ByggPartner Gruppen AB

ByggPartner Gruppen AB

SSTO:BYGGP
36.30
SEK
-1.10
(-2.94%)
3.57EPS
10.61P/E
1.72BMarket Cap
Feb 11Next Earn

Q4 FY2025 · Earnings Call TranscriptFebruary 11, 2026

Operator

Välkomna till ByggPartnerGruppens presentation av bokslutskommuniké 2025. Med oss idag har vi VD Sture Nilsson och CFO Karin Melle-Gårdh Gjerpe.

Under första delen av mötet är deltagarna i lyssnarläge och därefter kommer det finnas tid att ställa frågor till talarna. Under frågestunden kan deltagarna ställa frågor genom att trycka fyrkant 5 på sin telefon eller använda rutan under presentationen på webben.

Jag lämnar nu över ordet till VD Sture Nilsson. Varsågod.

Sture Nilsson

Tack så mycket. Ja, Sture Nilsson heter jag, VD, koncernchef för ByggPartnerGruppen, och på andra sidan bordet här har vi Karin Melle-Gårdh, CFO.

Tack för att ni vill lyssna på oss under en stund här nu. Vi vill gärna presentera Q4 och avsluta också hur hela året för ByggPartnerGruppen har rullat igenom.

Så att vi börjar på en gång, och då tar jag en första bild som jag gärna upprepar sen gammalt, att det är en kort beskrivning av ByggPartnerGruppen. Ni känner nog igen, för det har inte hänt några större saker på den sidan, men som jag har sagt förut, vi är en renodlad byggentreprenör, som framför allt genom tre större bolag driver ett starkt lokalt förankrat verksamhet, där entreprenörskapet är grunden som vi vill lyfta fram i vår verksamhet.

Vi är etablerade i Mellansverige genom ByggPartner, och där är framför allt Dalarna som är absolut största basen för oss. Vi finns som det ledande bolaget i Östergötland genom Åhlin & Ekeroth, och sen har vi en närvaro efter hela Västkusten genom Flodéns.

Och totalt så är vi drygt 900 medarbetare, och vi omsatte nu på året 2025 över 5 miljarder, så 5,1 miljarder slutar de här för hela året här nu. Bland våra fokusområden så vill vi gärna lyfta fram det som faktiskt präglar 60% av vår verksamhet, och det är att vi jobbar i samverkan, partnering.

Och grunden för det, det är att vi strävar efter att tillsammans med våra kunder utveckla förutsättningarna för ett projekt i tidigt skede, och sen jobba i ett öppet samarbete under byggtiden. Så att samverkan är en kärnfråga hos oss idag.

Sen när det gäller träbyggnation, hållbarhet, kan man säga att träbyggandet, som är en viktig del för oss, det är också kanske vårt viktigaste bidrag till en hållbar utveckling i vår bransch. Och där har vi också en samlad spetskompetens genom ett spetsbolag som heter Dalaträgruppen, som ligger under ByggPartner-segmentet idag.

Då tänkte jag att gå in lite grann på sammanfatta kvartalet. Och då kan jag säga direkt att jag är väldigt nöjd med hur vi avslutar året.

När jag nu går igenom här nu då lite grann fundamenta i ekonomin så inser jag att det blir en lätt upprepning av budskap som vi har haft under hela året när det gäller orderingång, resultatutveckling. Men det kan man också säga att det är en målsättning i sig, att vi ska upplevas som stabila i vår utveckling.

Och det är ju en utmaning för byggbranschen att ha den prägeln, och det har varit viktigt för oss att vi vill upplevas som ett stabilt bolag. Och det tycker jag vi har visat under de här kvartalen i år, och även det här sista kvartalet, att stabiliteten fortsätter.

Så innan Karin kommer in på ekonomisk utveckling, så vill jag ändå lyfta fram den övergripande bilden. Och det är att vi har fortsatt ännu ett kvartal med stark orderingång.

Och det gör att vår orderstock är på en fortsatt hög nivå, 4,5 miljard. Förutom orderstocken så har vi då en riktigt intressant och bra bas av inledande, som vi kallar det, fas 1-samarbeten i samverkan.

Och där har vi då en långsiktig orderpotential på uppåt 5 miljarder som är långsiktigt, som vi tror på, en affär för oss. Så det är utöver orderstocken då.

Omsättningen kan man säga då efter den här starka orderingången i år så har vi de två sista kvartalen nu sett att även vår omsättning och produktionsvolym ökar, så vi har en tillväxt på omsättning också i kvartalet. Resultatet, som vi mäter EBITA, uppgick till 55 miljoner, och det är ju en förbättring mot föregående år, och det är faktiskt vårt högsta resultat någonsin i koncernen.

Sen avslutar vi året med ett mycket starkt kassaflöde, som uppgår i kvartalet till hela 195 miljoner. Och det innebär att vi nu har vänt vår tidigare nettoskuld till faktiskt en nettokassa, en positiv nettokassa för året.

Och det är vi otroligt glada för, att vi har den utvecklingen. Och sen kan jag säga redan nu att utifrån den här finansiella situationen då, så föreslår styrelsen en utdelning på 75 öre per aktie.

