Hej och varmt välkomna till den här rapportintervjun med Kebni. Vi har med oss VD Torbjörn Saxmo, som kommer att göra en intro till vad Kebni är, lite uppdatering om hur det första kvartalet har fortlöpt, och så kommer vi att avsluta med en frågestund.

Och med det så tänker jag att jag lämnar över direkt till dig, Torbjörn, för att det är det som är intressantast. Se mig här stå och gagga, det är ingen speciellt intresserad utav.

Så, Torbjörn, the floor is yours.

Tack. Vi börjar kort med att kika på Kebni för de som inte är familjära med bolaget.

Vi är ett litet bolag som ägnar oss åt stabilisering, navigering och satellitkommunikation. Vi har två produktområden: Inertial Sensing, där vi tillverkar IMU:er, och Satcom, där vi gör antenner för satellitkommunikation.

Vi är verksamma i segment försvar och framför allt mot kunder som kräver hög prestanda och robusthet för användning i tuffa miljöer. Exempel på kunder är Saab och Epiroc.

Första kvartalet, vi landar in på en omsättning på 13 miljoner. Låt oss kalla en spade för en spade, det här är ett riktigt skitkvartal.

Vi har under kvartalet haft störningar på våra komponentleveranser inom området Inertial Sensing. Vi trodde att vi skulle kunna kompensera det här genom affärer på satellitkommunikationsområdet.

De affärerna inträffade inte i tid för att vi skulle kunna fakturera i kvartalet. Jag vill poängtera att ingen av affärerna har gått förlorad.

Jag kan konstatera att en av våra kunder sitter i slutförhandling men har inte lyckats stänga. Vi har i dag två stycken krig som rasar ordentligt i världen.

Vi har Ukraina och vi har Mellanöstern. Och framför allt i det här fallet Mellanöstern gör att resor till Asien är mycket svåra att genomföra, och det här påverkar de förhandlingar som pågår.

Så är det. Jag vill poängtera att den störning vi har haft på komponentleveranserna inte har påverkat våra kunder, och det beror på att vi har legat väl till i våra leveransplaner och därför så har de gått relativt skadeslösa ur det här.

Naturligtvis så har vi vidtagit åtgärder för att det här inte ska återuppstå. Självklart så finns det inga garantier för att vi inte kan råka ut för ett nytt problem, men vi har vidtagit åtgärder och det är viktigt att poängtera att leveranserna är nu igång, så flödet är igång igen.

Lejonparten av det som vi inte fakturerade i Q1 kommer vi kunna fakturera i Q2, med en liten svans som sladdar över till tredje kvartalet. Det här innebär att första halvåret 2026 kommer att bli i linje med första halvåret 2025.

Tittar vi på framtidsfrågor och vad som övrigt har hänt. Jag kan konstatera att vi har fått en order från en kund som vi har haft sedan länge och den här beställningen är på 5,2 miljoner.

Och det är kul att en gammal existerande kund återkommer. Det tycker jag är jättegoda nyheter.

Utöver det så är vi nu godkända i ArduPilot-communityn, vilket innebär att två av våra SensAution-produkter kan användas i olika typer av drönarapplikationer på nära nog plug-and-play-basis. Och det där är en bra möjlighet för oss framåt.

Vidare kan jag konstatera att vi har under perioden varit med i ett projekt där man har flugit och navigerat med en svärm av drönare. Det där är på många sätt en teknisk utmaning och att få vara med och hjälpa till med navigeringen i den typen av projekt gör mig stolt.

Det är en milstolpe. Jag kan också konstatera att vi har fått under perioden tilläggsbeställningar från både ACE och Aimpoint, och det tillsammans med annan information från företagen får mig att vara nöjd och hoppfull för att båda de två samarbetsprojekten går i positiv riktning, vilket jag tycker är jätteroligt.

Slut.

Tack för det, Torbjörn. Och jag har såklart ett gäng följdfrågor på det här.

Och delvis så har vi ju då försäljningen här i Q1 som dampar ner. Och som du säger, det har inte påverkat era kunder, leveranser.

Och då tänker jag så här: men vänta, vad var det som har hänt då? Om era kunder inte har drabbats, men ni har inte skickat iväg?

Det känns som att det finns något glapp här.

Ja, vi har legat så bra till i våra leveranser så vi har kunnat leverera i förväg på ett sådant sätt så att den här störningen vi har haft under kvartalet har inte gjort någon stor skillnad.

Nej, men då är jag med. Och så nämner du också att det som inte då riktigt kom iväg här i Q1, det kommer ni kompensera för i Q2 i förväntansbilden.

