Hej, och varmt välkomna till dagens rapportintervju med KebNi. KebNi släppte här på morgonen sin Q3-rapport för år 2026 som vi är i idag.

Det kan ju vara någon som tittar i efterhand, så det kan ju vara bra att nämna tänkte jag. Det har varit ett ganska händelserikt kvartal där de både har stärkt kassan på olika sätt, både genom en kapitalresning, genom att de har avyttrat en verksamhet, och sen så har det ju kommit lite orders också.

Så att det här kommer vi att få höra lite mer om. Därför är vi väldigt glada att vi har vd Torbjörn Saxmo med oss i studion för att berätta mer om det tredje kvartalet.

Upplägget är så som vi har gjort de tidigare gångerna: Torbjörn inleder med en presentation och sen kommer vi avsluta med en frågestund. Så med det, varmt välkommen Torbjörn!

Tack.

Och jag tänker att jag direkt lämnar över till din presentation.

Kanon. Tack.

Börjar med att och förklara vad KebNi är. Vi är ett litet bolag som utvecklar och tillverkar skräddarsydda lösningar för stabilisering, navigering och satellitkommunikation.

Vi har två stycken produktområden: Inertial Sensing och Satcom. De här produktområdena, i Inertial Sensing så tillverkar vi IMU:er, vilket är en liten tingest som mäter relativ rörelse.

Inom området Satcom så bygger vi större stabiliserade plattformar för framförallt marin satellitkommunikation. Våra kunder finns framförallt inom området government, defense, och de är kunder som har höga krav på prestanda och robusthet.

Exempel på kunder är Saab, Epiroc och Indra. Om vi då tittar på det tredje kvartalet 2026, omsättningen landade på 28,7 miljoner, vilket är 6% ner jämfört med motsvarande period föregående år.

EBITDA 1,4 miljoner, vilket motsvarar 5%. Nettoresultatet 3,4 miljoner, vilket motsvarar 12%.

Ett justerat nettoresultat landar på -0,6 miljoner, motsvarande -2%. Det operativa kassaflödet är -6 miljoner och nettokassaflödet 47,4 miljoner.

Mycket siffror med många olika typer av spännvidd. Det har, som Hugo började att säga, varit ett kvartal som har varit händelserikt på många sätt.

Dels så har vi under kvartalet gjort en emission på 55 miljoner, vilket uppenbarligen har påverkat nettokassaflödet. Vad det gäller det operativa kassaflödet som är -6 miljoner så påverkas det av att vi har slitit för att jobba ikapp den försening vi hade under första kvartalet, och det här resulterar i att vi har betalat av på en stor del av våra leverantörsskulder, men eftersom vi är sist i kedjan så är det fortfarande en uppsida på kundfordringar, så därvidlag en viss obalans.

Om vi fortsätter framåt och tittar på vad som har hänt under kvartalet, vi har över 50 stycken aktuella kundprojekt där våra IMU:er utvärderas och integreras i kunders lösningar. Och var och en av de här 50 projekten har potential att bli på sikt serieleveranser som ligger framför oss.

Det är någonting som gör mig mycket hoppfull. Vi har under kvartalet återhämtat det tapp vi hade i första kvartalet vad det gäller komponentförsörjning och är nu tillbaka enligt den plan vi hade lagt för året.

Och avslutningsvis, i och med emissionen, i och med försäljningen av ScafSense så har vi nu en kassa som är riktigt stark, vilket ger oss en större flexibilitet inför framtiden. Slut.

Tack för det Torbjörn. Och jag tänker att vi börjar litegrann här där du slutade, och det är ju att kassan nu är tydligt förbättrad.

Nu är inte det ett frågetecken längre. Och tänker att vi hoppar in i kapitalresningen.

För ett för något kvartal här sen då pratade vi litegrann om kassan och då lät det som att ja, men får vi den här ordern då ska det inte vara några konstigheter. Vi har inte sett den ordern, innebär det att ni har svårt att helt enkelt bedöma när den kommer i framtiden?

Ja. Med risk för att och kännas extremt tjatig, ingen affär är förlorad.