Det är lite grann en övergripande bild över hur kvartalet ser ut, så kommer Karin tillbaka till det. Om jag tittar lite grann på vilka projekt, jag tycker det är roligt ändå att visa lite grann av de projekten som är aktuella för oss nu.

Så kan jag bara säga att några exempel på aktuella projekt det är bland annat att vi i samverkan med Fortifikationsverket har startat en ombyggnation uppe i Älvdalen av ett befälshotell, där vi ska renovera det här totalt. Och det har påbörjats nu under vintern.

Vi har tidigare i höst flaggat för att vi inledde ett samarbete med Saab i Linköping. Och nu i december, sent i december, så tecknade vi ett fas 2-avtal, det vill säga en orderingång med Saab i Linköping för att bygga ett nytt kontor för uppåt 900 medarbetare.

Så där har vi gått från fas 1 till nu fas 2, och vi har orderiserat då i kvartalet 350 miljoner som vi bedömer är storleken på det här projektet. Och det är fullt tryck på det här, som mycket i Saab idag, i den expansion de lever med.

Så att det här är ett väldigt intressant projekt för oss som vi är i full gång nu och kör på. Sen bara en nulägesbild på vårt stora skolbygge i Halmstad.

Och där är mark- och grundläggningsarbete som pågår för fullt idag, och vi är snart på gång och gå över till en stombyggnation i det. Och det var ett projekt som inleddes under hösten här nu som är bedömt till ungefär 470 miljoner, så det är ett riktigt stort projekt i Halmstad.

Men också utifrån en skolverksamhet som vi har bra erfarenhet av och har jobbat mycket med i Flodéns sen tidigare. Sen exempel ytterligare på samverkansprojekt som pågår, både i Motala med Bostadsstiftelsen Platen.

Vi jobbar löpande långsiktigt med Varbergs Bostad och renoverar bostäder där. Och sen så har vi ju, som jag nämnde tidigare också, fortfarande en fas 1-projektering då av Gävle sjukhus, ett stort projekt.

Så där räknar vi med att vi kan gå in i ett produktionsskede senare under året. Och det här är samverkansprojekt som ett exempel på.

Sen gläds vi över att vi har många träbyggnationsprojekt som pågår idag. Några exempel här är ju att vi är långt framme på Maserhallen i Borlänge, nyproduktion av en idrottshall.

Vi bygger nyproduktion i Motala också igen, ABF-kontor med en trästomme som grunden. Och vi har också startat nu för ett tag sedan med nytt spadtag på Skrabro, ett äldreboende i Göteborgs stad, som också präglas av ett stort inslag av träbyggnation och med klimatambitioner i det projektet.

Så att det är lite grann av projekt som vi rör oss nu med. Så jag tänkte att jag lämnar över till Karin, så får gå in i siffrorna igen.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Absolut, tack Sture. Och när vi börjar titta på våran orderingång så ser vi att den fortsätter att vara väldigt stark även i kvartal 4 och uppgår till drygt 1,3 miljarder.

Och det här är nästan en fördubbling jämfört med samma kvartal föregående år. Och summerar vi orderingången för 2025 så är även den på rekordhöga nivåer och slutar på närmare 6,4 miljarder, vilket vi ska jämföra med 3,4 miljarder vid utgången av 2024.

Våran orderstock visar ju vår framtida produktionsvolym i bekräftade åtaganden. Och när vi stänger 2025 så uppgår den till drygt 4,5 miljarder, vilket ska jämföras med 3,2 miljarder året innan.

Sture kommenterade ju precis det här att i våran orderstock så finns det ju också en stor andel pågående fas 1-projekt. Och när vi avslutar 2025 så uppgår de här fas 1:orna till närmare 5 miljarder.

Och sammanlagt så innebär det här att den sammanlagda potentiella volymen av framtida potentiella uppdrag överstiger 9 miljarder, vilket ger oss en väldigt stabil grund för framtiden. Men vi vill ändå fortsätta och poängtera att vi fortsätter tillämpa vår selektiva strategi i valet av vilka projekt som vi kalkylerar på.

För tillsammans med vår prioritering av samverkansprojekt innebär det att vår nuvarande projektportfölj, den har en hög lönsamhetspotential med en lägre risknivå. Och i slutet nu på 2025 så uppgår andelen samverkansprojekt till 61%.

Fördelningen av vår orderstock förändras ju över tid beroende på vilka projekt som vi erhåller. Och vid utgången av kvartal 4 så ser vi en ganska jämn fördelning mellan samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter, där samhällsfastigheter utgör 45% av orderstocken, medans kommersiella står för 47%.

Vår exponering mot hyresfastigheter uppgår till 7%. Hoppar vi vidare och tittar på våran omsättning i kvartalet, så uppgår den ju till drygt 1,5 miljarder, vilket innebär en organisk tillväxt på närmare 13%.

Och den här tillväxten är ju en följd av vår kraftiga orderingång under året. För helåret 2025 så överstiger vår omsättning nu 5 miljarder, och det innebär att vi har närmare 8% i organisk tillväxt.