Det var också det som ni skickade ut här inför, att ni förväntar att omsättningen i första halvan utav 2026 blir ganska lik omsättningen i första halvan utav 2025. Finns det något litet glapp där och sen så tolkar jag det då som att man också ska fylla på med andra volymer som inte var tänkta att levereras i Q1.

Tolkar jag det rätt då?

Ja, men det är rätt. Det kommer vara en stormängd leveranser inom Inertial Sensing-området som inte inträffade i första kvartalet, men vi förväntar oss också en stor avsevärd komponent av satellitkommunikation i andra kvartalet.

Så det kommer vara en mix av både Inertial Sensing och satellitkommunikation.

Spännande. Och då har jag också frågan, när det kommer till då komponenter som vi pratar om här: vad är det för typ utav komponent som det har varit brist på?

Vad ledde fram till den här bristen?

Ja, jag vill inte hänga ut någon leverantör, men egentligen så vi köper kompletta eller färdigbyggda IMU:er från en underleverantör till oss och den underleverantören köper i sin tur komponenter som köper komponenter. Och någonstans längre bak i den kedjan så var det en komponent som föll igenom och helt enkelt inte fanns tillgänglig under perioden.

Vi har scramblat och lyckats dammsuga upp det som fanns att tillgå, men någonstans fanns en gräns och plötsligt var det dammsuget så mycket så att det fanns inte mer och då var vi tvungna att vänta och sitta still i båten. Och det är klart att även om jag tycker att jag är viktigast i världen så finns det ju väsentligen större drakar med väsentligen större muskler än vad jag har och som ligger högre på prioriteringslistan.

Vi har gjort vad vi kan. Vi har besökt leverantören, vi har slagit ganska ordentligt för att bli prioriterade.

Vi har haft nära nog dagliga samtal för att följa upp att det här ändå ska flyta så bra som det kan. Sedan har vi inte lyckats hela vägen, men vi har kommit ganska långt givet hur det såg ut initialt.

Och sedan framför allt så är jag nöjd med att nu är flödet igång. Det känns betryggande, så det är en viktig poäng.

Nej, men det är ju väldigt viktigt så att man kommer tillbaka, så att det var ett bump in the road, men nu är man lite mer på väg tillbaka där. Det är väldigt bra info att ha med sig.

Jag tänker att vi går tillbaka lite till antenner, så att vi förstår det här med att det drar ut på tiden och så vidare. Vad är position i en sådan här antennupphandling?

Vem är eran kund? Vem är det som ni skickar fakturan till?

Ja, men vår kund är oftast, absolut oftast ett systemhus, en systemintegratör, någon som exempelvis tar ansvar för sambandet på ett fartyg. Och den någon levererar vanligtvis till ett varv eller till en upphandlande myndighet, som i sin tur har en kund som är en marin eller, ja, motsvarande då.

Så det är ju en kedja och det är en hackordning. Och när det gäller den här typen av upphandlingar och i det här fallet så handlar det om stora båtar, det är stora upphandlingar och bara om vi tittar på hur saker och ting går till i Sverige, där vi ändå tycker att det är ordning och reda och struktur, så ser vi ju i Sverige också hur man dessvärre får förseningar i de stora fartygsprogrammen, fartygsupphandlingarna, ubåtsprogram och motsvarande.

Så det är nära nog, elakt sagt, lite branschstandard och är man långt nere i hackordningen så är det jättesvårt att prediktera det här. Så.

Så att jag har förstått det rätt då, jag tänker att jag drar ett exempel och så får du berätta om jag har tänkt rätt här. Säg att i Sverige och kanske då på befintliga fartyg att man ska byta ut satellitkommunikationsutrustningen och då även mer kommunikationsutrustning såklart, för att man byter mer saker på en gång.

Generellt sett så är det kanske en upphandling som hamnar hos Saab, som då ska sköta det här utbytet. Så då blir ni en delkomponent med antennen i Saabs då installation här.

Har jag tolkat det ungefär rätt, hur det fungerar?

Ja, men ungefär. Det skulle till och med kunna vara så att Saab till exempel Kockums skulle kunna ansvara för hela uppgraderingen, och sedan är det någon del i Saab som ansvarar för sambandet.

Och då är det den delen så det är ofta någon som har hela entreprenaden och sedan någon som har subsystemen. Så att det är en hackordning där.

Och också så att vi hänger med, när ni då har sålt antennen, ungefärlig livslängd på en antenn? Finns det någon eftermarknad, behövs det service, underhåll?

Finns det några eftermarknadsintäkter här och hur ser utbytestakten ut?

Ja, men det gör det. Det finns en eftermarknad.

Livslängden förväntas åtminstone vara 20 år. Och det innebär ju att det finns ett behov av reservdelar och vi säljer reservdelar.