Våra kunder sitter i förhandlingar med sina kunder, och det som möjligen har hänt sedan sist är att nu sitter vi parallellt och förhandlar med våra kunder. Så att det pågår just nu förhandlingar i två led på vägen framåt.

Så jag är fortfarande hoppfull, men till 100% när det ska inträffa är extremt svårt att predicera uppenbart.

Ja. Och också då med kapitalresningen så tänker vi på storleken, 55 miljoner.

Vad föranledde tankarna bakom själva storleken? Vad är tankarna med mer kapitalet helt enkelt?

Ja, men vi la fram en plan som bygger på satsningar inom framförallt Inertial Sensing-området, även Satcom-området, som leder till produkter som vi tror ska träffa marknaden på ett bättre sätt än vad vi gör med nuvarande produkter, eller framförallt de ska tilltala nya kunders aptit.

Just det. Och om vi då håller oss kvar här där du slutade, så nämnde vi också avyttringen utav ScafSense.

Det berättade ni delvis om att ni skulle se över redan i Q2:an, så att det kom inte som en chock så. Men vem var köparen utav det här?

Kan man berätta någonting mer om det, vad kommer ingå härnäst?

Köparen är ju partnerföretaget. Det är de som vi har haft bolaget tillsammans med, de har tagit över det, och de avser att driva det vidare.

Så, ja.

Ja. Och min bild, som jag också tror att många delar och det blir extra tydligt här nu när kassan nu är påfylld, det är att grunden finns, det är konverteringen utav pipeline som blir det viktiga framöver för att bygga toppline och omsättning.

Och du nämner ju här att pipelinen består utav 50 stycken olika projekt, över 50 stycken till och med. Så för att också investerare ska förstå här, hur ser de här projekten ut, och då tänker jag hur ser lite timeline ut?

Hur ser projektet ut när man börjar och prata med en kund om ett nytt projekt, om att vi kan leverera en IMU, de kanske säger: "Då får ni utveckla den lite si och så." Hur ser kommande steg ut och timeline på ett sånt här projekt ungefär?

Ja, men vi börjar med att ta avstamp i att vi 2023 satte SensAition, 2023 oktober satte vi SensAition i serieproduktion. Och sen dess så har vi då jobbat upp de här mer än 50 olika projekten.

Och de befinner ju sig uppenbarligen då i olika faser av pågående utveckling, serieförberedelser eller initiala studier. Processen är varierande lång från företag till företag, men i många fall då många kunder är i försvarsindustrin så har den tendens till att vara en jättelång process, inte ovanligt upp till 3,5 år.

Så att det är en utdragen process är inte jätteförvånande. Så det är nu det börjar ackumulera och det är nu vi börjar närma oss punkten då det är dags att det ska omsättas, det som har utvecklats ska sättas i produktion.

Och det är precis de signalerna vi får. Och följdaktligen så är det ju den typen av signaler som ligger till grund för vårt beslut att investera i ytterligare produktionskapacitet på Inertial Sensing-området.

Och då blir man ju väldigt nyfiken på litegrann de här projekten. Dels så kan det ju vara helt nyutvecklade produkter, på så vis så kanske man inte heller har en firm order från partnern.

Och dels så kan det ju vara att det är en nyutveckling utav ett befintligt system där man vet om att här kommer och finns intressenter och så vidare. Hur skulle du säga att fördelningen ser ut mellan de här två grupperna?

Ja, jag skulle säga att lejonparten av våra åtaganden just nu är kopplade till indikationer, starka indikationer från kunder om att: "Vi har ett behov som ser ut så här och så här. Kan ni, baserat på produktflora, komma närmare den typen av lösning så finns det ett såklart case."

Så där är den absoluta merparten av arbetsinsatsen. Så vi gör stora ansträngningar för att komma närmare specifika kunder som har ett tydligt behov.

Därför då tänker jag att vi pratar kanske primärt Inertial Sensing just nu, och då tänker jag att vi fortsätter på det spåret. För att också i samband med kapitalanskaffningen så gick ni ut och sa att där har vi tre stycken specifika produkter som vi nu håller på att utveckla.