Hoppar vi över till vårt rörelseresultat före räntor, amorteringar och skatt, så fortsätter det att successivt förbättras, vilket även vår lönsamhet gör. Vi ser en stabilitet i vår verksamhet, och för 11:e kvartalet i rad så redovisar vi ett positivt resultat med en successivt förbättrad marginal.

Sture nämnde ju tidigare att resultatet i kvartalet uppgår till 55 miljoner, och det motsvarar en marginal på 3,5%. Och den här resultatförbättringen är över 20% när man jämför med utfallet i Q4:an 2024, då den uppgick till 45 miljoner kronor.

Tänker också vi kommer komma tillbaka till det, men zoomar man ut och tittar på helårssiffrorna så har vi ett helårsresultat på 185 miljoner kronor 2025 jämförelsevis med 120 2024, och det är en ökning på över 50%. Det som även är värt att notera, det är att samtliga segment förbättrar sina resultat såväl i kvartalet som på helåret.

Vår finansiella ställning fortsatte att förstärkas under kvartalet. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till plus 195 miljoner.

Kassaflödet beror ju på förändringar i rörelsekapitalet, och i byggföretag så präglas det av stora variationer mellan kvartalen, och det påverkas ju av såväl upparbetningsgrad som typ av projekt. Men vår bedömning är ändå att kassaflödet från den löpande verksamheten bör fortsätta att utvecklas positivt och följa vår resultatutveckling även under 2026 framåt.

Soliditeten förbättras till 32,2%, och vår skuldsättningsgrad uppgick till minus 0,2. Det innebär att vi har en nettokassa, som nämnde, på 58 miljoner.

Det var koncernen, Sture. Nu hoppar vi över till segmenten?

Sture Nilsson

Ja, då tänkte jag lite kort att sammanfatta lite grann från respektive segment från kvartalet. Och vi börjar med ByggPartner, det största bolaget, som fortsätter att ha en stark utveckling.

Förutom orderstocken så har vi här den största volymen av det vi kallar för fas 1-samarbeten. Så att det ger en väldigt stark bas framåt för ByggPartner, med tiden framåtriktat.

Nu ser vi också en stark omsättningstillväxt i kvartalet, den är hela 26% i kvartalet faktiskt jämfört med föregående år. Och på helåret så har vi nu nästan nått 3 miljarder som omsättning.

Det är också en nivå som inte varit i närheten av tidigare vid ByggPartner. Lönsamheten fortsätter på en bra nivå, tycker vi.

Vi har ju ett självklart målet på 5%, nu var vi uppe i 4,5% det här kvartalet. Det skiftar något, som ni ser här, mellan kvartalen, ligger mellan 4,5 och 5.

Och det är beroende på att projektavslut sker lite olika mellan kvartalen, och då kan det påverka marginalen. Så att de här decimalen, det skiftar lite grann beroende på projektmixen.

Men vi tycker att vi har en bra nivå nu och vi har en bra framförhållning i ByggPartner. När det gäller Östergötland, Åhlin & Ekeroth, vi har konstaterat sedan tidigare rapporter att vi har haft en tuff marknad i Östergötland under året.

Men här ser vi en tydligare positiva marknadssignaler nu i vinter. Och Åhlin & Ekeroth har nu ingått ett antal nya projektsamarbeten nu på senare tid under Q4 och även nu inne i januari.

Saab-projektet bidrog naturligtvis till en stärkt orderstock, som är på knappt miljarden här nu. Men vi har även då tidiga fas 1-samarbeten som har ökat ganska starkt i Östergötland i Åhlin & Ekeroth under sista kvartalet.

Och det är ju väldigt positivt att vi ser att dialogerna med våra kunder och marknadssignalen är positiva även i Östergötland. Lönsamheten har de tre sista kvartalen lyft på en klart bättre nivå.

Vi har haft och har nog en tendens att vi har ett svagt första kvartal, beroende på projektmixen i Åhlin & Ekeroth. Men vi ser att de här tre sista kvartalen har vi legat på uppåt 4% i marginal, som vi även hade i Q4.

Och det är en positiv utveckling som vi är väldigt nöjda med. Så positiva förtecken runt den fortsatta utvecklingen i Åhlin & Ekeroth.

Det är vi glada för. Flodéns, då har vi fortsatt en stor orderstock med oss in, som byggdes upp under hösten här, Q2, Q3 och nu Q4.

Så i förhållande till omsättningen, som ligger på runt 600 miljoner nu under 2025, så har vi då en stark orderstock på dubbla årsvolymen, 1,2. Och det ger ju förutsättningar för en stark tillväxt under 2026 här nu då.

Och vi såg att Q4 under 2025, då fick vi ingen större effekt av orderstocken, utan det är först under första halvåret nu under '26 som vi kommer att se att produktionstakten ökar i Flodéns. Sen är det viktigt att vi konstaterar också att jämfört med föregående år nu har vi i stort sett ett nollresultat, vi hade inte negativt resultat i kvartalet.

Och det är också viktigt för oss, att vi bara nu ser att vi stärker våra förutsättningar för att stegvis förbättra vår lönsamhet under 2026. Så även här så har vi goda förhoppningar om en positiv utveckling i Flodéns.

