska inte se det som en återkommande utdelning, för bakgrunden till den här utdelningen det är ju att Turacos verksamhet är ju utveckling och förvaltning av skolfastigheter, och den här utdelningen är ju hänförlig till att man avvecklar förvaltningsbeståndet och har då sålt av det här under inledningen av året. Så att det är ingen liksom återkommande årlig utdelning.

Sen om det är så att Turaco skulle anse längre fram i tiden att det finns ytterligare liksom pengar kvar liksom från den här försäljningen som går att utdela, det är ingenting vi kan liksom ha någon information om idag, utan det som vi har det är ju den här utdelningen och att det är den här engångshändelsen inom bolaget som ligger till grund för det.

Bra, jättetydligt. Tack för det.

Och sen tänkte jag i de här 172 miljonerna som redovisas som hyresintäkt för Q1:an, är all indexering för året med i de eller finns det någon laggeffekt så att säga i det hela?

Nej, vi har en liten laggeffekt kan man säga och det har att göra med att alla bostäder har vid utgången av kvartalet haft en hyresjustering. Eller nämnde du intjäningen nu förresten?

Nja, det var egentligen Q1:an, men kopplat gärna till intjäningskapaciteten också.

Ja. Nej, men tittar man i resultatet så är det ju några fastigheter, alltså de som har presumtionshyra, så trädde den hyresjusteringen i kraft lite senare än 1 januari där många utav liksom brukshyrorna justerades, vilket gör att det kommer bli en marginell justering uppåt i hyresintäkter från bostäder under andra kvartalet jämfört med det första.

Men i stort sett kan man säga att vi har liksom justering på bostäderna.

Ja. Och som du nämnde intjäningskapaciteten, Per, är den hänsyn tagen där, alltså den är relativt ren så att säga?

Ja, det är ju hyrorna vid utgången av perioden, så att där ska ju all justering finnas med.

Jättefint. Och sen har John Mattson gjort några såna här försäljningar till lite kanske äldre hus, sålt till bostadsrättsföreningar och så vidare.

Skulle ni kunna hjälpa till vad är liksom den totala volympotentialen och det som ni ser? Eller är det marginellt eller har ni sålt det som går att sälja nu så att säga?

Nej, men det finns fortsatt potential och det vi framförallt inriktar oss på när det kommer till ombildningar så är det ju att ombilda fastigheter där vi inte ser liksom någon fortsatt värdeutvecklingspotential. De är inte liksom optimala från ett förvaltningsperspektiv, de ligger lite som solitärer och också kan ha en sämre energiprestanda där vi inte ser att vi lönsamt sätt kan liksom lyfta energiprestandan.

Och där har vi ju fortsatt en rad såna fastigheter som inte ligger i våra kluster och man kan väl uppskatta den totala mängden till ungefär någonstans en halv miljard kanske i fastighetsvärde någonstans.

Jättebra. Nej, men tack för det.

Det var vad jag hade.

Ja, då får vi avsluta med att tacka för ert deltagande idag och hälsar åter välkomna då den 10 juli när vi kommer att presentera vår rapport för det andra kvartalet. Tack för idag.

Tack.