Och det är ju Polaris, Arrow och Spear. Kan du berätta lite mer om de här tre, vad de är specialiserade för typ utav användningsområde helt enkelt?

Ja, alla tre är variansbildningar av det vi har i vår produktflora idag. Så att ingen av dem är en helt ny produkt, utan det är derivat av existerande produkter.

Användningsområden är tydligt missilprogram och stabiliserade plattformsprogram, där vi då genom att tweaka produkterna kommer närmare en unik kundlösning.

Och så man förstår, en stabiliserad plattform, ska man tänka sig att det är lite liknande antennerna så att det skulle istället kunna vara, hitta på, ett drönarskydd som måste riggas snabbt, eller vad är en stabiliserad plattform i det här fallet?

En stabiliserad plattform typiskt kan ju vara ett sikte som sitter på ett fordon och där siktet har ett krav att oavsett hur fordonet rör sig så ska siktet kunna låsa på ett mål och hålla den låsningen.

Just det. Nej, men då är vi där.

Då är vi med. Och sen pratar ni också i kvartalsrapporten där om att ni ser goda förutsättningar inom Satcom-området, både för antennen som heter P7 och den som heter P9.

Vi har också pratat om utvecklingen där med dual-band tidigare. Och när ni då sitter i de här förhandlingarna, är det dual-bands med det centrala att det ska komma på plats innan man får bläck på papperet, eller vart är man i de processerna?

Vad är det som sägs där?

Ja, men egentligen både och. Vi har ju en existerande lösning med vår Ku 100 MIL, och det finns ett bra intresse för den grundprodukten, både i Europa och internationellt.

Men lyfter jag på mig håret och tittar lite längre fram så är det rätt tydligt att inom Nato i Europa så är det antingen en kombination av KuKa eller XKa lösningar som är aktuella och är det som är stort i framtiden. Tittar jag i Asien så är det hemskt mycket KuKa som är aktuellt, och därför är det två av våra fokusområden just nu.

Det är klart att det inte är samma på de olika geografierna, utan att det är lite olika. Det är typiskt.

Har man någon...

En förklaring i det fallet kan ju vara att X-bandet är det stora bandet inom Nato, och det förklarar litegrann varför det är den kopplingen.

Just det. Har man någon ish-timeline på när de här dual-band funktionerna är på plats?

Pratar vi att det sker inom 2027 eller ligger det borta i 2028-2029?

Ja, vi kommer nog ha de första färdiga under 2027.

Ja. Och då nämner du just både Asien och Europa.

Asien har jag fått en liten känsla utav att det här ordern vi väntar på kanske är därifrån, för att vi tidigare har pratat om just det här med budgetcykler och att den inte ligger riktigt på årsskiften som kanske är mer normalt inom Europa. Så därför dyker Europa upp här som lite mer nytt och spännande.

Vad är det som gör att Europa har blivit en bättre marknad? Är det exempelvis Sveriges anskaffning utav fregatter, eller finns det någonting utöver det?

Ja, men det är klart att det är en del, men överlag så är det ju en nära nog extrem satsning på försvar i Europa. Och det är klart att den satsningen går igenom alla vapengrenar, så det är ett stort antal båtar som byggs, Sverige ett exempel.

Det är ett stort antal båtar som genomgår gångtidsförlängning eller uppgraderingar. Och de programmen försöker vi då haka på.

Och i Europa så givet den, ska vi kalla det tveksamhet som vi får ifrån Vita huset vad det gäller att stå bakom Europas försvar, så är det uppenbart att stjärnor som security of supply blir viktigare och viktigare, det vill säga behovet av att Europa ska kunna tillhandahålla materiel själva inom Europa utan att vara beroende av USA. Och det driver ju hela försvarsindustrin på ett ganska påtagligt sätt.

Ja, det är ju någonting som man hör om allt mer, både primärt inom försvar, men även så fort man rör sig lite grann utanför försvar och det kommer till lite mer säkerhetskritiska områden, så är det en väldigt tydlig trend. Men det är också någonting som jag tänker måste gynna inom Inertial Sensing och inte bara inom Satcom.

Nej, absolut. Det är både och.