Jag har nu nämnt flera gånger det här med tidiga fas 1-samarbeten. Och bara för att ge en bild av det, så vill jag ändå säga att det här är bara ett urval av projekt som under 2025 övergick från det vi kallar fas 1, en tidig projekteringsfas, till att bli produktionsstart, i då en fas 2.

Och så här stegen ser ut när vi jobbar i samverkan, att vi har de här projekten som nu har gått in i produktionsskedet nu, de har ju då föregåtts av ett samarbete med kunderna där vi har jobbat med projektering, kalkyler, överenskommet om utformning av byggnationerna. Och det är ju ett sätt som både minskar riskerna, men också tryggar samarbetet med våra kunder, att vi jobbar på det sättet.

Frågan brukar komma ibland hur ofta händer det att ett fas 1-projekt inte övergår till ett fas 2? Och det kan väl sägas, för oss har det nog inte hänt någon gång, utan det som kan vara osäkert det är ju i vilken takt man då sätter igång den här produktionsfas 2.

Därför är vi ju inte detaljerade med när produktionsfasen faller in. Men det här är ju då en väldigt positiv bild, att det här är alla de här projekten nu uppstartade under 2025.

En summering när jag går in på helåret. Karin nämnde ju lite grann om det, men jag tycker det är relevant nu i sista kvartalet att säga: Hur summerar vi ihop helåret?

Och då repeterar jag lite grann igen då, så kan jag säga att vi har haft en mycket stark orderingång. Orderingången har varit på 6,4 miljarder jämfört med 3,4 föregående år.

Och vi vill ju understryka att vi fortfarande inte har släppt att vara selektiva i vårt sätt att vilja ta jobb. Och den här orderingången har ju föregåtts då av ett fas 1-jobb där vi har jobbat något tillsammans.

Så stark orderingång, och sen så har det inneburit en förstärkt orderstock på 4,5 miljard. Och precis som Karin sa, förutom den 4,5 miljard i orderstock, så har vi då en pipeline av de här fas 1-projekten som då också har ökat kraftigt under det här året.

Andra halvåret har vi då sett en omsättningsökning, så att på helåret så har vi då 5,1 miljarder i omsättning. Och det är ju en bra bas då inför att vi ser den fortsättningen här.

Jag vill bara säga då, i repeterat, orderstocken tillsammans med fas 1-basen, det ger ju en väldigt stark bas inför 2026. Och det tycker jag är viktigt när vi då lätt annars fokuserar på att resultatet är bra, men vi också upplever att vi har byggt en bra bas inför framtiden.

EBITA-resultatet har ökat 50%, 3,6% på helår. Så 185 miljoner har vi då skapat resultatet under året jämfört med 120 förra året.

Och vi har då tagit ett steg, 3,6%, det är ju ett steg på vägen mot våran 5%-iga målsättning som vi på inget sätt släpper, utan vi fortsätter jobba mot det målet. Det starka kassaflödet som Karin nämnde, på helåret 285 miljoner, det gör ju att vi avslutar året då som sagt med en positiv nettokassa.

Känns väldigt bra. Mot den här bakgrunden då så har styrelsen föreslagit då en utdelning på 75 öre per aktie.

Så avslutningsvis ska man väl säga igen då, vi fortsätter att jobba hårt mot att ytterligare förbättra lönsamheten. Och när man då visar den här rapporten som jag är nöjd med för kvartalet och året så vill jag då självklart uttrycka tacksamhet till alla våra fantastiska medarbetare som faktiskt har gjort det här möjligt, att vi har den här positiva utvecklingen i bolaget.

Så ni som lyssnar på något sätt som ingår i våran organisation, så stort tack till medarbetare. Det är fantastisk insats det här året.

Ja, det var väl det vi hade tänkt och visa om rapporten och hur året slutade. Så nu öppnar vi för frågor från.

Operator

Om du vill ställa en fråga, tryck fyrkant 5 på din telefon för att ställa dig i kön. Om du vill dra tillbaka din fråga, vänligen tryck fyrkant 6.

Du kan även skriva din fråga i rutan under presentationen på webbsändningen. Nästa fråga kommer från Simon Jönsson från ABG Sundal Collier.

Varsågod.

Simon Jönsson

God morgon, Sture och Karin. Tack för att ni tar mina frågor.

Jag hoppas att ni hör mig också. Ni lyfter ju fram en stark potentiell orderingång från fas 1-ordrar ni har just nu då.

Och du sa, Sture, att ni i princip aldrig förlorar en fas 2 om ni har haft fas 1 om jag tolkar det rätt. Så jag vill bara först kolla så att jag förstod rätt där.

Och sen undrar jag lite hur visibiliteten är i det här, hur vi ska räkna kommande åren framåt? Ligger det här mycket inför '26 och '27, eller är det här mer långsiktiga grejer när ni pratar om den här potentiella orderingången från fas 1-ordrar?

Sture Nilsson

Ja, om jag börjar svara på det. Den här sannolikheten att en fas 1 övergår till fas 2, det finns ju en viss osäkerhet.

