Tack. Ja, till att börja med, vad är Kebni?

Vi är ett företag som utvecklar och producerar lösningar för stabilisering, navigering och satellitkommunikation. Vi har två produktben.

Det ena är inertial sensing där vi tillverkar IMU:er och det andra benet är Satcom där vi tillverkar satellitkommunikationsantenner, stabiliserade sådana. Generellt kan vi säga att våra kunder är inom försvar och government där det finns höga krav på prestanda och robusthet.

Exempel på kunder är Saab och Epiroc. Och då går vi in på fjärde kvartalet 2025.

Omsättningen landade på 25,6 miljoner. Det är 37% ner jämfört på samma period föregående år.

EBITDA -1,5 miljoner, det är 6% minus motsvarar den siffran, och nettoresultatet är -4,4 miljoner, vilket motsvarar -17%. Jag vill dock lyfta fram att det operativa kassaflödet är positivt och landar på 11,2 miljoner.

Låt oss kalla en spade för en spade, det här är inte det kvartal vi planerade för. Vi arbetar projektbundet.

Vi hade förväntat oss att i fjärde kvartalet kunna leverera ett hyggligt antal satellitkommunikationsantenner. De affärerna har inte inträffat ännu.

Ingen av affärerna är förlorade, de driver i tiden och vi har idag en tät dialog med samtliga kunder och den dialogen upplever jag som positiv fortfarande. Summerar vi helåret så landar vi in på 124,6 miljoner.

Det motsvarar 5% negativ tillväxt. EBITDA 10,3 miljoner, vilket innebär att vi ligger på 8% EBITDA, samma som föregående år.

Nettoresultatet -0,2 miljoner, vilket då motsvarar 0%, och för helåret är det operativa kassaflödet +8,5 miljoner. Igen så ska man ju minnas att vi har byggt produkter i arbete ganska stort och vi har byggt färdigvarulager ganska stort för att möjliggöra snabba leveranser.

Så givet det så tycker jag det operativa kassaflödet en positiv signal. Tittar vi på en sammanfattning av året, highlights, så tycker jag totalt sett vi ligger kvar på 8% EBITDA, det är ingen försämring mot föregående år trots det mediokra fjärde kvartalet 2025.

Vi fortsätter och har ett positivt operativt kassaflöde, det tycker jag vi tar med oss, och vi skrev i somras ett samarbetsavtal med Aimpoint som jag tycker är spännande och som jag vill lyfta fram och hoppas mycket på för framtiden. Vi skrev också ett kontrakt med European Space Agency för leveranser av satellitantenn för Leo-satelliter och det är nytt för oss, satelliter som går på låg bana och i hög hastighet.

Och sedan avslutningsvis självklart så vill jag lyfta fram att i april så fick vi en order från Saab på 134 miljoner för leverans av ytterligare IMU:er till NLAW-systemet. Det tycker jag är de stora highlightsen för 2025.

Slut.

Nej, men igen, vi jobbar över året projektbundet, vi hade en plan på hur vi skulle leverera olika projekt och den planen byggde på ett hyggligt stort block av satellitantenn under fjärde kvartalet. Och den bilden tog vi med oss.

Vi hade en hög leveranssäkerhet och var beredda att leverera på mycket kort varsel, men när order inte kommer så gick det inte då att byta det ena till det andra och därmed så tvingades vi till ett avslut på en nivå som vi inte var beredda på eller som vi hade planerat. Det är ju slutsatsen.

Men igen, affärerna inte förlorade, ingen av dem, de ligger fortfarande i framtiden och vi har en positiv dialog med samtliga kunder.

Ja, men självklart så hoppas jag ju på en snar stängning, både hoppas och tror, men för att göra det lite mer komplext och ändå förklara lite grann situationen så är det ju så att det är ju många länder i världen som inte har budgetår som motsvarar våra kalenderår. Och det är ju en del i problemet när det gäller att då prediktera när saker och ting ska inträffa, att vi tänker i våra kvartal här i västvärlden, men andra länder tänker i andra kvartal och till syvende och sist så är det kunden som har rätt så och de lägger sina beställningar när de lägger sina beställningar och då får vi vackert följa det.

Ja.

Nej, egentligen, jag menar igen, vi hade planerat projektbundna leveranser. Vi levererade enligt en förutbestämd plan.

Och SensAption håller ju gradvis på och ska vi kalla det ta mark eller att växa så att SensAption blir en större och större del av vår omsättning. Jag skulle säga att det senaste halvåret så är det någonstans mellan varje vecka och varannan vecka så har vi skrivit kontrakt på testordrar och levererat testordrar.

Och det är klart att alla testordrar har ju inte potential att bli volymaffärer. Några testordrar är till utvärderingsmyndigheter och andra som ändå på sikt kan påverka vår försäljning på ett positivt sätt.

Men i takt med att vi levererar fler och fler testordrar så i min värld och mitt tankesätt så växer ju basen av potentiella serieleveranser så vi kommer ju helt klart närmare och närmare en punkt då SensAption kommer att bli en väsentligt mer påtaglig del av inertial sensing-benet än vad det är idag. Vi ser ju att vi under året exempelvis så har vi gjort integrationen av den här ArduPilot-gränsytan.

Vi började och göra det för en version av SensAption. Vi fick ganska klart för oss att man ville ha det för ytterligare en version.

Då gjorde vi det och levererade på kort tid. Vi vet att det här tas emot positivt, men samtidigt är det så att den här ArduPilot är en community som man inte kontrollerar utan när det så småningom blir godkänt av communityn, det är också svårt att prediktera.