Och om vi då blickar lite framåt, vi har en försäljningsnivå nu när vi har kommit tillbaka från lite leveransbekymmer då i början utav året. Är det den här nivån man ska tänka sig att det ligger på tills man ser att det kommer några ytterligare ordrar, eller hur ska vi tänka kring omsättningen framåt?

Ja, men det här är väl någon typ av, kalla det basplatta, och det är ur den här plattan som vi måste ta nästa steg. Och mycket riktigt som du säger så är det 100% fokus på att få in omsättning och rotera det.

Vi vet att vi har en fungerande maskin bara vi får upp omsättningen. Så, ja.

Ja, men då fortsätter jag på det spåret för då blir man lite nyfiken så här också: Hur var försäljningsfördelningen mellan, och då tänker jag kanske att man har den special-IMU:n för en låda som en del och så har man SensAition som en del, och sen så tar vi Satcom, den klumpar vi ihop då till en del. Så mellan de här tre, ungefär hur var försäljningsfördelningen här under kvartalet?

Ja, men den absoluta merparten är fortfarande relaterad till vår omsättning till DYN 02 och det vi levererar till Saab, även om vi ser att andra IMU-projekt växer nu och börjar ta fart. Men de har ännu inte kommit upp så att de riktigt mäter sig självklart med Saab, då hade vi sett helt andra omsättningssiffror.

Och vi har haft som vi har pratat om tidigare en liten order, väl så viktig, från ett Natoland på reservdelar. Det har vi levererat under kvartalet, men i övrigt så är det inte mycket Satcom, utan det är den vi har levererat på.

Så att merparten är fortfarande till Saab.

Och sen tänkte jag att vi skulle prata lite kostnader här också, men du gick igenom det väldigt tydligt, vad som var vad där. Så att då är egentligen frågan: Ni har rekryterat några personer, vad är det för typ utav kompetens som ni har tagit in då?

Ja, men det är rätt mycket ingenjörer, mjukvaruingenjörer, systemingenjörer. Vi försöker stärka våra egna led för att minska behovet av externa konsulter.

Vi har tagit in ytterligare en säljare på Inertial Sensing-sidan och i början av november så kommer en person som ska jobba med tekniskt säljstöd på Inertial Sensing-sidan. Så det är både ingenjörer och vi stärker säljteamet på Inertial Sensing.

Just det. Så att det är säljare, men de måste också backas upp utav ingenjörsled, så att det är säljfokuserat, det är inte i produktion och liksom sådana saker, utan det är mer att man ska driva den här konverteringen utav pipeline framåt?

Ja.

Och sen så då när vi pratade litegrann om intäktsfördelningen och vi har pratat litegrann om att leveranserna nu är tillbaka på en stabil nivå, då blir man ju också lite frågande så här, nu när vi har fått leveranserna på plats igen, har det någon mer långsiktig effekt på kostnader, bruttomarginalen, den sidan?

Ja, men självklart. Vi ligger ju just nu på en otillräcklig nivå omsättningsmässigt och så snart vi lyckas vrida upp omsättningen och får de här orderna in och kan börja jobba på dem så kommer ju det att påverka vårt resultat, och det kommer ju synas ganska omgående, är jag övertygad om.

Det är ju fortfarande så att vi har ett stort antal antenner som är färdigskruvade, som står i ett färdigvarulager, och vi kommer kunna rotera dem blixtfort bara vi får en order, och de kommer ju slå igenom jättemycket.

Och sen då avslutningsvis här tänker jag, det låter som att kostnadsbasen ändå är ganska satt för att kunna fortsätta in i 2027, så att det inte ska krävas jättemycket mer. Har jag tolkat det hyfsat korrekt då?

Ja, det tycker jag. Mm.

Vad bra! För att då är det egentligen det som är kvar så här i sen, det är att vi väntar på att få se lite order igång.

Delar den uppfattningen.

Den konverteringen, det är det som vi väntar på. Så får vi se vart det tar vägen.

Kanon.

Tusen tack för att du har kommit och berättat mer, Torbjörn.

Tack.

Och tack till alla som har tittat.