Det är ju också att vi ska komma fram till tillsammans med kunderna om en budget som man är överens om. Och i framför allt bostadssektorn där är det ju fortsatt för många kunder osäkerhet när man ger sig in i en fas 1:a om det verkligen man är beredd att köra fas 2.

Men vår erfarenhet nu sista åren, det är och taget på längre sikt, det är att osäkerheten, det är ju i vilken takt man då är beredd att sjösätta projekten. Vi har ett exempel på i Gävle, vi hade en fas 1:a i pågående förra året på sjukhuset, och omfattningen av det här projektet i det här fas 1:an svällde ganska rejält, så man gjorde ett omtag, så att vi förlängde den här fas 1-perioden ganska rejält.

Så att det är väl timingen som är osäkerheten framför allt när det gäller fas 1:or. Sen så som jag har sagt, den basen vi har nu där vi säger att det var en potential på under lång tid då på 5 miljarder i en potential, så det vi kan säga det är att vi tror att huvuddelen av de här projekten kommer att produktionsstartas under 2026.

Det är det vi kan säga, och då är det ju en löptid sen på mellan två och tre år på den här produktionsvolymen sen. Det är väl det närmaste jag kan säga egentligen nu då.

Simon Jönsson

Ja, men toppen. Stort tack för det.

Det var tydligt. Och sen undrar jag om vi fokuserar på nuvarande orderbok, hur ni tänker kring kvalitén på den och marginalprofilen generellt sett i det som produktionsstartas här i närtid.

Jag tänker framför allt för ert marginalmål då och fortsatt marginalluft här framåt. Vi kan komma in på marginalen mer specifikt sen kanske, men just på orderboken just nu, vad ser ni för kvalité och marginalprofil på det, relativt vad ni haft nu tidigare?

Sture Nilsson

Alltså kalkylerna när vi lägger anbud och går in i, det är ju att alla våra nya orders skall aktivt bidra till att nå vår 5%-s lönsamhet. Det är ju grunden för oss.

Så att det är väl den grunden vi tar projekt på nu. Sen så har det varit en otroligt tuff priskonkurrens under föregående år.

Och det har väl gjort att vi har tvingats vara väldigt selektiva med de jobb vi går in i. Men vi ser att grunden är att orderstocken ska möjliggöra våra 5%-s mål i den orderstock vi har idag.

Det är ambitionen. Sen finns det ju alltid avvikelser som händer i en verksamhet, men ambitionen och förutsättningarna är att man ska kunna nå 5% med orderstock.

Simon Jönsson

Just det. Och du nämnde lite det där, tuffa prispressen.

Det har vi ju sett brett i byggbranschen de senaste åren. Har ni sett några ändringar där, marknaden nu att det lättar lite, eller skulle du säga att det är ungefär som tidigare, eller vad ser ni kring prispress?

Sture Nilsson

Nej, vi upplever nog att en hel del segment börjar öppna upp, att det är en positiv utveckling. Jag nämnde Östergötland som ett exempel här, att det fler aktörer som börjar starta diskussioner om projekt.

Men vi har fortfarande en väldigt prispress i marknaden, så att det är många aktörer som kämpar för att få beläggning framåt, kortsiktigt. Och därför är det ju för oss när vi går in i samverkansprojekt, då har vi ju mer en unik relation med våra kund där vi mer kommer fram till en rimlig lönsamhetsmodell.

Så det är fortsatt prispress, det kan jag säga.

Simon Jönsson

Just det. Det vi ser bredare egentligen, jag tänker svensk och nordisk byggmarknad brett sett eller infra egentligen, det är väl att projektpipen ser ganska bra ut på infrastruktursidan.

Är det någonting ni tror högre volymer i andra närliggande verksamheter att det kan på något sätt suga upp lite av överkapaciteten som kanske finns generellt sett och hjälpa att minska prispressen, eller ser ni någon sån koppling att andra verksamhetsområden kan hjälpa prismässigt?

Sture Nilsson

Ja, alltså infrastrukturmarknaden, den är ju känd med försvarssatsning och annat nu som händer i Sverige, så den marknaden ser ju starkt ut framöver, och där är ju vi explicit inte då. Men det är ganska mycket ringar på vattnet som ändå vi räknar med att indirekt så har vi fördelar av det, att det är inte bara i marken man gräver, utan det är byggnationer runtomkring också.

Så att vi ser ju långsiktigt att det här är positivt för oss, helt klart.

Simon Jönsson

Intressant. Och sen bara sista fundering här kring marginalmålet, upp mot 5%, och du pratar om att de projekten ni tar ser ni ska bidra till att få en högre marginal.

Är det det ni ser som viktigaste drivaren? Tänker hur vi ska se på hur ni bryggar härifrån upp till 5 då, om det är att ni får ett högre projektmarginaler, eller är det annan effektivitet i organisationen eller liknande som ska driva på en bättre marginal eller hur ska vi se den bryggan?

Och är det möjligt kortsiktigt kommande ett, två åren, eller är det här mer långsiktig ambition att nå 5%?

