Hej och varmt välkomna till dagens rapportintervju med KebNi. Bolaget släppte här på morgonen sina siffror för Q2, så att nu har vi den stora glädjen att ha VD Torbjörn Saxmo här för att berätta lite mer om kvartalet.

För kvartalet, det blev inte riktigt så bra som vi tänkte, så att vi kommer nog att få en lite mer inblick i det. Upplägget är som så att Torbjörn börjar med att berätta om sina tankar, och sen så avslutar vi med en frågestund.

Så med det Torbjörn, då lämnar jag över till dig.

Tack. Vi börjar och kika på vad är KebNi överhuvudtaget.

Vi är ett bolag som utvecklar och tillverkar plattformar och lösningar för stabilisering, navigering och satellitkommunikation. Typiskt så gör vi vi har två stycken produktområden: Inertial Sensing, där vi tillverkar IMU:er, och Satcom, där vi bygger antenner för satellitkommunikation.

Kunder är inom segmentet försvar, myndigheter och kommersiella där det finns höga krav på prestanda och robusthet. Exempel på kunder är Saab och Epiroc.

Med det så går vi in på Q2:an. Vi kan ju konstatera att kräftgången på något sätt fortsätter.

Vi börjar återta det dåliga produktionsomsättningen vi hade i Q1 under Q2. Vi har sagt tidigare att vi ska fullt ut återtagit i Q3.

Vi jobbar fortfarande med den planen, och så här långt så ser det bra ut. Lejonparten av omsättningen som vi har i Q2 gör vi under andra halvan av kvartalet, framförallt i juni.

Det gör att vi landar omsättningen på 28,8 miljoner. Det är 14% ner mot föregående års motsvarande period.

Det ger ett EBITDA på 0 miljoner och 0%. Vi gör en negativt nettoresultat på 14,3 miljoner, motsvarande -49%, och det beror på att vi tar en nedskrivning på vårt JV-bolag ScafSense på 10 och en halv miljon.

Justerar jag för den nedskrivningen så är det negativa nettoresultatet -3,8 miljoner, motsvarande -13%. Det operativa kassaflödet landar på 11,5%, och där ser vi att våra kundfordringar ökar mycket baserat på en stor fakturering under juni och att vi bygger lager på satellitkommunikationssidan.

Tittar vi på det första halvåret så landar siffran på 41,9, motsvarande 39%, och det på grund av det riktigt usla första kvartalet för året. Det här ger en EBITDA på första halvåret på -6,8 miljoner, motsvarande -16%.

Vi har en negativ netto nettoresultat på 23,9 miljoner, motsvarande 57% minus, men där har vi ju motsvarande nedskrivning av ScafSense, så de justerade siffrorna för första halvåret är -12,8 respektive -30%. Det operativa kassaflödet för första halvåret är -14,8%.

Samma sak här, vi bygger kundfordringar och vi bygger lager. Vi pratade om nedskrivningen av ScafSense.

Vi har haft en strategisk genomgång av våra strategier under våren, och vi kan konstatera att ScafSense är inte en kärnprodukt, och vi behöver fokusera på våra kärnprodukter, och därför väljer vi att skriva ner vårt innehav i ScafSense. Vi har förseningar på från våra kunder.

De sitter på satellitkommunikationssidan. Våra kunder sitter i slutförhandlingar med sina kunder.

Alla signaler vi får är oerhört positiva och vi är mycket övertygade om att de här affärerna kommer. Vi har i dagsläget ett stort antal antenner helt färdigmonterade, och det kommer handla om dagar från det att vi får en order tills vi kan fakturera.

Avslutningsvis så fick vi i perioden en order på 5,2 miljoner från en tidigare kund, och det gäller Inertial Sensing-området. Och det är en kund som använder våra IMU:er för autonoma farkoster eller fordon.

Och det är positivt. Efter perioden så fick vi en reservdelsbeställning på 1,3 miljoner.

Det är klart att det är en jättelite liten order, men det är en viktig order. Det är en användare i ett europeiskt NATO-land, och vi har under en tid jobbat på den här relationen och den här reservdelsbeställningen innebär att vi har en ingång till det här NATO-landet som vi tidigare inte har haft.