Vanligen så ingår det ett initialt reservdelspaket i ursprungsbeställningen, men sedan tillkommer det reservdelar så vi har under fjoråret, för att ta ett exempel, haft reservdelsorder till några kunder som vi har levererat och hjälpt kunderna att driftsätta systemen. Sedan kan jag väl med någon typ av blandad glädje konstatera att dessvärre så bygger vi ganska robusta grejer, så våra produkter har en tendens att inte gå sönder så jättemycket, vilket är en kundfördel, men vilket är en nackdel för mig då som vill sälja mer reservdelar.

Så reservdelsmarknaden är inte jättelik, men den finns där och den är återkommande. Och det är klart att i takt med att kundbasen blir större så blir också eftermarknaden större.

Jag kan konstatera att vi har då sålt till några länder genom en systemleverantör och i dagsläget har vi fått direktkontakt med användaren och de är intresserade av att beställa reservdelar direkt ifrån oss. Så det är positivt att vi håller på att bli gradvis mer kända direkt av användaren, så de inte går via systemleverantören utan kommer direkt till oss så.

För att då får jag en följdfråga i huvudet här också. Därför jag tänker att man kan sälja både till nya fartyg och till befintliga fartyg beroende på, och säg att antennen då håller i 20 år, men om man byter ut kommunikationssystemet, vilket jag inte riktigt har koll på hur ofta man gör, men säg att man skulle göra det under 20 år så att säga, passar man inte på och byter antennen då också i alla fall, så att utbytesmarknaden på antenner skulle kunna egentligen vara lite kortare?

Jo, men det gör man. Men tittar du på hur länge ett fartyg faktiskt går innan du har en halvtidsförlängning eller så, så rimmar det hyggligt väl med våra 20 år.

Ibland kommer det tidigare, ibland kommer det senare, men livslängden på ett stort fartyg är definitivt väsentligt längre än 20 år så.

Ja, men det låter väldigt rimligt. Ja.

Och här i morse nu, precis innan rapporten kom, då annonserade ni en order från en befintlig kund. Vad är det för typ utav applikation som de här IMU:erna monteras in i?

Är det SensAution-IMU:er eller är det någon annan typ utav IMU som sitter här i?

Det är vår legacyprodukt så det handlar om den vi kallar Nav02-S och den sitter i ett självkörande fordon, men mer än så vill jag inte säga, men ja.

Och sen tänker jag också att vi pratar lite mer om ArduPilot. För nu har ni den gränsytan som vi har pratat om, det är godkänt nu för två stycken olika IMU:er.

Innebär det att man kommer in på någon form utav lista där kunder kan gå in via ArduPilot och beställa att den här IMU:n uppfyller våra specifikationer, eller är det snarare att man har fått ett tekniskt godkännande på att man har den här tekniska funktionaliteten för IMU:n?

Ja, men det är som du säger att det innebär i princip att du är listad som en av några godkända leverantörer som har tagit fram den här gränsytan och ja, och då är det ju upp till kunden att titta på de här olika leverantörerna som med all säkerhet befinner sig i olika pris- och prestandaklasser och då är det upp till kunden att göra avvägningen vad är det vi behöver för vår applikation. Så vi är med på en lista av möjliga IMU:er som har rätt gränsyta.

Just det. Och sen en fråga som dyker upp från investerare och som även jag funderar väldigt mycket på, det är ju NLAW.

Ni fick en stor beställning här i 2025, men nu är vi inne i 2026 och man tänker alltid framåt när det gäller aktier. Det var ju sagt att Frankrike skulle beställa NLAW:s också.

Det har vi inte sett någonting offentligt om i alla fall. Sen vad som händer som inte är offentligt, det är svårt, men det har vi inte sett i alla fall.

Hur tänker du kring efterfrågan på NLAW framöver? Vi pratar drönare, vi pratar hur kommer framtidens slagfält kunna se ut?

Kommer man minska fordonsanvändandet, titta mer på just autonoma fordon och drönare därtill? Hur tänker du kring hela den här förändringen vi ser kommande år?

Ja, men till att börja med så har vi att göra i gott och väl ett år till, så det är just nu inte ett problem. Vad det gäller Saabs kunder så har jag inte insyn i hur deras affärer går och när saker och ting ska inträffa.

Vad det gäller behovet av NLAW kontra drönare så har jag väl en uppfattning och jag tror att det är rätt uppenbart att det är komplement. Egentligen det handlar om att det beror på vad det är för någon uppgift du ska lösa, hur ser din hotbild ut?

NLAW har ett antal jätteunika egenskaper som kan användas i en typ av miljö och drönare har andra typer av egenskaper där de med fördel kan användas i en annan typ av miljö. Så jag ser inget motsatsförhållande, utan jag ser det som komplement ganska tydligt så.