Sture Nilsson

Målet är ju starkt långsiktigt, och det beror ju på att konjunktur har en påverkan det kommer utifrån. Men vi ser nu att ett av våra största bolag ligger och tenderar på att nå nästan 5 5% nu då, och det visar ju att vi har den möjligheten.

Vi ligger på 4% i Åhlin & Ekeroth och det är med en tuff marknad som det har varit nu då. Så att vi ser potential där.

Och sen Flodéns då, som är ändå en 20% eller knappt av vår omsättning, där har vi ett nollresultat, och där har vi en helt annan ambition framåt att lyfta resultatet där. Så att vi är ju inte nöjda med det står det 3,6% i året.

Men hur snabbt det går, ja, det vill jag inte sia om egentligen, men målet är ju väldigt tydligt att vi ska vara där. Vi är inte nöjda innan vi ligger där och balanserar.

Det kanske inte är jättetydligt, men det är det svaret jag kunde ge i alla fall nu då.

Simon Jönsson

Ja. Nej, jag förstår.

Det beror ju mycket på marknadsutvecklingen och så där. Men om det blir en märkbart tydlig bättring på prispressfronten och generellt sett bättre marknad och om det blir om ett år eller tre år, men då någonstans så borde ni kunna ligga på 5%.

Det är ambition då. Det är inte interna krafttag som krävs eller liknande för att ni ska ta dit, utan det...

Sture Nilsson

Nej, det är det inte, utan vi har haft då, som vi har nämnt tidigare, i Flodéns, där har vi haft gamla surdegar som vi har kämpat med då och städat bort, och det har hämmat lönsamheten där. Men tittar framåt nu så har vi några gamla fula projekt i vår bas.

Sen kan man väl säga att vi, bara för att säga det då, att vi är ett renodlat byggbolag och vi pratar om den här 5%-s marginalen utifrån en entreprenadverksamhet. Tittar vi på de stora riksbyggarna så har ju de mer marginaleffekt på grund av projektutveckling.

Så att jämför vi byggmarginaler så har vi en relativt hög ambition på byggmarginal jämfört med de flesta andra byggare. Men vi kvarstår med vår bild att det är renodlad entreprenadverksamhet som är våran idé.

Simon Jönsson

Tack för det. Ska bli intressant att följa.

Det var allt för mig.

Operator

Nästa fråga kommer från Oliver Jusitalo från Aktiespararna. Varsågod.

Oliver Jusitalo

Tjena Sture och Karin, jag hoppas att ni kan höra mig. Jag tyckte överlag rapporten såg rätt stark ut, men på kostnadssidan så tyckte jag det såg lite högt ut, och det kanske var ByggPartner där som, ja, marginalen minskar ju både så att säga jämfört med samma kvartal föregående år, men även mot föregående kvartal.

Är det något särskilt som ligger bakom det här, eller är det bara lite finjusteringar som krävs? Jag ser ju att omsättningen ökar rätt mycket, och det är väl, ja, kanske lätt att kostnaderna springer iväg lite grann då också.

Kan ni utveckla det där lite grann?

Sture Nilsson

Vi har ingen stor fast omkostnadsökning som sticker iväg, utan det skiljer lite grann, det är ett stort bolag på 3 miljarder i omsättning, och det sker projektinsatser på olika sätt även på kostnadssidan, som gör att enskilda kvartal kan ha engångskostnader på några miljoner upp och ner, så är det. Men det jag nämnde i övrigt, varför marginalen inte går en rak trend, det är ju för att vi har ju projektavslut.

Vi gör projektavslut och ofta så är vi lite försiktiga, det ligger i naturen när vi löpande resultatför pågående projekt. Och signalen är ju i vår verksamhet att när vi avslutar projekt då har vi ofta en viss återstående resultateffekt att hämta upp, att lyfta fram.

Och det är väl det som visar sig i vissa kvartal då, att när de avslutas. Så att det får man nog leva med, att inte en spikrak trend på resultatutveckling, utan det kommer visa pikarna när vi avslutar projekt, men en positiv uppsida.

Oliver Jusitalo

Just det. Ja, men det är jag med på.

Annars så vittnar ni om en gradvis förbättrad marknadsläge här, framför allt kanske under senare delen av 2026, och lite stabilare prisnivå också. Det är klart att jag förstår att fokus kommer vara på samverkansavtal, men ser ni själva kunna gå över mot mer fastprisavtal givet att konjunkturutsikterna känns mer gynnsamma, så att säga?

Sture Nilsson

Det är viktigt du tar upp det, för att vi har ju varit under flera år nu väldigt fokuserade på att samverkan gör att vi minskar risken och bygger stabilare långsiktiga relationer med kunder. Men det är ju så att vi har inte ambitionen att vara 100%-iga på samverkan, utan där vi går in i fastprisprojekt där är kravet, det är ju att vi har erfarna organisationer och känner stabilitet i våra kalkyler.

Så att vi ser här också att vi tar fastprisprojekt och känner oss trygga med det också. Och det är som sagt, marknaden kommer ju inte enbart vara på samverkan, utan vi tycker det är bra att ha ena foten i fastprisprojekt också.