Som ett resultat eller omedelbart efter den här ordern så fick vi också en förfrågan från samma NATO-land på ett stort antal satcomantenner, vilket då på något sätt bevisar att vi bygger det förtroende som vi hade för avsikt att göra. Vi har också här i augusti fått en order från Saab på 22 miljoner för leverans av ytterligare IMU:er till Saabs NLAW-missil.

Det här är roligt. Det visar på fortsatt förtroende och framförallt så gör det att vi har beläggning på den produktionslinan 2027 ut.

Ytterligare en nyhet är att vi har vi ligger idag och producerar med halva under halva vår maxkapacitet på Inertial Sensing-sidan. Vi har nu beslutat att dubbla vår maxkapacitet.

Ledtiden på den utrustning som behövs är 1 och ett halvt år, och det här kommer innebära att den dubbla maxkapaciteten kommer att finnas från och med 2028-01-01. Vi har också anställt ytterligare en säljare på Inertial Sensing-området och vi kommer som en konsekvens av den ökade säljkåren också behöva rampa upp på tekniskt säljstöd.

Så vi ser en efterfrågan och vi ser en positiv framtid. Slut.

Tack för det Torbjörn. Och vi börjar med Satcom-området tänker jag.

Och det som alla undrar, det är ju det här stora ordern eller orderna som gjorde att H1 inte blev så bra som det var tänkt att bli. Du säger att ni är konfidenta att det kommer, men det har vi ju hört ett tag nu.

Vad är det som har gjort att det har dröjt den här gången? Hur ska man känna konfidens i att det kommer komma i framtiden?

Hur ska man tänka där?

Ja, men vi har flera signaler från våra kunder som får oss mycket konfidenta i att man förbereder sig för ett skarpt genomförande. En av våra kunder flyttar genomförandepersonal till det aktuella landet för att vara redo att jobba med leveranser.

Det är en tydlig signal. Det diskuteras reservdelar som simuleras för framtida prognoser, och överhuvudtaget alla signaler vi får pekar på att man är verkligen inne i ett slutskede.

Då är det vi som får hålla koll på vad som händer här framöver. Och när du då ändå nämner det här med reservdelar, du sa också att ni har fått en liten order på reservdelar till ett land, hur stor är eftermarknaden på antenner?

Säg att ni lyckas leverera de här och kanske något kontrakt till, hur ska man tänka kring eftermarknad? Behövs det vartannat år, behövs det vart femte år?

Hur ska man tänka kring den intäktsströmmen?

Jag tror inte eftermarknadspotentialen är ingenting som vi kommer leva nära oss på. Självklart så är det rimligt att anta att marginalerna är bättre på eftermarknadssidan än på grundförsäljningen, men det är fortfarande så små volymer så det är ingenting vi lever nära oss på.

Sen beror det ju självklart på vad är det kunden köper initialt. De flesta kunder köper ju ett reservdelsuppsättning för att kunna hantera kanske de första 15 åren, och det ligger i grundaffären.

Och som en konsekvens av det så finns då inte en jättelik eftermarknad även om vi skulle sälja ett stort antal antenner. Det är klart att den växer, men det blir inte så jättestort för det ligger i grundaffären det mesta.

Ja, då är jag med. Och ni var också inne på den här ordern som har förväntats.

Ni har byggt upp lager, kassan, den sinar. Hur ska man tänka kring kassan här framöver?

Ja, till att börja med så ska vi ju minnas då att en stor del av omsättningen hade vi i juni, så det är ju kundfordringar när vi går ur kvartalet. Och precis som jag säger, planen är att kunna vända runt de här antennerna så snart vi får den här ordern, så handlar det om dagar innan vi kan omsätta det i fakturering och sen ytterligare då en period innan det blir pengar in.

Men det är så vi jobbar och det är så vi tänker.

Ja, för att ni har en kreditfacilitet som ni kan utnyttja. Hur stor är den bara så att man håller lite koll på det, vad man kan tänka här med...

Den är på 20 miljoner.

Ja. Och om vi fortsätter där då.

Ni verkar uppenbarligen se väldigt goda framtidsutsikter, för att ni pratar om att ni ska expandera. Om vi håller oss kvar då i expansionen i just Satcom-segmentet, så har vi pratat om att ni utvecklar en dual-use, dual-band-antenn.

Hur går den utvecklingen framåt, skulle du säga?