För att det man ser från Mellanöstern nu och även i Ukraina, då är det ju väldigt mycket fokus på just drönare. I början i konflikten i Ukraina då var det ju mer fordon som användes.

Vad beror den här också utvecklingen och skillnaden på, skulle du säga?

Ja, men om vi börjar i Mellanöstern så är ju Mellanöstern inget markkrig, utan i Mellanöstern så är det ju någon typ av distanskrig där man anfaller varandra med långräckviddiga vapen av olika slag. USA och Israel förfogar över en arsenal av en typ av vapen med hög precision och mycket lång räckvidd.

Iran förfogar över några tunga vapen men i begränsad omfattning och sedan drönare med inte riktigt lika god precision, men fortfarande oerhört hotfulla. Så det är skillnad på hur man strider där.

Tittar man på Ukraina så initialt så var det ju ett invasionskrig där jag tror att Ryssland förväntade sig att köra över Ukraina ganska fort. Åtminstone jag minns ju den här skjutbaneövningen, det såg ut som på Gröna Lund, där det stod ryska fordon i en kö på väg in till Kiev och där ukrainarna sköt bort de här fordonen en efter en.

Nu har det kriget utvecklats till ett ställningskrig. Lite förenklat så kan man ju jämföra det med Första världskriget, skyttegravar och där strid om varje meter av konfliktområdet.

Och då handlar det mer om att utbyta artilleri eller motsvarande, eldstötar mot varandra och det är här drönarna kommer in i stor utsträckning. Det är mindre fordon som dyker upp på slagfältet.

Just det. Så just om man ska tänka lite mer NLAW-efterfrågan så är det för att skydda sig mot en invasion snarare?

Ja, men NLAW:s styrka, även om den har förmågor mot mjukare mål också, så är ju NLAW:s styrka att slå mot riktigt hårda mål, riktigt hårda och riktigt avancerade mål. Och det är klart att om du är mindre benägen att rulla fram med stridsvagnar för du vet att du blir utslagen med en gång, då gräver du ner stridsvagnen och försöker dölja den och använder kanonen i större utsträckning och försöker skydda dig.

Och sedan så använder man drönare som komplement till renodlat artilleri så.

För det här är en fråga som dyker upp mer och mer märker man så här: hur kommer framtiden se ut? Vad ligger behoven?

Men då har vi fått lite utav dina tankar kring det. Och därifrån så tänker jag att vi hoppar in i Aimpoint-samarbetet som du också berättade lite grann om.

Då tolkar jag också som att ni har fått lite order därifrån. Är det att ni också då får betalt för lite gemensam utveckling här och vad är det typ av produkt som ni kikar på?

Vad det är för någon produkt som vi jobbar med vill jag inte prata om här och nu, men Aimpoint håller ju på med elektrooptiska sikten och olika typer av sikteslösningar så det är väl inte jättesvårt att räkna ut vad det skulle kunna vara, men Aimpoint är ett företag som är offensiva och utvecklar sin produktportfölj och i något av de projekten så har vi en liten flik och hänger på och det är jättespännande att se vad det tar vägen. Och det här samarbetet har pågått en period och jag tycker att det utvecklas på ett positivt sätt så jag är glad över det.

Och avslutningsvis här, för nu börjar det bli ett tag sen, så tecknade ni ett avtal med sydkoreanska ACE Antenna. Och där står det att lite mer volymleveranser ska börja under 2027 och fram tills dess så är det lite mer utveckling.

Och då är den stora frågan: hur går den här utvecklingen? Ligger ni i fas?

Håller den här tidsplanen med att man fortsatt förväntar sig volymbeställningar under 2027? Hur ser det ut?

Ja, men det utvecklas positivt. Jag tror fortfarande på att volymleveranserna kommer att komma igång under 2027, men det handlar ju om en gradvis upprampning.

Som jag sa tidigare, vi har levererat ytterligare komponenter, vilket innebär att man fortsätter att bygga utrustningar, man fortsätter att genomföra kundtester. Man har idéer om att bygga fler lösningar i nya frekvensband, vilket också är en ytterligare möjlighet för oss relativt idag då man börjar med ett givet frekvensband.

Så det där fortskrider enligt plan och igen, samma visa där, vad jag hör är positivt och det faktum att kunden fortsätter att beställa är för mig ett kvitto på att vi har gjort någonting rätt på vägen.

Vad spännande. Tusen tack för att du har kommit hit och berättat, Torbjörn.

Och så ser vi allihopa fram emot en mer aktiv Q2:a.

Det gör jag också. Tack.

Och tack till alla som har tittat.