Det utmanar oss på ett sätt och skapar disciplin också i verksamheten. Men det vi har förändrat sista åren, det är ju att ha en betydligt högre riskbedömning när vi går in i fastprisprojekt än vi kanske hade för ett par, tre år sedan.

Det är väl det som skiljer. Så vi ser nog öppet på att även den marknaden är intressant för oss.

Som svar.

Oliver Jusitalo

Just det. Just det.

Ja, men bra svar. Sen tänkte jag lite kort bara kring fas 1:orna, framför allt mot sporthallen i Linköping där och till ombyggnationen i Gävle sjukhus.

Jag har för mig att ni har sagt att de här två skulle kunna gå in i en eventuell fas 2 runt omkring årsskiftet här '25/'26. Vad händer på de här fronterna?

Börjar ett avslut närma sig, eller...?

Sture Nilsson

Ja, här är det ju alltid en viss osäkerhet då som i den här projekteringen när man som kund känner sig mogen, men vi kan säga att förhoppningen nu tror jag för båda det är ju att fas 2-projekt borde tecknas under första halvåret i alla fall. Så viss försening jämfört med det tidigare signalerat då, kan man säga.

Oliver Jusitalo

Ja, men det är jag med på. Tack för förtydligandet.

Och sista frågan var gällande utdelningsbeskedet här. Ni höjer ju den, men jag hade tänkt att det fanns kanske utrymme för lite mer.

Ni har ju väldigt låg kapitalbehov i verksamheten och balansräkningen ser väldigt stark ut. Hur resonerar ni kring det här och vad vill ni göra med pengarna, så att säga?

Sture Nilsson

Det är ju naturligtvis en befogad fråga det här också, men det jag kan säga det är att vi har ju fortsatt en strategi att jobba med förvärv som en del av vår tillväxt. Och det är väl det enklaste svaret att säga, att den fortsätter ju att vara en parameter när vi tittar på kapital framöver, att ha kapacitet att göra fortsatta förvärv.

Det kan man säga, det har varit en faktor som har präglat det här i alla fall nu då. Men vi har ju visat en ambition att öka utdelningen i alla fall.

Det är väl ett första steg.

Oliver Jusitalo

Just det. Och på förvärvsfronten, hur gör man där?

Skulle det kunna handla om mindre tilläggsförvärv till era befintliga, så att säga, tre större enheter, eller skulle det kunna tänkas bli ett nytt, så att säga, plattformsförvärv som det vi såg här för, ja, men ett par, tre år sedan? Hur tänker ni kring det?

Hur ser förvärvsstrategin ut, om man säger så?

Sture Nilsson

Ja, den är svår att lägga fast så här nu då. Vi jobbar ju både och tittar både på det vi kallar för kompletteringar inom våra segment, mindre förvärv, och även den som du säger, plattformsförvärv, där vi skulle kunna tänka oss att få en ökad geografisk täckning av Sverige och där man tittar på, det är ett glapp.

Vi finns i Dalarna starkt, Östergötland och Västkusten, och möjligheten att binda ihop det här med fler förvärv är ju en klar del av vår strategi framåt, kan man säga. Det är svårt att säga mer om förvärvsstrategi, men vi tittar ju aktivt på möjligheter.

Så är det ju.

Oliver Jusitalo

Ja. Och avslutningsvis, transaktionsmarknaden eller snarare kanske förvärvspipeline, känner ni att det finns intressanta objekt, eller är ni bara i ett inledande spaningsläge, så att säga?

Sture Nilsson

Vi tycker det är väldigt viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv när vi inleder diskussioner om förvärv, så att det vi gör det är att vi har tidiga dialoger med bolag som får ta sin tid innan vi känner att det är moget för att prata om ett förvärv. Så att det är ganska uppsökande att vi söker kontakt och låter dem mogna efter hand.

Ja. Det är väl så.

Det är inte så att det står mäklare och erbjuder företag varje dag som vi hoppar på, utan det är ju mer egna aktiviteter för att titta på olika bolag.

Oliver Jusitalo

Ja. Nej, men jag fattar.

Stort tack för bra svar. Det var allt jag hade nu.

Sture Nilsson

Ja. Tack för det.

Operator

Det finns inga frågor på telefon, så jag lämnar över ordet till talarna för eventuella frågor från webben.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Precis. Sture, då har vi fått några frågor här på webben som jag tänker att jag läser upp.

Och den första är från Johan Everlöf, som gratulerar till ett fint 2025 och fin avslutning på Q4:an. Första frågan är om du kan utveckla lite ytterligare hur du ser på fas 1 och om du ser några trender av intresse?

Sture Nilsson

Ja, jag har ju beskrivit lite grann fas 1:orna här nu då, som vi ser att merparten av de här kommer att uppstartas i vår tro i fas 2 under det här året, och sen rulla under de närmaste två, tre åren. Det har jag sagt förut.

Sen så ser vi nog ett ökat tendens att många kunder vill ha den här första fas 1-dialogen för att vara trygga med kostnadsbild och jobba med den tillsammans med en entreprenör. Så att vi ser nog en ökad trend på att kunder vill jobba på det sättet.