Ja, men det går bra framåt. Vi fokuserar på två stycken lösningar primärt.

Vi jobbar med en X/Ka och vi jobbar med en Ku/Ka-antenn. Och det här kör vi parallellt framåt och försöker driva de där projekten på ett sådant sätt så vi kan dra intelligenta slutsatser och inte göra ett dubbeljobb i onödan.

Och så här långt har det gått bra.

Och om vi fortsätter då på antennsidan så för ungefär ett år sedan, lite drygt, då signade ni ett utvecklingskontrakt med European Space Agency, och då var det för LEO-satelliter istället. Annars har ni varit specialiserade på GEO, men det här var för LEO-satelliter.

Hur har det gått? Innebär det att ni har en produkt där för en LEO-antenn som ni kan sälja, eller hur ser det ut?

Absolut. Produkten är färdig.

Vi kan sälja den. Den fungerar i LEO-applikationen.

ESA använder produkten och är jättenöjda med den. Vi har till och med ett gott samarbete där de hjälper oss och demar produkten i vissa kundländer så vi kan få nytta av att den finns på marknaden och att den finns i användning.

Och vi fortsätter på expansionsbiten, men nu inom Inertial Sensing. För som du berättade, ni har anställt en säljare och till det så behövs det lite extra personal som täcker upp och hjälper till med mer och mer tekniska bitarna.

Ni ska även dubbla produktionskapaciteten. Hur ska man tänka här då?

Vi har inte sett några jättestora order än, men nu ska ni dubbla. Hur ska man som investerare tänka, hur gör de, varför gör de det här, hur ska det gå till?

Ja, men i grunden är det så här att ett utvecklingsprojekt genomgår ett antal faser. Och i takt med att du går nedåt i de här faserna eller genomför fler och fler faser så blir du hårdare och hårdare integrerad i slutprodukten.

Och när man som i vårt fall tillverkar eller säljer en produkt som är kraftfullt prestandapåverkande i slutprodukten, så innebär det ju att har du genomfört den fulla utvecklingen så ska det ju till hemskt mycket för att någon ska vilja byta ut dig, för det innebär förlorad tid och stora kostnader för att verifiera om och komma fram till vad blir prestanda med en annan lösning. Så min bedömning är att i dagsläget så är vi inne i mer än 50 utvecklingsprojekt i varierande faser.

Och det är klart att några av de utvecklingsprojekten har inte en gigantisk seriepotential, det handlar om tiotal enheter, men några av dem har ju stor seriepotential. Och efterhand som tiden går så fyller vi ju på.

Vi signar i princip en ny kund i veckan är ungefär raten vi ligger på. Och det innebär ju att vi har ett stort inflöde av nya kunder och efterhand så går de igenom utvecklingsstegen, vi blir indesignade och vi blir svåra att byta ut.

Och till exempel ESA-antennen är i den absoluta slutfasen av utvecklingen, och de förväntas leverera den färdiga utvecklade produkten till sin kund inom någon månad. Och då är det ju nästa fas som ligger framför.

Ja, då måste ni hänga med och leverera för att det ska funka för dem också. Och jag tänker att vi tar ett litet steg tillbaka igen.

I Q1 då hade ni lite problem med leveranskedjan, och du berättade att i juni så var det då ni levererade bulken utav alltihopa. Ska man tolka det som att ni hade lite strul här under början utav Q2 också, men att det nu blev bättre så in i Q3 så är det lugnt?

Innebär det här att det finns någon form utav lite backlog kvar också som ska levereras i Q3 som inte hanns med i Q2?

Ja, men så är det. Vi har ju sagt att återtagningen av Q1 ska vara fullt ut genomförd under Q3, så vi har fortfarande en efterbörd att hantera.

Vi har fått leveranskedjan up and running nu. Den var ju fullständigt under isen här under Q1 även om vi lyckades få ut några enheter, och sen har den gradvis stigit och vi är nu på en nivå där det är fungerande.

Och det innebär att ja, just nu så ser vi med tillförsikt på leveranskedjan. Därmed inte sagt att vi inte är oroliga, för på något sätt så har vi ju lärt oss av det här och är på tårna på ett helt annat sätt för att inte hamna i samma problematik igen om ett halvår eller ett år eller så.