Men vi har gjort jobbet, programvaran finns och vi väntar på att den officiellt ska godkännas av den här communityn och då finnas tillgänglig på deras sajter. Sen ser jag ju att en hel del av testordrarna går ju till utanför Sverige.

Vi har leveranser till Korea, vi har leveranser i Polen och i Ukraina och en hel del av det här är ju uppenbarligen drönarkopplat. Där har du också en förklaring till ArduPilot-intresset, att det är en enkel gränsyta som gör att du kan ta en IMU som ett kassettband i en kassettbandspelare och byta till en annan, det är ett kontrollerat gränssnitt och gränsyta och är inte så hårt integrerat.

Fördelen med det för oss är ju att vi kan komma in snabbare i de affärerna. Nedsidan är ju å andra sidan att vi kan bytas ut mot någon annan lösning lika snabbt, så att ja, det finns upp- och nedsida med det, men vi fortsätter att vara lyhörda mot vad kunderna efterfrågar och fortsätter att försöka vara den leverantör som inte säger du kan få vilken färg på bilen du vill bara du väljer svart, utan vi försöker verkligen stå på tå och vara agila och jag tycker att det är feedbacken vi får.

Ja, men jag håller med dig och det här har ju helt ärligt så från början så det är klart att vi tänkte i flygande applikationer och det är klart att drönare var ett begrepp vi kände till, men tittar du på mediaintresset och vad som sägs och framförallt uppenbarligen kopplat till Ukraina, så har ju drönare gått från att vara en obskyr liten klick som visste vad det var till att den stora massan idag har en hyggligt god förståelse för konceptet. Och behoven är ju helt rasande stora och kommer man in i rätt program där så driver det ju mycket fort i höga antal.

Och vi har ju sett om man följer utvecklingen i Sverige så finns det ju ett antal stora företag, både stora och små företag i Sverige som utvecklar drönare och vi försöker vara på tårna och erbjuda alla de spelarna våra tjänster och hoppas att de vill testa våra produkter så att säga, så det har blivit en jätteviktig marknad, helt rätt.

Ja, nu förvirrar du det ännu mer för dual-use är någonting helt annat.

Dual-band menar du säkert, absolut. Nej, det är det inte.

Dual-band, vår gimbal-antenn håller vi på att utveckla för att kunna användas på dubbla frekvensband simultant. Det är dual-band simultaneous.

Det är en utveckling av den befintliga produkten och vi ser väl att framtidsmarknaden är helt klart i att kunna köra dubbla frekvensband simultant och därför går vi tydligt i den riktningen och det är en kraftfull ambition vi har. Vad vi gjorde mot European Space Agency det är vår lilla antenn som fungerar mot Leo-satelliter.

Det är de här satelliterna som snurrar med hög hastighet på relativt låg bana och kommer fort över horisonten och försvinner, så man ser dem under några minuter. Och medan våra stora antenner traditionellt jobbar mot de geostationära satelliterna som hänger över ekvatorn.

Så där vill jag ge en skillnad. Så dual-band simultant är en sak och Leo och vad vi gjorde för ESA är någonting helt annat.

Och det är jätteintressanta och viktiga i sig, men olika saker.

Nej, men det händer ju jättemycket i Sverige också som du påtalar och för oss så är ju huvudfokus egentligen på de nya fregatterna som är på väg och ska kontrakteras. Det var en jättestor med svenska mått mätt mässa, försvarsmässa i Göteborg här om veckan och vi var där och träffade ett antal företrädare både för myndigheter och försvarsmakten och även både konkurrenter och potentiella partners.

Så det var en intressant mässa. Men vår ambition är ju helt klart att leverera satellitantennerna till de här svenska fregatterna.

Vi tycker ju att security of supply kopplat till Sverige borde vara ett buzzword och borde väga tungt även i de här sammanhangen och det är ju en fråga vi driver. Och inom försvarssektorn så brukar man säga att det är jätteviktigt att kunna ha en bra referenskund hos din hemmamarknad.

Så vi jobbar stenhårt på Sverige, det är jätteviktigt.

Mm.

Nej, vi har ett sätt att budgetera där jag skulle säga att du kommer inte se någon stor skillnad där utan egentligen vanvördigt uttryckt så har vi tankemässigt ett antal timmar som är öronmärkta för R&D i olika riktningar och det kan användas antingen för att lyfta befintliga produkter, ta hand om förfrågningar från kunder eller att göra nyutvecklingarna. Så jag förväntar mig att vår kostnadsmassa är stabil framgent.

Ja, men det är bra, du sammanfattar faktiskt läget att här och nu så är kassan god. Precis som jag sa tidigare, om vi sammanfattar året så har vi byggt ett varulager, vi har hyggligt mycket produkter i arbete och det innebär att när de här satellitordrarna kommer så kommer det ju att bli en ganska stor klump som kommer att gå ut ganska blixtfort och det kommer ju påverka kassan positivt.

Och sen utöver det så har vi ju en outnyttjad kredit som vi just nu inte har behövt använda. Så ja, jag tycker situationen är fortsatt god.

Ja, men verkligen, det är ju absolut så att det är ju så vi tänker. Jag menar vi har sagt tidigare att 2025 var för oss baseline och 20 2024 var för oss baseline och utgående från 2024 så ska vi göra vår tillväxtresa.

Nu blev 2025 mycket tack vare det fjärde kvartalet och de uteblivna satellitantennerna inte vad vi hade planerat för. Affärerna ligger kvar, vi förväntar oss att de kommer, men vår ambition är ju fortsatt att 2024 är baseline och vi ska växa enligt den planen vi har pratat om tidigare.

Så ambitionen är oförändrad, fjärde kvartalet i min värld var en glitch och nu är det full fart framåt.

Mm.

Tack.