Och det stärker vårt sätt att jobba.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Bra. Andra frågan: När du tittar på strukturen av orderstocken i slutet av Q4:an, ser du några trender du kan dela över vilka regioner eller sektorer, kundtyper som väger mest eller växt mest?

Sture Nilsson

Behöver inte dra så mycket åt sidan för vi ser ju att nästan hälften är ju fortfarande samhällsfastigheter, skolor. Där ser vi att äldreboenden får en ökad kraft.

Men vi ser också att vi har pratat om den stora multisporthallen i Linköping, men vi har också andra sportanläggningar, idrottsanläggningar, som är betydande del i samhällsfastigheter. Sen när det gäller kommersiella fastigheter, det är ju framför allt industrin vi tycker vi ser starka utvecklingsmöjligheter inom.

Datahallar har vi nämnt inte idag så mycket, men det är ju en stark del, men vi ser även andra industrier som är klart expansiva nu och som tar större del än om vi jämför orderstocken för ett par år sedan hos oss.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Bra, jag fortsätter här: Givet att året avslutades med en fin nettokassa på 58 miljoner, hur vill ni arbeta med kapitalstrukturen och fördelning mellan investeringar, förvärv, utdelning och eventuella återköp?

Sture Nilsson

Jag har inget klart färdigt svar på det. Vi har ju haft en ambition nu att minska vår skuld till det här läget.

Och det enda återkommande jag kan säga, att vi vill kunna titta på förvärv utan att äventyra vår finansiella stabilitet och kunna göra det och upplevas som en ha en sund stabilitet i grunden. Vi tycker att det är väldigt viktigt som byggbolag att ha det.

Men någon annan återköp av aktier har vi inte haft uppe på agendan.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Och det är ju inte möjligt för oss heller på den listan som vi är noterade på.

Sture Nilsson

Det stämmer. Som First North är inte det möjligt, nej.

Ja, det är väl det svaret vi kan ge just nu då.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Just det. Ska vi se att efter hårt arbete de sista två åren att Flodéns är färdigstädat, och under 2026 givet den fina orderstocken som överstiger 1 miljard, kan man förvänta sig inledningsvis en marginal i linje med Åhlin & Ekeroth på 4%?

Det vill säga har orderna som tagits på goda marginaler i linje med koncernmålet på 5%?

Sture Nilsson

Långsiktigt är det målet, men jag tror att det är ett bolag nu som har gått från en omsättning runt 600 miljoner och ska ta ett rejält steg uppåt i volym, så kommer vi att det är naturligt att vara lite avvaktande när hur snabbt marginalutvecklingen kommer i bolaget, för det är en tillväxtresa som nu sker. Men i grunden så finns förutsättningar för den höga marginalen, men vi är jag vill vara lite försiktig med hur snabbt den kommer.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Hur ser man på procenten av samverkansprojekt av totalen över tid? Nu har den varierat lite mellan 60 och 65%.

Sture Nilsson

Nej, jag tycker det är en ganska sund nivå att ligga på. Vi vet ju att vi har en renodlad serviceverksamhet som uppgår till nästan 20% av vår verksamhet.

Det är ju en löpande småprojekt. Så tar man bort den så är det ju 80% av resten är ju samverkan, och sen har vi då fastprisprojekt.

Vi vill ha en mix med även fastprisprojekt, för att vi är ju en lokal aktör som måste följa marknaden. Så vi är inte bara där och plockar russinen ur kakan, utan vi vill vara till för den breda marknaden.

Jag tror 60%, det är nog en bästa bedömningen att vi ska ligga där någonstans.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Bra. Sen har vi fått en fråga från Erik Johansson, när man tittar i segmentsredovisningen så ser man en kostnad i kvartalet på moderbolaget på 6 miljoner.

Vad består denna kostnadsökning av, och är det delar av engångskaraktär som man ska ta hänsyn till?

Sture Nilsson

Ja, det korta svaret är att det här är framför allt den posten köpta tjänster av engångskaraktär som har belastat Q4. Det är det korta svaret.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Sen har vi fått en sista fråga på webben också från Carsten Nilsson: Man frångår utdelning på 50%, varför? Ser man problem någonstans?

Då kan man väl säga, Sture, att vi delar ut 27% nu av vår vinst jämfört med 43% förra året.

Sture Nilsson

Ja, jag vill ju se att det här är en signal på att vi ökar ändå utdelningen med 50% per aktie jämfört med föregående år, och det är väl en viss försiktighet, men jag upplever att styrelsen står bakom en väldigt stabil situation i vårt bolag. Så att jag ser nog som ett steg i en långsiktig utveckling att man vill ta det här långsiktiga stegen istället för att ta det rakt upp och ner.

Karin Melle-Gårdh Gjerpe

Just det. Det var de frågorna som vi hade fått in idag.

Sture Nilsson

Okej, tack för som har orkat lyssna här på hela den här långa utläggningen här, men då tackar vi för oss och hoppas ni kan följa oss här nu under det spännande 2026 som kommer. Tack så mycket för idag.

Tack.