Så lesson learned att jaga och vara på tårna och verkligen ha koll på vad olika leverantörer håller på med.

Och IMU utvecklad för NLAW, där fick ni en 22 miljoners order på här. Om inte jag missminner mig så är det kanske till och med det lägsta värdet på just den produkten som ni har fått i en order.

Och här för inte så länge sedan så meddelade Saab att Frankrike har beställt NLAW, men jag tyckte värdet var lite lågt egentligen för att det skulle vara Frankrike. Hur tänker du kring det?

Är det Frankrike som det här går till eller är det någonting annat?

Jag varken vill eller kan kommentera om huruvida det är Frankrike eller inte, men för att säga något så är det väl inte orimligt att anta att det finns något samband mellan den pressreleasen om Frankrike och den ordern vi fick, men det har jag inte koll på.

Nej. Och du nämnde att pipeline den tycker du känns bra.

Delar utav den här pipelinen som ni har pratat om det är ju till drönare. ArduPilot-interfacet det är på plats.

Hur känns det mot drönarspåret just nu skulle du säga? Det pratas ju så mycket om drönare generellt inom just försvar.

Hur känns eran exponering mot det just nu?

Ja, men exponeringen känns bra. Ett flertal av de utvecklingsprojekt som jag pratar om handlar om drönare, och då kanske det är utvecklingsprojekt i västvärlden.

Utvecklingsprojekten i Ukraina är ju av en helt annan karaktär än vad de är i västvärlden. Där går ju allting blixtfort och vi har ingångar i Ukraina som vi jobbar hårt på, men som ännu inte har resulterat i att vi jättetydligt har kommit in.

Så det är absolut en målsättning att öka exponeringen i Ukraina och vara mer tillgängliga på den marknaden.

Just det. För att det man hör mycket från Ukraina det är dels att det går väldigt fort i utvecklingen, men också att de använder produkter som är en så kallad budgetvariant jämfört med vad man i väst ofta utvecklar.

Jag tänker att era IMU:er de är ändå lite halvdyra. Passar de in i de här mindre drönarna som man hör mycket om i Ukraina där de mer eller mindre tejpar på en handgranat och skickar iväg, eller hur ska man tänka där?

Ja, men det är väl både och. Drönarna som används för det du pratar om där finns det ju också ett prisspann och ett prestandaspann där de har olika förmåga.

Och vissa saker går fortare, andra saker går långsammare. Men jag tror att vi har en möjlighet där.

Det som kanske skiljer Ukraina från västvärlden i många stycken är ju att i Ukraina så väljer man ju faktiskt att i många fall köra med man in the loop, vilket innebär att du har en pilot som sitter och styr. Och väljer du den typen av lösning så har du ju absolut ett mindre behov av att ha någon egen navigeringsförmåga, utan då behöver du någonting som i grundläggande stabiliserar drönaren och sen i övrigt så styr du den genom att du har en pilot som kör och ser vad drönaren ser.

Just det. Så att det är lite skillnad där på om det är en styrd eller om det är en mer autonom farkost vi har att göra med.

Och sen tänker jag att vi bara här måste prata lite grann om ScafSense också. Där väljer ni att nu avslutar ni eran del i det där fritt joint venture.

Så där avslutar ni erat engagemang. Och då vad är lite bakgrunden till det då?

Nej, men vi känner att vi har en framtid där vi behöver investera i vår egen produktflora, våra egna kärnprodukter för att kunna möta morgondagens kunder. Och vi känner att ScafSense är inte strategiskt det vi ska hålla på med.

Och givet att kassan inte är oändlig så måste vi välja att lägga de pengarna på det som vi känner svarar mot vår expansion framåt och som ska ge den expansionen. Och det är våra kärnprodukter, ingenting annat.

Då är vi med. Då är min sammanfattning att just nu kassan lite tajt.

Får man en order på antenner framförallt då frigörs det kassa så att det ser bättre ut. Det känns som att ni ser en stark framtid med tanke på att ni ska både fördubbla produktionskapacitet och addera lite mer folk så att ni känns väldigt positiva där.

Pratar om en bra pipeline. Så att det känns som att det är en spännande framtid.

Vi ser ljust på framtiden, absolut.

Vad spännande. Tusen tack för att du har kommit och presenterat, Torbjörn.

Tack.

Tack till alla som har tittat.